Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Ett märkligt val av Augustinsson - men IFK Göteborg jublar

Ludwig Augustinsson till Werder Bremen alltså.

Flytten blev officiell under måndagen. Vänsterbacken ansluter till den tyska klubben i sommar.

Ett märklig flytt kan tyckas. Bremen ligger precis ovanför kvalplats och riskerar att trilla ur högstaligan.

Då blir det 2. Bundesliga för Augustinsson kommande säsong.

Det har tidigare spekulerats i att han ska ha förhandlat fram en klausul som ger honom rätt att bryta avtalet om klubben ramlar ur.

Enligt mina danska kontakter finns det dock ingen sådan klausul i avtalet – och visst vore det konstigt att offentliggöra flytten nu om den kan fallera om några månader?

Nej, flytten känns spikad. Och Augustinsson själv får ägna våren åt mycket nervöst tabelltittande.

***

IFK Göteborg jublar dock åt flytten.

Försäljningen innebär nämligen pengar in på deras ganska tomma bankkonto.

Klubben har en vidareförsäljningsklausul på cirka 15 procent.

Bremens övergångssumma är inte bekräftad, men enligt danska medieuppgifter rör det sig om 50 miljoner svenska kronor. Stämmer uppgifterna innebär det över fem miljoner kronor till IFK Göteborg enligt följande räkneexempel:

Bremens köpesumma från FCK (50 miljoner) – FCK:s köpesumma från IFK Göteborg (12 miljoner) = Mellanskillnaden (38 miljoner).

15 procent av mellanskillnaden (38 miljoner) = 5,7 miljoner.

Plus, minus lite solidaritetsersättning etc.

En summa som Blåvitt tar emot med öppna armar.

***

Så var Jakob Ankersen tillslut helt klar för belgiska Zulte Waregem.

Dags för IFK Göteborg att börja hugga på den där “klass-ersättaren” som ska in då…

Ankersen blev för övrigt en förlustaffär för Blåvitt rent ekonomiskt. Köpt för 4,5 miljoner, såld för omkring 2.

***

Inte mycket var positivt med IFK Göteborg första träningsmatch för året. Det var både spelare, ledare och alla på läktaren överens om.

0-1 mot Sarpsborg i lördags alltså.

Dock var det kul att se flera av ungdomarna komma in och ta för sig.

Dels Edvin Dahlqvist (1999) och August Erlingmark (1998). Båda fick hoppa in med dryga fem minuter kvar och göra sina A-lagsdebuter.

– Det var en spännande upplevelse. Och det är ju en dröm man har haft sedan liten. Man fick passa på att njuta, säger Dahlqvist.

Erlingmark:

– Det var häftigt. En dröm som gick i uppfyllelse, säger han som byttes in som högermittfältare.

– Jag har aldrig spelat där innan i Blåvitt, men det var kul och lärorikt.

Dessutom gjorde Benjamin Zalo sin kanske bästa match i IFK-tröjan och Sabah Lawsons andra halvlek gav honom priset som bästa hemmaspelare.

På onsdag är det dags för en ny träningsmatch.

Då står lovande Pontus Dahlberg i mål.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: linus.petersson@tv4.se

Fotbollskanalen

Flera juniorer knackar på AIK:s A-dörr: "Förra året ett mellanår"

SÖDERTÄLJE. Under lördagen spelade AIK två träningsmatcher på Södertälje Fotbollsarena. Först mötte A-laget superettan-laget Syrianska FC och därefter mötte ett sorts reservlag division 1-nykomlingen Sollentuna. Tanken först var att båda matcherna skulle spelas på Skytteholms IP i Solna, mot AFC Eskilstuna och Sollentuna, men när AFC bokade in ett träningsläger i Spanien istället fick AIK ändra om och fixa en match mot Syrianska istället. Det var AIK själva som upptäckte att AFC bokat in lägret och inte meddelat att man då inte kunde spela träningsmatchen mot de svartgula, vilket så klart rört upp känslor i AIK-lägret.

Så hur var matchen mot Syrianska? Som Johan Blomberg beskrev den efteråt: “Ganska sömnig”. Första halvtimmen eller så spelade AIK dåligt och slarvigt. Det blev många felpassningar och bolltempot var inte högt. En av anledningarna till det är enligt AIK-tränaren Rikard Norling det dåliga underlaget.

Efter 1-0 av Johan Blomberg öppnade dock saker och ting upp sig och AIK fick in även 2-0 innan pausvilan. I den andra halvleken skapade båda lagen fler chanser, utan att spelet var särskilt bra. Även i den halvleken kom det två sena mål.

Totalt sett gör ju AIK så klart en godkänd match och det finns positiva saker att peka ut. Bland annat var mittlåset bestående av Sauli Väisänen, Per Karlsson och Nils-Eric Johansson stabilt som vanligt och mittfältet med Johan Blomberg, Stefan Ishizaki och Amin Affane var vasst. Efter matchen mot Syrianska skulle jag speciellt vilja lyfta fram Amin Affane, som det så klart finns frågetecken kring efter debutsäsongen förra året. Affane visade återigen upp sin fina vänsterfot mot Syrianska, men han var även bra i duellspelet och tog för sig på ett sätt som man inte alltid ser honom göra. Kan det lossna för honom i år? Osäker, men jag gillade vad jag såg under lördagen i alla fall.

19-årige anfallaren Rickson Mansiamina kommer att få det tufft i sin jakt på speltid i år eftersom det lär komma in ett eller två nyförvärv på anfallspositionen framöver men det känns ganska självklart att det betyder mycket för honom att göra två mål mot Syrianska. Mål höjer ju vilken spelare som helst, men speciellt en ung spelare. Kanske kan det här ge Mansiamina tron som behövs för att ta det där steget in i A-laget på allvar? Som sagt, det ska mycket till för att han ska knipa en ordinarie plats men det skadar aldrig med unga spelare som knackar på dörren och sätter press på de mer rutinerade spelarna. Vi ska inte glömma bort att Albin Linnér och Daniel Mushitu Mwinkeu också börjar nosa på A-laget, mer om de två längre ner i det här blogginlägget.

HÄR finns förresten en matchtext från Södertälje.

Och HÄR har ni snack med Johan Blomberg och Rikard Norling om just Blomberg.

Till sist också snack med Rickson Mansiamina och Rikard Norling om Mansiamina HÄR.

***

AIK körde förresten en hörnspecialare i den andra halvleken. En spelare (kommer ej ihåg vem det var) petade till bollen vid hörnflaggan utan att motståndarna märkte det, samtidigt som Amin Affane sprang bort mot flaggan för att låtsas göra sig spelbar för en kort hörna men istället sprang hela vägen och började avancera in i plan med bollen. Den typen av hörnor har vi sett gå hem tidigare på olika håll i världen, och kanske är det något som AIK kommer fortsätta testa? Hann inte fråga Affane om den är inövad, men hur som helst ett spännande försök.

***

Jag frågade Rikard Norling efter matchen vilka spelare han tyckte utmärkte sig och svaret blev då, med ett stort leende:

– Daniel (Mushitu Mwinkeu) som kommer in som ung spelare är väldigt, väldigt spännande. Han är orädd i duellerna och bra i sin förståelse taktiskt, säger Norling.

Mushitu Mwinkeu är en anfallare född 2000 och han har en enorm fysik. Det är många som pratar gott om honom just nu och jag skulle inte bli förvånad om han får speltid i allsvenskan redan under den kommande säsongen.

Norling är också väldigt nöjd över att det är många unga spelare som är på väg upp i A-laget.

– Vi har Melker (Antonsson, försvarare/mittfältare född 1999) och sen har vi lillebror Linnér (Albin, anfallare född 1999) som jag är väldigt förtjust i och så har vi Gabriel (Aphrem, mittfältare född 1999) som kom in här. Han har jäkla fina djupledslöp. Jag upplever det som ett helt annat läge med juniorer som kommer upp i år, det ser väldigt intressant ut. Förra året har jag känslan av att det var ett mellanår när det gäller juniorerna.

Trots Alexander Isak…
– Ja, paradoxalt nog. Men han var uppe innan jag kom in. Men det var ett mellanår när det gäller antal spelare, i alla fall. Sen är Isak ett jävla undantag.

Vi vet ju att Norling gärna ger unga spelare chansen, så vi kommer nog få lära känna en hel del nya ansikten i AIK under 2017. Kul!

***

Hur det gick i lördagens andra match, mot Sollentuna? AIK, med Kenny Stamatopoulos, Noah Sonko Sundberg, Jesper Nyholm, Anton Salétros, Christos Gravius och Kennedy Igboananike i laget, föll med 1-0. Sonko Sundberg blev dessutom utvisad i den 81:a minuten. Jag missade dock matchen eftersom jag var tvungen att åka hem till Stockholm ganska snabbt efter den första matchen.

***

Mejl: martin.petersson@tv4.se

Twitter: @mpetersson

Fotbollskanalen

Dahlberg eller Dahlin - nu börjar den blåvita målvaktsduellen

John Alvbåge, given etta i flera år, har dragit till USA.

Kvar står IFK Göteborg med målvakterna Pontus Dahlberg (18) och Erik Dahlin (27).

Vem av dem tar chansen? Vem av dem får förtroendet?

De flesta har satsat sina pengar på Dahlberg. Och visst känns det logisk. Älvängen-produkten är en av landets största målvaktstalanger och har jämförts med en “ung Andreas Isaksson”. Dessutom har utländska klubbar som Sunderland (England) och Atalanta (Italien) redan visat intresse.

Det ska dock spelas om det också. Erik Dahlin är inte slagen på förhand.

Målvakterna kommer få chansen i två träningsmatcher var. Den som presterar bäst kommer väljas när det börjar hetta till på riktigt.

Typ till svenska cupen-mötet med Ängelholm.

Vem som står mot norska Sarpsborg 08 i morgon, lördag, är inte spikat än. Hur som helst står det klart att matchen blir startskottet på deras duell om att bli IFK Göteborgs förstemålvakt 2017.

***

Mer målvaktsfokus: Blåvitt kommer inte plocka in något tredjeval bakom Dahlberg och Dahlin. I alla fall inte enligt tränaren Jörgen Lennartsson.

– Tom Amos är den i U-truppen som ligger längst fram. Han kommer åka med till Dubai (träningsläger) som tredjemålvakt. Vi behöver inte plocka in någon mer.

***

Sarpsborg 08. Det är, som sagt, IFK Göteborgs första test 2017. Avspark 15.00, lördag inne i Prioritet Serneke Arena.

Startelvan är inte presenterad än. Det är däremot truppen. Med finns bland annat juniorerna August Erlingmark och Edvin Dahlqvist.

Truppen i sin helhet: Erik Dahlin, Pontus Dahlberg, Emil Salomonsson, Thomas Rogne, Mattias Bjärsmyr, David Boo Wiklander, Benjamin Zalo, Scott Jamieson, Edvin Dahlqvist, Martin Smedberg–Dalence, Mads Albaek, Sebastian Eriksson, Sebastian Ohlsson, Lawson Sabah, Razak Abdul, August Erlingmark Mikael Boman, Elias Omarsson, Tobias Hysén, Prosper Kasim.

– Väldigt många av dem kommer få spela. Det kommer bli mycket byten, säger Jörgen Lennartsson.

Saknas gör Sören Rieks (tå) och Patrik Karlsson Lagemyr (fot). Och Jakob Ankersen som är i Belgien.

Under fredagens träning matchade Jörgen Lennartsson sina spelare på följande sätt:

Backlinje 1: Salomonsson, Bjärsmyr, Rogne, Jamieson

Backlinje 2: Smedberg-Dalence, Zalo, Wiklander, Dahlqvist

Mittfält 1: Ohlsson, Eriksson, Razak, Erlingmark

Mittfält 2: Ohlsson, Albaek, Sabah, Erlingmark

Anfallspar 1: Boman, Hysén

Anfallspar 2: Omarsson, Kasim

***

Minns ni fjolårets möte mellan lagen?

Det var Prioritet Serneke Arena som gällde då också. Gustav Engvall blev matchens ende målskytt.

Det var första gången Blåvitt vann en säsongspremiär sedan 2011.

Startelvan då: Alvbåge – Salomonsson, Bjärsmyr, Pettersson, Nordström – Smedberg-Dalence, Sabah, Albæk, Rieks – Engvall, Kasim.

Lagen möttes även under försäsongen 2015 (2-1).

Då ställde IFK Göteborg upp med följande lag: Alvbåge – Salomonsson, Bjärsmyr, Rogne, Aleesami – Ankersen, Nordström, Pettersson, Bohm – Boman, Mikkelsen.

***

Just det: Prosper Kasim tränade med IFK Göteborg igen under fredagen efter att ha kört ett par pass med Norrby IF. En utlåning till superettan-klubben är dock fortfarande på tapeten.

– Han åkte på en smäll hos oss och tränar därför med IFK igen. Men han är inte avskriven av oss, säger klubbchef John Östby.

Jörgen Lennartsson:

– Inget är klart, men han åker med till Dubai oavsett.

***

Till sist: Mot Sarpsborg kommer Abdul Razak göra sin första match för IFK Göteborg. En intervju med honom kommer under matchdagen.

Det blir snack om livet i Göteborg, att spela med två eller tre innermittfältare och inte minst om den stundande middagen hemma hos lagkamraten Mads Albaek. Dansken som tidigare har berättat att han då och då lagar mat till ghananerna Prosper Kasim och Lawson Sabah.

– Han har sagt att han ska bjuda in mig snart också. Så jag väntar på inbjudan, säger Razak.

Det blir dansk mat då eller?

– Förhoppningsvis! Jag har inget emot det. Jag vill testa.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: linus.petersson@tv4.se

Fotbollskanalen

Vem har byggt en fågelholk till Stahre?

Vi har ett mysterium att lösa.

Det innefattar en fågelholk och Häckens huvudtränare Mikael Stahre.

Någon har nämligen snickrat ihop en “Stahrholk” i färgerna gult och svart och placerat den precis utanför grindarna till Häckens träningsanläggning.

Ingen i klubben vet vem.

– Den bara satt där en dag när vi kom hit. Vi tyckte att den var rolig så vi lät den sitta kvar, säger sportchef Sonny Karlsson.

Vem personen bakom “Stahrholken” än må vara (ge dig gärna till känna!) så förtjänar hen ett pris för fyndig göteborgshumor.

“Stahrholk – inget för mesar”.

Magiskt.

Om någon stare (eller mes) har flyttat in i holken förtäljer inte historien.

***

Över till det mer seriösa.

Under fredagen möter Häcken den danska ligaåttan Ålborg. Lagets första träningsmatch 2017.

Mikael Stahre åker med 19-20 man. Däribland fågelungarna (juniorerna…) Lucas Hedlund, Filip Trajanovski och Benjamin Arapovic.

Stannar hemma gör: Emil Wahlström (ryggproblem), Jasmin Sudic (ljumskproblem), Christoffer Källqvist (höftproblem), Paulinho (knäproblem), Demba Savage (har haft malaria) och Alexander Faltsetas.

Den sistnämnde (som värvades in i tisdags) gjorde sitt första pass med laget under torsdagen:

– Det kändes bra! I morgon blir det fys här, konstaterade han.

Vad gäller startelva och matchande av spelare säger Stahre:

– Vi kommer självklart byta mycket. Idén är att alla ska spela.

Under torsdagens spelövning placerade han ut sina pjäser på följande sätt:

Upp.

Det behöver inte betyda någonting. Det var ju bara en spelövning under en träning.

Men intressant ändå att Nasiru Mohammed placerades som vänsterytter. Han spelade ju till höger under i stort sett hela förra året. Samma sak med Joel Andersson. Högerback i fjol, vänsterback nu.

Temporära eller bestående skiften?

Kanske får vi ett mer välgrundat svar från Stahre under mötet med Ålborg.

***

På tal om Stahre: Så här säger han om…

… vad han vill få ut av mötet med Ålborg:

– Det kommer inte vara någon detaljerad matchplan. Vi kommer ställa upp i en form där vi spelar med en forward och fyrbackslinje och kanter och en tia. Så ställer vi upp det. Sedan får vi se vart det tar oss.

… hur han vill att hans Häcken ska spela:

– Det är en process. I fotboll har man bollen varannan gång. Det handlar om att man ska ha en idé hur man försvarar och en idé hur man anfaller. Sifferkombinationer har inte varit en jättefråga för mig, men att Häcken ska vara ett passningsskickligt lag med snabbt spel ligger i klubbens natur och vilka spelare man tar. Sedan kan man utveckla saker där. Addera och ta bort.

… hur långt han har kommit i arbetet med att sätta sin prägel på laget:

– Tre veckor. Jag tycker att vi har haft bra träningar. Jag tycker att gruppen har varit lyhörd och bra.

***

Vill ni ha mer Häcken erbjuds en intervju med det färska nyförvärvet Shkodran Maholli (HÄR!). 23-åringen som ska ersätta John Owoeri. Skön kille med glimten i ögat.

Dessutom finns en text om Rasmus Lindgren som kommer bära lagkaptensbindeln 2017 (HÄR!).

Det kommer mer i morgon fredag.

Då också mycket inför IFK Göteborgs möte med Sarpsborg 08 på lördag.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: linus.petersson@tv4.se

Fotbollskanalen

Rapport från Djurgårdens premiär

Onsdagskvällen spenderades i Solna och på Skytteholms IP, där Vasalund tog emot Djurgården i blårändernas första match för året. Det var väl ingen sprakande tillställning men det är något speciellt med tidiga träningsmatcherna. När man väl sitter där och fryser ihjäl så märker man hur mycket man har saknat matcherna och man slås av hur härligt det är att säsongen dragit igång igen.

Djurgården gjorde en stabil insats, men det märktes också att det var lagets första match för i år. Den första halvleken var bra av bortalaget. Defensiven var stabil (man ställdes i och för sig inte inför särskilt stora prov) och de offensiva spelarna var pigga. Mest spännande var det så klart att se duracellkaninen Kerim Mrabti göra comeback. Som han glöder, man kan riktigt se hur mycket han vill komma tillbaka starkare än någonsin och verkligen visa upp hela sitt register. Han spelade i en anfallsroll i 45 minuter och byttes därefter ut. Mrabti ville mycket och var nära att göra mål vid några tillfällen. Det finns så enormt mycket fotboll i honom och även om jag inte är någon läkare känns det ju i alla fall inte som en nackdel att han skippade spel under hösten. Att han nu har byggt upp sig rejält efter korsbandsskadan kan nog gynna honom i år. Får han vara skadefri känner jag mig säker på att han kommer vara en av allsvenskans bästa spelare 2017.

Utöver Mrabti spelade även Othman El Kabir, Magnus Eriksson och Amadou Jawo med stor energi. Jawo var kanske den av de tre som fick ut mest av sitt spel och kanske finns det en liten chans att han kan hämta sig från några tunga säsonger? Han är så klart inte tränaren Özcan Melkemichels förstaval i anfallet, men någonstans inom honom finns det ju kvaliteter som är mer än tillräckliga för allsvenskt spel. Det har vi sett tidigare.

Till den andra halvleken gjorde Djurgården en hel del byten och kvaliteten på spelet gick ner en aning. Tycker dock att unge yttermittfältaren Joseph Ceesay, 18, tog för sig en hel del och visade att han är en lovande spelare. Ska bli spännande att följa honom. En annan spelare som det blir intressant att följa är Daniel Berntsen, som inte fått till det hittills under sin tid i Djurgården. Kan han få en nytändning under Melkemichel? Özcan har testat honom som central mittfältare i träning och det spelade han även mot Vasalund i andra halvlek. Melkemichel har förklarat att han ser en potential i Berntsen på den positionen och jag kan bara hålla med. Dessutom ska man komma ihåg att han i Norge spelade lite mer centralt än vad han gjort under sina första två säsonger i Djurgården. I Norge hade han en spelare utanför sig, han lirade i en roll som de kallar för ”innerlöpare” (indreløper). Med hans fina vänsterfot och förmåga att läsa spelet skulle han mycket väl kunna passa centralt, men det återstår att se om Özcans test faller väl ut. Berntsen behöver ju höja sig ett antal nivåer från förra säsongen för att kunna bli en viktig spelare framöver.

Djurgården förde spelet under hela matchen och får absolut ett godkänt betyg för sin premiär. Provspelande mittbacken Alexander Michel spelade hela matchen och han tycker jag var väldigt stabil, även om han inte hade särskilt mycket att göra.

Det saknas några pusselbitar i Djurgårdens trupp nu när Michael Olunga är såld. Spelare in är det dock på väg, det förklarade sportchef Bosse Andersson för kollega Max Richnau efter matchen.

Vi är förberedda, vi har en planering för det här. Jag känner mig trygg. Självklart ska vi titta på att förstärka truppen framöver och det är klart att vi tittar på forwardsbiten. Jag skulle stå här och ljuga om jag sa att det inte blir en förändring där, säger Andersson.

Andersson kommenterade också provspelarna Alexander Michel och Junior Zindoga.

– Alexander gör det bra, det är inget snack om det. Han är en väldigt skicklig spelare. Junior har gett ett väldigt bra intryck på träningarna. Det är en ung spelare och han har varit en väldigt trevlig bekantskap. Han kommer vara här ett tag, sen får vi se. Han är snabb, spelskicklig och gör mål på träning.

Matchreferat och kommentarer från tränaren Özcan Melkemichel efter Djurgårdens premiärseger kan du läsa HÄR.

***

Skadeläget i Djurgården? Kollega Richnau (ja, han var pigg efter matchen) högg även naprapaten Christian Andersson om det.

– Niklas Gunnarsson var borta med sjukdom i dag (läs under onsdagen). Jesper Karlström opererade foten innan vi gick på ledighet. Vi ska stämma av snart, men han kan nog gå in i delar av lagträningen redan i morgon(läs under torsdagen) eller på måndag. Kebba Ceesay ligger i ungefär något liknande läge, skulle jag tro. Han opererade knät innan vi gick på ledighet. Jonathan Augustinsson har varit sjuk och var bara inne och tränade i dag (läs under onsdagen), säger Christian Andersson.

Karlström och Ceesay lär nog behöva lite tid i träning för att komma ikapp sina lagkamrater också, kan man ju tänka sig.

***

Michael Olunga tog farväl av Djurgårdens supportrar efter matchen och han lämnar alltså för spel i kinesiska Guizhou Hengfeng Zhicheng.

– Det känns fantastiskt och tråkigt på samma gång, säger han.

Under min intervju med Olunga tackade han flera gånger alla i klubben och supportrarna för tiden i Djurgården.

– Det här året har gått så fort. Allt handlar om att tro på sig själv, men mest vill jag tacka Gud för att han gett mig talangen och möjligheten till det här.

– Jag kunde inte ens drömma om det här i somras, för i början gick det inte så bra men jag fortsätta att jobba på och jag lyssnade på råden från de mer erfarna spelarna. Jag visste att det inte skulle bli en lätt resa för mig, men nu står jag här och allt är annorlunda. Det handlar om hårt arbete, tålamod och beslutsamhet.

Enligt Svenskafans betalar Guizhou fyra miljoner euro för anfallaren, men bara tre miljoner euro hamnar i Djurgårdens kassa efter att agentkostnaderna och pengarna till Olungas förra klubb skalats bort.

– Det känns bra att Djurgården får mycket pengar för mig. De köpte mig från Kenya och när jag kom hit sa jag att jag ville lämna Djurgården i en bättre position än den som de befann sig i när jag värvades hit. Nu kan de värva in bra spelare för pengarna och få en bättre ekonomisk situation så det är bra för klubben.

***

Vad man ska säga om de tråkiga scenerna som utspelade sig efter matchen? Trist, bara så jävla trist.

***

Mejl: martin.petersson@tv4.se

Twitter: @mpetersson

Fotbollskanalen

Rätt att sälja Ankersen - nu är frågan hur han ska ersättas?

“Do not go for goal all the time”.

Jörgen Lennartsson samlar sitt IFK Göteborg inne i Prioritet Serneke Arena.

Possession-övning står på schemat.

“Keep the ball in the team”.

Träningen är den första den här matchveckan. På lördag väntar Sarpsborg.

Återstår att se om Jakob Ankersen är med då. Yttermittfältaren tränar den här måndagsförmiddagen, men uppges, enligt belgiska medier, vara nära en flytt till Zulte Waregem.

“Allt som står i tidningarna behöver inte stämma…”, svarar Lennartsson kryptiskt när en åskådare poängterar att han behöver hålla hårt i Ankersen.

Dansken har kopplats samman med Belgien tidigare (Lokeren i somras).

Det pratades om 5-7 miljoner då. Det pratas om 2-3 nu.

En för liten pengasäck tycker vissa.

MEN. Om en flytt fallerar nu och dröjer till sommaren kommer summan sjunka ännu mer.

Och hittar han inte någon ny klubb då kommer han med största sannolikhet lämna som Bosman efter säsongen. En förlängning av kontraktet känns uteslutet. Jakob Ankersen vill iväg.

Med det sagt måste försäljningen till Belgien (om den nu blir av) betraktas som win-win för alla parter. Och jag tror att Mats Gren är hyfsat nöjd med att få in 2-3 miljoner på banken.

***

Vidare till nästa punkt: Om Ankersen säljs, hur ska han ersättas?

Kanske sparar Mats Gren pengarna och sätter sitt hopp till nye Sebastian Ohlsson (han har sett ruskigt vass ut på träningarna). I yttermittfältsbesättningen finns ju också Sören Rieks, Martin Smedberg-Dalence och Patrik Karlsson Lagemyr.

Det troliga är dock att Gren hämtar in ett nytt ansikte till Kamratgården innan säsongen drar igång.

Kanske ännu ett danskt?

Redan under måndagsmorgonen började det ryktas om David Boysen,  25-åringen som har brutit sitt kontrakt med holländska Roda. Enligt danska BT finns IFK Göteborg och en amerikansk klubb bland intressenterna.

Något som talar för Blåvitt är att Boysen inte får spela för någon annan Superliga-klubb än Bröndby under våren (Dansk text om det HÄR!).

Har hört mig för med lite kunnig folk i Danmark kring Boysen. Bilden de målar upp är väl… sådär.

“Bra skott och bra dribblingar, men han blandar och ger lite. Faller ofta ur matcherna och är lite mentalt svag”.

Vi får se om det stämmer. Om han kommer till Göteborg.

***

Mer Silly-news kring IFK Göteborg: Prosper Kasim är nära en utlåning till Norrby IF. Det känns som ett bra steg för honom just nu.

***

Just det: John Alvbåge saknades på måndagens träning. Han var på gymmet med lättare skadekänning. Det ska dock inte vara någon fara inför lördagens match.

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Fotbollskanalen

Malmö FF:s nyförvärv Lasse Nielsen, en karriär med några motsägelser

Mittbackar: Kári Árnason vill förlänga. Rasmus Bengtsson försöker komma tillbaka. Franz Brorsson var besviken med 16 allsvenska starter ifjol. Felipe Carvalho är kvar. Behrang Safari kanske har någon mittbacksframtid.

Räcker inte för Malmö FF. In med Lasse Nielsen, dansk som är 29 år, från Gent. 5,75 miljoner kronor enligt danska Bold.dk. En titt bakåt:

AaB har haft god talangutveckling de senaste åren. Enevoldsen (ex-Groningen), Andersen (Grasshoppers, ex-Ajax), Helenius (ex-Aston Villa), Kusk (FCK, ex-Twente), Thelander (PAO), Thomsen (Nantes).

Nielsen var bra där. Runt 170 matcher som mittback, två som ytterback. Någon A-landskamp (inhopp i ledning 1-0 mot Slovakien, förlust 1-3). Han hade spelat seniorfotboll i endast Aalborg fram till han var 26 år och med utgående avtal.

Enter NEC. De gav ett par-tre miljoner kronor till Aalborg, men fick dåliga rubriker. Nielsen gjorde 14 starter. En (1) seger, 32 insläppta, nedflyttning. Han själv pratade om att han inte passade in i ligans försvarsspel och att klubben var instabil.

MFF funderade ändå på ha honom sommaren 2014, men Nielsen ville inte. Han ville inte hem till Skandinavien sa han i en intervju 2014. Sista transferdagen blev det lån till belgiska Gent efter ett halvår i NEC.

De negativa skriverierna om Nielsens insatser i NEC fick Gent att gå ut på officiella hemsidan för att uteslutande försvara lånet. Det var i stil med “han är välscoutad sedan länge, medierna överdriver och är partiska, han var inte så usel, det här kommer bli bra”.

Det gick bra. Det var en svår start, en del misstag. Någon gav den fina frasen “det är som att han spelar med ägg i byxorna”. Men det var bättre, det fanns något där. Han halkade runt några gånger, men han var smart, snabb, och en exemplarisk gubbe. Han var mestadels ordinarie i ett lag som vann ligatiteln.

Trots det köpte inte Gent honom när utköpsklausulens datum gick ut i mars. Nielsen tänkte på Nantes i Frankrike, en klubb med starka danska kontakter. Bröt lägenhetskontraktet i Belgien. Packade ihop allt.

Sedan kom Gent tillbaka, gav sex miljoner kronor till NEC, och Nielsen behövde inte börja om karriären igen. Från officiella hemsidan:

– Jag måste tacka Gent att de fortfarande såg något i mig, även efter min passage i NEC. Jag kanske inte ska säga att klubben räddade min karriär, men deras förtroende för mig gjorde mig bättre.

Det blev bra för alla, men Gentsupportrar hade varit slitna kring Nielsen. “Finns inget bättre?”. “Ofta stabil, men udda nog också misstagsbenägen”. “Bra kille”.

Hösten 2015 tänkte ingen så. Nielsen blev svulstigt bra. Inga krav på att bevisa sig för att vara kvar, utan han hade en hög nivå. Inte “flytta till klart större liga”-bra, men “riktigt bra insats av Nielsen igen”-bra. I Champions Leagues gruppspel kom Gent ihop med Valencia, Zenit, och Lyon. Och slutade tvåa. Sju insläppta på sex matcher.

Nyförvärvet Erik Johansson hade skador och systemproblem, men alla föredrog ändå Nielsen när Johansson såldes iväg efter ett halvår.

Efter det ha inte Nielsen haft samma höga nivå igen. Han har varit bra, men inte lika uppenbart som hösten 2015, även om han själv inte ville definiera det så. Ibland har det blivit någon match från bänken. I november 2016 var han riktigt bra. I december 2016 gav han bort ett par matcher med usla rensnings- och försvarsförsök.

Det är just att det finns saker som är motsägelsefulla med Nielsen.

Magnus Pehrsson säger att Gent spelar fyrbackslinje. De flesta sajter jag kollar på (och via Nielsen) säger trebackslinje, men det verkar vara en definitionsfråga för om en pratar anfalls- eller försvarsspel.

Nielsen är en trygg, stabil, smart mittback. En bra grundmittback. Ändå kommer det perioder i hans karriär där supportrar har räknat på hur många poäng han har kostat dem.

Det kanske mest spretiga är hur bra bollspelare han är. Hans egna ord från hösten 2014 till :

– Jag gillar inte att prata om mig själv, men jag fokuserar mig på att försvara. Jag är inte en av de där moderna försvararna som du ser avancera uppåt med bollen. Kontrollera först att du är defensivt starkt, sedan följer resten.

Det finns tendenser kring att han gör bort sig i uppspel/rensningar.

Exempel 1
Exempel 2
Exempel 3
Exempel 4

Samtidigt. Magnus Pehrsson till Sydsvenskan:

– Lasse Nielsen är bekväm med att spela upp bollen och bra på det.

Vi kan ta en karta från WhoScored, en vanlig match när Lasse Nielsen spelar fotboll. Det är offensivt och frekvent bollmodigt (anfall från vänster till höger).

touchnielsen

Nielsen tar ansvar. Vi kan ta två statistikexempel:

Champions Leagues gruppspel 2015/2016. Lagen i gruppen var som sagt Lyon, Zenit, Valencia, och Gent. Lasse Nielsen slog fjärde flest passning av de fyra lagens alla spelare.

Europa League  hösten 2016: kolla på antal korrekta passningar per 90 minuter av alla lag (765 spelare) i hela Europa Leagues gruppspel.

1. Ander Herrera (Manchester United, 106 passningar per 90 minuter)
2. Leandro Paredes (AS Roma, 100)
3. Kevin Strootman (AS Roma, 91)
4. Lasse Nielsen (Gent, 82)
5. Paul Pogba (Manchester United, 81)

Vad Malmö FF potentiellt får: en mittback som var superb i Champions League för mindre än 18 månader sedan och som utvecklats till att bli uppspelsdominant i ett av Europa Leagues statistiskt sett mest bollskickliga lag. MFF får också en mittback med en historia av att i perioder ge bort poäng.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Markkanen missar AIK-premiären - tråkigt med Rubio i Norge

Besökte AIK:s träning på Skytteholms IP under torsdagsförmiddagen. Det stora samtalsämnet just nu, Alexander Isak, tränade i ungefär en timme innan han klev av och åkte tillbaka till träningsanläggningen Karlberg. 17-åringen har ju i spanska medier uppgetts klar för Real Madrid och under onsdagen skrev Marca att Isak skulle flyga ner till Madrid senare under samma dag. Men han tränade med AIK både under onsdagen och torsdagen så någon resa ner till Spanien har han nog inte hunnit klämma in däremellan.

Eero Markkanen som ådrog sig en hjärnskakning med finska landslaget nyligen är ännu inte i träning med AIK-truppen. Han håller på med hjärntrappan just nu men exakt hur det går för honom är oklart.

– Det är svårt att säga. Vi får tar det dag till dag. Vi får se hur han svarar i dag, men han är inte kapabel att gå in i full träning, säger tränaren Rikard Norling.

Så ingen match för honom på lördag?
– Nej, nej. Inte ens nära.

Markkanen missar alltså premiärmatchen mot samarbetsklubben Vasalunds IF (en match som du förresten kan se på C More Fotboll klockan 12.00).

Även mittbacken Jos Hooiveld är osäker inför matchen, eftersom han inte tränat med laget de senaste dagarna.

– Det är privata anledningar bakom det, säger Norling.

Sedan tidigare är ju mittfältaren Ebenezer Ofori i väg på Afrikanska mästarskapen.

Det är förresten osäkert om Isak kommer till spel på lördag. Inget beslut är fattat än, enligt Norling. Jag har svårt att se att AIK låter honom spela, om en övergång till Real nu är nära. Det skulle vara en onödig risk i den här situationen, känns det som. Bara det faktum att en spelare som sägs ge runt 75-95 miljoner kronor till klubben vid en försäljning släpps ut i träning på en kall konstgräsplan i januari borde ju göra en och annan inblandad person/supporter orolig.

Ju snabbare AIK kan få klart Isak-övergången desto bättre är det för klubben, eftersom pengarna som en försäljning ger är så stora att de skulle skapa helt nya förutsättningar för föreningen. Det är ju självklart så att sportchefen Björn Wesström får jobba med två olika scenarion just nu, ett där Isak säljs och han har mer pengar att leka med och ett där Isak inte säljs och påsen med pengar är aningen mindre. Hur AIK kommer att kunna agera på transfermarknaden i vinter hänger en hel del på Isak-affären och därför skulle ett snabbt avslut så klart vara till de svartgulas fördel. Frågan är hur mycket Real Madrid utnyttjar att affären är så enormt mycket mer viktig för AIK än för Real själva i förhandlingarna?

***

Christian Rubio Sivodedov, 19, är klar för norska Strömsgodset. Ett tvåårsavtal är påskrivet. Känns tråkigt att Djurgården inte gick tillräckligt hårt för att få hem mittfältaren nu när han lämnar Schalke 04. Var enormt imponerad av honom när han spelade i den blårandiga tröjan sist och redan då hade jag velat se Pelle Olsson satsa mer på honom i allsvenskan för potentialen att bli en sevärd och viktig allsvensk spelare finns utan tvekan i honom. Nu ville Djurgårdens nye tränare Özcan Melkemichel, som inte känner till mittfältaren så väl som andra i klubben, se honom i träning först innan ett beslut skulle fattas och då blev det Strömsgodset istället. Kan förstå Melkemichel men samtidigt borde väl Djurgården (tänker först och främst på sportchefen Bosse Andersson) ha tillräcklig koll på Sivodedov, som jag tar för givet att man följt under Schalke-tiden, och det gör ju situationen som uppstod lite märklig. Men Djurgården tycker ju uppenbarligen inte att han håller den nivån som de vill ha i den situationen som de befinner sig i och då är det bara att anta att de har något bättre på gång. Intressant att se vad det blir.

Tror mycket väl att Rubio kan få sitt genombrott i Strömsgodset och det skulle i så fall kännas fel att se honom få det i Norge. Det borde ju vara i allsvenskan han blir ett namn på seniornivå och Djurgården borde värna om att den typen av spelare (Rubio började spela i klubben som sexåring) slår igenom just hos dem. Samtidigt kan det ju vara så att blåränderna ser en möjlighet att göra en uppgradering på det centrala mittfältet nu när Alexander Faltsetas lämnat och att man anser att enbart Rubio Sivodedov inte skulle garantera det, vilket känns rätt rimligt. Det finns kanske helt enkelt inte plats för en etablerad och skicklig central mittfältsvärvning plus Rubio i truppen och då blir ju ekvationen inte helt enkel att lösa för Djurgården.

Klurigt läge, men tråkigt att det blev som det blev. Jag hade sett fram emot att få se Rubio Sivodedov i allsvenskan 2017.

***

Mejl: martin.petersson@tv4.se

Twitter: @mpetersson

Fotbollskanalen

Är ett äldre Häcken också ett bättre Häcken?

Fotbollssäsongen 2017 närmar sig med stormsteg. Det är mindre än tre månader kvar tills det smäller nu.

Därför känns det, som kollega Martin Petersson poängterade häromveckan, att det är dags att kicka igång bloggandet på allvar.

Tips, tankar och åsikter kring vad ni vill läsa om mottages mer än gärna.

***

Bloggpremiären 2017 då? Vad erbjuder den?

Först ett par reflekterande rader kring Häckens satsning mot att bli ett allsvenskt topplag.

Ni har kanske uppmärksammat att klubben går minus med flit. Och att de har plockat in spelare för mer pengar än vad budgeten egentligen tillåter.

Om satsningen ger önskad effekt återstår att se. Än så länge kan vi bara fundera över den väg mot framgång som de har valt att gå.

Den väg som stavas rutin.

De tre största nyförvärven som har plockats in under det senaste halvåret (Alhassan Kamara, Jakob Lindström med flera får ursäkta) är alla över 30 år.

Först Rasmus Lindgren, 32, sedan Alexander Farnerud, 32, och nu Erik Friberg, 30.

Och om man slänger ihop en trolig startelva till premiären mot AIK landar medelåldern på höga 28,7 (Vi räknar med John Owoeri tills han är helt förlorad till Kina).

4-2-3-1: Abrahamsson (28) – Andersson (20), Lindgren (32), Wahlström (29), Arkivuo (33) – Abubakari (30), Friberg (30) – Mohammed (22), Farnerud (32), Paulinho (30) – Owoeri (30).

Den befogade frågan att ställa kring det blir: Är ett äldre Häcken också ett bättre Häcken?

Kortsiktigt, ja.

Långsiktigt, tveksamt.

Det har många gånger, och från många håll, påpekats att Häcken har en av allsvenskans starkaste trupper. Och att de ska kunna vara med och utmana på allvar 2017. Mycket på grund av hemvändarna Lindgren, Friberg och Farnerud. Och storstjärnan Paulinho såklart. Vilken allsvensk klubb hade inte velat ha någon av dem?

Och det är klart att klubben måste ha spelare av allsvensk toppklass för att nå allsvensk toppklass.

Häcken har dock länge varit en klubb som har fokuserat på att förädla unga spelare för att sedan skicka dem vidare ut i Europa. Ni vet Simon och Samuel Gustafson, Carlos Strandberg med flera.

Visst finns det flera stora talanger i kulisserna även i år (Daleho Irandust, Kevin Ackermann, Gustav Berggren bland annat), men kanske riskerar åldermännen att stå i vägen för deras utveckling. Kanske riskerar deras speltid att bli begränsad.

Det är ju de som ska bära Häcken om ett par år. Inte Lindgren eller Farnerud.

Det är ju de som ska hålla kvar Häcken i toppen om de nu når dit.

Där har nye tränaren Mikael Stahre en balansgång att vandra. Nutid vs. Framtid.

Det är fullt möjligt att han hittar rätt. Att han kan få Häcken att nå den allsvenska toppen samtidigt som de bygger stabilt inför framtiden, men risken finns att de egna unga talangerna får kliva åt sidan i jakten på framgång.

Ett tungt långsiktigt pris att betala (både sportsligt och ekonomiskt) för att nå toppen kortsiktigt. Men kanske ett nödvändigt sådant.

– Jag ser ingen fara i att vi har så många äldre spelare, säger sportchef Sonny Karlsson.

– Jag hoppas istället att det kan ge effekt i att de lär de yngre och att de sedan kan ta över. Jag ser positivt på att vi har ganska många unga spelare på längre avtal. Nu handlar det om att vi ska ta hand om dem på ett bra sätt. Öppna dörren för dem.

Om ett år får vi utvärdera hur öppen dörren verkligen har varit.

***

Till sist: Vad händer med Rasmus Schüller och John Owoeri?

Schüller ryktas till USA och Minnesota United. Sportchef Sonny Karlsson har bekräftat att ett bud har inkommit.

Hur Schüller själv ser på situationen?

– Jag är öppen för nya alternativ och äventyr, samtidigt trivs jag väldigt bra i Häcken.

Minnesota United?

– Jag kan inte kommentera de uppgifterna.

Enligt vad jag hör talar det mesta just nu för att mittfältaren kommer flytta.

Vad gäller John Owoeri så är han fortfarande högaktuell för Baoding Rongda. Alla parter är överens, men visumstrul gör att han ännu inte har kunnat åka över till Kina och färdigställa de sista detaljerna.

– Det är svårt för personer från Nigeria att få visum i Kina. Jag tror att det ska vara klart i slutet av veckan eller i början av nästa, säger Owoeris agent Martin Dahlin och poängterar att de nya reglerna med färre utländska spelare i ligan inte ska äventyra flytten.

– Jag utgår från att de har varit medvetna om de reglerna en tid.

Fortsättning följer i båda fallen.

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Fotbollskanalen

Hur bra var Pawel Cibicki 2016? Hur bra blir han 2017?

Malmö FF har ännu inte hämtat extern kvalitet. Det enda nya som finns i truppen 2017, som inte fanns 2016, är Pawel Cibicki.

Han gjorde tio mål och fem assist i J Södra 2016, i ett lag med totalt 32 mål. En direkt faktor i nästan hälften av lagets mål, och av de unga allsvenska spelarna (23 år eller yngre) var det bara Michael Olunga som gjorde fler poäng per minut än Cibicki.

När Cibicki  är tillbaka i Malmö FF så är han 23 år, men han har förhållandevis lite seniormatchning för sin ålder. 4000 minuter tävlingsminuter. Jämförelse med några landslagsanfallare från 2016, kring hur många minuter de hade när de fyllde 23.

Siffror via Elitefootball

Ola Toivonen: knappt 10 000 minuter
Christoffer Nyman: drygt 8000 minuter
Marcus Berg: drygt 11 000 minuter
Late bloomern Isaac Kiese Thelin: 5600 minuter (exkluderat 3000 minuter i Division 2 och 3)
Zlatan Ibrahimovic: runt 12 000 minuter.

Till och med John Guidetti hade fler minuter, trots kycklingproblematik (4500 minuter).

2016 var Cibickis första år med genuint förtroende. Hur såg det då ut?

Om ni gillar bilderna, så bara följ (@FussballRadars). Det är ett bra Twitterkonto, rekommenderar starkt även för internationell fotboll.

Cirkeln är för att få några viktiga siffror för en anfallare (statistiken byts ut beroende på spelarens position). Ju större det gröna är, desto bättre har spelaren presterat.

Vi ser några svagheter. Han tappar en del boll, vinner sällan tillbaka den (men få allsvenska anfallare är vettiga på det), och även om han har fem assist så var han sällan inblandad i sistapassen. I övrigt är det en bra-stabil karta för en då 22-årig anfallare. Vi kan jämföra med andra framgångsrika och/eller unga anfallare.

Hur han står sig mot Alexander Jeremejeff? Nu har jag inte samma grafik för honom, men av alla statistik man kan hitta så verkar Jeremejeff och Cibicki ha varit förvånansvärt identiska 2016. Hur ofta de gör mål, hittar avslut, sätter upp för andra, effektivitet.

De har olika stilar, men för att vara i ungefär samma ålder och samma position så är det bara små marginaler åt ena eller andra hållet som skiljer dem åt. Blir det egenskaper för specifika matcher och form som avgör vem av de två som får startplats 2017?

Samtidigt har Cibicki en tydlig prägel med sina löpningars snabbhet och medvetenhet.

Hur Cibicki gjorde mål 2016

1. Sprang ifrån sin försvarare vid inlägg, avslut på en touch.
2. Bollförande till höger, pass, löpte mot mål, vann tillbaka, avslut svår vinkel.
3. Kontring, gick ifrån försvarare, försvarare missade nick, Cibicki drev, chippade in.
4. Hittade yta mellan backlinje och mittfält, avslut straffområdeskant på en touch.
5. Retur på egenmissad straff.
6. Inläggsläge, stod vid central mittfältare, löpte ifrån mot mittbackar, nick.
7. Dålig rensning, Cibicki fem meter framför försvarare, avslut straffområdeskant.
8. Två spelare rena, Cibicki sprang mot bortre, fick passning, la i öppet mål.
9. Drog ut mot vänsterkanten, fick boll, drev, ryckte förbi försvarare, placerade.
10. Inläggsläge, ryckte ifrån försvarare från bortre delen, avslutade en touch vid straffpunkten.

Hur Cibicki gjord assist 2016

1. Fångade upp dålig hemåtpass, ensam mot målvakt, spelade till fri spelare.
2. Fångade upp dålig pass, drev tio meter, slog djupledsboll till fri spelare.
3. Stod åter framför backlinjen. Direktskarv i djupled till fri spelare.
4. Sökte yta ensam på vänsterkanten, kontring, drev boll, lågt inlägg till fri spelare.
5. Löpte bakom backlinjen, höll undan försvarare, stannade till, la boll i djupled.

Cibicki rusade inte mot mål, han letade efter de fria utrymmena. Drog sig ut mot kanterna eller försökte hitta lediga platser framför mittbackar. Förmodligen också därför som nästan hälften av hans totala avslut (86 stycken) kom utanför straffområdet, trots att han spelade som ensam anfallare.

Dessutom fanns det spelare han samarbetade bra med, främst Thelin. Liknande tendenser med Berget/Rosenberg har redan funnits på träningarna i år.

Idén 2017 är att Rosenberg ska ligga längst fram i MFF och den andra anfallaren lite bakom. En roll som i teorin borde passa Cibicki, om han vill leta ytor snarare än att vara så nära mål som möjligt.

Däremot är inte allt perfekt. Under andra halvan av allsvenskan 2016 gjorde Cibicki bara två mål. Han kan få problem att starta om Pehrsson vill ha Jeremejeffs tyngd och targetspel när spelet inte stämmer/när motståndarna blir låga. Jo Inge Berget vill också vara anfallare. Cibicki ska ställa om till ett delvis nytt spelsätt och där han inte är mittpunkten.

En sak är svår att avgöra: Cibicki var definitivt bra 2016, men inte absolut toppklass i statistiken. Lärosäsong, svårt att göra mer i ett lag som inte gjorde fler mål, eller annan förklaring?

Dock en bra spelare på att springa snabbt och rätt (även om han sprang offside flest gånger av alla i allsvenskan 2016), och han är mer anpassad för ett press- och omställningsspel än Jeremejeff och framför allt Kjartansson.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Bajen-premiär, Michelsen och talangsnack med Billborn

Nej, nu får det vara dags att kicka igång säsongen och den här bloggen igen, efter ett alldeles för långt uppehåll.

Som vanligt är jag orimligt taggad inför ett nytt allsvenskt år och det ska bli grymt att följa lagens försäsonger nu. Kul att C More storsatsar och visar över 100 matcher från försäsongen och vill ni ha koll på hur ert lag laddar upp inför den allsvenska premiären har ni en försäsongsguide som jag knåpat ihop HÄR.

***

Pressträff med Hammarbys nye tränare Jakob Michelsen i tisdags, när Bajen gjorde sitt första fotbollspass för året. Det besöket resulterade i flera artiklar. Bland annat en text om att Erik Israelsson besökt holländska Zwolle och en om att nyförvärv är på väg in. Dessutom blev det en längre intervju med Michelsen, om kulturen han vill bygga upp i Hammarby, hur viktig han tycker att svenska cupen är och mycket annat.

Fick ett positivt första intryck av dansken. Han verkar bestämd och stark i sin tro på sig själv. Samtidigt vore det konstigt om han inte var det i det här läget, men gillar hans inställning till unga spelare och han känns inte som en person som försöker förfina saker eller säga saker som han inte helt menar eller tycker. Dock får han nog tagga ner något när det gäller hans ständiga flörtande med Hammarby-supportrarna. Han har hyllat dem till skyarna i varenda intervju hittills (han tog upp dem flera gånger även under pressträffen men de citaten kom inte med i min text) och jag tror att supportrarna gärna vill se resultat innan man kan ta till sig berömmet fullt ut. Sen är det så klart helt förståeligt att Michelsen tar i tillfället i akt och snackar gott om supportrarna, och de positiva orden har ju fansen gjort sig förtjänta av.

***

Tog ett snack med Hammarbys kapten Kennedy Bakircioglü efter tisdagens träning och han strålande glad när han pratade om Michelsen och den nya säsongen.

– Det känns jättekul. Jag har längtat efter att få komma tillbaka. Det känns spännande med nya tränaren. Han är väldigt optimistisk och ger verkligen ett bra intryck direkt när man träffar honom. Han sprider positiv energi och han vill förklara saker, gå igenom allt på ett bra sätt så att alla vet vad han vill, sa Kennedy då.

– Vi vill uppåt, men det ska inte vara massa press på oss. Vi har fått känna på allsvenskan och etablerat oss här, och nu känns det som att klubben har förutsättningarna för att ta ytterligare steg. Men man kanske måste ha tålamod med nye tränaren, han ska få den tid han behöver.

Det börjar annars bli en hel del unga spännande spelare som knackar på Hammarbys A-lagsdörr på allvar nu. Dusan Jajic, Marcus Degerlund, Isac Lidberg och Leo Bengtsson kommer säkert få speltid i år och även Elias Durmaz och André Alsanati (båda födda 2000) tränar med A-laget under inledningen av försäsongen. Michelsen säger att fler än Durmaz och Alsanati kommer lyftas upp på träningar och han förklarar tydligt att han vill ha en liten trupp för att kunna ge unga spelare chansen. Därmed skickar han en viktig signal till de som vill slå sig in.

Pratade med nye assisterande tränaren Stefan Billborn efter tisdagens träning, om Michelsen och de unga spelarna. Han berättade då att rollfördelningen mellan honom och dansken inte är spikad än, utan att den kommer sätta sig efterhand.

– Det är viktigt att han får komma in och höras och driva gruppen. Men det kommer nog ge sig, det gäller ju att få ut det bästa av alla, så att laget blir så bra som möjligt, säger Billborn.

Första intrycken av Jakob?
– Jättebra. Det här är ju en liten chansning från båda oss eftersom vi inte känner varandra sedan tidigare, men det är en större chansning för honom eftersom det ändå är han som har det yttersta ansvaret. Men jag är jättemotiverad och jag tror det kommer bli jättebra.

Billborn har varit Hammarbys akademichef i ett och ett halvt år, och han kommer fortsätta vara en länk mellan A- och U-verksamheterna.

– Det kommer falla sig naturligt, för jag har ju jobbat så mycket med spelare i spannet 16-22 år. Det känns som att det kommer bli bra. Jag tror att om man har klarare ansvar där så faller inget mellan stolarna. Annars är det lätt man tappar de spelarna rent mentalt när serien drar igång, att man inte stöttar upp och så vidare.

Vad säger du om akademin och de unga spelarna som är på väg upp?
– Vi har något bra på gång, men det är också viktigt att vi inte slår oss för bröstet nu, för det här är något som ska vara bra över tid. Alla kan ha någon bra kull där det kommer fram två eller tre spelare, men vår målsättning är att vara bra över tid och att det alltid ska komma upp spelare. Det kommer nog ta tid. Man brukar säga att cykeln ligger på ungefär fem-sex år innan man verkligen ser någon utveckling. Jag kan bara prata för det ett och ett halvt året som jag varit här. Jag tror det kommer ta tid, men det som däremot är nytt är att vi rekryterat in 15-16-åriga landslagsspelare och bara att vi är attraktiva för de spelarna är ett bra betyg för oss. Men vi vill ju krydda vår verksamhet med sådana spelare, för vi vill också ha egna spelare från vår verksamhet. Vi har några där, som Leo Bengtsson. Han är väldigt spännande, men det är flera andra bakom honom också.

Jakob vill ha en mindre trupp för ge de unga plats och han har direkt plockat upp Durmaz och Alsanati i A-träning. Hur viktig är den signalen för de unga spelarna tror du?
– Det är viktigt att man känner att man är nära och att man kan påverka sin situation om man gör det bra. Sen behöver inte det betyda att man får spela, men att man känner att hierarkin i spelargruppen är rörlig. Är du för många spelare kan den bli låst. Samtidigt gäller det att ha spelare som kan gå in och spela. Det är lätt säga att man har en spelare som är med för att se och lära, men under en säsong kommer det dyka upp situationer där det blir skarpt läge, där de kommer få spela. Där tycker jag att vi har många unga spelare som skulle kunna spela. Sen vet man aldrig, man måste doppa dem i kallt vatten för att se om de håller eller inte. Vissa kommer hålla medan andra inte kommer hålla, men det känns bra. Någon av de som är på väg kommer ta klivet, det vet vi ju.

Hur är det för dig personligen att vara tillbaka i ett seniorlag?
– Framför allt har jag saknat att stå på planen, att vara med och driva ett lag på veckobasis. Jag har aldrig varit så uppe i det här med matcher och så, utan jag har mer gillat det långsiktiga jobbet och att få jobba med en grupp över tid. Det känns jättebra. Jag är jättetacksam över att få vara med om det här igen, avslutar Billborn.

***

Eftersom det blev jobb inne på redaktionen under onsdagskvällen blev det bara kollega Max Richnau som drog till Skytteholm och AIK:s träningspremiär. Där snackade han med en strålande glad tränare i Rikard Norling och dessutom kollade han läget med sportchefen Björn Wesström.

Missade annars Djurgårdens träningspremiär på grund av att jag inte var hemma i Stockholm, men det kommer att bli mycket blårandigt här framöver. Ska nämligen punktmarkera Melkemichels gäng och Örebro på deras läger i Portugal i slutet av januari/början av februari. Det blir skoj!

***

Mejl: martin.petersson@tv4.se

Twitter: @mpetersson

Fotbollskanalen

Förslag: straffområden är felkonstruerade och får gärna göras om

Jag har inte stört mig på det tidigare, men jag har funderat på det. En spelare kommer in i straffområdet ute från sidan, det är åtta-tio spelare mellan hen och målet, det blir en fällning, straff. Det behöver inte ens vara en målfarlig situation, men ändå blir det straff. 75% chans att göra ett mål (i snitt går tre av fyra straffar i mål).

Det finns zoner i straffområdet som inte är värda en så bra belöning.

Straffområdets utformning är inte optimal. Om sporter som landhockey och handboll kan ha mer runda straffområden, då måste inte fotbollen ha den nuvarande rektangeln.

I grunden är jag fotbollskonservativ, men jag har svårt att hitta fler argument till den nuvarande straffområdesindelningen än ”det har alltid varit så” och ”det är enklare att måla linjerna”.

Jag fick min aha-känsla när jag läste ”A mathematics-based new penalty area in football: tackling diving” av César A. Morales. Han vill främst få bort filmningar i straffområdet. Hans idé är att om man är i straffområdet men det är låg sannolikhet att göra mål, då ökar antalet filmningar.

Morales har gjort en uträkning på sannolikheten att göra mål från alla delar av planen. För att trötta ut er:

atte

Det skulle innebära att ett straffområde, baserat på sannolikheten att göra mål från varje punkt, skulle bli såhär:

rjsp_a_1177657_f0005_bDen streckade fyrkanten är nuvarande straffområdet, den heldragna runda är det nya förslaget. 

Den exakta formen är jag inte såld på, jag gillar inte att den går in så skarpt innan kortsidan. Jag hade föredragit en form mer lik den i landhockeyn, detta för att det kan vara bra målchanssituationer när man är så nära stolparna.

ladda-ned

Det är saker som skulle behöva fixas. Garantier om att en frispark är minst 9,15 meter från mål (för att muren ska få sitt avstånd), det måste hittas en lösning med målområdet, och nya sätt att måla linjerna. Dessutom skulle det ta tid för spelare och domare att vänja sig.

Och visst, det kan fortfarande vara en bra chans att göra mål utanför det området om man blir fälld. Men. Då har domaren en alternativ bestraffning: rött kort.

Om det kommer förändras? Förmodligen aldrig. För mycket jobb sett till potentiell nytta, men som Morales säger: straffområdet idag är “matematiskt oproportionerlig”. Det borde vi ändå ha med oss.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen