Under de fyra senaste åren har 17 spelare, före detta spelare eller ledare från svenska elitklubbar dömts eller misstänkts för olika brott, främst våld eller sexism.
Under 2019 har en allsvensk spelare misstänkts för misshandel men friats, en annan har friats efter misstanke om misshandel mot en motståndare och en före detta svensk mästare har dömts för våldtäkt.
Under 2018 dömdes en allsvensk spelare för våldtäkt mot barn, en annan åkte fast för rattfylla och dessutom sparkade en klubb sin tränare – anklagad för pennalism, sexism och rasism.
Svensk Elitfotboll (Sef) är en intresseorganisation för alla föreningar i allsvenskan och superettan vars uppdrag är att vara ledande i utvecklingen av svensk elitfotboll på klubbnivå sportsligt, ekonomiskt, kommersiellt och administrativt, och tillsammans med dess medlemsföreningar ska man verka mot våld, diskriminering på grund av hudfärg, kön, ursprung, religion och ålder.
2015 fick Peter Svensson i uppdrag av Sef och antimobbningsorganisationen Friends att utbilda 27 av 34 elitklubbar inom superettan och allsvenskan i den så kallade Uppförandekoden. I sitt arbete fick han in mängder av svar från klubbarna som vittnade om stora problem med bland annat machokultur, men enligt Svensson viftades det bort av Sef som ska ha tyckt att han var för negativ och han fick aldrig slutföra sitt arbete. Sef:s generalsekreterare Mats Enquist håller inte med om att man inte har tagit de här sakerna på allvar.
- Det är klart att vi inte viftar bort viktiga saker. Vi gör mycket och har tagit det här på allvar. Vi pratar jättemycket om detta och har valt att försöka arbeta med de här frågorna. Vi gick ju till Fryshuset och sedan anställde vi Beatrice Clarke därifrån, som jobbar med värdegrund och hur vi förhåller oss till varandra, säger han till Fotbollskanalen.
Under de fyra senaste åren har 17 spelare, före detta spelare eller ledare från svenska elitklubbar dömts eller misstänkts för olika brott, främst våld eller sexism – hur ser du på det?
- Det orsakas inte av fotbollen, men det finns inom fotbollen och därför är det klart att vi gör saker. Vi tycker att det här är viktigt att man är ute bland klubbarna och pratar om de här sakerna. Det här är saker som vi måste jobba med, och som vi jobbar med. Men det är ju varje förening som är arbetsgivare. Vi är inte chef över klubbarna. Jag kan inte tvinga föreningar hur de ska göra, men vi kan säga hur vi står, vilka våra normer är och så vidare, säger han till Fotbollskanalen.
- Det finns något som heter kausalitet, orsakssamband. Om det här som du frågar om inträffar en person inom fotbollen då är den fotbollsspelare. Men om det är inom mountainbike då är det inte mountainbike utan personen. Så varför hänger man upp sig på fotboll? Det finns folk som menar att om man spelar fotboll så blir man kriminell, och det köper inte jag. Vi tar emot alla i vår sport och då vi räddar många från kriminalitet. 17 på fyra år, hade man hittat 50 annars om man inte spelat fotboll? men jag försöker inte förneka att vi måste jobba med frågan. Det finns många försök i klubbarna att hjälpa spelarna. Där fotbollen är aktiv där sjunker kriminalitet.
- Jag håller ju inte med om att det är vi som skapar detta, vi tar emot så många inom fotbollen. Vi ser väl ut som de flesta andra. Uppstår problem inom fotbollen eller är det så att det syns inom fotboll? Jag skulle nog säga att fotbollen jobbar hårt med detta. Men jag förnekar inte att det finns problem i samhället och vi är en del av samhället. Men jag har svårt att se att det är systematiskt kopplat till fotboll. Bara i elitfotbollen är tusentals personer involverade, men det är såklart supertråkigt om någon hamnar i detta.
- Hur ser du på att Peter Svensson anser att det finns en machokultur i nom svensk fotboll?
- Han har inte fel i det. Det skulle vara naivt att tro något annat. Det måste arbetas med det och jag tycker att vi gör det. Unga män med mycket testosteron…
Hur ser du på att utomstående kanske tycker att det verkar som att ni inte tog detta på allvar när Peter Svensson säger att klubbarna vittnade om problem med machokultur, men att han ändå inte fick fullfölja sitt arbete?
- Det är inte sant. Då hade vi ju inte fortsatt med en annan aktör. Peter vill ha det på sitt sätt, men det är inte säkert att vi och klubbar tycker att det är rätt väg att gå. Men det betyder inte att vi inte bryr oss. Vi vill jobba med frågorna men valde att jobba med en annan person som vi anställde. Jag tycker att vi har gjort vad vi kan göra som intresseorganisation i att anställa Beatrice.
Fotbollskanalen ringer upp Beatrice Clarke, som alltså är CSR-ansvarig på svensk Elitfotboll. Vi frågar hur hon ser på den här siffran med 17 spelare, före detta spelare eller ledare från svenska elitklubbar har dömts eller misstänkts för olika brott, främst våld eller sexism, under de fyra senaste åren?
- Svensk Elitfotboll är en del av samhället, det speglar också våra klubbar. Psykisk ohälsa ökar i samhället. Det är viktigt att vi aldrig kommer att acceptera den här typen av handlingar, men bästa sättet att motverka är att arbeta förebyggande, att vi tillsätter utbildningar för att förebygga situationer med våra spelare. Vi behöver ha riktade och akuta insatser när situationer uppstår, säger Clarke.
- Skulle vi få önska så är en person en för mycket. Kan man förebygga att sådana här situationer inte uppstår så är det mitt största mål. Men vi lever inte i en svart eller vit värld. Det tar lång tid att implementera. Vi har precis börjat med arbetet och vi vill bli bättre. Samtidigt tror jag att vi i Sverige ligger långt framme och är bra i vårt arbete. Men det är klart att det inte är bra när det uppstår. Men när det uppstår så agerar vi.
Hur agerar ni?
- Klubbarna själva agerar. Vi på SEF gör inte det, men vi är med i dialogen. Då pratar vi om hur vi ska kunna jobba med detta ännu mer för att det inte ska uppstå igen. Vi kan ju stötta klubbarna, vi är ju en stödfunktion.
Om till exempel en spelare i IFK Göteborg misstänks för misshandel eller en spelare i Malmö FF lånar ut sin Lamborghini som sedan hamnar i vild biljakt med en förare som sedan misstänks för grov vårdslöshet i trafik och drograttfylleri – hur agerar ni då?
- Där får jag faktiskt passa på den frågan och hänvisa till Mats Enquist som är generalsekreterare.
När Beatrice Clarke jobbade på Fryshuset så tog hon över uppdraget om att utbilda elitklubbarna i den så kallade Uppförandekoden när SEF valde att inte gå vidare med Peter Svensson, som alltså var den som startade och som rapporterade om mängder av svar från de svenska elitklubbarna som vittnade om stora problem med bland annat machokultur.
För fem månader sedan lämnade Beatrice Clarke Fryshuset och började som CSR-ansvarig på SEF.
- Jag har kommit in i Svensk Elitfotboll för att jag vill göra förändring. Jag vill att man prioriterar frågorna och gör en resa. Det här kommer göra det positivt för spelarnas prestationer på planen, säger hon.
- När jag kom in här så bestämdes det att detta var prioriterat. Detta är en prioriterad fråga för alla klubbarna. Jag har träffat 2 000 spelare och ledare, från U15, upp till A-lag, samt ledare och organisationer. Klubbarna efterfrågar detta och tycker att det är viktigt att spelarna är bra förebilder. Spelarna tycker också att detta är jätteviktigt och är nyfikna. När jag har träffat spelarna så har det bland annat varit grupparbeten om beteenden och konsekvenser, hur man är som förebild och så vidare.
Fotbollsspelaren Richard Magyar sa i en intervju att han anser att det finns en machonorm inom fotbollsvärlden som föder psykisk ohälsa – hur ser du på det?
- Jag tror att elitfotbollen är pressad och stressad, det handlar om att prestera. Jag tror att vi pratar för lite om de här sakerna. Det behövs mer. Men jag har svårt att säga om det föder psykisk ohälsa. Det är symptom, det finns bakomliggande faktorer. Det blir för enkelt att bara prata om psykisk ohälsa och machonorm. Det finns inte bara ett svar.
Några timmar efter samtalet hör Beatrice Clarke av sig via mejl och vill förtydliga några saker:
”Jag tycker att Richard Magyar är en oerhört viktig ambassadör och förebild som vill gå ut och prata om psykisk ohälsa. Han är viktig för han kan få fler som mår dåligt att våga kliva fram."
Vidare skriver Beatrice Clarke att i hennes arbete handlar det om att bygga en verktygslåda av metoder, externa organisationer på olika ämnen, och att skapa möjligheter för klubbarna att arbeta vidare med frågor som är viktiga för dem.
"Psykisk ohälsa och beteende är en del av det som har efterfrågats och som prioriteras vilket betyder att det är viktiga frågor för klubbarna och att man vill arbeta med frågorna. Det jag är intresserad av att skapa på SEF är långsiktigt och det ska vara hållbart för lång tid framöver. Därför är det viktigt att gräva i de bakomliggande faktorerna om varför psykisk ohälsa uppstår.”
"Jag har tittat på spelarföreningen och även varit i kontakt med dom samt FIFPRO kring material som är översatt till svenska kring just psykisk ohälsa inom elitfotbollen herr. I utbildningen fokuserar vi mycket på SBK (Situation, beteende, konsekvens) en kognitiv beteendemetod som funkar väldigt bra, framförallt i diskussionsforum. Även FIRO för att se hur grupper rör sig och vad som händer när konflikter uppstår. Vi har arbetat mycket med förebildsövningar på ett individuellt plan för att ta ansvar kopplat till beteende. Spelarna är positiva, de tycker att det är bra och öppnar upp sig snabbt. Nyfikenheten är jätteviktig och att det finns en tillåtande trygghet i rummet."
Beatrice Clarke berättar också att man nu kommer att utöka utbildningarna med en digital plattform för värdegrund, matchfixning och psykisk ohälsa.
"Vi vill arbeta förebyggande och främjande men även med akuta samt riktade insatser. Där har klubbarna som arbetsgivare det yttersta ansvaret för spelarna och har i dag väldigt bra steg som man tar när en situation uppstår. Jag vill tillsammans med klubbarna utveckla ännu mer i den verktygslådan för att kunna se signaler tidigt och stötta med det jag kan utifrån mina 20 år av att ha arbetat med värdegrund, unga i riskzon och samhällsfrågor. Men klubbarna äger den bollen och i slutändan är det även upp till den enskilda spelaren att ta ansvar för sitt eget beteende. Jag har genom åren arbetat mycket med ansvar genom dialog och möten, bygga relationer och skapa trygga samtal. Vi tar ansvar, vi förbättrar oss hela tiden, vi har en riktning som är viktig för oss, vi vill arbeta med viktiga frågor."