Omgångens stora match stod mellan Lazio och Milan. Ett slag om fjärde- eller femteplatsen om man vill. På senare tid har lagen glidit längre och längre ifrån drömmarna om CL, istället blir ett troligare scenario att försöka nå Europa League. Ett skade- och avstängningsdrabbat Milan inledde piggt. Senare tog Lazio över matchen i både spel- och chansväg.
I en första halvlek med stundtals mycket slarv från både håll kunde Lazio ta en välförtjänt ledning på tilläggstid. Donnarumma orsakade en straff som Lucas Biglia krutade in. Lazio fortsatte efter paus med att ha momentum i matchen. Medan Milan hade svårt att hitta chanser och var långsamma i bollförflyttning erbjöd Lazio en större direkthet i anfallen.
Montella försökte ändra på situationen med sina byten. José Sosa ersatte en fortsatt ganska formsvag Locatelli, och Lapadula kom efter en timme in istället för den misslyckade Ocampos. Med Sosa på mitten ökade bolltempot i speluppbyggnaden och argentinaren stod för ett mycket bra inhopp.
Lazio fortsatte hittade lägen, men Donnarumma var förutom straffen felfri under matchen. Matchen började gå mot sitt slut men Lazio hittade inte riktigt den sista spelaren med passningarna i anfallen. Därför kom kvitteringen som en chock för huvudstadslaget. Suso letade sig in straffområdet med sina hypnotiserande steg och böjde in kvitteringen bakom Strakosha. Matchen slutade 1-1 och vem som var mest besviken var glasklart. Särskilt eftersom tillvägagångssättet under matchen är bekant sedan tidigare och känns därför som otroligt typiskt Lazio.
I den senaste hemmamatchen dominerade man även där, men Chievo stack upp med sin andra målchans i den 90:e och gjorde matchens enda mål. Mot Inter just innan jul hade man en mycket bra period under första halvlek på San Siro. Lazio fick ändå inte in bollen och bestraffningen kom inte som en överraskning när Inter på kort tid gjorde tre mål efter paus. Det går också att gå tillbaka ändå till Romderbyt för att se liknade mönster. Lazio kändes hetare under stora delar men blir effektivt straffade när de saknade skärpan i den sista tredjedelen.
Inzaghi har gjort väldigt mycket rätt som Laziotränare och kravbilden har just därför höjts med prestationerna. Lazio måste alltså bli mer effektiva när man möter andra topplag. I den här matchen hade inte Immobile siktet rätt inställt och Parolo kan inte göra fyra mål varje vecka.
Milan fortsätter däremot att visa upp en mycket hög moral. Mot Bologna kunde man vinna trots två utvisningar och man klarar sedan av att ta poäng på Olimpico trots spelmässig motgång. Men även de har sina problem framåt. Det fungerade inte med Deulofeu som center och Bacca förblev på bänken hela matchen. Även om Lapadula känns kall för stunden så borde han gå före yttern Deulofeu som center, just för att han är ett mer naturligt val på positionen. Det går inte att få en Mertensutväxling på alla yttrar som vill in och spela i mitten. Mot Sampdoria avslutade Milan med tre yttrar på planen och det fungerade inte heller när man jagade kvittering. Berlusconi yttrade också efter matchen kritik mot Montella. Den här gången gällde det Silvios eviga käpphäst mot att spela med två forwards på planen.
****
På söndagskvällen möttes Cagliari och Juventus på ett blåsigt Sant’ Elia. Inledningen präglades av ryckigt och ganska smutsigt spel där Cagliari låg extremt lågt med laget. Med bollen i ägo var rörelsen på Juventusspelarna bristande och man höll ett lågt tempo i passningsspelet. Dessutom var ytterbackarna ovanligt lite med framåt i planen, särskilt Alex Sandro. Därför kom ledningsmålet som en blixt från klar himmel.
Claudio Marchisio, som fick starta istället för en lätt fotskadad Pjanić, hittade Higuaín i djupled som inte gjorde något misstag i avslutet. Efter paus bestämde sig hemmalaget för att gå framåt mer, vilket öppnade upp ytor för Juve. Gästerna straffade också Cagliari effektivt med en kontring, där Higuaín satte sitt andra mål och åttonde i ligaspel 2017. Därmed har han gjort flest mål av alla i Europas fem stora ligor under året.
Matchen avgjordes helt när Nicolo’ Barella i Cagliari drog på sig sin andra varning. Supertalangen Barella var en liten besvikelse i första tyckte jag och hade svårt att hitta Borriello längst fram i laget. Det såg bättre ut i andra, innan utvisningen förstörde hans kväll. Samtidigt som Juventus slappnade av fortsatte Cagliari att gå framåt, och man hade faktiskt bud på ett mål. Men Juventus tog sin 20:e seger av 24 möjliga i ligan.
Detta var den tredje matchen på en dryg vecka för Juventus och andra raka på bortaplan. Med det i åtanke är det inte av största betydelse att spelet såg trögt ut under en hel halvlek. I slutändan gör man precis tillräckligt för att vinna på en ganska svårspelad arena. Juventus fick tidigt Chiellini skadad och Rugani fick komma in som mittback. Trots lite speltid på slutet verkar Rugani konserverat den fina formen han hade under slutet av 2016. För Allegris del har han beslutet att fatta om Marchisio eller Pjanić ska starta bredvid Khedira. Personligen tycker jag den sistnämnde är given. Det kan även bli så att han hittar plats åt alla tre framöver i det framgångsrika 4-2-3-1 systemet.
****
I övrigt noterar vi att…
Omgångens målkalas utspelades mellan Torino och Pescara. Torino hade gjort tre mål inom en kvart och fem efter en timme. Toro vore inte Toro om de inte släppte på defensiven, och lät Pescara göra tre raka mål. Torinos mittback Arlind Ajeti hade en stökig match. Albanen, som knappt spelat under säsongen, gjorde först 2-0 målet. Sedan gjorde Ajeti självmål, missade i markeringen vid Pescaras andra, och rensade en boll rakt i gapet på en Pescaraspelare i eget straffområde. Samtliga situationer ledde till baklängesmål. Mihajlović valde att se Torinos insats hittills som ett halvfullt glas och betonade att man ligger mycket bättre till i år än motsvarande tidpunkt ifjol. Alla i anfallstrion fick göra mål, och laget tog sin första vinst på sex matcher. Förlusten innebar också att Massimo Oddo inte längre är Pescaras tränare.
Inter studsade tillbaka efter den tunga förlusten mot Juventus. Utan Icardi och Perišić vann man mot Empoli med 2-0. Gagliardini fortsätter att vara en Interkraft att räkna med. Jag tänker framförallt på hans insats mot Juve som bevisade att han kan ta plats i stora matcher efter så kort tid i laget. Inter leder jakten på Champions Leagueplatserna men avståndet är sex poäng upp till Napoli.
Roma fortsätter att tugga på bakom Juventus och vann med 2-0 i Crotone. Džeko missade först en straff och lovade sedan att inte ta fler straffar framöver. Han gjorde ändå ett mål efter att Nainggolan gett Roma ledningen. Belgaren som fick rubriker efter ha fångats sägande att han ”hatar Juventus” förra veckan. Överdrivet eller inte, Nainggolan är fenomenal på planen just nu. Bland all turbulens kring nya arenan och ryktena om en Manolas-exit i sommar, kan Roma glädja sig åt att Florenzi snart är redo efter sin knäskada. Fansen kan också vara nöjda över att derbyt åter spelas med avspark kl. 20:45, till cupsemin den första mars.
Helgens mest osannolika hattrickskytt var Chievos Roberto Inglese. Först missade han en straff tidigt i matchen och Matri kunde ge Sassuolo ledningen. Sedan följde tre raka mål av anfallaren, som fördubblade sin målskörd under säsongen. Efter fyra raka förluster har Chievo nu kommit tillbaka med sju poäng av nio möjliga. Sassuolo kan redan nu börja blicka fram emot sommaren i och med mittenpositionen. Di Francesco vill säkert ändå avsluta på ett bra sätt. Dels som ett möjligt snyggt slut på karriären i Sassuolo, dels vill han visa större klubbar att han kan vända en tung säsongsinledning till något helt annat.
****
Veckans vinnare: Atalanta vann med 3-1 i Palermo och klamrar sig fast vid Europadrömmen. Att slå Palermo som kommit igång så smått på slutet är nog svårare än det låter. Men Papu Gómez visade vägen med ett mål och en assist, även nyförvärvet Bryan Cristante kunde göra sitt första i den svartblå tröjan. Gómez har inlett året strålande och är bara ett mål bakom Higuaín i den rankingen. Atalanta delar fjärdeplatsen med Inter och vi kan räkna med att de kommer slåss om dessa positioner in i det sista. Gómez, Petagna och de andra vet vad siktet är inställt på.
Veckans förlorare: Bologna. Ja, vad händer Donadoni? Nu tog man ledningen borta mot Sampdoria, men under en mardrömsminut i slutet släppte Bologna in två mål. Först en Murielstraff, sedan ett mål av Interryktade Schick. Det tär på självförtroendet att förlora så här, eller som mot Milan och dessutom tvingas konstatera att man släppt in elva mål på tre matcher. I helgen väntar Inter på hemmaplan och inte mycket talar för att Bologna inte kommer sjunka ännu djupare i tabellen efter den matchen.
Veckans mål: I Bologna vet i alla fall Blerim Dzemaili hur man skjuter distansskott. Sjätte fullträffen för schweizaren som är inne i någon sorts målform.