Därför borde Augustinsson nobba FCK

Ludwig Augustinsson har gjort en bra vårsäsong i IFK Göteborg och är en av de mest spännande vänsterbackarna som har kommit fram på många år. Därför borde han nobba FC Köpenhamn. Om 20-åringen fortsätter att spela så bra som han gjort i Blåvitt och i U21-landslaget så är jag övertygad om att bättre klubbar än FCK kommer att visa intresse inom en snar framtid.

Dessutom förstördes förra säsongen av knäskador och nu har han bara varit igång i ett halvår.

Pratade med Mats Gren som bekräftade FCK:s intresse för Augustinsson och jag kan tänka mig att han inte är helt nöjd med vänsterbackens agent Per Jonsson som har marknadsfört 20-åringen hyfsat hårt i Danmark. Och man kan förstå varför.

Per Jonssons företag Northern Sky jobbar även med Pierre Bengtsson som tyska klubbar visar intresse för. Bengtsson har bara ett halvår kvar på kontraktet och det betyder att föreningar måste öppna plånboken om de vill ha vänsterbacken, annars kan han lämna gratis i vinter.

Därför är det klart att FCK vill sälja nu och därför är det även klart att agenten vill slå två flugor i en smäll och trycka in Augustinsson i den danska ligatvåan.

”Om jag var FCK skulle jag göra allt för att få honom att ersätta Pierre. Han har precis det FC Köpenhamn söker”, sa Per Jonsson nyligen till danska Tipsbladet.

Agenten är såklart partisk men jag håller med honom om att Augustinsson vore en bra värvning för FCK. Däremot vore inte Köpenhamn rätt steg för vänsterbacken.

“Om jag tränade ett klubblag och haft spelare från U17-landslaget hade de platsat i mitt lag. Om de kommit tvåa i en så stor turnering, klart de platsar i sitt lag. De som inte tar fram dem kör den gamla svenska traditionen. ”Han är för ung. Han är bara 16-17”. När Messi var 16 år spelade han i Barcelonas A-lag. Varför kan de inte spela i ett allsvenskt lag då? Det är bara MFF som satsar på dem. De andra borde kopiera MFF. MFF, de har en framtidsplan. Om man tittar på de andra klubbarna, tyvärr nej”, sa Zlatan.

Tycker att Zlatan drar det alldeles för hårt, men misstänker vad han är ute efter. Tror att det handlar om att han är orolig för svensk fotbolls framtid. Men faktum är att svenska klubbar har blivit bättre på det här och den här säsongen har många unga spelare imponerat.

Brommapojkarna, Djurgården, Elfsborg, Helsingborg, Häcken IFK Norrköping och Kalmar FF är några lag som släpper fram talanger, det är bara att kolla i laguppställningarna.

Pratade med Erik Hamrén om det här i söndags och han var väldigt glad för att flera unga spelare imponerar i allsvenskan. Förbundskaptenen valde att hylla Häckens Simon Gustafson, med all rätt. Så man undrar ju vad Sveriges förbundskapten tycker om sin lagkaptens utspel.

Sedan finns det några spelare från U17-VM som inte platsar i sina lag, tänker på Noah Sonko Sundberg och Anton Salétros i AIK och där är det svårt att kritisera Andreas Alm. Däremot har Gustav Engvall fått väldigt lite speltid i IFK Göteborg och där hade man önskat mer. Dels med tanke på att Engvall var väldigt bra i U17-VM, dels eftersom IFK Göteborg har anfallsproblem.

Från spelarna som var med i U17-VM har Sebastian Ramhorn startat i Kalmar FF, Linus Wahlqvist i IFK Norrköping, Elias Andersson Helsingborg, Erdal Rakip Malmö FF och Carlos Strandberg Häcken.

Christer Lipovac har gjort inhopp i Örebro, Gustav Engvall i IFK Göteborg och Anton Salétros i AIK.

Sedan har spelare som Ali Suljic, Isak Ssewankambo och Valmir Berisha valt att spela utomlands.

Tvillingarna Simon och Samuel Gustafson glänste mest. Samuel gjorde säsongens första match från start och man kan väl lugnt säga att han tog chansen. Han gjorde två assist och var inblandad i lagets tredje mål.

Vid 1-0 slog Samuel en snabb frispark, som Simon fixat, till Moestafa El Kabir som säkert satte matchens första mål.

Vid 2-1 hittade Simon ut till Samuel vid högerkanten. Han satte in en perfekt passning till en fristående Nasiru Mohammed, också 19 år, som satte bollen i mål.

Innan det hade Jonathan Ring kvitterat, men när han tvingades kliva av efter 45 minuter så försvann mycket av Kalmars anfallsspel.

Häcken slog inte av på tempot utan ville hela tiden framåt och 3-1 var också snyggt. Simon Gustafson släppte Nasiru Mohammeds passning mellan benen och Martin Ericsson chippade in bollen i mål.

Två minuter innan slutsignalen fastställde Carlos Strandberg, 18, slutresultatet till 4-1. Simon Gustafson var nära att göra årets snyggaste mål men chippen från 25 meter träffade ribban. På returen dök Strandberg upp och vräkte in matchens sista mål.

Häcken har spets, bredd och talang. Om Moestafa El Kabir stannar hela säsongen kan det bli en väldigt rolig säsong för laget, men mycket talar för att han flyttar. Det var nära i vintras och efter sju mål på nio matcher är han givetvis het bland utländska klubbar. Om han lämnar blir det ett stort tomrum.

Simon Gustafson är Sveriges största talang. Han är väldigt mogen för sin ålder och spelförståelsen håller hög allsvensk klass. Han är jämnare i sitt spel än förra säsongen och han levererar poäng. Det ska bli väldigt intressant att följa honom, känslan säger att han kommer att bli riktigt bra, men det gäller givetvis att vara smart när det blir dags att lämna Häcken, så att han får vara i en bra miljö för att få chansen att hela tiden utvecklas.

Tillsammans med brorsan Samuel, Carlos Strandberg och Nasiru Mohammed finns det väldigt mycket talang i Häcken. Offensiven är bättre än defensiven.  Efter tio matcher har laget gjort 23 mål (flest i allsvenskan) och släppt in 14. Walid Atta har förstärkt försvaret, men mittbacken spelar ofta med små marginaler. Ibland går det bra, men rätt som det är blir det farligt.

Häcken gick förbi Kalmar FF som åkte på säsongens första förlust, och det var inget snack om saken. Laget saknade försvararna Emin Nouri och Markus Thorbjörnsson, och offensiven fick sig en smäll när Jonathan Ring klev av.

Vad står laget för? Hur ska AIK spela? Tror inte ens att spelarna vet det. Det finns inga linjer och i stället för att ha en idé om hur man ska föra matcher så anpassar man sig i stället ofta efter motståndet. Destruktivt när man vill gå för SM-guld.

Andreas Alm har inte fått ut det bästa ur truppen. Han har ändrat runt i startelvor i hopp om att hitta rätt och på köpet har han fått en del missnöjda spelare. Efter 2-2 mot Halmstad var Henok Goitom missnöjd med att ha blivit utbytt. Och man undrar även hur Ibrahim Moro, Kennedy Igboananike och Kenny Pavey har känt sig under säsongen.

Andreas Alm bestämde sig tidigt för att satsa på Ibrahim Moro som central mittfältare bredvid Celso Borges. Så såg det även ut i de två första seriematcherna, mot IFK Göteborg och Gefle, men båda gångerna blev Moro utbytt. Därefter har det blivit bänken. Mot Örebro fick han tolv minuter och sedan har det inte blivit en enda minut.

Det är inte konstigt att Moro är utanför startelvan, men det är märkligt att det ska gå två seriematcher innan tränaren tar bort en spelare som varit ordinarie, och att han sedan blir helt iskall. Panos Dimitriadis spelade till sig platsen men när han skadade korsbandet fick inte Moro tillbaka sin startplats. Han lär inte vara helt nöjd.

Ibrahim Moro är inte ensam. Samma sak har hänt med Kennedy Igboananike. AIK-ledningen kunde inte förstå hur Djurgården behandlade anfallaren och förra säsongen, som var hans första år i AIK, kom han tvåa i skytteligan med 14 mål varav flera väldigt snygga.

Igboananike startade i premiären mot IFK Göteborg men byttes ut i den andra halvleken och bänkades sedan mot Gefle. Då kom han in och avgjorde vilket belönades med en startplats mot Örebro. Utbytt där också och efter det har Andreas Alm antingen satsat på två bollmottagare i Henok Goitom och Eero Markkanen eller på en av dem som ensam anfallare.

Mot Halmstad kom Igboananike återigen in och fixade viktig poäng och nu ska det bli intressant att se om han får starta mot Mjällby.

 Med tanke på att Kennedy har kommit in och fixat viktiga poäng i två matcher och att lagets anfallsspel är svagt så borde han få starta mot Mjällby. Om han inte får starta kommer Andreas Alm att ha en väldigt missnöjd spelare, om han får starta kommer Markkanen eller Goitom att bli tränarens tredjeval och det är klart att den som bänkas blir frustrerad.

Markkanen har gjort flest poäng av anfallarna och lär därför bli besviken om han blir tredjevalet. Goitom har gjort mål i två raka matcher och blev besviken när Andreas Alm tog av honom mot HBK.

Igboananike är en målskytt och om man ska vinna allsvenskan behövs en spelare som är i toppen av skytteligan. Har svårt att se Goitom eller Markkanen hamna där.

En annan sak som är svår att förstå är att Kenny Pavey var 19:e man mot IFK Norrköping. I stället satt Sam Lundholm och Anton Saletros på bänken och båda fick hoppa in. Tror att Pavey hade tillfört mer i matchen som slutade 1-2. Det är väl lite därför klubben har värvat tillbaka engelsmannen, att han i matcher som går tungt ska komma in med energi och lyfta sitt lag.

Det som är den största skillnaden på årets AIK jämfört med tidigare säsonger är försvarsspelet. Laget har inte gjort sig känt för att ösa in mål framåt, men man har alltid haft ett bra försvarsspel. Men den här säsongen släpper AIK in för många mål.

Den vanligtvis säkra backlinjen har inte alls imponerat i år och det beror delvis på att de inte får lika mycket hjälp från sina lagkamrater. Ett försvarsspel börjar längst fram vid anfallarna och fortsätter vid mittfältet men eftersom det inte har fungerat har backlinjen blivit väldigt utsatt.

Gjorde en lång intervju med Robin Quaison inför den allsvenska premiären och då var han väldigt tydlig med att han vill spela på en och samma position och att det är svårt att inte ha en fast plats. Och efter åtta omgångar kan vi fortfarande konstatera att Andreas Alm inte har hittat en position för Quaison. En av landets största talanger får flytta runt på flera olika positioner och om han inte får kontinuitet och förtroende på en position så har du som tränare ännu en frustrerad spelare. Quaison har inte gjort mål eller assist den här säsongen.

Andreas Alm har en del saker att rätta till. Han måste hitta en vinnande startelva, ett fungerande försvarsspel, en spelidé och nöjda spelare. AIK måste snabbt börja vinna matcher annars kommer trycket från supportrarna att öka och det brukar inte vara något positivt som tränare i AIK.

 Kanske kommer vändningen mot Mjällby? Ett som är säkert är att om det inte blir tre poäng så kommer det att börja storma.

Just det ja, förstamålvakten Kenny Stamatopoulos petades mot Halmstad. Det är ett misslyckande att inte AIK har värvat en rutinerad och bra målvakt. Klubben vet om missen och därför tror jag att den positionen förstärks i sommar.

Sedan hade man nog väntat sig mer av Niclas Eliasson som vann superettans assistliga. Nyförvärvet har inte imponerat. Ändå har det blivit fem matcher från start och han väntar fortfarande på sin första allsvenska poäng.

***

Ett annat lag som inför säsongen var med i snacket om att kunna ta SM-guld var IFK Göteborg, men precis som AIK har man inte levt upp till förväntningarna. Mikael Stahre är väldigt beroende av att Sam Larsson och Lasse Vibe ska vara bra. För utan de  kvicka yttrarna har inte Blåvitt mycket till anfallsspel. I den senaste matchen – 1-1 mot Gefle – valde tränaren att köra med Robin Söder som ensam anfallare med May Mahlangu bakom.

Har svårt att se storheten i Robin Söder, men hos Stahre är han en given startspelare. Anfallaren borde ha gjort fler mål, speciellt mot Malmö FF och mot Elfsborg, men hittills har det endast blivit ett mål (mot BP) och en assist och då har han startat i alla matcher i ett lag som ska slåss om SM-guld. Han har till exempel spelat i fler minuter än vad alla Malmö FF:s offensiva spelare har gjort och 270 minuter (tre hela matcher) mer än lagkamraten Lasse Vibe som har gjort fyra mål och en assist. Kan inte se att Söder hade tagit en anfallsplats i så många andra allsvenska lag. Men kanske kommer vändningen mot Örebro?

Söder är bra på att läsa spelet och helt okej på att hålla i bollen och ge laget längre anfall, men utan djupledslöpare blir det väl destruktivt. Nyförvärvet Malick Mané är besviken på sin tränare och mot Gefle var han bänkad. Mahlangu fick alltså starta som släpande anfallare och det är svårt att förstå eftersom han är mycket bättre som en central mittfältare. Där får han spela längre ner i banan, vara mer rättvänd och få mer ytor och kan ta längre löpningar.

Det tog ungefär 30 minuter för Stahre att inse sitt misstag och Mahlangu fick skifta plats med Jakob Johansson. Hur gör IFK Göteborgs tränare mot Örebro? Fortsätter han med samma lag som spelade 1-1 mot Gefle? Får May Mahlangu fortsatt förtroende? Vågar han i så fall bänka Jakob Johansson eller Gustav Svensson? Eller flyttas Gustav Svensson ner som mittback på Kjetil Waehlers bekostnad?

Om det blir enklast att peta Mané och spela med en anfallare varför inte välja Philip Haglund. Då får IFK-tränaren in en huvudspelare och då kan han ju även använda nyförvärvet Martin Smedberg-Dalence i stället för Emil Salomonsson till höger på mittfältet.

***

Trodde att AIK och IFK Göteborg skulle hålla jämna steg med Malmö FF den här säsongen, men i dagsläget är det stor skillnad mellan lagen. MFF står för en spelande fotboll med teknik, rörelse och kombinationer. AIK och IFK Göteborg är inte i närheten av att kunna föra en match på samma sätt som Malmö FF kan.

I både AIK och IFK Göteborg är det mittfältare som har stått för flest poäng.

Malmö FF
Guillermo Molins: 5 mål och 3 assist – 545 minuter.
Markus Rosenberg: 2 mål och 5 assist – 629 minuter.
Magnus Eriksson: 3 mål och 1 assist – 641 minuter.
Emil Forsberg: 1 mål och 2 assist – 626 minuter.
Simon Thern: 2 mål – 604 minuter.

AIK
Celso Borges: 3 mål och 3 assist – 720 minuter.
Eero Markkanen: 3 mål och 1 assist – 444 minuter.
Henok Goitom: 2 mål – 580 minuter.
Kennedy Igboananike: 2 mål – 231 minuter.
Nabil Bahoui: 1 mål och 2 assist – 578 minuter.

IFK Göteborg
Lasse Vibe: 4 mål och 1 assist – 389 minuter.
Sam Larsson: 2 mål och 2 assist – 720 minuter.
Robin Söder: 1 mål och 1 assist – 659 minuter.
Malick Mané: 1 mål – 328 minuter.

Under resans gång har en sak blivit tydlig, väldigt många inom svensk fotboll håller varandra om ryggen. Många skyddar varandra. För att ta några exempel: Bosse Andersson är konsulterande sportchef och Henrik Berggren är konsulterande vd i Djurgården, uthyrd av deras och förre ordföranden Bosse Lundquist bolag Club Consulting. Samtidigt som duon jobbar för Dif har de alltså ägarintressen i flera spelare från allsvenska klubbar som är rivaler till Djurgården, något som ger dem insyn i bland annat Gefle.

Några kända personer inom svensk fotboll som vi har pratat med om det här vill inte prata om Club Consulting, trots att de tycker att Dif-duon gör saker som inte är bra. En person sa: ”Det som Club Consulting håller på med är inte bra och det är klart att jag har åsikter om det här, men jag vill inte uttala mig om det. Men det här är en grej som hela fotbollssverige vet om”.

En annan sak som är tydlig är att det är känsligt att bli granskad. När vi skrev om Tonny Westring red hans kompanjoner i agentbolaget Global Soccer Managment ut till försvar och menade att vi gjort en riktig ”anka”. Håller med kollega Lundh: varför bli så arg om allting är grönt? För en granskning måste man kunna tåla.

Det är klart att det är av intresse att Tonny Westring fick lämna Öster när den dåvarande sportchefen Peter ”Kuno” Johansson var i klubben. Men nu när ”Kuno” har lämnat är Westring tillbaka. Vi ringde upp ”Kuno” som gav sin syn på grejen och menade att Westring inte får lova att vara i klubben. Nu undersöker vi om ”Kuno” har rätt eller fel. Det måste vi få göra. Det är vårt jobb.

Även i arbetet med Tonny Westring och Öster dök det upp flera personer med intressant information, men som de inte ville bli citerade på. Som sagt: Det är känsligt att röra om i svensk fotboll, men en person på Svenska fotbollsförbundet berättade att våra granskningar uppmärksammas: ”Det märks på förbundet att ni petar i en myrstack. Det ni håller på med är jättebra för svensk fotboll. Vi vet ju också att många håller varandra om ryggen. Några regler är lite luddiga och det är klart att det går att kringgå en del av dem”.

Granskning är såklart bra och vi kommer att fortsätta med det. Det kan ju vara bra att veta för till exempel Åtvidaberg som tycker: ”Ni på fotbollskanalen ska ju vara sponsorer och bygga upp svensk fotboll, inte trycka ner den”.