Som ett vykort från en gammal vän man glömt namnet på. Jag står på Hornsgatan och vänder mitt bleka, skäggiga gamla ansikte mot den där vackra stjärnan. Så här års måste man ta varje chans att äta av det lilla ljus som erbjuds.
Rätt länge har det pratats om italiensk fotbolls kris. Det snackades om den för tio år sedan, för fem år sedan, och det snackas om den nu.
Under den här tiden har Juventus och Milan mött varandra i final (2003), Milan var i final 2005, vann 2007 och 2010 vann Inter.
2006 blev Italien världsmästare för fjärde gången och 2012 spelade Italien EM-final.
Relativt bra resultat för en liga i kris…
De nya ekonomiska förutsättningarna i Italien har tvingat klubbarna att bli smartare och vässa blicken. På det sättet får unga, inhemska talanger lite oftare chansen numera.
Men att bara ha ett lag av tre vidare ur gruppspelet i CL är underkänt.
Intressant att det är Milan som är det laget, sämst av alla tre i ligaspelet.
Milan har på alla sätt och i alla sammanhang varit ett av Italiens mest kritiserade lag
I går stod man för en smärre bragd när man med tio man ( även om Balotelli spelade försvarsspel för två) lyckades stå emot ett formtoppat och rörligt Ajax.
En utsökt uppvisning i elegant försvarsspel. Det kände som det var 1994 igen. När till och med Mexes utgör en stabil kedja i försvarslinjen vet man att laget spelar bra…
För övrigt är just försvarsspelet annan sak som Milan kritiserats för. Tradition, heder, värdighet och anor. Milan har allt det där. Därför är man det enda lag från Italien som är kvar i Champions League.
Alla spelare i dagens Milan lyfter sig själva upp till sig själva och till de som gått före. Traditionens makt är så stark i Italien.
Jag avskyr uttrycket “det sitter i väggarna” för det sitter inte ett skit i väggarna. Däremot kan en stabil tradition och stolthet få spelare att lyfta sig. På det sättet blir ett lag bättre än summan av varje enskild spelare.
Tradition och stolthet är gåvor från det förflutna som nutidens spelare har att handskas med. Man ingår i ett större sammanhang.
När Balotelli tar galna försvarslöpningar gör han det för att han är en del av Milan.
Och tvärtom.
Därför är Milan vidare i Champions League.