Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Lundh: Inte ens giganterna kan parera fotbollens ofrånkomliga dippar

Lundhs Krönika

För några år sedan var FC Barcelona en omöjlig uppgift för motståndarna.
Annat i dag.
Mer än en klubb…? Snarare mer än ett kaos när man ser vad som sker kring storklubben.

Ingen har väl missat hur FC Barcelona närmast imploderat framför ögonen på en förundrad värld. Först föll man samman efter La Ligas omstart och sedan kom kollapsen mot Bayern München. 2-8. Ja, det är svårt att greppa att det kunde ske i en kvartsfinal i Champions League.

Följderna därefter har varit rätt våldsamma med tanke på att både sportchef och tränare fick gå och dessutom är en stor del av spelartruppen till salu. Ovanpå ryktas det att Lionel Messi sagt sig vilja lämna och både Paris SG och Inter ska visa intresse för att lösa argentinaren.

Ingen kan påstå att Ronald Koeman kommer till ett dukat bord när han tar över som tränare, även om det är givet att ta jobbet. Samtidigt är det lite svårt att förstå hur en stor klubb som FC Barcelona kan hamna i en sådan prekär situation att det blir hela havet stormar på så kort tid.

Annons

Detta Barcelona som under 15 år varit en dominant i fotbollens värld, radat upp pokaler och vars spel blivit trendskapande. Innan alla tangentkrigare som brinner för Real Madrid, Juventus eller någon annan klubb kastar sig i väg mejl så erkänner jag att det är svårt att exakt avgöra vilken klubb som är världsbäst. Men alla inser nog Barcelonas avtryck i fotbollshistorien.

Egentligen kan implosionen som Barcelona går igenom flyttas över på de flesta andra av Europas storklubbar. Kolla bara Arsenal eller Manchester United. Det är knappast så att det jublades i Turin när Juventus åkte i Champions League eller i Madrid när Real fick respass tidigare i år. Och de senaste tio åren är det många storklubbar som hamnat i en liknande brygga.

Fotboll har de senaste 30 åren utvecklats till en industri och med inflödet av kapital har allt kring sporten tagit rejäla kliv. Oavsett om det handlar om att utvärdera nyförvärv, mejsla fram unga talanger, slipa fram ny taktik eller hålla koll på spelarnas medicinska värden så använder man spjutspetsteknik.

Annons

Parallellt har de stora klubbarna blivit marknadsföringsmaskiner för att fortsätta ta andelar och öka intäkterna. Man öppnar kontor runt om i världen, använder alla möjliga och omöjliga sociala medier och skapar egna mediahus för att serva en global bas av supporters.

Det är svårt att komma på något område där man inte tagit kliv. Om man skulle jämföra hur en spelare i dag lever sett till hur det var 2010, 2000 och 1990 så är det enorma skillnader. På alla områden har klubbarna och fotbollen gått framåt och nyttjat teknikens utveckling.

Samtidigt är det slående att det inte går att skydda sig mot personers betydelse. Kolla bara Manchester United efter Sir Alex Ferguson. Eller Arsenal efter Arsène Wenger även om många ville ha bort honom innan det skedde. Likadant är det väl i Barcelona där Lionel Messi varit så viktig att allt anpassats efter honom och det kanske inte är bra.

Annons

Många pekar säkert på Xavi, Iniesta, Guardiola och en del andra som försvunnit från Barcelona. Nej, det är inte alltid att det hänger endast på en individ. Sedan fascinerar det mig att dessa gigantiska klubbar med alla resurser i världen ändå inte klarar av att parera de oundvikliga dipparna bätttre.

Liverpool är ett annat exempel som vann division 1 i England 1990 och sedan fick vänta 30 år på nästa ligatitel. Trots att man dominerat engelsk och europeisk fotboll ifrån mitten av 1960-talet och två decennier därefter. Men den vinnarkulturen gick inte att ta vidare.

Detta finns givetvis i svensk fotboll. Reagerade när många ville förklara Malmös framgångar på senare år med en vinnarkultur som satt i väggarna. Undrade alltid var den satt under 1990-talet. Då man inte tog en enda titel och dessutom trillade ur allsvenskan. Eller AIK där man ofta talar om att kravet alltid är att vinna trots fyra SM-guld i modern tid.

Annons

Blåvitt är en annan klubb som i perioder haft sådana enorma framgångar och ändå kommer dipparna. Under 2000-talet har det bara blivit ett SM-guld. Visst, fyra cuptitlar men sedan Roger Gustafssons mannar dominerade första halvan av 1990-talet har man inte nått liknande höjder.

Fattar att MFF, Blåvitt och AIK-supportrar kan störa sig på att deras klubbar blir exempel när det finns många som aldrig vunnit. Eller kanske tagit ett ynka SM-guld. Men det är mer fascinerande hur svårt det är att bibehålla en kultur av triumfer och det trots alla enorma framsteg.

Det kanske är givet och naturligt att när en stark ledare, inflytelserik spelare eller tongivande tränare försvinner så börjar en klubb med automatik att vackla. Sedan jagar man något som är svårt att hitta rätt och då springer andra klubbar om och vinner istället.

Annons

För egen del vill jag inte ens tänka på Leeds United utan Marcelo Bielsa även om Leeds vd Angus Kinnear i en intervju förklarade att tränaren inte är där för evigt, och att klubben måste planera för det. I min värld kan det bara gå åt helvete när nu Bielsa äntligen satt stopp för 16 år av kaos.

Samtidigt är osäkerheten fotbollens charm och egentligen vill jag inte att någon ska hitta ett sätt att ta bort det återkommande kaoset. Varken ur de stora eller små klubbarna. För då hade fotbollen gått hela vägen runt och blivit endast underhållning. Utan någon slags oberäknelighet så blir fotbollen tråkig.

Helgens...

Helgens måste
En allsvensk omgång. Champions League-final. Ödesmatch för Landskrona Bois. 

Helgens avstå
Golfbanan. 

Veckans comeback
Henrik Larsson hoppade av som tränare i Helsingborgs IF för ett år sedan. Nu är han tillbaka i tränarbranschen, men denna gång som assisterande till Ronald Koeman i FC Barcelona. Den tidigare anfallaren spelade med Koeman i Feyenoord i mitten på 1990-talet och har sedan några år tillbaka samma agent i form av Rob Jansen. När Larsson, Dirk Kuyt och Dennis Bergkamp var på väg att köpa engelska Wycombe förra hösten var Koeman rådgivare till trion. Så det är givet att det finns en tydlig koppling mellan svensken och holländaren och sedan har Larsson sina egna två år som spelare i FC Barcelona att luta sig emot. Klart att det är kontakter som ger möjligheten och knappast vad han gjort som tränare i Landskrona, Falkenberg och Helsingborg och det är väl inte konstigt. Enligt spanska medier ska han ha ansvaret för anfallsträning och det kan han givetvis. Dessutom borde det finnas en del respekt för honom efter åren ute i toppfotbollen. Oerhört spännande kliv för Larsson även om han får trappa ner ambitionerna som huvudtränare men nu hade han möjlighet att flytta utomlands med tanke på att hans dotter tog studenten i juni och nu drar till Belgien för att satsa på karriären som ryttare.

Veckans bleka insats
Djurgården i Ungern. Det var oerhört tamt och Ferencvaros kunde ganska enkelt ta sig vidare. Champions League-drömmen förblev en dröm och som tur var finns Europa League kvar att spela om. Samtidigt krävs en helt annan insats även om klubben är seedad rakt igenom.

Veckans allt på svart
AIK satsar rejält för att hänga kvar i allsvenskan. En i varje lagdel. Sotirios Papagiannopoulos, Filip Rogic och Bojan Radulovic Samoukovic. Framför allt Papagiannopoulos är en rejäl förstärkning för Bartosz Grzelak som inte haft någon bra start på nya jobbet.

Veckans comeback II
Pontus Wernbloom är tillbaka i Blåvitt och kliver rakt in i truppen till bortamötet med Djurgården. Det är lite svårt att veta var han står som spelare med tanke på att han inte spelat tävlingsmatcher sedan i december 2018 då han skadade hälsenan. Den 34-årige mittfältaren som även är användbar i anfallet har i varje fall inte tappat sin attityd och det lär betyda mycket. Oerhört kul för Blåvitt och för allsvenskan att få hem en sådan stark profil. Riskkapitalbolaget IFK GBG Transferintressenter står för finansieringen av Wernbloom.

Veckans offensiv
Expressen köper rättigheterna till Hammarby och Blåvitts Europa League-kval. Kvällstidningarna kliver alltmer in på tv-sidan och bidrar till att ändra kartan kring hur matcher visas.

Veckans läsarbrev
Hej Mats och Olof! Ta upp det jag skrivit till Stefan Lundin och Janne Andersson nedan med någon tränare i lämpligt teveprogram! Låt dem även förklara hur det kan komma sig att allsvenska lag i Svenska cupen ibland förlorar mot lag i lägre serier. Det ska skilja minst två mål per division. När ett allsvenskt lag möter ett lag i division 1 ska segersiffrorna minst vara t ex 4-0 eller 5-1. Allsvenska lag kan slå konkurrenter i samma serie med liknande siffror. Då borde det allsvenska lagets segermarginal vara att hänföra till den högre matematiken, även om motståndarlaget från den lägre serien långtidsparkerar elva man i eget straffområde. Basta! Jag har skrivit det förr men det tål att upprepas: Bara Claes Åkeson vågar ställa kritiska frågor till tränare och spelare. Please prove me wrong! Hälsningar: C-G

Svar: Mejl till mig och SVT:s Mats Nyström. Det händer inte bara i Sverige att lag från lägre divisioner skräller. FA-cupens charm är delvis byggd kring att det kan hända. Hur det går till? Ja, det finns en mängd förklaringar: underskattning, brist på fokus, tillfälligheter och så vidare. Det är väl fotbollens charm och ibland skäller svenska klubbar i Europa och även svenska landslag. Det är ganska svårt att fronta Lundin som gått i pension som sportchef för Sef och förbundskapten Janne Andersson i ämnet. Vi får hoppas på Claes Åkeson.

Veckans gåta
Italien kör med ett rejält kvalspel till serie A och så låter man ändå tabellplacering avgöra när Spezia och Frosinone spelar 1-1 över två matcher. Extra tungt för Marcus Rohdén som sköt segermålet i torsdags men som visade sig betydelselöst.

Veckans flyttfåglar
Flera av USA:s största stjärnor på damsidan kommer till Europas klubbar. Rose Lavelle och Samantha Mewis gick till Manchester City. Emily Sonnett gick till Göteborg. Det talas om att även Manchester United ska plocka in Christen Press och Tobin Heath från USA. Skälet är givetvis att ligaspelet är mer osäkert i USA efter corona och inget stort mästerskap väntar.

Veckans ”friande”
Fifa:s etiska kommitté friar Fifa:s president Gianni Infantino. Heja! Hade varit en enorm skräll om inte Fifa friat Fifa.

Veckans tiotaggare som gått bort
Malmö FF.s förre ordförande Hans Cavalli-Björkman avled tidigare i veckan och med tanke på att han lämnade sitt uppdrag för över 20 år sedan är det inte så konstigt att han lite fallit i glömska. Han var en i raden av starka män som ledde svenska fotbollsföreningar och blev själv handplockad av sin företrädare Eric Persson tidigt 1970-tal. Inget snack om att Cavalli-Björkman ledde Malmö FF under en period när det var gott om framgångar både på herr- och på damsidan. Europacupfinalen 1979 sticker ut men det blev även nio SM-guld (fyra för herrar och fem för damerna) samt åtta cuptitlar. På herrsidan vann man serien fem år i rad i slutet av 1980-talet även om man bara tog två SM-guld då det var slutspelstider. Ändå fascinerande att Malmös egen hemsida inte alls nämner framgångarna på damsidan. 

Bankmannen Cavalli-Björkman professionaliserade Malmö FF och det var under hans ledning som man trots kritik och ifrågasättande sjösatte proffsfotboll vilket i dag är givet i alla klubbar. Han älskade uppmärksamhet och gav gärna intervjuer och rubriker, även om han hade svårare för mothugg. När Åke Stolt tog över som krönikör i Sydsvenskan var han rätt hård mot Cavalli-Björkman och det landade inte väl hos Malmös starke man. Man måste vara ärlig och konstatera att dagens klimat knappast tillåtit en ledarstil som Cavalli-Björkmans, men Malmö FF var framgångsrikt under honom och han stod upp för andra värden än bara fotboll och drev på med damlaget och kulturstipendier. Klassiskt klipp med Cavalli-Björkman. 

Veckans läsarbrev II
Hej Olof, Jag undrar hur du ser på det faktum att IFK Norrköping genomförde värvningen av Haksabanovic, enligt uppgift dyrast någonsin för en allsvensk klubb, under rådande pandemi? Enligt en intervju med ordföranden har förvärvet finansierats helt genom egna medel. Enligt klubbens årsredovisning för 2019 hade fanns det drygt 50 mkr i kassan vilket innebär att klubben hade förmåga att genomföra förvärvet. Under normala förhållanden hade detta inte varit något konstigt. Nu är vi dock i en onormal situation. IFK Norrköping (precis som de flesta andra elitklubbar) har sökt och fått beviljat stöd som härrör från staten. Jag intresserar mig särskilt för två olika stöd;

a) stödet enligt Lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, vi kan för enkelhetens skull kalla det för permitteringsstödet, och; b) Kompensationsstödet från RF.

Vad gäller A är en förutsättning för att kunna få stödet att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. T.ex. innebär detta att bolag inte får genomföra utdelningar eller andra värdeöverföringar och samtidigt ansöka om stöd då sådana företag inte anses ha sådana ekonomiska svårigheter att det skulle vara berättigat till stöd. Det är enligt min vetskap inte känt hur mycket stöd IFK Norrköping har fått. Klubben har inte genomfört någon utdelning eller annan värdeöverföring men det bör enligt min mening även kunna omfatta en sådan icke nödvändig (rekordhög) investering för verksamheten som IFK Norrköping har gjort. Det är dock enligt min vetskap inte prövat om så är fallet så det är möjligt att det inte finns någon laglig grund för att hävda att detta är fel. Vad gäller B är enligt RF:s regler för kompensationsstödet som beslutats 2020-04-20 är "syftet med stödet är att ge IF förutsättningar att överleva samt fortsatt kunna bedriva idrottsverksamhet och evenemang. Särskilt viktigt är att värna idrottsverksamhet och evenemang som bedrivs för och till förmån för barn- och ungdomsidrotten". IFK Norrköping har fått nästan 5 mkr utbetalat. Här finns det verkligen fog för att ifrågasätta om inte syftet med stödet är förfelat. En icke nödvändig (rekordhög) investering kan knappast rymmas inom föreningens överlevnad. Det kan vara svårt att komma åt ovan på laglig grund och hävda att IFK Norrköping inte har rätt till stödet rent legalt. Oaktat detta finns det en moralisk aspekt och en fråga om ansvarsfullt agerande. Om en klubb hävdar sig vara i ekonomiska svårigheter och behöver statligt stöd för att fortsätta bedriva sin verksamhet, är det då rimligt att göra en sådan investering som IFK Norrköping har gjort? Det finns många andra klubbar som på pappret har bra ekonomi och likviditet och det går att ifrågasätta om det är någon skillnad då dessa också har fått samma typ av stöd. Min uppfattning är dock att det är en stor skillnad utifrån vad klubben senare gör med sina pengar och det blir även en rättvisefråga. Att värva en spelare för en hög summa under rådande förhållanden är ett medvetet risktagande under en tid då ingen vet hur framtiden kommer se ut. Hur länge kommer intäkterna vara låga och vad händer om situationen förvärras ytterligare? Ett moraliskt riktigt och ansvarsfullt agerande hade varit att använda pengarna till normala utgifter såsom löner, underhåll m.m. och de pengar som blir över sparas till dess att vi vet vad som händer. En förening som sparar pengarna har större chans att överleva under en längre kris medan en förening som "slösar" bort sina medel tar en större risk och kan behöva ytterligare stöd längre fram. Vad händer nästa gång IFK Norrköping söker statligt stöd och de då har en reell kris, är de då berättigade till ytterligare stöd? En avslutande reflektion är att även om vissa saker är tillåtna, bör man ändå avhålla sig från detta. Med tanke på rådande omständigheter är det rätt att värva den dyraste spelaren just nu? Vänligen, Viktor

Svar: Nu är IFK Norrköping inte ensamt om att göra värvningar i dessa tider och att ha fått hjälp. Det är klart att det går att förstå dem som ifrågasätter moralen men samtidigt måste klubbarna satsa för att överleva och en del av det är att värva spelare och både prestera sportsligt och förädla dem. Det finns inget enkelt svar i frågan även om lagligheten givetvis är en första grund. Det finns inget som talar för att klubbarna gjort fel enligt lagen även om det ska granskas. Sedan kan man undra om permitteringar, om hur mycket spelarna gick ner i i lön och hur träningar förändrades men det handlar mer om moral. I alla tider har klubbar och föreningar på olika sätt tagit in pengar från supportrar och företag som sedan gått till löner och värvningar. Det måste vara upp till medlemmar och sponsorer att i så fall visa sitt missnöje med sin förening om man gått för långt. För det är trots allt en del av verksamheten att värva spelare.

Veckans insikt i silly season
En som röjer runt på den europeiska transfermarknaden och avslöjar övergångar är Fabrizio Romano som beskriver jobbet i en artikel.

Veckans jäsande ilska
En hel del domare ifrågasätter hur Svenska Fotbollförbundet hanterat Martin Strömbergsson som i veckan fick avslag på sitt överklagande. Sedan tidigare har vi på Fotbollskanalen redovisat att flera instanser ställt sig bakom domaren som är avstängd säsongen ut för vad han sa till Aly Keita förra året. Fått flera mejl där domare och andra som är aktiva ifrågasätter hur förre domarbasen Bosse Karlsson snabbt fick komma tillbaka i olika roller i svensk fotboll efter Metoo och där man pekar på att Martin Ingvarsson fick döma tätt efter sin rattfylla och mest plockades bort för att han man bedömde att han inte skulle kunna fokusera på en toppmatch med tanke på uppmärksamheten som händelsen fick. Uppenbart är att alla inte ser på det här på Strömbergsson-fallet på samma sätt som förbundet.

Veckans val
Bägge Malmö-talangerna Anel Ahmedhodzic and Denis Hadzikadunic valde Bosniens landslag. Naturligtvis ett bakslag för Sverige men det är samtidigt svårtacklat. Fortfarande tror jag en väg hade varit om en svensk landslagsstab visat prov på mer mångfald och man fick in ledare som hade en liknande bakgrund, det vill säga förstår svårigheten att välja mellan landslag.

Veckans Fifa-öppning för landslagsskifte
Med tanke på att en del spelare likt Ahmedhodzic har möjlighet att välja flera landslag och kan bindas upp vid ett landslag med speltid på en minut i en tävlingsmatch så ser Fifa över regelverket. Nu ska man kunna byta landslag om man spelat max tre matcher (även kvalmatcher) innan de fyllde 21 och att det har gått minst tre år sedan det skedde.

Veckans omstart
På onsdag tar Janne Andersson ut truppen till Nations League-matcherna mot Frankrike och Portugal. Dessutom är Roland Nilsson på plats och presenterar en trupp till två EM-kvalmatcher. Blir spännande att se vilka landslagstrupper de får ihop med tanke på att aktuella spelare befinner sig i väldigt olika skeenden. Några har semester, andra är i gång. Det blir första gången Janne Andersson samlar det riktiga landslaget sedan man nådde EM efter vinster mot Rumänien och Färöarna i november.

Veckans livlina
Wigans tidigare skumma ägare har avstått en bit över 400 miljoner kronor som klubben var skyldig. Återstår att se om klubben går att rädda. Den trillade ner i League 1 efter att ha fått tolv poängs avdrag på grund av att man försatte den i rekonstruktion.

Veckans moderna fotboll
Core Sports Capital köper danska Vendsyssel FF. Det schweiziska bolaget har tidigare tagit över en klubb i Österrike och en i Frankrike och leds av en tidigare Fifa-höjdare. Överlag är Danmark ett hett land för kapitalister som vill investera i fotbollsklubbar och där finns ingen begräsning likt 51-procentsregeln som stoppar det. Sedan tidigare har Helsingör amerikanska ägare. Vejle och Fremad Aamager har också utländska ägare.

Veckans icke-besked för de som hoppats
Först den 1 oktober kan det bli möjligt att rucka på 50-gränsen och tillåta viss sittande publik. Hur många som får komma in? Oklart, det ska Folkhälsomyndigheten ta ställning till och sätta ett nytt tak för vissa verksamheter men där det som gäller är två meters avstånd mellan personer på plats. Regeringen kallade till presskonferens under fredagen och alla arrangörer av idrott, musik och annan kultur hade nog hopp om att det skulle hända något på allvar gällande begräsningen på max 50 personer. Men det blev inte så mycket i slutändan och pressträffen var väl snarare ett tecken på att idrottsministern och kulturministern Amanda Lind känt av kritiken och ville signalera att man visst gör något. Osäkert om någon köper den rätt tomma gesten. Och det är att slå in en av de mest öppna dörrarna som finns att ifrågasätta hur regeringen ser på idrotten och prioriterar den. Amanda Lind är utan tvekan en av de svagaste idrottsministrarna på mycket länge och då är det knappast några starka kandidater som hon slåss med.

Veckans Qlassico
Champions League-finalen mellan Bayern München och Paris SG. Att PSG ägs av Qatar är välkänt, men även den tyska giganten har nära band med Qatar trots att medlemmar protesterat mot samarbetet. I vintras försökte medlemmar få klubben att inkludera mänskliga rättigheter i stadgarna, men det blev nerröstat. Knappast konstigt att Qatars emir Tamim bin Hamad al-Thani flyger till finalen i Lissabon. Däremot blir det inga supportrar från Bayern med banderoller om motstånd mot samarbetet med Qatar. Bayern-höjdaren Karl-Heinz Rummenigge gillade sina värdar i Qatar som gav honom två Rolex-klockor.

Veckans kommande dokumentär
Tidigt i höst kommer dokumentären "Les Joueuses - Pas Là Pour Danser" som skildrar Lyon när man vann trippeln 2018-19. Titeln lyder ”Spelarna – inte här för att dansa” på svenska och den är ett svar på frågan ”kan du twerka” som Lyon-stjärnan Ada Hegerberg fick när hon fick Ballon s’Or och utsågs till bäst i världen.

Veckans nödvändiga åtgärd
Regeringen aviserar att idrotten och kulturen ska få hjälp med 2,5 miljarder kronor för 2020. Idrotten ska få en miljard av stödet och det är klart att man kan undra varför idrotten får mindre än kulturen. Återstår att se om centern och liberalerna backar upp det, för det är ingen tvekan om att pengarna behövs.

Veckans Belarus-dilemma
Inte nog med att diktaturen är med och anordnar nästa års hockey-VM, om nu inte Lettland hoppar av efter oroligheterna i Belarus. Dessutom ska Uefa hålla sin kongress i Minsk i mars nästa år. Fotbollsorganisationer har en osviklig förmåga att välja länder.

Veckans förbud
Inga Paris SG-tröjor i Marseille efter 15:00 på söndag.

Veckans väntade
Vinterturnén inställd med tanke på extra lång allsvensk säsong. Något måste givetvis ge vika när ett virus ritat om fotbollskalendern. Första gången sedan 2002 som Sverige inte drar i väg. Kanske man får tid på sig att leta upp en anläggning som inte behöver ligga i Qatar eller Förenade Arabemiraten?

Veckans moderna fotboll II
Manchester City är på väg att köpa ännu en klubb. Nu är det franska Troyes där Michael Svensson inledde utlandskarriären som är på väg att slukas av City.

Veckans riddare
Åge Hareide utnämndes i veckan till riddare av Dannebrogen. Även om det är otidsenligt var det givetvis stort för norrmannen. Han har nu tagit över Rosenborg även om det givetvis måste svida att han inte fick leda det danska landslaget i EM 2020 som blivit det andra raka mästerskapet.

Veckans dokumentär
Efter den troliga förgiftningen av den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj, så är det än mer aktuellt att se dokumentären om Vladimir Putin som ligger på SVT Play. Missa inte den skakande skildringen över tre delar. 

Veckans hedersman
Malmö FF tappar fystränaren Ben Rosen. Förstår att en del supportrar reagerar kring valet på FC Köpenhamn och engelsmannen har betytt en hel del för MFFs framgångar under åren i klubben. Dessutom var Rosen alltid oerhört trevlig och proffsig att ha att göra med.

Veckans låt
”I Don’t Belong” – Fontaines D.C.

Veckans Leeds United
Ny dräkt släppt. Spelschemat för Premier League offentliggjort med premiär borta mot Liverpool. Nytt bud på mittbacken Ben White som är tillbaka i Brighton efter en säsong på lån i Leeds. Och försäkringar om att Marcelo Bielsa stannar i klubben. Nya och tunga sponsoravtal. Nu är den bästa av tider med idel förhoppningar om en härlig säsong efter att Leeds befunnit sig utanför Premier League i 16 år. Intressant att lyssna på en intervju med Leeds vd Angus Kinnear som berättar att klubben har ett speciellt team för att parera Bielsas önskemål och därför kunnat behålla den nyckfulle argentinaren i två säsonger.

Veckans siffror
700. Antalet miljoner euro (cirka 7,2 miljarder kronor) som det kostar att köpa loss Lionel Messi från FC Barcelona med ett år kvar på kontraktet enligt den klausul som finns i alla spanska spelarkontrakt, om inte klubben går med på att släppa honom billigare. Ovanpå det tjänar han cirka 300 miljoner kronor om året.

Veckans poddintervju
Premiären dröjer till torsdag 27 augusti då Martin Mutumba är först ut. Han talar om boken han släpper ihop med Erik Niva och om sin brokiga karriär. Förhoppningen är att vi från måndag 31 augusti är på rulle igen. Sedan tidigare finns 275 avsnitt av podcasten och det är bara att klicka på länken och lyssna.

Publicerad 2020-08-21 kl 14:36

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto