Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Milan och Montella har en lång väg att gå

Italienbloggen 2017-09-25 23:50

Två tippade topplag ställdes i helgen mot två lag som aspirerar på Europaplatserna. Juventus mot Torino i Derby della Mole, och Milan som åkte till Ligurienkusten för möte med Sampdoria. Utgången skulle visa sig klar – på mer eller mindre väntade sätt.

I Turin bänkades överraskande nog Higuaín och Mandžukić flyttade upp till hans centerplats. Kroaten skulle också kombinera väldigt fint ihop med den släpande anfallaren Dybala. Den senare inledde också målskyttet efter en dryg kvart.

Toromittfältaren Rincón, som tillhör Juve, drällde med bollen mitt på egen planhalva och den hamnade framför Dybala som kliniskt placerade in 1-0 intill Sirigus vänstra stolpe. Efter 25 minuter steg oddsen för en Torocomeback rejält när Baselli flög in och kroppstacklade en vitsvart. Det var den unge mittfältarens andra gula på kort tid, otroligt orutinerat att gå så hårt med en varning redan.

Annons

Fem minuter innan paus prickade Pjanić nätmaskorna med ett elegant direktskott. Ett mål som var en omvänd kopia på Dybalas urtjusiga mål med vänstern mot Sassuolo. Juventus får sägas gjorde sin bästa halvlek för säsongen.

Betydelsen av att ha vinnarskallar som Lichtsteiner och Chiellini åter på planen var märkbar. Längst fram fungerade de fyra offensiva som ett klockspel. Jag fick till och med känslan att Alex Sandro skulle göra mål, som fick peppra in inlägg från vänsterkanten. Målet skulle också komma, men på nick av brassen i den 57:e minuten.

Torinos försvar kollapsade med en man mindre och på topp blev Belotti isolerad. Det skulle ändå sluta med 4-0 sedan Dybala gjort ett mål på tilläggstid. Det var argentinarens tionde ligamål under inledningsmånaden. En fantastisk siffra som håller Messi- och Ronaldonivå. Givetvis är Dybala inte lika bra som dem än, men säsongsinledningen visar att han vill ta steget och rankas bland världens bästa forwards den här säsongen.

Annons

Allt negativt i Torino? Trots käftsmällen är det inte riktigt så. Brasseserben Lyanco såg ut att ha ett rock’n’roll-skimmer över sig i spelet. Svängig ibland men framförallt stark och snabb. Sirigu gjorde trots fyra insläppta en stark match och är en klar uppgradering gentemot de tidigare säsongernas målvakter Hart och Padelli.

Mihajlović får plocka upp spillrorna från lördagen och hitta tillbaka till den annars positiva säsongsinledningen. Serben är nog trött på att han profileras som ”mer grinta än taktik”. Men visst är det märkligt att Torino drar på sig två gula kort för andra bortaderbyt i rad? I våras blev Acquah utvisad strax efter paus och bidrog indirekt till att Higuaín kunde kvittera Torinos ledning på stopptid. 22 långa år har gått sedan Torino vann mot storebror på bortaplan.

Bra statistik har också Milan på Marassi. Borta mot Sampdoria hade rossoneri inte förlorat sedan 2010. Hemmalaget skulle ändå ta kommandot och föra matchen i starten. Milan hade svårt att organisera anfall och tappade mycket boll på mittplan mot ett hårt pressande Sampdoria.

Annons

Gaston Ramirez var på spelhumör och framför honom vann Duván Zapata det flesta dueller mot Milans trebackslinje. Han och Quagliarella samspelade långt bättre än Kalinić och Suso i gästernas anfall. Milan förlitade sig oftast på Bonuccis crossbollar när de skulle nå dessa två, och fick inte alls med Rodriguez och Abate i anfallen.

I en seg andra halvlek präglad av offsideavblåsningar och avbrott skulle dödläget brytas efter 72 minuter. Efter ett Sampdoriainlägg fick inte Milanbacken Christian Zapata iväg bollen utan nickade den rakt på kusinen Duván, som stänkte in 1-0 från nära håll. Hur Montella tänkte när han valde Zapata före Musacchio i backlinjen förblir oklart för mig.

Klarare skulle det inte bli när Montella bytte ut Suso med kvarten kvar, som trots en medioker insats var Milans enda hot på offensiv planhalva. Milan kunde inte etablera något tryck mot slutet och istället avgjorde inbytte Ricky Alvarez matchen med sin första bolltouch i den 91:a minuten. Fint att se den förre stortalangen blixtra till med mål i sina inhopp emellanåt.

Annons

Sampdoria vinner välförtjänt och inte alls oväntat. Presspelet är bra över hela banan och det är ett kollektiv som sliter för varandra. Fyrbackslinjen med Bereszynski, Silvestre, Ferrari och Strinić agerade formidabelt. På mitten är uruguayen Lucas Torreira en sann kämpe, så bolltrygg och mogen för sin ålder. Torriera utklassade den andre ynglingen Kessié i matchen på mittfältet. Vilket framtida innermittfält Uruguay har med honom och Juves Bentancur för övrigt.

Sampdoria är lite mera spets ifrån att vara ett lag som på allvar kan blanda sig in i kampen om Europaplatserna. Spets som till exempel Torino har, men Doria kan komma långt med tränaren Giampaolos slughet och ett starkt kollektiv.

Långt kvar kan man definitivt säga att Milan har innan någon är nöjd. Sampdorias insats ska inte förringas men det är oroväckande att se Milan så tama, med alldeles för frekvent användande av långbollar och ingen konstruktivitet alls i anfallsspelet.

Annons

Det är fortfarande tidigt på säsongen och Montella kan behöva hela hösten på att spela ihop alla nyförvärv till en enhet. Uppgiften underlättas inte av konstiga laguttagningar och vid förlust mot Roma i nästa match kan tränaren vara beredd på den första riktiga kritikerstormen.

****

Annat från omgång 6:

Det var återkomsternas kväll på Artemio Franchi i söndags. Atalantas Josip Iličić var tillbaka den hemmaplan som var hans fram till i somras. Marco Sportiello vaktade Fiorentinas mål, på lån från Atalanta. Och Leonardo Spinazzola var tillbaka på en fotbollsplan, efter det pubertala bölandet när klubben inte ville avbryta hans utlåning från Juventus.

Atalanta roterade laget inför veckomatchen i Lyon och gjorde fem ändringar sedan sist. Iličić startade som falsk nia och var rörlig, hämtade boll överallt men befann sig nästan aldrig i straffområdet. När kantspelarna Kurtić, Spinazzola och Gomez hade svårt att komma fram blev Atalanta också straffade tidigt.

Annons

Pigge Federico Chiesa stod för en snygg vändning och sköt på halvvolley in ledningsmålet utanför straffområdet, omgångens mål i hård konkurrens. Andra hemmamatchen i rad som Chiesa prickar in ett mål från distans. Matchen var jämn men Atalanta skapade gradvis fler chanser. Fiorentinas räddare var Sportiello som gjorde en helt enorm match.

Med halvtimmen kvar räddade Sportiello en Papu Gomez-straff som Iličić hade ordnat fram. Sportiello som förra säsongen petades av Berisha i Atalanta och fick förtroendet först när Pioli tog över Fiorentina. Men målvakten fick inte bli den store hjälten. I matchens sista sekunder nickade danske Cornelius (bra inhopp) ner bollen till Remo Freuler, som tryckte in ett otagbart kvitteringsmål. I första halvlek hade Sportiello givetvis stått för en megaräddning på ett närskott från Freuler.

Annons

Jag förväntade mig en match där tidiga vägskäl kunde anas i klubbarnas säsonger. Atalanta fick till slut en fullt rättvis kvittering och borde vunnit med alla skapade chanser. Känslan är mer positiv där än hos Fiorentina, trots att de var sekunder ifrån att sno alla poäng.

Viola har fortfarande problem i det nykomponerade försvaret, av förståeliga skäl, med Astori som ende kvarvarande från förra årets startelva. Violafansen kommer också skrika ilsket efter domaren som nekade de straff och en VAR-repris när Gil Dias föll i en duell med Berisha minuterna innan kvitteringen. Jag ser ändå två lag som kan utmana om sjätteplatsen men där Atalanta ser betydligt mer samspelta ut och verkar ha en trupp som faktiskt pallar spel på tre fronter.

Det ser inte alltid så imponerande ut. Men Inter under Spalletti fortsätter att ta sina poäng. I helgen blev det vinst på San Siro mot Genoa efter ett sent hörnmål av D’Ambrosio. Båda lagen hade sina chanser men Spalletti fick effekt på bytena när João Mário och Caenlånet Yann Karamoh (Interdebut) kom in. Inter är alltjämt bara två poäng bakom toppduon Juve och Napoli.

Annons

Genoa å deras sida parkerar på nedflyttningsplats med bara två inspelade poäng. Spelschemat har varit tufft mot i grifoni och poängen kommer säkert börja trilla in så fort beskedligare motstånd väntar. Underbarnet Pietro Pellegri fick åter spela från start och missade ett bra nickläge vid ställningen 0-0.

Om det är neråt i Genoa vet jag inte hur negativt läget ska ordmärkas i Hellas Verona och Benevento. Hellas förlorade hemma mot ett Lazio i mittbackskris med 0-3. De vitblå ställde upp med 20-årige brassen Luiz Felipe centralt i trebackslinjen, allt för att inte matcha iskalle Mauricio som fick ett nummer i truppen för några dagar sen bara! Det skulle inte påverka Lazio nämnvärt, när de har en Ciro Immobile i toppslag längst fram. Två nya mål blev det (ett på straff) och neapolitanaren är redan uppe i åtta fullträffar. Verona har samlat två poäng och gjort ett ynka mål. Hur många matcher till får tränaren Pecchia innan tålamodet tryter?

Annons

Den frågan kan också ställas till Beneventos dito Baroni efter 0-2 förlusten mot bottenkollegan Crotone. I en första halvlek där Crotone var överlägsna inledde Juvelånet Mandragora målskyttet med en vacker volley. Marcus Rohdén var aktiv från sin högermittfältsplats och skulle bli första svenske målskytt denna säsong.

Marcello Trotta revanscherade sig för en horribel miss i första halvlek och klackade bollen till Rohdén, som inte gjorde något misstag när han punkterade matchen. Crotone klev upp ovanför strecket och Benevento står fortfarande poänglöst. Det blev ingen svenskduell dock eftersom Armenteros blev kvar på gästernas bänk.

Slutligen kan det vara lätt att heta Arkadiusz Milik just nu. I matchen mot SPAL ådrog han sin andra allvarliga knäskada inom loppet av ett år, den här gången i sitt andra knä. Milik gjorde en rekordsnabb comeback efter drygt fyra månader sist men kan nog räkna med att vara borta en bra bit in på vårsäsongen.

Annons

Det lämnar Napoli åter in en knepig centersits. Pavoletti är utlånad till Cagliari, Dúvan Zapata såldes till Samp och Inglese ansluter först nästa sommar från Chievo. Finns det läge för en ny Idea Mertens?

Matchen vann Napoli med 3-2 i Ferrara. Den pigga nykomlingen SPAL tog ledningen och kvitterade sent i matchen. Men Napolis Ghoulam avgjorde i 83:e efter en soloraid som han avslutade med högern (!).

Twitter: @ErikHadzic

Topp 15: Största talangerna i Serie A

Italienbloggen 2017-09-23 15:09

Med så många tonåringar som får speltid och gör avgörande saker är det på plats med en ranking över de största talangerna i serien. Jag har tagit hänsyn till två saker när jag gjort listan:

Spelaren får vara född 1994 eller senare. Alltså spelare som varit behöriga att spela U21-EM i somras exempelvis.

Spelaren ska inte fått sitt definitiva genombrott på högsta nivå än. För att visa upp en gränsdragning kan jag ta ett exempel från Italiens lag i U21-EM. Domenico Berardi hade bakom sig ett genombrott i Serie A och var en tung pjäs i landslaget. Federico Chiesa var inhoppare i laget och kom från sin första Serie A-säsong. Berardi är inte kvalificerad för listan vilket Chiesa är.

Av samma anledning som Berardi är spelare som Donnarumma, Caldara och Rugani inte aktuella för rankingen.

Plats 15: Alessio Cragno, 23 år, målvakt, Cagliari

Annons

Florensfödd målvakt i U21-landslaget. Bidrog stort till att Benevento tog en historisk Serie A-biljett i våras. Nu tillbaka i Cagliari, där han efter väntade förluster mot Juventus och Milan höll nollan i två raka segermatcher. En reaktionssnabb och alert målvakt som hoppas komma längst i konkurrensen bland Buffons tronarvingar Donnarumma och Meret.

14. Pietro Pellegri, 16, FW, Genoa

På självaste Totti-Day var det en okänd 16-åring som stal rubrikerna till en början. Pietro Pellegri hette forwarden som gav Genoa ledningen efter bara några minuter och ställde frågan om Romakaptenen ens skulle få vinna i sin avslutningsfest. Förra helgen var det dags igen när Pellegri gjorde två mål mot den andra Romklubben Lazio. Pellegri har Zlatan Ibrahimović som idol och visst kan urskilja en del gemensamma styrkor.

Annons

Givetvis en ovanligt lovande spelare som samtidigt är lika svårbedömd på grund av det extremt tidiga genombrottet. Pellegri kommer inte vara färdigutvecklad varken fysiskt eller forwardsmässigt förens om flera år. Det kommer bli en utmaning att behålla fötterna på jorden mitt i all hajp.

13. Manuel Locatelli, 19, MF, Milan

Efter den fina förra hösten som kröntes med det sensationella avgörandet mot Juventus har det gått motigare för Locatelli. Innermittfältaren tappade sin plats i startelvan under våren och det blir inte direkt blivit enklare att ta tillbaks den med nyförvärven Biglia och Kessié som konkurrenter.

Ändå talar mycket för att milanistan går en ljus framtid till mötes, låt vara att det inte måste vara i rödsvart. Med den fysiska förmågan som utmärkande drag sticker Locatelli ut i en italiensk mittfältskontext. Hans spelstil gör att Premier League exempelvis kan bli en framtida adress med få inskolningshinder.

Annons

12. Stefano Sensi, 22, MF, Sassuolo

Playmakerns fantastiska 15/16-säsong i Cesena gav eko i fotbollsitalien och Sassuolo lyckades säkra Sensis tjänster förra sommaren. De grönsvarta sågs dock bara som en mellanstation. Det var i Juventus Sensi på sikt skulle hamna enligt tongångarna som gick.

Första hösten i Sassuolo präglades dock av skador och Sensi blev petad ur startelvan under vintern när neroverdi börjat komma igång. Inte förens under de sista matcherna fick Sensi spela flera 90-minutare i följd. 17/18 har han inlett med tre starter och ett mål. Det gör att vi är väldigt spända på vad den lille tvåfotade frisparksexperten kan göra under en skadefri säsong i Serie A.

11. Federico Di Francesco, 23, HY, Bologna

Eusebios son tog ganska snabbt en ordinarie tröja under sin debutsäsong i Serie A, efter flytten från bottenlaget Virtus Lanciano i Serie B. Di Francesco är rivig, teknisk och väldigt flyfotad spelare som inlett årets säsong starkt, och bildar en giftig ytterduo med Simone Verdi på andra kanten. Donadonis unga Bologna kan vara helt rätt plats att utvecklas vidare på för Di Francesco.

Annons

10. Bryan Cristante, 22, MF, Atalanta (Benfica)

En personlig favorit som tillbringade hösten i Pescara och våren med att täcka upp för Interflyktade Gagliardini i Atalanta. Cristante var utlånad från Benfica och lyckades vitalisera Atalantas mittfält så pass att klubben nådde Europaspel. I höst har ansvaret blivit ännu större när klubben också tappat Kessié, men Cristante har fortsatt på den inslagna vägen med sina fysiska och tekniska egenskaper.

Italo-kanadicken gjorde debut i Champions League som 16-åring för Milan och fick priset som bästa spelare i den prestigefyllda Viareggio-turneringen 2013. Försäljningen ett år senare till Benfica förargade många Milanfans, och det återstår att se om portugiserna väljer att satsa på honom framöver. Atalanta kommer säkerligen vara suget på att utnyttja köpoptionen. Annars kan han bli ytterligare en i raden av Benficaspelare som säljs vidare dyrt till större klubbar.

Annons

cristante

9. Alex Meret, 20, MV, SPAL (Udinese)

En stor anledningen till att SPAL återvänt till Serie A efter nästan femtio år. Meret imponerade så pass under säsongen att han belönades med en plats i den italienska VM-kvaltruppen i mars. Under sommaren var han tillbaka i Udinese men lånades ganska sent på nytt ut till SPAL. Om ett år kan därför Udinese ha en delikat målvaktssituation. Antigen ha två riktigt bra unga målvakter i Scuffet och Meret, eller sälja den senare till högstbjudande klubb.

8. Rodrigo Bentancur, 20, MF, Juventus

Att debutera på Camp Nou kan både vara en dröm och reality-check på samma gång, men Juventus uruguayanska nyförvärv fick ändå en timme i första matchen i vitsvart. Mer speltid blev det i veckan mot Fiorentina och där lyckades han övertyga många fler, inklusive Allegri, att en fin Juvekarriär kan vara i skapande.

Annons

När Carlos Tevez såldes till Boca Juniors för två år sedan fick Juve förstatjing på tonåringen Bentancur, och dealen blev officiell i våras för knappt 100 miljoner kronor. Bentancur spelar som innermittfältare men kan också ta en kantroll. En modig och kvickfotad box-till-boxmittfältare som också är disciplinerad enligt den utmärkta uruguayanska skolan. Kommer bli en av de absolut intressantaste nykomlingarna att följa denna säsong.

7. Lorenzo Pellegrini, 21, MF, Roma

Roma stod för ett av sommarens transferkap när de utnyttjade klauslen som tog Pellegrini tillbaka till Trigoria för tio miljoner euro. Under sina två låneår i Sassuolo har Pellegrini varit med och fört neroverdi till Europa och blev en kugge hos Eusebio Di Francesco, som åter har innermittfältaren under sina vingar.

Pellegrini gjorde två fina startmatcher i rad mot Hellas och Benevento, och kan redan denna säsong bli en allvarlig utmanare till Kevin Strootman på mittfältet. Pellegrini är fräck, mycket teknisk och passningsskicklig. Dessutom är han romare, ett stort plus hos publiken på Olimpico. Särskilt nu under tiden efter Totti.

Annons

6. Patrick Cutrone, 19, FW, Milan

I början på sommaren handlade alla rubriker om en tonåring i Milan som lyssnat för mycket både på The Clash och Mino Raiola. I slutet av sommaren stal hans nästan jämnåriga lagkamrat showen i en hajpad säsongsinledning. Patrick Cutrone är fortfarande Milans nästa bästa målskytt till dagens datum och har först den senaste veckan blivit åsidosatt till förmån för nye Kalinić.

Comokillen Cutrone är ändå en hälsosam påminnelse om att pengar inte behöver betyda allt. Mitt bland nyförvärv i mångmiljonklassen kan en sprudlande supporter till laget skina mest och leverera både kvalité och entusiasm. Cutrone har potential att bli en framtida bomber även om speltiden blir lidande av Kalinić före i hackordningen. Milanisti längtar efter en ny Inzaghi i laget, inte en Petagna eller Paloschi som försvinner bort till mindre klubbar.

Annons

5. Marko Rog, 22, MF, Napoli

Kroaten matchades försiktigt in i Napolis lag under Sarris vakande öga förra säsongen. Ju mer man såg utav Rog desto mer imponerades man av hur snabbt han anpassat sig till Serie A i allmänhet och Napolis väloljade maskineri i synnerhet. Rog tog för sig och visade upp ett stort driv.

Det som gör honom än mer unik är hans allroundförmåga. I princip kan Rog spela överallt från defensivt mittfält till släpande anfallare. Krydda det med fint distansskott och tillslag på fasta så har vi ytterligare en blivande stjärna ur den fantastiska kroatiska mittfältsbanken. Rog kommer få ännu fler chanser i ett Napoli som kommer rotera, för att inom en snar framtid sikta på en ordinarie plats i elvan.

rog

4. Patrik Schick, 21, FW, Roma

Är detta Romas nya stjärna och i förlängningen nästa dyra export till kontinentens största klubbar? Förväntningarna är höga på tjecken som kommer kosta Roma över 400 miljoner kronor om alla klausuler aktiveras kommande år. Det viktigaste blir att låta Schick få tid att komma in i laget och staden, utan att direkt utmålas som en Salah-ersättare som ska leverera direkt. Man ska ha i åtanke att Schick blev helt ordinarie först under våren i Sampdoria.

Annons

Det råder ingen tvekan om att det är råämne vi talar om. Tekniken, fantasin, storleken, allt finns på plats för att offensivspelaren ska kunna bli en av seriens största stjärnor. I Roma kommer han konkurrera om ytterplatsen och inte Džekos centerroll. Jag har tidigare dragit liknelsen till en ung Zlatan, med skillnaden att Schick ännu oftare håller sig till kanten.

3. Milan Škriniar, 22, MB, Inter

En hel säsong i Sampdorias startelva. Mer behövdes inte för att övertyga Inters klubbledning att spendera 23 miljoner euro på mittbacken som kom till Serie A från slovakiska Žilina 1,5 år tidigare. Škriniar har direkt tagit en ordinarie plats och kan vara det efterlängtade komplementet till Miranda i Inters backlinje.

För en vecka sedan kom också det första målet, ett sent sådant som bröt dödläget i Crotone, vilket ytterligare visar slovakens anpassning i svartblått. Ofrånkomligen innebär rollen i laget mycket press på en ung mittback. Škriniar har attityden, bolltryggheten och markeringsspelet för att klara den och bli en världsback väldigt snart.

Annons

2. Marko Pjaca, 22, VY, Juventus

Kroaten var på väg mot sitt genombrott i Juventus efter målet i CL-åttondelen mot Porto när säsongen tog slut några veckor senare. Pjaca åkte på en allvarlig knäskada och väntas vara tillbaka först i höst. När det väl sker, då kan vi räkna med en kantspelare som skakar om hierarkin trots dyra nyförvärv som Costa och Bernardeschi.

Pjaca, en till Dinamo Zagreb-produkt, är en lång och kraftfull ytter med fina kvalitéer i presspelet. Tack vare storleken går det att jämföra honom med Marko Arnautović, givet då att Pjaca är betydligt mobilare och direktare i spelet mot mål. Jag tror heller inte Pjaca riskerar att sluta i kolonin för ”rejects” i Stoke. Istället kan vi hoppas att knäskadan inte hämnat utvecklingen och att Pjaca snart är tillbaka i formen som gav honom fyra starter innan säsongen tog slut

Annons

1.Federico Chiesa, 19, HY, Fiorentina

Chiesa fick göra en del inhopp den första hösten i Fiorentinas A-lag innan han började charma hela ligan under våren. I säsongsstarten har Enricos grabb varit given i Viola och frodas under nye tränaren Pioli. Vad är det som gör att just Chiesa toppar denna lista?

Jo, jag en spelare som har allt i sin verktygslåda. Tekniken, farten, dribblingarna, skottet, respektlösheten. Till det känns det som att Chiesa fått en ansvarsroll i Fiorentina som han kan växa med. Bland alla nyförvärv i offensiven är han den som ska stå för det extra kreativa och avlasta pressen på Giovanni Simeone. Med Pioli har han större förutsättningar att lyckas än under Paulo Sousas dysfunktionella ledning. Dessutom är han på old school-manér en högerfotad högerspringare, ett till plus i min bok. Når han upp till pappa Enricos höjder har Chiesa kommit väldigt långt.

Annons

chiesa

Bubblare: Cengiz Ünder, 20, VY, Roma Riccardo Orsolini, 20, HY, Atalanta (Juventus), Lucas Torreira, 21, MF, Samporia, Rolando Mandragora, 20, MF, Crotone (Juventus), Andrea Pinamonti, 18, FW, Inter

Hänsynslöst Napoli straffade ett skadeskjutet Lazio

Italienbloggen 2017-09-21 23:58

Det första riktiga testet. Så gick tongångarna när Napoli reste till Rom för att gästa ett Inzaghi-inspirerat Lazio. Napoli hade fyra raka segrar mot lag som inte ska vara i närheten av toppen. Lazio kom från en imponerande insats mot Milan och en övertidsseger i Genoa. Nog skulle första 45 också bli ett hårt prov för neapolitanarna.

Napoli fick inte igång sitt passningsspel och Lazio hittade den löpande Immobile ett antal gånger bakom gästernas backlinje. Efter knappa halvtimmen skulle en Immobile i storform slå ett inlägg från högerkanten, där Stefan de Vrij av alla mötte med ett direktskott som gick i mål via Reina.

Några minuter tidigare hade mittbacken Bastos fått lämna efter att ha sträckt baksida lår. Och värre skulle det bli. Målskytten de Vrij kom aldrig ut till andra halvlek och Simone Inzaghi fick börja koka soppa på en spik. Lucas Leiva klev ner till trebackslinjen precis som wingbacken Dušan Basta. Men är det något lag du inte ska börja vifta med vit flagg i försvaret mot är det Napoli.

Annons

Syditalienarna utnyttjade Lazios skadeotur på ett brutalt sätt och på två minuter hade Napoli vänt matchen. Först genom Koulibaly på en hörnretur efter att Albiol helt ensam fått avsluta mot Strakosha. Sedan sågade sig Napoli igenom spillrorna av Lazios försvar och Callejón avslutade distinkt med vänstern.

Med mindre än timmen spelad stod det 1-3 till gästerna. Strakosha gick ut på en boll som hamnade utanför straffområdet bakom Mertens. Belgaren vände om och med blicken mot egen planhalva skruvade Mertens in bollen i det öppna målet som Strakosha lämnat. Otroligt elegant och omgångens i särklass snyggaste mål. Jorginho avslutade målskyttet med en straff på övertid. Vid det laget hade även Dušan Basta fått bryta matchen på grund av skada.

Lazios kollaps är förståelig med tanke på vilket motstånd de ställs mot på den egna planhalvan. Själva resultatet behöver de inte dra för stora växlar på tycker jag. Snarare såg det väldigt bra ut under första halvlek och då förde sig Lazio som ett lag redo att utmana om Champions League-platserna. Med det sagt är det bistert att konstatera att det återigen blev en tremålsförlust på Olimpico mot Napoli, precis som i våras, trots den fina förstahalvleken.

Annons

Det är tydligt att utgången baseras på ett Lotito och Tare-problem, som inledde säsongen med tre mittbackar plus den orutinerade brassen Luiz Felipe (byttes heller aldrig in). Att tre backar skadar sig under samma match kräver en exceptionell otur, men det betyder inte att man inte kan vara oförberedd på det. Detta är vad som händer om man agerar på ett dumsnålt sätt som Lazios sportsliga ledning.

Kvällen innan hade Bologna tagit emot Inter på Renato Dall’Ara. Rossoblu inledde på ett furiöst sätt och efter en kvart hade yttern Simone Verdi redan haft tre öppna lägen. Verdi bestämde sig då för att höja svårighetsnivån i skyttet och visst, distansskottexperten drog in ett vänsterskott från 25 meter istället.

Kontrasterna mot helgens förlust borta mot Fiorentina var som natt och dag. I Florens såg Bologna ut som ett lag på 16:e plats. Mot Inter förvandlades de till en enhet som verkade var ett hot mot sjätteplatsen istället.

Annons

Rodrigo Palacio bänkades mot sitt gamla lag och Donadoni spelade istället med Bruno Petković som center. Kroaten hade bara gjort kvartslånga inhopp i de två senaste förlustmatcherna men såg förvånansvärt bra ut mot Inter.

Runtomkring sig hade han virvelvindarna Verdi och Di Francesco. Godfred Donsah fördelade bollar exemplariskt på mittfältet och Andrea Poli snurrfintade upp sina gamla Milanorivaler. Filip Helander hade järnkoll på Mauro Icardi, som inte kom loss i ett likblekt Inter.

Dock skulle Bologna bli straffat för inte ha gjort mål på fler chanser. I andra halvlek började Inter hitta kantspelarna Candreva och Perišić, samtidigt som Bologna tröttnade betänkligt ju längre halvleken led. I den 77:e minuten tilldömdes så nerazzurri en kontroversiell straff.

Inbytte Eder jagade ett överlångt långt inlägg med Mbaye i hasorna, som ersatte Emil Krafth efter helgens förlust. Mbaye halkade och ramlade in i Eder med ögonen bara på bollen. Straff enligt domare Di Bello, och Icardi bombade in kvitteringen bakom en vansinnig Mirante i Bolognamålet. Jag förstår de som tycker straffen är hård. Samtidigt dömer domaren för effekten och i det här fallet är effekten av Mbayes halkning att han river ner Eder.

Annons

Inter skapade aldrig något riktigt tryck efteråt och det blev inte någon femte inledande vinst för första gången i Spallettis Serie A-karriär. På ett sätt ska Inter vara glada över poängen och finna styrka i att de kommer tillbaka. Men jag tror att besvikelsen över prestationen är större och att det aldrig var nära något segermål. Spalletti har också några spelarinsatser att gnugga händerna mot pannan åt. Borja Valero såg lite likgiltig ut som fallet var flera gånger under förra säsongen. João Mário brände ett bra läge igen precis som mot Crotone och är alldeles för trubbig för trequartista-rollen i Inter just nu.

Donadoni kan vara nöjd med sitt manskap och hoppas att insatserna framöver påminner mer om denna än matchen innan. För det är ett fint, ungt lag han basar över, som även har bra bredd i vissa lagdelar. Ur svensk synvinkel är det glädjande att se Helander prestera så bra mot kvalificerat motstånd.

Annons

****

Annat från omgång fem:

Juventus-Fiorentina var det andra prestigemötet på onsdagskvällen. I en målchansfattig match blev Mario Mandžukić enda målskytt med en nick i andra halvlek. Fiorentinas Badelj fick sitt andra gula kort efter en VAR-repris med sista tredjedelen kvar. Gästerna saknade ändå inte lägen att kvittera mot ett Juventusförsvar i omorganisation. Jag menar, vad gör Stefano Sturaro som högerback? Försöker Allegri spela in honom i den rollen utifall det krisar sig med Lichtsteiners frånvaro i CL-truppen?

Vinsten får ändå ses som en bra genomkörare innan derbyt på lördag för Juventus. Nyförvärvet Bentancur från Boca Juniors gjorde sin första ligastart och mittfältaren hyllades efter matchen av Allegri. Fiorentina borde inte haft någon chans efter utvisningen men det börjar bli mer och mer tydligt att Pioli hittat energi som kan bära denna Violatrupp ganska långt.

Annons

Med nio raka bortasegrar är Roma nära Inters rekord på elva – från säsongen 2006/07. Benevento borta blev som väntat inget motstånd för Di Francescos lag som vann med 0-4. Aleksandar Kolarov hade många gånger öppen gata på sin vänsterflank, och vid ett av tillfällena hittade han Edin Džeko som rakade in ledningsmålet i öppen bur.

Džeko skulle också stressa fram det andra målet när Lucioni styrde bollen i eget mål. Bosniern gjorde trean efter paus innan ett nytt självmål av Benevento fastställde slutresultatet. Di Francesco fick rotera laget efter en del skadeproblem och Gonalons gjorde sitt första framträdande i startelvan, där Pellegrini och Cengiz Ünder spelade andra raka matchen från start.

Beneventos försvar höll Serie B-klass och markeringsspelet var vid några tillfällen obefintligt. Framåt känns det väldigt opportunistiskt även om den första kvarten såg okej ut från hemmalagets sida. Det är inte i matcher mot Roma som nykomlingen ska plocka sina poäng i. Men nu står de fortfarande där som enda poänglösa lag efter fem omgångar. Samuel Armenteros fick hoppa in under slutkvarten efter att ha startat i helgen mot Napoli.

Annons

Hellas Verona och Sampdoria spelade 0-0 i en chansrik match på Bentegodi. Gialloblu gästades av ett lag som fansen har vänskapsband med, och senaste gången det hände var i omgång tre mot Fiorentina. Viola vann med 5-0 och bortaklacken skanderade uppmanande ramsor åt Hellas håll i sympati. Sampdoria var inte lika elaka och Verona tog en överraskande poäng.

Giampaolo Pazzini var tillbaka i elvan efter petningen av tränare Pecchia och byttes ut med kvarten kvar mot Juvelånet Kean. Hellas Verona har redan fått möta Napoli, Roma och formstarka Sampdoria. På söndag kommer nästa tuffa uppgift då Lazio besöker Bentegodi. Men Veronas kris kanske sänkts till en minikris i och med 0-0 resultatet.

Torino smyger med bakom topplagen efter 3-2 i Udine. En målvaktsretur rakt framför Andrea Belotti och ett dråpligt självmål av Hallfredsson, sedan hade Torino 2-0 på Udinese efter en halvtimme. Hemmalaget reducerade efter paus men Adem Ljajić sköt in det viktiga tredje Torinomålet i minut 67.

Annons

Serben, som fyller 26 år nästa vecka, har gjort tre mål och spelat samtliga minuter i ligan hittills. Är detta säsongen då Ljajić tar ansvar och får sitt stora genombrott? Torino har ”bara” släppt in fem mål i höst, utan att ha mött något topplag än. N’Koulou och Molinaro verkar vara de enda som regelbundet får starta men igår var det ytterbacken Ansaldi som räddade tre poäng när han blockerade Maxi Lopez skott alldeles i slutet.

Tuffare blir det, när Torino åker till Allianz Stadium på lördag kväll. Något säger mig att Torino är redo för årets tuffaste bortamatch, inte minst eftersom de kryssade i vårderbyt på samma arena. Juventus blir om inte annat än fingervisning på hur mycket Mihajlović vässat det kritiserade försvarspelet från förra säsongen.

Kan en seriösare Adel Taarabt till slut uppfylla sin potential?

Italienbloggen 2017-09-17 15:43

Det har gått över tio år sedan Adel Taarabt överstegade sig in Premier League-publikens hjärtan med ett inhopp för Tottenham mot West Ham, och bidrog till en klassisk vändning för Spurs i Londonderbyts sista minuter. Idag ser vi en 28-årig med en brokig karriär som bara under korta perioder nått de höjder som förväntades.

Adel Taarabt har lämnat England sedan ett par år tillbaka och säger sig hittat glädjen i fotbollen under kroaten Ivan Jurić i Genoa. Blir detta säsongen då Taarabt kontinuerligt presterar, utan att vi behöver läsa rubriker om rökning, övervikt och bråk?

Taarabt föddes 1989 i marockanska Fès och flyttade med familjen som tioåring till Berre-l’Étange, en lugn kuststad i södra Frankrike. Pappan var inte fotbollsintresserad och folk fick upplysa honom hur bra hans son var på fotbollsplanen när han kommit hem från jobbet.

Snart skulle ryktet om Taarabts trollkonster på planen sprida sig ändå till den norra delen av landet och RC Lens, där yttern värvades till akademin och sedan debuterade i B-laget 2005. Debuten i A-laget kom bara ett år senare och i januari 2007 lånade Lens ut tonåringen till Tottenham, en flytt som senare skulle bli permanent. Tottenhams sportchef Damien Comolli hade snuvat sin tidigare arbetsgivare Arsenal på vad han kallade ”en av de bästa talangerna för sin ålder i Europa”.

Annons

Trots den lovande inledningen i Spurs skulle Taarabt senare bli skickad till reservlaget med bland andra Kevin-Prince Boateng. Situationen löste sig när han lånades ut till nyrika Londonrivalen Queens Park Rangers i mars 2009. Det var här marockanen skulle ha sin främsta period hittills i karriären.

Säsongen 2010/11 gjorde Taarabt som lagkapten 19 mål på 44 matcher från en offensiv mittfältsposition, och blev framröstad till årets spelare i The Championship när QPR vann serien. Taarabt hade tidigare flörtat med La Ligas toppklubbar och samtalade om en övergång till Paris Saint-Germain som precis blivit Qatarägt.

Men spelaren blev kvar i QPR och fick sällskap sent på övergångsfönstret av bråkstaken Joey Barton i klubben. Tränaren Neil Warnocks val att ge engelsmannen lagkaptensbindeln från Taarabt var kanske gnistan som tände ett destruktivt förhållande mellan de två nyckelspelarna.

Annons

Barton drog sig inte för att kritisera sin yngre lagkamrat offentligt och anklagade Taarabt för att inte vara beredd att jobba hårt. Taarabts form dippade i Premier League och han blev en bänkspelare, som ändå kunde briljera under sporadiska inhopp när QPR säkrade kontraktet i sista omgången.

Adel Taarabt skulle ha sin andra vår i QPR följande säsong 2012/13. Drömmålen hade kommit med jämna mellanrum under tiden i västra London, och efter ett nytt sådant som innebar den första ligasegern för QPR var tränaren Harry Redknapp lyrisk.

”Han har färdigheter som få andra jag sett i livet. Han är som Di Canio, likadan. Det var en av de bästa insatserna all-time”, sa Redknapp.

Trots Taarabts storspel fungerade laget dåligt och QPR slutade sist i Premier League. Det blev början på en minst sagt rörig period i marockanens karriär. Adel Taarabt såg sig nu som en Premier Leaguespelare och stannade där i och med lånet till Fulham. Precis som QPR var detta en klubb som avverkade tränare på löpande band och Taarabt fick inte den speltid han hoppades på.

Annons

Karriären tog istället en oväntad vändning när AC Milan lånade spelaren på deadline-day i januari 2014. Taarabt var av förklarliga skäl väldigt nöjd över att ha hamnat i Milano och spelglädjen infann sig även på planen, där han gjorde fyra mål på 16 matcher. Taarabt hetsade upp vissa, laget Milan kunde inte göra det och slutade på en undermålig åttondeplats under Clarence Seedorf.

taarabt

Gästspelet i Milan var över och den grå vardagen på Loftus Road väntade. Något som inte motiverade spelaren och Harry Redknapp hade inget val än att ställa Taarabt utanför A-truppen.

”Jag kan inte skydda spelare som inte vill springa och träna, och som bär en övervikt på runt three stones (19 kg!), sa Redknapp på sitt karaktäristiskt frispråkiga sätt.

Taarabt slog tillbaka mot tränaren i media och anklagade Redknapp för att försöka vända fansen mot honom, och sågade tränarens taktiska ointresse. Taarabt tog till och med bilder med tröjan upphasad för att bevisa fansen att vikten var den rätta. Laget slutade sist i Premier League igen. I juni 2015 skiljdes Taarabt och Queens Park Rangers efter sex år.

Annons

Värre skulle det bli för Adel Taarabt. Samma dag som avtalet bröts med QPR skrev han på ett femårskontrakt med Benfica. Men inte ens den talangförädlande storklubben kunde få rätt på hans karriär. Taarabt gjorde bara en handfull matcher med reservlaget innan Benficas president Viera gav sitt slutomdöme.

”Vi har sett hans matcher live och i repris. Men saker fattas. Han kom hit med tre extra kilon. Han kommer verkligen inte bära Benficas tröja igen. Men vi har tillräckligt med kompetens för att låna ut honom”, dundrade Viera.

Taarabt fick aldrig spela i Benficas A-lag. Rubrikerna skulle återigen handla om hans liv utanför planen, med fester och en ovilja att leva som en professionell idrottare. Karriären såg ut att gå in intet när han fick en hand utsträckt från Ligurienkusten i Italien. Genoa erbjöd marockanen ett lånekontrakt i januari detta år.

Annons

Yttern gjorde två assist i debuten mot Fiorentina i februari och fick starta i förlusten mot Milan i mars. Ytterligare några inhopp hade det blivit innan en skada höll honom borta hela april. Våren i Genoa övertygade klubbledningen tillräckligt mycket för att de skulle låna honom över hela säsongen 2017/18.

juric

Kanske, kanske är det förtroendet på väg att betala sig. 28-åringen har fått starta i samtliga liga- och cupmatcher hittills. Senast i 0-1 förlusten mot Udinese var Taarabt Genoas bästa spelare. Hans första 90-minutare på nästan två år.

Taarabt hade tränat på egen hand när han bestämde sig för att prata med tränaren Ivan Jurić och förklara sitt positiva tillstånd. Jurić gav honom en andra chans men krävde också svar på planen. Under den perioden förklarade Taarabt för tidningen Il Secolo XIX att han aldrig tränat så hårt tidigare. Men konsekvenserna i hans privatliv?

Annons

”Ja, självklart offras det. Man kan inte både spela fotboll och ha kul, jag är medveten om att det är ett jobb. Jag behövde förändras och leva som en riktig professionell. Jag hade förlorat min kärlek till sporten och brydde mig inte när jag kom hem efter en förlust. När vi förlorar nu blir jag arg och kan inte lugna ner mig. Jurić fick mig att återfinna kärleken till fotboll”, förklarar Adel Taarabt.

”Under ett par år behandlade jag det som vilket jobb som helst. Jag kom hem och stängde av. Nu är jag tillbaka och lever för fotboll. Jag har förändrat allt. Jag äter, dricker och lever bra. Jag går och lägger mig tidigt vid elva. Man kan inte hålla på som jag gjorde tidigare. I Serie A blir det drama efter varje förlust, inte som i England”.

Och den så omtalade vikten?

”Det var en riktigt strikt diet. Jag tappade elva kilo på tre och en halv månad utan att skada min hälsa. Mamma mia, vilken tanke. Den uppoffringen var inte förgäves dock. Jag gjorde allt för il Grifone, säger Adel Taarabt.

Annons

Adel Taarabt kommer behöva visa sin nyfunna form i kvällens match när ”Gripen” tar emot högtflygande Lazio. Taarabt fick en andra chans av den förre Genoaspelaren Jurić och möjligen den sista sista chansen att bli något av det alla hoppades på.

Om det slutar som tidigare blir han ytterligare en i raden av alla nya Zidanes, som inte motsvarade förväntningarna på planen och som inte kunde motstå frestelserna utanför för att bli bäst. Men om Taarabt hittat harmonin i Genoa kan han leda laget till en mittenplacering och ge sig själv några år till på den högsta nivån. Räkna med något drömmål på vägen, oavsett utgång.

Källor: Football Italia, These Football Times

Mercatobetyg del 4: Sampdoria till Udinese

Italienbloggen 2017-09-10 07:00

Mercatogenomgången avslutas med fem lag som tippas hamna i mitten och botten. Bland dessa finns lagen som stått sommarens två sämsta övergångsfönster i Serie A och en nykomling som presterat över förväntan.

Sampdoria

IN: Gastón Ramírez (Boro, 9M), Gianluca Camprari (Inter, 13M), Gian Marco Ferrari (Sassuolo, lån), Duván Zapata (Napoli, lån+20M), Ivan Strinić (Napoli, 2M), Nicola Murru (Cagliari, 6M), Dawid Kownacki (Lech Poznan, 4M)

UT: Bruno Fernandes (Sporting, 9M), Luis Muriel (Sevilla, 20M), Patrik Schick (Roma, lån+42M), Milan Škriniar (Inter, 23M), Luca Cigarini (Cagliari, gratis), Ante Budimir (Crotone, gratis)

Det blåser friska vindar runt president Ferrero i Genua. Enligt Transfermarkt har Sampdoria sålt spelare för 57 miljoner euro i sommar. Då är bara en bråkdel av pengarna som trillat in på kontot för Schick inräknade. Sampdoria sålde av en hel centrallinje närapå i somras. Hur ser ersättarna ut?

Annons

Börjar vi bakifrån är Ferrari en fin värvning för Škriniar. Ferrari som hade en bra säsong i Crotone senast. Istället för playmakern Bruno Fernandes kommer Gastón Ramírez som jag inte vet hur man ska bedöma efter nedflyttningen med Middlesbrough i våras. Klart är att uruguayanen haft sina bästa karriärsår i Italien och därför kan bli en bra värvning till slut.

Både mål och fantasi försvann efter att Sevilla gjorde deras dyraste köp någonsin i Luis Muriel. Där har Samp tagit in både Zapata och Camprari, förra säsongen i Udinese respektive Pescara. I bästa fall har Sampdoria till och med uppgraderat anfallet med dessa två in.

När vi talar om fantasi lämnar Schick ett stor hål efter sig på det kreativa planet. Men det behöver inte bli ett tungt tapp för det. Faktum är att tjecken inte var ordinarie under hela förra säsongen. Utöver det har Samp helt plötsligt två slagkraftiga vänsterbackar i Murru och Strinić.

Annons

Jag har ställt mig tveksam till om rekryteringarna kommer hitta samma nivå som spelarna de ersätter. Framförallt om de har kapaciteten att lyfta laget uppåt från den stabila mittenplacering de tog ifjol. Men jag börjar luta åt att den sportsliga ledningen med Osti och Pradé är något på spåren. Två inledande segrar gör också att min skepsis är mindre och betyget något högre.

Betyg: 7


Sassuolo

IN: Diego Falcinelli (Crotone), Eduardo Goldaniga (Palermo, 5M), Franceso Cassata (Juventus, 7M), Riccardo Marchizza (Roma, 4,5M)

UT: Gian Marco Ferrari (Sampdoria, lån), Lorenzo Pellegrini (Roma, 10M), Gregoire Defrel (Roma, lån+20M), Pietro Iemello (Benevento, lån)

Ett lag som knappt gjort någonting i sommar. Vilket är förvånande eftersom Sassuolo är en potent klubb med ambitioner ovanför resten av mittenlagen. Den här sommaren känns det dock som en klubb som försvagats, både på planen, tränarfronten och i fotbollshierarkin.

Annons

Från truppen har ett par av förra säsongens tongivande spelare lämnat för Roma. Åt det andra hållet har ett koppel av Romatalanger anlänt till keramikstaden. Det mest uppseendeväckande är annars att Falcinelli återvänt efter succélånet i Crotone.

För en trupp som fick smaka på spel på tre fronter förra hösten och led av både det och skadebekymmer, borde det vara prioritet att bredda truppen på ett annat sätt än med tonåringar. I alla fall om de ska satsa på Europaspel på nytt.

Sassuolo förlorade överraskande kampen om Leonardo Pavoletti mot mer instabila Cagliari. De lyckades inte heller knyta till sig Duván Zapata som istället valde Sampdoria. Samtidigt har klubben tvingat Alessandro Matri kvar trots att Parma visat konkret intresse för anfallsreserven.

Det är ett märkligt agerande av Sassuolo på många plan. Enda anledningen till att betyget inte blir lägre är för de lyckats behålla guldklimpen Domenico Berardi.

Annons

Betyg: 4,5


SPAL

IN: Sauli Väisänen (AIK, 0,2M), Pa Konate (MFF, 0,3M), Marco Borriello (Cagliari, 1M), Alberto Paloschi (Atalanta, lån), Felipe (Udinese, 1M), Federico Viviani (Verona, lån), Alberto Grassi (Napoli, lån)

UT: Kevin Bonifazi (Torino), Lorenzo Polvani (Empoli)

En nykomling som till synes fått till det under sommaren. SPAL har behållit stommen från laget som kom etta i Serie B och förstärkt på ett mycket intressant sätt. Från Allsvenskan kommer Väisänen (två starter) och Konate (bänken båda matcherna). De har lånat flera intressanta mittfältare som Viviani och Grassi, och Milanfostrade forwarden Paloschi.

Om Paloschi hittar formen han hade i Chievo finns alla förutsättningar för att SPAL hittar målen som krävs för ett nytt kontrakt. Särskilt när anfallskollegan också är ny och heter Marco Borriello. Det är nomadens tolfte Serie A-klubb (gjort mål i samtliga) och Borriello visade förra säsongen att han inte på långa vägar är slut.

Annons

SPAL har dessutom fått låna Meret från Udinese ett år till och ståtar med en av Buffons tippade arvingar i landslaget. Jag tycker att mixen med utländskt, Serie A-erfaret och ungt både ser spännande och förtroendegivande ut från intressante sportchefen Vagnatis sida. Nytt kontrakt ser fullt realistiskt ut.

Betyg: 7,5


Torino

IN: Tomas Rincón (Juventus, lån), M’Baye Niang (Milan, lån+15M), Nicolas N’Koulou (Lyon, lån), Alex Berenguer (Osasuna, 5,5+1M), Salvatore Sirigu (PSG, gratis), Lyanco (Sao Paulo, 7M), Sadiq Umar (Roma, lån), Nicolás Burdisso (Genoa, lån)

UT: Josef Martínez (Atlanta, 4,5M), Davide Zappacosta (Chelsea, 28+2M), Marco Benassi (Fiorentina, 10M), Luca Rossettini (Genoa, 2M), Daniele Padelli (Inter, gratis), Maxi López (Udinese, gratis), Saša Lukić (Levante, lån), Joe Hart (Man C)

Annons

En spretig mercato där det dröjde en halv sommar innan den tog fart. Det tyngsta tappet skedde på deadline-day när Zappacosta såldes dyrt till Chelsea. Pengarna kunde inte Torino tacka nej till, men nu står de där med De Silvestri och vänsterfotade lånet Ansaldi eventuellt på högerkanten.

Benassi släpptes på ett märkligt sätt men där har Toro lånat smart från grannen och fått Rincón istället. Niang blir spännande att se om han kan bli den stjärnan han har potential att bli. Under Mihajlovićs vingar kommer Niang även få förtroende på sikt.

Det är bara frågan om tränaren kan planera för en tillvaro i Torino så långt. Serben har kritiserats för sina taktiska tillkortakommanden i försvarsspelet och klubben har satsat stort på backlinjen i sommar. N’Koulou kan bli ett riktigt bra lån, brassenserben Lyanco kommer med ett gott rykte, och Toro snuvade Napoli på spanske yttern Berenguer. Torino kommer antagligen fortsätta släppa in mål frekvent, men risken har minskat avsevärt.

Annons

De har också bytt målvakt när halvt misslyckade Hart lämnar och Sirigu ska få rätsida på karriären i vinrött. Men det viktigaste har varit att Andrea Belotti stannat ett år till. Centern får nu avlastning av unge Umar på topp.

Torino har numera musklerna för att spänna bågen på mercaton. Även om många lån kommit in tycker jag ändå se mig en klubb som tar för sig. Det borde göra de flesta Torinoanhängare nöjda över sommaren.

Betyg: 7


Udinese

IN: Bram Nuytinck (Anderlecht, 3M), Maxi López (Torino, gratis), Rijad Bajić (Konyaspor, 5,5M), Svante Ingelsson (Kalmar, 0,75M), Giuseppe Pezzella (Palermo, 4,5M), Valon Behrami (Watford), Antonio Barak (Slavia Prag, 3M)

UT: Emmanuel Badu (Bursaspor, lån), Cyril Thereau (Fiorentina, 1,5M), Orestis Karnezis (Watford, lån), Felipe (SPAL, 1M), Thomas Heurtaux (Verona, lån), Panagiotis Kone (AEK, lån), Molla Wague (Watford, lån), Guilherme (Deportivo, 4,5M)

Annons

En rakt igenom anonym mercato som förvärrades under de sista dagarna när bäste målskytten Thereau lämnade. Då hade redan hans anfallspartner Zapata vänt tillbaka till Napoli. I januari gjorde Udinese klart med Carpis intressante forward Kevin Lasagna, som fick sällskap av sommarens dyraste köp Bajić. I panik över Thereau hittade Udinese däremot ingen bättre än Maxi López.

Tillsammans med Stipe Perica bildar de en forwardskvartett som i nuläget inte skrämmer slag på några Serie A-försvar. Det är otroligt dåligt skött av klubben att förlora de två främsta målgörarna från förra säsongen, och sätter ännu mer press på att Lasagna och Bajić ska leverera direkt. För det har jag inga förväntningar att en 33-årig Maxi López ska göra.

Udinese hade ett tag under sommaren en riktigt stark målvaktsuppsättning i Scuffet, Meret och förra säsongens etta Karnezis. Meret lånades på nytt till SPAL och Karnezis såldes sen aldrig, utan skickades till Watford på lån. Vi väntar på Scuffets stora genombrott och det blir en utmaning tuff nog att komma upp på Karnezis höga nivå.

Annons

Från Watford kommer bland andra Behrami, men det är en klen tröst under en riktigt dålig sista mercatovecka i Udinese.

Betyg: 5

Mercatobetyg del 3: Lazio till Roma

Italienbloggen 2017-09-09 11:30

Vi fortsätter med genomgången med fyra storklubbar som alla siktar på Champions League. Som tidigare är de viktigaste affärerna listade, i valutan euro.

Lazio

IN: Pedro Neto (Braga, lån+12,5 miljoner), Bruno Jordão (Braga, lån+6,5M), Adam Marusić (Oostende, 6,5M), Lucas Leiva (Liverpool, 5,75M), Nani (Valencia, lån), Felipe Caicedo (Espanyol, 2,5M), Davide Di Gennaro (Cagliari, gratis)

UT: Etrit Berisha (Atalanta, 5M), Keita Baldé (Monaco, 30+5M), Lucas Biglia (Milan, 17+3M), Ricardo Kishna (Den Haag, lån), Danilo Cataldi (Benevento, lån), Wesley Hoedt (Southampton, 17M), Ravel Morrison (Atlas, lån)

Det blev en Keita Baldé-sommar igen för Lazio. Kontraktsbråket från förra sommaren upprepade sig igen när senegalesen bara hade ett år kvar i ljusblått. Till slut såldes han till ett pengafyllt Monaco för en summa som president Lotito definitivt drar på smilbanden för. Som sympatisör till klubben är jag ändå glad att han valde ett lag där han blir startspelare. Jag hade inte velat ha alla dessa bråk och gnäll för att Baldé senare skulle hamna på en bänk i Turin eller Milano.

Annons

Det tyngsta tappet blir Lucas Biglia, en annan spelare det ryktats om i ett par år. I hans ställe kommer evigt underskattade Lucas Leiva. Där defensiven stärks upp med brassen (och det behövs) förlorar Lazio i argentinarens passningsskicklighet framåt. Och istället för Keita Baldé kommer portugisen Nani, ingen personlig favorit. Nanis aktier sköt i höjden efter ett starkt EM, men det är svårt att säga var han befinner i karriären nu.

Felipe Caicedo som reserv till Immobile känns som en extremt trött värvning. Överhuvudtaget är känslan att ersättarna är snäppet sämre än de som försvunnit från Lazio. Simone Inzaghi kommer behöva trolla med spelartruppen igen, en trupp som inte blivit bredare än under 16/17.

Lotito har fått väldigt bra betalt för flera spelare och kommer lite förvånande lägga över 15 miljoner euro på två portugisiska tonåringar. Från Lazio lånas ungtupparna Cataldi och Lombardi ut till Benevento för mer speltid. Lazio hade kunnat komma bättre rustat inför deras alltid lika svåra säsong efter en succésäsong. Work your magic, Mister Inzaghi.

Annons

Betyg: 5,5


Milan

IN: Lucas Biglia (17+3M), Leonardo Bonucci (Juventus, 40M), André Silva (Porto, 38M), Andrea Conti (Atalanta, 25M), Franck Kessié (Atalanta, lån+28M), Hakan Çalhanoğlu (Bayer, 20+4M), Fabio Borini (Sunderland, lån), Mateo Musacchio (Villarreal, 18M), Nikola Kalinić (Fiorentina, lån+25M), Ricardo Rodríguez (Wolfsburg, 18M)

UT: Gianluca Lapadula (Genoa, lån), Andrea Bertolacci (Genoa, lån), Carlos Bacca (Villarreal, lån), Andrea Poli (Bologna, gratis), M’Baye Niang (Torino, lån+15M), Juraj Kucka (Trabzonspor, 5M), Mattia De Sciglio (Juventus, 12M), Lucas Ocampos (Marseille)

Över två miljarder kronor spenderade Milan med nya kinesiska pengar på att förstärka truppen. Det är det högsta ett italienskt lag spenderat under en transferperiod, någonsin. Vad har de fått för pengarna då?

Annons

Jo, nära på en helt ny startelva. Ett nytt mittbackspar, nya wingbacks, ett nytt innermittfält och en helt ny anfallstrio. Värvningarna känns genomtänkta och nästan alla för en rimlig prissumma. De har säkrat två av ligans mest spännande unga spelare (Kessié och Conti) och en portugisisk landslagsforward i André Silva.

Just Silva är den som vid sidan av Borini löper störst risk att bli kallad floppvärvning, mycket på grund av den höga prislappen. Silva spelar helst centralt i anfallet men där är det igenkorkat just nu av Patrick Cutrone och nye Kalinić. En ytterplats ligger öppen men lyckas André Silva acklimatisera sig så snabbt att han gör den till sin?

Bonucci var förstås den som gjorde Milans mercato till något episkt och det dröjde några veckor innan nästa nyförvärv blev klart. Nikola Kalinić blev lösningen på forwardsproblemet som hetat Carlos Bacca det senaste året.

Annons

Inte alla är övertygade att kroaten blir den som skjuter Milan till guld och gröna skogar, inte när man ställer Kalinić jämte Aubameyang och Belotti som också jagades av sportchef Mirabelli och Vd:n Fassone. Jag ser en ändå logik i att satsa på en pålitlig målskytt som Nikola Kalinić och vänta ett år på Belotti och följa dennes utveckling.

Denna oerhörda mercatooffensiv görs för att Milan ska nå framgångar snabbare och kunna växa ekonomiskt. Vi får se var Milan står om 13 månader, när kinesernas lån ska betalas tillbaka till amerikanska hedgefonden Elliott. Här och nu har Milan lyft både Serie A och sig själva, och byggt om spelartruppen på ett fantastiskt sätt.

Betyg: 8,5


Napoli

IN: Adam Ounas (Bordeaux, 10+2M), Mario Rui (Roma, lån)

UT: Jonathan De Guzmán (Frankfurt, gratis), Duván Zapata (Sampdoria, lån+20M), Ivan Strinić (Sampdoria, 2M), Leonardo Pavoletti (Cagliari, lån+12M)

Annons

Förra sommaren var den röda tråden i Napolis transferstrategi att hitta breddspelare. Spelare som kunde avlasta en hårt matchad förstaelva. Higuaín såldes och de dyra pengarna satsades på ersättaren Milik. Vissa spelare lyckades med bravur (Zielinski, Diawara, Rog), andra blev kvar på bänken hela säsongen (Maksimović, Tonelli, Giaccherini).

Den här sommaren har fokus istället legat på att behålla stommen i laget. Endast två spelare har tagits in för bredda truppen. 20-årige Adam Ounas tas in från Bordeaux för att agera vice-Callejón. Portugisen Mario Rui lånas från Roma efter en skadedrabbad säsong för att ge Ghoulam en match på vänsterbacken.

Där stannar det. Ut har vänsterbacken Strinić åkt tillsammans med anfallarna Zapata och Pavoletti, som aldrig lyckades i Neapel. Är detta en misslyckad mercato för det? Nej, jag finner det klokt att dels satsa på en redan väldigt samspelt startelva, dels att lyckas behålla alla stjärnor där.

Annons

Den stora frågan är om president De Laurentiis och sportchef Giuntoli skulle köpt en spelare som förstärkt startelvan? Den svagaste punkten Pepe Reina valde att stanna med ett år kvar på kontraktet. En annan logisk förändring vore att hitta ett bättre komplement till Koulibaly. Men efter att Raúl Albiol gjort sin bästa säsong som Napoli-mittback vore en sådan åtgärd också drastisk.

Att Napoli har truppen för att gå långt på tre fronter råder inga tvivel om. Om spetsen finns för att utmana Juventus på allvar och gå till semi i Champions League är en annan fråga.

Betyg: 6,5

Roma

IN: Hector Moreno (PSV, 5M), Rick Karsdorp (Feyenoord, 14+5M), Maxime Gonalons (Lyon, 5M), Lorenzo Pellegrini (Sassuolo, 10M), Aleksandar Kolarov (Man C, 5M), Patrik Schick (Sampdoria, lån+42M), Gregoire Defrel (Sassuolo, lån+20M), Cengiz Ünder (Istanbul BB, 13,4M)

Annons

UT: Mohamed Salah (Liverpool, 42+8M), Leandro Paredes (Zenit, 23+4M), Antonio Rüdiger (Chelsea, 35+4M), Seydou Doumbia (Sporting, lån), Clement Grenier (Lyon), Mario Rui (Napoli, lån), Juan Iturbe (Tijuana, lån)

Vid sidan av Milan har Romas mercato på förhand var mest spännande att följa. Anledningen stavas Monchi, den enormt duktige sportchefen från Sevilla. Om vi kollar på spanjorens pluskonto så har han förstärkt mittfältet på ett fint sätt med väldigt prisvärda lösningar i både Gonalons och Pellegrini.

De har hämtat in en hel del unga talanger där Schicks namn sticker ut främst. Om alla klausuler går igenom efter lånet kommer yttern kosta 42 miljoner euro för Roma. Överpris? Tja, har det gått så långt så långt att klausulerna betalas ut betyder det att Schick gjort något avtryck i Roma i alla fall. Sampdoria beräknas inte få medparten av övergångssumman innan 2020. Roma får in en råtalang och det kan berättiga priset i slutändan.

Annons

På grund av FFP tvingades giallorossi sälja både Salah och Rüdiger dyrt. Salah såldes tidigt på sommaren och en kan undra om inte Roma skulle avvaktat för att få mer pengar av Liverpool, eftersom priserna trissades upp ju längre sommaren led.

En engelsk studie visar att flera av Europas storklubbar betalade alldeles för mycket för vissa spelare. I Salahs och Rüdigers fall är det tvärtom, Roma skulle krävt mer pengar. En försäljning som Monchi och president Pallotta kan vara muntrare över är breddspelaren Paredes till Zenit, som kan hamna på 27M euro till slut.

Jag är tveksam till om Defrel kommer bli värd 20M euro. Men Roma var också tvunget att hitta en backup till Džeko. I Sevilla spenderade Monchi aldrig mer än 15M euro på en enskild spelare. Han har fortsatt på den inslagna vägen i Roma med att sälja dyrt och köpa prisvärt. Inskolningen av Patrik Schick kommer bli avgörande för hur Monchis första mercato bedöms.

Annons

Betyg: 7

Mercatobetyg del 2: Fiorentina till Juventus

Italienbloggen 2017-09-08 12:43

Mercatosummeringen fortsätter med fem lag till. Här hittar vi laget som genomfört störst förändringar i truppen, mästarna och ett insomnat storlag som hittade rätt under sommaren.

Nedan står lagens viktigaste affärer, i valutan euro.

Fiorentina

IN: Vitor Hugo (Palmeiras, 8M), Giovanni Simeone (Genoa, 15+3M), Jordan Veretout (Villa, 7M), Marco Benassi (Torino, 10M), Gil Dias (Monaco, lån), Valentin Eysseric (Nice, 3,5M), Cyril Thereau (Udinese, 1,5M), Bruno Gaspar (Vitoria SC, 4M)

UT: Nikola Kalinić (Milan, lån+25M), Gonzalo Rodriguez (San Lorenzo, gratis), Federico Bernardeschi (Juventus, 40+5M), Matías Vecino (Inter, 24M), Borja Valero (Inter, 5,5M), Ciprian Tatatusanu (Nantes, 2,5M), Josip Iličić (Atalanta, 5,5M), Nenad Tomović (Chievo, lån)

Var ska man börja? Den horribla inledningen med nyckelspelare efter nyckelspelare som försvann? De många miljoner euro som kom in, men som inte är värda så mycket under Della Valle-regimen? Den starka uppryckningen under augusti som gör att säsongen inte nödvändigtvis behöver sluta på undre halvan?

Annons

Det värsta med utförsäljningen var inte att så många spelare lämnade. Det var snarare känslan av att Fiorentina inte längre var en klubb med ambitioner, inte så länge Della Valle försäkte sälja Viola. En försäljning som kan bli nog så komplicerad och handla om år, inte bara månader.

Trots detta kommer La Viola undan med hedern någorlunda i behåll. De har stått för flera bra och intressanta värvningar under augusti och slutet av juli, med köpet av Marco Benassi som någon slags indikator på att det fanns en låga som brann fortfarande i Fiorentinas klubbledning.

Startelvan har fått en fransk prägel med Eysseric, Monacolånet Gil Dias och Aston Villafloppen Veretout. Dessutom anlände Udineses främste målskytt Thereau. Han kan tillsammans med Babacar och Simeone, understödda av bland annat Chiesa, bilda en väldigt potent anfallsuppsättning. Det vore inte dåligt efter sommarens segdragna affär med Kalinić, som till slut lämnade för Milan.

Annons

Två inledande förluster, men det kan man räkna med till en början med den spelaromsättningen. Fiorentina lever, likaså Corvino.

Betyg: 6


Genoa

IN: Ervin Zukanović (Roma, lån), Gianluca Lapadula (Milan, lån), Andrea Bertolacci (Milan, lån), Ricardo Centurión (Sao Paulo, 5M), Luca Rossettini (Torino, 2M), Andrej Galabinov (Novara, gratis)

UT: Oliver Ntcham (Celtic), Giovanni Simeone (Fiorentina, 15+3M), Oscar Hiljemark (PAO, lån), Ezequiel Muñoz (Leganés, 2,5M), Nicolás Burdisso (Torino, gratis), Mauricio Pinilla (U. de Chile, gratis)

Precis som Della Valle i Florens försöker leksakskungen Preziosi sälja sin klubb i Genua. Med det i åtanke (Preziosi kommer inte heller ha bråttom) och var klubben befinner sig tycker jag att Genoa gjort en förvånansvärt positiv mercato.

Backlinjen försärks av Serie A-vana Zukanović och Rossettini. Till ett redan slagkraftigt innermittfält ansluter Bertolacci som ska återfinna formen som tog honom dyrt från Genoa till Milan. Lapadula från samma klubb är ett smart lån som mycket väl kan stänka in 10-15 mål om han får vara skadefri.

Annons

I hans ställe fick bulgaren Galabinov starta mot Juventus senast och orsakade den vitsvarta backlinjen en del problem. Ett nyförvärv från ingenstans. Mer osäkert är det med argentinske strulpellen Centurión som ska lyfta offensiven och göra sin andra vända i Genoa.

Somrarna i Genuas rödblå del brukar präglas av stora spelaromsättningar. Det blev inte så nu, och kanske är det just det som tar klubben ifrån den bottenstrid som de drogs med i våras.

Betyg: 7


Hellas Verona

IN: Thomas Heurtaux (Udinese, lån), Alessio Cerci (Atl. Madrid, gratis), Marcel Büchel (Empoli, lån), Martín Cáceres (Southampton, gratis), Moise Kean (Juventus, lån), Daniele Verde (Roma, lån), Seungwoo Lee (Barcelona B, 1,5M)

UT: Juanito Gomez, Federico Viviani (SPAL, lån), Simone Ganz (Juventus), Luca Siligardi (Parma, lån), Eros Pisano (Bristol C, lån)

Annons

En väldigt trögstartad Hellassommar fick en stor dos energitillskott när Cerci och Cassano värvades med några dagars mellanrum. Men tankarna om ett anfall bestående av Cerci-Pazzini-Cassano hann inte snurra många dagar innan “Fantantonio” bestämde sig för att bryta kontraktet och sluta med fotboll. Det återstår att se hur mycket soppan Cassano kostade för Hellas säsongsförberedelser.

Klart är att i princip varje namn klubben tagit in omgärdas av frågetecken. Vilken riktning är karriärerna hos Cerci, Cáceres och Heurtaux på väg att ta? Kommer Kean få tillräckligt med speltid? Är steget från Avellino till Serie A för stort för Verde? Hur bra är sommarens dyraste köp Lee från Barcelonas B-lag? Detta kan bära men också brista för nykomlingen.

Spelarna som sökt sig från Verona går att ersätta. Klubben har valt inneboende kvalitet framför form i flera fall i rekryteringarna. Med så mycket att fundera över är det svårt att sätta ett betyg högre än godkänt.

Annons

Betyg: 6


Inter

IN: Matías Vecino (Fiorentina, 24M), Borja Valero (Fiorentina, 5,5M), Milan Škriniar (Sampdoria, 23M), Yann Karamoh (Caen, lån), Daniele Padelli (Torino, gratis), Dalbert (Nice, 20M), Joao Cancelo (Valencia, lån)

UT: Éver Banega (Sevilla, 9M), Cristian Ansaldi (Torino, lån), Gary Medel (Besiktas, 2,5M), Geoffrey Kondogbia (Valencia, lån), Jeison Murillo (Valencia, lån), Jonathan Biabiany (Sparta Prag, lån), Stevan Jovetić (Monaco, 13M), Gabriel Barbosa (Benfica, lån)

Ett i stora stycken väldigt positivt transferfönster av Inter. Värvningarna av Vecino och Borja Valero har redan nu visat sig vara värdefulla för Inters spel. Detsamma kan man säga om köpet av Škriniar som ska bli Mirandas parhäst i backlinjen. Ytterbackspositionerna har breddats och förmodligen också förstärkts (inte svårt med nuvarande ytterbackar).

Annons

Inter har även gjort sig av med dödkött från truppen. Spelare som fått många chanser men inte kunnat bevisa att de håller Internivå. Dit kan Biabiany, Ansaldi och Kondogbia räknas. Även 300-miljonersmannen Gabriel Barbosa lånas ut för att få den speltid han aldrig fick förra säsongen.

Trots lockrop från José Mourinho lyckades Inter behålla Ivan Perišič, vilket är ett styrkebesked för klubben och deras satsning. Men, Inter gjorde sig också av med båda mittbackarna Medel och Murillo, vilket gör att det tredje valet på positionen blir Ranocchia. Hur tänkte Ausilio och co där?

Ranocchia åkte under våren ur Premier League med Hull och fine, låt han vara med i bakgrunden. Men aldrig att han ska vara det enda alternativet när någon av Škriniar/Miranda blir borta.

Arsenal är experter på det, rubriklaget PSG gör det i höst. Att inleda säsongen med för få mittbackar. Det drar ner betyget på ett annars starkt transferfönster av Inter.

Annons

Betyg: 7


Juventus

IN: Federico Bernardeschi (Fiorentina, 40+5M), Douglas Costa (Bayern, lån+6M), Benedikt Höwedes (Schalke, lån), Wojciech Szczesny (Arsenal, 15,3M), Rodrigo Bentancur (Boca, 10,5M), Blaise Matuidi (PSG, 20M), Mattia De Sciglio (Milan, 12M)

UT: Dani Alves (PSG, gratis), Leonardo Bonucci (Milan, 40M), Luca Marrone (Bari, lån), Rolando Mandragora (Crotone, lån), Moise Kean (Verona, lån), Mario Lemina (Southampton, 17+3M), Neto (Valencia, 6M), Tomas Rincón (Torino, lån)

Ett transferfönster som inneburit rätt stora omjusteringar i truppen för mesta mästarna. Tappet av Leo Bonucci var ett slag i magen på juventini, dessutom lämnade Dani Alves efter bara ett år. Marrotta och de andra har hittat interna lösningar och tagit in Höwedes och De Sciglio som allroundlösningar i backlinjen.

Förlusterna av Bonucci och Dani Alves kommer innebära olika stora utmaningar för Juventus. Centralt väntas Rugani ta ytterligare kliv i sin utveckling, innan Mattia Caldara ansluter nästa sommar. Till höger är Lichtsteiner det logiska startalternativet men petades från CL-truppen. Vem väljer Juve där? Höwedes? De Sciglio? Ingen av dessa lär komma upp i nivåerna som Alves hade under våren.

Annons

På målvaktsfronten ska Szczesny utmana Buffon efter en stark Romasäsong. Det återstår att se om polacken blir hans ersättare eller om Juve agerar på nytt under nästa års transferfönster. I nuläget har i alla fall inget lag i världen en starkare målvaktsuppsättning.

Offensivt ser fantastiskt ut nu. Douglas Costa är en spelartyp Juve saknat och Bernardeschi ska växa ut till en stor spelare i vitsvart med tiden. Jag är lite skeptisk till värvningen av Matuidi dock. Marotta fick honom för ett väldigt pris och fransmannen kommer få många starter med tanke på mittfältskollegornas skadebenägenheten.

Men Matuidi är också en spelartyp som redan finns i Khedira, en allround box-till-boxmittfältare. Jag tror Juventus hade varit i större behov av ett defensivt ankare, en spelare med mer fysiska attribut än Matuidi. Den farhågan och de defensiva frågetecknen gör att Juves mercato inte är lika stark som förra sommarens.

Annons

Betyg: 7,5

 

Mercatobetyg del 1: Atalanta till Crotone

Italienbloggen 2017-09-06 23:37

Det har varit ett intensivt transferfönster i Serie A som det är hög tid att summera. Jag kommer gå igenom samtliga lag och sätta betyg på deras sommaraktiviteter. Betygsskalan är 1-10 och sätts utifrån klubb, förutsättningar och förväntningar.

Nedan presenteras också klubbarnas viktigaste spelaraffärer, i valutan euro.

Atalanta

IN: Etrit Berisha (Lazio, 5,5M), José Luis Palomino (Ludogorets, 4M), Josip Iličić (Fiorentina, 5,5M), Timothy Castagne (Genk, 6M), Andreas Cornelius (FCK, 3,5M), Marten De Roon (Boro, 13,5+1,5M), Riccardo Orsolini (Juventus, lån)

UT: Franck Kessié (Milan, lån+28M), Andrea Conti (Milan, 25M), Alberto Paloschi (SPAL, lån), Bryan Cabezas (PAO, lån), Marco D’Alessandro (Benevento, lån)

En på förhand väldigt tuff sommar som Atalanta kommit ganska väl ut ur. Tappen av Kessié och Conti på mittfältet är tunga förluster som kommer inverka negativt på lagets spel i höst. Men mest negativt kan efterspelet till Leonardo Spinazzolas strejk bli. Vänsterbacken, som ville återkallas till Juventus, har möjligen infekterat stämningen så pass att det inverkar på lagkamraterna och hans egna prestationer.

Annons

Atalanta har i övrigt satsat på yngre spelare från mindre ligor, vilket gör laget svårbedömt så här tidigt. Jag tror ändå att truppen är tillräckligt bra för en placering på övre halvan. Freuler, De Roon och Cristante borde se till att frånvaron efter Kessié inte blir enorm. Viktigt också att man köpt förra säsongens lyckade lån Berisha i målet.

Betyg: 7


Benevento

IN: Danilo Cataldi (Lazio, lån), Marco D’Alessandro (Atalanta, lån), Massimo Coda (Salernitana, 1,7M), Samuel Armenteros (Heracles, 2M), Cristiano Lombardi (Lazio, lån), Gianluca Di Chiara (Perugia, 3M), Pietro Iemello (Sassuolo, lån)

UT: Fabio Ceravolo (Parma, lån), Alessio Cragno (Cagliari), Raman Chibsah (Sassuolo)

Nykomlingarna med det enormt svåra uppdraget att klara nytt kontrakt inledde mercaton på ett positivt sätt genom värvningarna av Cataldi och D’Alessandro. Talangfulla spelare som letar efter kontinuerlig speltid, dit kan även det sena lånet av forwarden Iemello räknas. I övrigt präglas Beneventos rekryteringar av chansningar.

Annons

Succémålvakten Cragno har återvänt till Cagliari och man har lånat ut förra säsongens store målskytt Ceravolo till Serie B. Dock har spännande Interlånet Puscas stannat ytterligare ett år. I svenskväg ska det bli väldigt kul att följa Armenteros i en stor liga, det finns definitivt bra chanser till en startplats.  Han, och spelare som Cataldi och D’Alessandro måste bryta ny mark i deras karriärer om inte sannsagan om Benevento  ska ta slut i vår.

Betyg: 6


Bologna

IN: Giancarlo Gonzalez (Palermo, 1,5M) Sebastien De Maio (Anderlecht, 2.5M), Cesare Falletti (Luqueno, gratis), Rodrigo Palacio (gratis), Cheick Keita (Birmingham, lån), Andrea Poli (Milan, gratis), Lorenzo Crisetig (Crotone)

UT: Daniele Gastaldello (Brescia), Anthony Mounier (PAO, gratis), Marios Oikonomou (SPAL, lån), Blerim Dzemaili (Montreal, lån)

Annons

En väldigt anonym sommar för ett lag som försöker etablera sig i mitten. Försvaret har förstärkts med Serie A-erfarna De Maio och Gonzalez. Längst fram kan Rodrigo Palacio hitta målet då och då, samtidigt som han gör anfallet mindre beroende av Mattia Destro. Poli och återvändande Crisetig gör konkurrensen hård på det rödblå mittfältet.

Bologna har inga spelartapp värda att bekymra sig över, förutom den märkliga utlåningen av Dzemaili till Montreal Impact i MLS. Eller så konstig är den inte, då kanadensaren Joey Saputo äger båda klubbarna. Men med schweizaren borta försvinner ganska många poäng, drömmål och framspelningar. Inget av nyförvärven väntas tillföra något i den vägen.

Betyg: 6


Cagliari

IN: Leonardo Pavoletti (Napoli, lån+12M), Luca Cigarini (Sampdoria, gratis), Filippo Romagna (Juventus, 7,6M), Gregory van der Wiel (Fenerbache, 1M), Alessio Cragno (Benevento), Senna Miangue (Inter, 3,5M), Marco Andreolli (Inter, gratis)

Annons

UT: Victor Ibarbo (Sagan Tosu, lån), Nicola Murru (Sampdoria, 6M), Marco Borriello (SPAL, 1M), Dario Del Fabro (Juventus, 4,5M), Davide Di Gennaro (Lazio, gratis), Mauricio Isla (Fenerbache, gratis), Bruno Alves (Rangers, gratis)

Förra sommaren gjorde Cagliari en nystart i Serie A med en halvt spektakulär satsning, där spelare som Isla, Borriello och Bruno Alves värvades in. Med ett par veckor kvar av årets sommarfönster hade alla tre försvunnit, trots en stabil säsong av nykomlingen. Men sarderna parerade situationen, och har alla chanser att till och med uppgradera sig från 2016 års storköp.

Med Pavoletti har laget stora möjligheter att unna sig den forwardslyx som Borriellos 16 mål gav 16/17. Van der Wiel vet ingen var man har, men med nederländaren finns ändå möjligheten till en högre växel på högerkanten jämfört med Isla. I Bruno Alves frånvaro kommer lovande backen Romagna från Juventus.

Annons

Mycket talangfulle Cragno är tillbaka i Cagliarimålet och Cigarini är en smart lösning på förlusten av Di Gennaro. Murru på vänsterbacken lär saknas mest och där får istället Minague visa varför Inter en gång valde belgaren. Ett transferfönster som kunde slutat mycket värre slutar helt okej för Cagliari.

Betyg: 6,5


Chievo

IN: Gianluca Gaudino (Bayern), Luca Garritano (Cesena, 1M), Manuel Pucciarelli (Empoli, lån+3,75M), Nenad Tomović (Fiorentina, lån)

UT: Mariano Izco (Crotone, gratis), Paul-José Mpoku (Liege, 1,8M)

På Chievofronten intet nytt. Veronalaget har i stort sett behållt fjolårets stomme och köpt in billigt. Truppen är Serie A:s äldsta och alla namnkunniga nyförvärv, Tomović undantaget, är unga spelare. Föryngringen gör kanske att det inte blir någon större progression denna säsong, men den är helt klart nödvändig.

Annons

Chievo har behållit alla viktiga spelare och jo, 38-åringarna Sorrentino, Dainelli och Pellissier hänger kvar ett år till. Den största förlusten är forwarden Roberto Inglese till Napoli. Som tur var för de flygande åsnorna spelar Inglese denna säsong i Chievo på lån.

Betyg: 5,5

Crotone

IN: Mariano Izco (Chievo, gratis), Oliver Kragl (Frosinone, 0,4M), Arlind Ajeti (Torino, lån), Giovanni Crociata (Milan, 0,45M), Rolando Mandragora (Juventus, lån), Ante Budimir (Sampdoria, lån), Aristoteles Romero (Mineros, 1,5M)

UT: Lorenzo Crisetig (Bologna), Djamel Mesbah (Lausanne, gratis), Diego Falcinelli (Sassuolo), Aleandro Rosi (Genoa), Gian Marco Ferrari (Sassuolo), Leonardo Capezzi (Sampdoria), Maxwell Acosty (Rijeka, lån)

Inför det svåra år två har Crotone tappat Criseteg, Ferrari, Capezzi ur startelvan, samtliga återvänder till klubbarna de tillhör. Framförallt kommer saknaden av 13-målsskytten Falcinelli vara stor. I hans ställe återvänder Budimir på lån från Sampdoria, som gjorde 16 mål när Crotone gick upp till Serie A. Att ersätta Falcinelli kommer bli en mycket tung uppgift.

Annons

Det är annars ganska tydligt att Crotone avancerat ett hack i hierarkin efter mirakelräddningen i våras. Lovande Crociata köps in från Milan med Stefan Simic på lån, och aktade Juvetalangen Mandragora kommer spendera närmsta året i Kalabrien.

Jag är tveksam till om det räcker för nytt kontrakt.. Ersättarna till de hemåtvändande spelarna känns inte klockrena, och mycket kommer hänga på om Budimir klarar att göra målen för Crotone.

Betyg: 5

15 bästa värvningarna och fem floppvarningar i Serie A

Italienbloggen 2017-09-05 00:22

Det har varit en aktiv transfersommar för de allra flesta klubbar i Serie A. Ett antal spelarvärvningar har stuckit ut extra mycket i positiv bemärkelse, och de har jag sammanfattat i rankingen nedan. Parametrar som tas hänsyn till är:

Är spelaren värd sin prislapp?

Vad tillför spelaren i laget, behövs spelartypen?

Finns det någon viktig symbolik i värvningen?

Spelarköp med epitetet ”överpris” stämplat gör sig icke besvär på denna lista. Priset står i valutan euro.

15. Matías Vecino, Fiorentina→Inter (24 miljoner)

Inter utnyttjade utköpsklausulen på den 26-årige uruguayanen under tiden Fiorentina aldrig hade ”till salu”-skylten längre än fem meter ifrån lagets nyckelspelare i somras. Inters mittfält kryllade redan av spelskickliga mittfältare ifjol men Vecino har redan hittat vad som verkar vara en startplats på mitten. En energisk, bollsäker box-till-box mittfältare som inte haft några problem alls att adapteras till laget, till skillnad mot den dyra 2015-värvningen Kondogbia exempelvis.

Annons

14. Nicola Murru, Cagliari→Sampdoria (6M)

En talangfull vänsterback som förstärker en av Sampdorias allra svagaste punkter under förra säsongen. Sarden är italiensk U21-landslagsman och gör ett smart steg som flyttar till en klubb högre upp i hierarkin men där han kommer få mycket speltid. Dessutom till ett väldigt bra pris.

13. Marco D’Alessandro, Atalanta→Benevento (lån)

Ska 26-åringen få sitt stora genombrott i Serie A? Förutsättningarna finns definitivt i nykomlingen Benevento där yttern kommer garanteras speltid. Aldrig ordinarie i Atalanta ifjol, men visade upp tillräckligt för att kunna vara mannen som för Benevento över strecket.

12. Rodrigo Palacio, Inter→Bologna (gratis)

35-åringen tackade för sig i somras efter fem år i svartblått. Den nya utmaningen blir ett Bologna som ska försöka nå en plats på övre halvan. Vi kan inte förvänta oss +10 mål av Palacio. Däremot kommer han ha en väldigt viktig roll som avlastar Mattia Destro i anfallet. Ett Destro-beroende Bologna kommer må bättre med Palacios rutin att luta sig tillbaka mot.

Annons

11. Valentin Eysseric, Nice→Fiorentina (3,5M)

Inte en av stjärnorna, men ändå ordinarie i det Nice som nådde deras högsta ligaplacering på över 40 år förra säsongen. 25-åringen såg bekväm ut i förlustpremiären mot Inter, med fin teknik, rörlighet och passningsspel. Har potential att förse Giovanni Simeone med många avgörande passningar och i så fall är 3,5 miljoner euro rena fyndpriset för fransmannen.

10. Marco Benassi, Torino→Fiorentina (10M)

Kapten i U21-landslaget som enligt honom själv tvingades bort från Torino. Fiorentina tackade och tog emot mittfältaren för kanonpriset tio miljoner euro. 22-åringen är en tvåvägsspelare som har alla förutsättningar att täppa igen hålet efter Vecino. Värvningen av Benassi blev ljuset i mörkret under en ångestframkallande Fiorentinaperiod i somras. Sedan vände det, och fler kvalitetsspelare anslöt till Florens.

Annons

benassi

9. Lucas Biglia, Lazio →Milan (17+3 miljoner i bonusar)

Den argentinske landslagsmittfältaren ryktades bort från Lazio under ett par års tid innan Milan bestämde sig för att göra slag i saken. Laziokaptenen blev inte billig, men kommer vara viktig som ett ankare på mitten i det nya Milan. Rossoneri vet vad de kommer få defensivt av Biglia, som dessutom har en väldigt fin passningsfot.

8. Benedikt Höwedes, Schalke 04→Juventus (ettårigt lån för 3,5M)

Med tappet av Leo Bonucci och en ettårig väntan på Mattia Caldara är det osäkrare än på länge i Juventus försvarsled. För att minska frågetecknen har bianconeri tagit in den tyske världsmästaren Benedikt Höwedes på ett lån med köpoption. Höwedes är kanske ingen världsback, men väldigt kompetent och kan spela på samtliga positioner i backlinjen. Det och hans ledaregenskaper kommer bringa väldigt mycket nytta i Juventus.

Annons

7. Aleksandar Kolarov, Man City→Roma (5M)

31-åringen är ingen enorm uppgradering jämfört med Emerson Palmieri på vänsterbacken. Serben kommer dock vara perfekt i säsongens Roma som är under uppbyggnad med tränaren Di Francesco. Kolarov har redan en hel del Serie A-erfarenhet och fått en titelvana i England. En defensivt stabil back med en utsökt vänsterfot för ett otroligt bra pris.

6. Milan Škriniar, Sampdoria→Inter (23M)

Har Inter äntligen hittat ett stabilt mittbackskomplement till Miranda? Mycket talar för att slovaken Milan Škriniar är svaret på den frågan. Det räckte med en säsong i Sampdoria för att han skulle bevisa sin talang för Inters klubbledning. I en tunn mittbacksuppsättning kommer pressen vara stor på att leverera. Men 22-åringen har inlett lovande och kommer med ett års värdefull Serie A-erfarenhet i bagaget.

Annons

5. Leonardo Pavoletti, Napoli→Cagliari (lån+12M)

Paniken började sprida sig i Cagliari när förra säsongens målspruta Marco Borriello bråkade sig bort till SPAL. Men ö-klubben löste situationen galant när de hittade en Pavoletti med stukat självförtroende på Napolis bänk. Nej, det gick aldrig bra för Livornosonen att komma in Napolis spel under våren. Men jag tror att 28-åringen kommer hitta målskyttet igen i ett förväntat bottenlag som Cagliari. Innan Napoliflytten gjorde Pavoletti 12 ligamål under kalenderåret 2016 i Genoa, trots att stora delar av hösten spolierades av skador.

pavoletti

4. Borja Valero, Fiorentina→Inter (5,5M)

32-åringen kommer fungera utmärkt i rollen som ledare och bollhållare på det unga och spretiga Intermittfältet. Borja Valero såg redan i premiären mot sitt gamla lag ut att ha fått en renässans efter flytten. Spanjoren kommer hålla en fortsatt hög nivå minst något år till, och med tanke på det är prislappen högst överkomlig.

Annons

3. Franck Kessié, Atalanta→Milan (tvåårigt lån+28M)

20-åringen var ett av förra säsongens stora genombrott med sitt kraftfulla och kompletta spel på Atalantas innermittfält. I Milan får han också en central roll och har förutsättningar att dominera matcher trots större press hängande över sig. Jag tror ivorianen är mogen uppgiften, då kan hans värde två-tredubblas när det tvååriga lånet ”gått ut”.

2. Douglas Costa, FC Bayern→Juventus (ettårigt lån+6M)

Bitvis glimrande i Bayern men kunde inte hålla den höga nivån jämt i konkurrensen. Brassen byter galascen från Allianz Arena till Allianz Stadium, och får en ny chans i ett lag som suktar efter hans spelartyp. Juventus kommer bli mindre beroende av Dybalas kreativitet när Costa kommer med genombrottskraft och fart. Om vissa sportsliga mål uppfylls blir ett köp obligatoriskt för ytterligare 40M euro.

Annons

1: Leonardo Bonucci, Juventus→Milan (40M)

Neymar och Mbappé har skymt solen för sommarens mest överraskande italienska övergång. Men om det var svårt att förstå de absurda fantasisummorna i de förstnämndas klubbyten var det svårt att förstå någonting överhuvudtaget i fallet Bonucci till Milan. Nu är han där, och blev den som förvandlade en spektakulär Milanmercato till en sommar där fansen började drömma om en scudetto någonstans i horisonten.

Det går inte att komma ifrån att 40M euro är en lindrig summa för en av världens bästa mittbackar. Bonucci kommer få sina utmaningar med backkollegor på en lägre nivå än de som han vant sig vid från Juventus. Men det finns ingen anledning att tro att Bonucci inte kommer stå pall för testet.

bonucci

****

I den andra ändan har vi några affärer som inte verkar lika genomtänkta, där en floppvarning är på sin plats.

Annons

Nenad Tomović, Fiorentina→Chievo (lån)

Serie A:s äldsta lag skulle föryngra truppen och tog på deadline day in… trettioårige Nenad Tomović. Trots en hel del erfarenhet från den högre nivån i Fiorentina är jag tveksam om serben ens förstärker Chievos backlinje. Den sista Violamatchen på ett tag slutade med en missad markering och en orsakad straff vid Sampdorias mål för otursgubben Tomović i 1-2 förlusten.

Rick Karsdorp, Feyenoord→Roma (14+5M)

Den 22-årige nederländaren är till att börja med skadad ändå till oktober. Under tiden lär snart comebackande Alessandro Florenzi ta tillbaka sin högerbacksplats och redan då har nyförvärvet en uppförsbacke i Roma. Då har jag inte nämnt alla de utmaningar den offensive Karsdorp har framför sig i konsten att lära sig försvara på italienskt vis. Risken är att högerbacken kommer dömas för den höga prislappen till slut.

Annons

Mattia De Sciglio, Milan→Juventus (12M)

Stephan Lichsteiner petades oförklarligt igen från Juves Champions League-trupp och vips, så ser Mattia De Sciglio ut som det vitsvarta valet på högerbacksplatsen i CL. Okej, jag tror att De Sciglio ändå kan klara sig hyfsat i Juventus. Men hyfsat räcker inte i Italiens bästa klubb, särskilt inte när nästa CL-match är på Camp Nou mot Barcelona. Om Juve missar förstaplatsen i gruppen för att de tänkt fel i försvarsuttagningarna är det riktigt svagt.

Christian Ansaldi, Inter→Torino (lån+4M)

Argentinaren är tänkt som Chelseaflyktade Zappacostas ersättare på högerkanten. Problemet är att Ansaldi är vänsterfotad och spelar på andra kanten, även om han har tidigare erfarenhet från högern. Med det handikappet är det långt ifrån säkert att han ens petar Lorenzo De Silvestri. Ingen dyr, men klassiskt ogenomtänkt deadline day-lösning.

Annons

Maxi López, Torino→Udinese (gratis)

Det är inte Maxi López fel att han hämnar här, utan ett rent igenom korkat beslut av Udineseledningen. Argentinaren får äran att täcka upp för Udineses bästa målskyttar Zapata och Thereau som både försvann under sommaren. Uppgiften känns övermäktig och det är orealistiskt att förvänta sig ens ett tvåsiffrigt antal mål av 33-åringen.

Spanien och Italien – ett omaka par, eller?

Italienbloggen 2017-09-02 15:40

Texten kunde på grund av tekniska problem inte publiceras förens efter matchen.

Spanien och Italien möts på lördag kväll i VM-kvaldrabbning avgörande för direktplatsen i gruppen. Sydeuropas två största och mest framstående fotbollskulturer är inte bara rivaler i mästerskapssammanhang. På klubbnivå tampas allt som oftast de båda ländernas storlag om förstaplatsen i Champions League.

Ändå finns bilden av att fotbollskulturerna håller sig bäst för sig själva. Länge var spanska spelare och tränares rykte inte det bästa i Italien. Att ta in en spanjor sågs som en chansning då de oftast aldrig lyckades fullt ut på andra sidan Medelhavet.

Hur är det egentligen, gäller den regeln fortfarande? Och hur är italienarnas ställning i Spanien? Jag lät forma två ”drömelvor” med spanska spelare som satt avtryck i båda länderna och vice versa.

Annons

Jag har fokuserat mer på spelare som avslutat gästsejourerna, då det är enklare att bedöma deras ”legacy” när den kan ställas mot karriären i hemlandet. För att göra elvorna mer dynamiska finns också exempel på spelare som aldrig levde upp till förväntningarna.

Spanien (3-5-2)

Målvakt: Pepe Reina, Napoli 2013-14, 2015-

Spanska burväktare har aldrig rosat den italienska marknaden. Pepe Reina är inget självklart undantag, utan en bra målvakt med sin beskärda del av svagheter. Tårarna rann nedför Reinas kinder framför San Paolo-publiken i söndags, vilket fick honom att tänka om och stanna i Neapel ett år till.

Backar: Raúl Albiol, Napoli 2013-

För att vara en så meriterad spelare är Raúl Albiol förvånansvärt ifrågasatt. Mittbacken har vunnit La Liga med Real Madrid, Uefacupen med Valencia, och tre raka internationella mästerskap med Spanien. I Napoli har han gått den hårda vägen för att vinna fansens förtroende. Efter en stark fjolårssäsong är skeptikerna betydligt färre.

Annons

Iván Helguera, Roma 1997-98

Den då 22-årige mittbacken/defensive mittfältaren värvades från Albacete till den eviga staden. Hade en tuff säsong under Zdenek Zeman och spelade bara åtta matcher. Gick vidare till Real Madrid där han blev en stöttepelare i ”Galacticos-laget” och vann två Champions League-titlar.

Marcos Alonso, Fiorentina 2013-2016 (utlånad 2014 till Sunderland)

Ett av fotbollsvärldens mest märkliga öden de senaste åren. Hånen var många bland fotbollsälskare när Marcos Alonso offentliggjordes som Chelseaspelare förra sommaren. Ett år senare står 26-åringen på toppen efter att ha gjort två mål och avgjort på Wembley mot Tottenham. Visade upp ett stabilt ytterspel i Fiorentina under en stormig period i klubbens historia.

Mittfältare: Iván de la Peña, Lazio 1998-2002 (utlånad 99-01)

Den skallige talangen hade precis börjat varva upp i Barcelona när Louis van Gaal dök upp och visade honom dörren. Lazios dåvarande president Sergio Cragnotti tog emot på andra sidan med en check på tio miljoner pund till Barcelona.

Annons

Men den lille Buddhas psyke klarade inte Rom. Mannen med den gudomliga högerfoten spelade bara 15 matcher i ett urstarkt Lazio, och lånades ut till både Marseille och Barcelona. De la Peña flyttade tillbaka till Katalonien och blev en legendar i Espanyol istället.

Gaizka Mendieta, Lazio 2001-02

Om i laziali tyckte att De la Peña var en flopp, Dio mio vad ska man kalla Mendieta då? Basken Mendieta var en av kontinentens mest hyllade mittfältare när Lazio köpte honom för 30 miljoner pund, historiens sjätte dyraste spelare då.

Lazio satsade mot scudetton som Roma övertagit samtidigt som de sålde både Juan Verón och Pavel Nedvěd. Mendieta fasades försiktigt in under Dino Zoffs ledning men saker skulle bli värre när Zoff fick sparken. Nye tränaren Alberto Zaccheroni spelade återkommande mittfältare som Fabio Liverani och Stefano Fiore före nyförvärvet, och säsongen slutade i finansiellt Cragnotti-kaos och missat CL-spel.

Annons

Den tillbakadragne jazzälskaren Mendieta blev syndabock. Gazzetta dello Sport beskrev honom som en ”kroniskt sjuk patient”. Mendieta lånades ut till Barcelona och sen Middlesborough, innan engelsmännen värvade honom gratis från Lazio.

Josep Guardiola, Brescia 2001-02, 2003, Roma 2002-03

Barcelonas store nummer fyra testade som trettioåring vingarna i Serie A-klubben Brescia, som ersättare till den Milanflyktade Andrea Pirlo. Sejourerna i Brescia och sedermera Roma blev ingen succé. Guardiola testade positivt för nandrolon och stängdes av i fyra månader. Katalanen blev flera år senare frikänd vid två olika instanser.

Brescias sportchef Gianluca Nani tog ”Pep” till Italien och tror att mittfältaren lärde sig mycket på ett taktiskt plan av tränaren Carlo Mazzone. ”Du ser hur han använder händerna mycket på sidlinjen idag- han gjorde det alltid under träningarna för att lära unga spelare att placera kroppen i rätt position när de tar emot bollen”, säger Gianluca Nani. Ett tränarfundament lades där, och Serie A-publiken fick i några matcher njuta och se Guardiola spela ihop med Roberto Baggio i Brescia.

Annons

Luis Suárez, Inter 1961-70, Sampdoria 1970-73

Ballon d’Or vinnare 1960 under demontränaren Helenio Herrera i Barcelona. Luis Suárez blev den dyraste spelaren i världen när han följde med Herrera till Inter för priset av 142 000 pund. Den offensive spelaren blev i Italien omvandlad till en playmaker och var en del av Il Grande Inter, som vann tre scudetti, två Europacuper och två Interkontentinalcuper.

Efter att Suárez gjorde hattrick mot Genoa 1963 dröjde det till 2016 innan en spanjor skulle göra tre mål i en Serie A-match igen, när Suso upprepade bedriften för Genoa. Suárez avslutade karriären i Sampdoria och fick senare tränaruppdrag i båda sina italienska klubbar.

Víctor Muñoz, Sampdoria 1988-90

En allround mittfältare som bland annat gjorde sju säsonger i FC Barcelona innan han flyttade till dåtida storklubben Sampdoria, där han blev en av de första spanjorerna i ligan. Vann Coppa Italia under sin första säsong och Cupvinnarcupen året därpå.

Annons

Anfallare: José Mari, Milan 1999-02

Kom fram som en lovande anfallare i Atlético Madrid och såldes för dyra pengar till AC Milan 1999. José Mari levde aldrig upp till förväntningarna hos de regerande scudettohållarna och gjorde totalt bara fem mål på 52 matcher. Återvände sedan till Atlético på lån och är nuförtiden en tatuerad hunk.

Fernando Llorente, Juventus 2013-15

Llorente gjorde över 20 mål säsongen 11-12 när ett Bielsa-lett Athletic stormade fram till en final i Europa League. Llorente kontraktsbråkade och bänkades i Bilbao säsongen därpå innan han såldes till Juventus sommaren 2013. Under Antonio Contes sista säsong blev det 16 mål i Serie A.

Juventus hade sex (!) etablerade anfallare under våren 2014. När Max Allegri kom under sommaren försvann flera av dem och Alvaro Morata hämtades från Madrid för att spetsa offensiven. Llorentes prestationer sjönk i den hårdnade konkurrensen och det blev bara sju ligamål 14/15. ”Lejonkungen” fortsatte karriären i Sevilla efter bara två år i Turin.

Annons

Bänken: Diego Lopez (Milan), Borja Valero (Fiorentina, Inter), Alvaro Morata (Juventus), José Callejón (Napoli), Suso (Genoa, Milan)

****

Italien (3-4-3)

Målvakt: Stefano Sorrentino, Recreativo de Huelva 2007-08

Sirigu, De Sanctis, Abbiati. Alla är de italienska toppmålvakter som försökte i La Liga men aldrig riktigt lyckades. Den som kom närmast var nuvarande Chievoettan Stefano Sorrentino. Målvakten lånades ut från AEK Aten till lilla Huevla inför deras blott tredje säsong någonsin i La Liga.

Sorrentino spelade alla ligamatcher och Recreativo undvek nedflyttning i och med sextondeplatsen. Klubben utnyttjade dock inte köpklausulen och Sorrentino såldes från AEK till Chievo.

Backar: Christian Panucci, Real Madrid 1996-1999

Snedluggen Panucci slog sig fram i en mördande Milankonkurrens under mitten av 90-talet. Efter att ha etablerat sig i deras kända backlinje flyttade han till Madrid och bildade ytterbackspar i Real med Roberto Carlos.

Annons

Panucci vann också sin andra Champions League-titel 1997-98 med Real Madrid. Den tredje säsongen i spanska huvudstaden blev tyngre, och högerbacken flyttade hem till Italien och Inter sommaren 1999. Nuförtiden tv-expert och albansk förbundskapten.

Fabio Cannavaro, Real Madrid 2006-09

Neapelsonen Cannavaro stod på toppen av världen när han ledde Italien till VM-guld, vilket belönade honom med Ballon d’Or det året. I sviterna av Calciopoli, ”som förstörde allt”, valde Cannavaro att lämna Juventus för Real Madrid.

Cannavaro följde med tränaren Capello dit och vann två raka ligatitlar, i Zidanes gamla tröjnummer fem. Precis som för Panucci tappade han under den tredje Real-säsongen och världsmästaren återvände till Juventus 2009 i en infekterad hemflytt. Den turbulenta sista säsongen i Turin slutade med en sjundeplats.

Annons

Amadeo Carboni, Valencia 1997-2006

Dåvarande Romakaptenen Carboni valde efter sju säsonger i den italienska huvudstaden att flytta till Valencia 1997. Carboni fick där vara med om klubbens resa från spansk uppstickare till en europeisk storklubb. Två Champions League-finaler, två ligatitlar och en Uefacup bland annat blev det för Carboni i Valencia.

Den extroverte vänsterbacken är också en citatmaskin. Carboni har sagt att ”inga timida spelare är snabba”. Han försvarade brassen Adrianos nattklubbsbesök i Milano med ”att unga spelare behöver sina andningshål”. Och Carboni kan inte komma något bättre fotbollsögonblick än när han, efter vinst, kan vräka i sig ett kilo glass i tv-soffan.

Mittfältare: Enzo Maresca, Sevilla 2005-2009,

I Italien blev Enzo Maresca mest känd för att ha skapat kontroverser efter ett målfirande i Turinderbyt, när Juvemittfältaren formade ett tjurhorn framför pannan och dissade Torinos klubbsymbol. Men i Sevilla är hans anseende långt mycket större.

Annons

Under sin första säsong i Andalusien vann Maresca Uefacupen med Sevilla och blev utsedd till matchens lirare i finalen mot Middlesborough. En ny Uefacup-titel vanns året efter och Sevilla hotade Real Madrid om ligatiteln på våren. Konkurrensen runt Maresca skulle dock bli större och spelaren flyttade 2009 till Olympiakos.

Alessio Tacchinardi, Villarreal 2005-07

Den slitstarke innermittfältaren är mest känd för sina 14 år i Juventus. Men säsongen 05/06 gick han på lån till Villarreal och var med när klubben skulle nå sin största framgång någonsin, i och med CL-semin mot Arsenal. Lånet förlängdes ytterligare ett år efter Calciopoli men Tacchinardi fick inte avsluta karriären i Juve, utan i Brescia 2008.

Damiano Tommasi, Levante 2006-08

Efter tio år i Roma tackade slitvargen för sig och flyttade till Levante. Tommasi åkte ur med Levante under säsong två och flyttade vidare till QPR. Numera är han president i det italienska spelarförbundet. En stor spelare och ännu större människa. Förtjänar ett eget blogginlägg framöver.

Annons

Gianluca Zambrotta, Barcelona 2006-08

Lika högt anseende har inte yttern Zambrotta, i alla fall inte hos juventini. Zambrotta var en av spelarna som lämnade Juventus efter Calciopoli för Barcelona under Frank Rijkaard. Zambrotta hade en hyfsad tid i Katalonien och spelade 58 matcher. Han återvände till Italien och Milan efter två säsonger. Zambrottas fru var anledningen till flytten då hon inte kunde anpassa sig till livet i Barcelona.

Anfallare: Giuseppe Rossi, Villarreal 2007-2013, Levante 2016 (lån), Celta Vigo 16-17 (lån)

New Jersey-födde “Beppe” Rossi har på grund av sin otroliga skadehistorik haft en mer prominent karriär på andra sidan Medelhavet. Skadeeländet började med ett avslitet ligament hösten 2011 och har sedan dess knappt tagit slut. I april kom den senaste motgången, knät igen, och är den femte allvarliga skadan Rossi haft under karriären. Under storhetstiden i Villarreal gjorde Rossi 54 mål på 136 matcher.

Annons

Christian Vieri, Atlético de Madrid 1997-98

24 mål på 24 ligamatcher var ett målfacit som knappt hade någon motsvarighet på den tiden (Ronaldo i Barcelona kunde utmana), och framställer Cristiano Ronaldos och Messis målsnitt senaste fem åren som än mer utomjordiska.

Nomaden Vieri kom från Juventus för tio miljoner euro och skulle säljas vidare efter en säsong till Lazio för 25M euro. ”Bobo” Vieri vann skytteligan i Spanien och ett av målen var denna pärla.

Antonio Cassano, Real Madrid 2006-07

Efter fem kaotiska och stundtals fantastiska säsonger i Roma tröttnade klubbledningen och sålde Cassano för 5M euro till Real Madrid. Under tiden i Rom hamnade Cassano ofta i konflikt med scudettotränaren Fabio Capello. ”Anarki finns alltid runt hörnet när det gäller Cassano”, berättade Capello.

Efter att tränaren lämnat Roma för Juventus skulle de båda återförenas i Madrid. Cassano blev den andra italienaren i Real efter Panucci, men det var inte för spelet på planen rubriker skapades. Tiden i Madrid präglades av sena nätter med mat och sex, ytterligare bråk med Capello och överviktsanklagelser. Klubben bestraffade Cassano för varje gram av övervikt.

Annons

När spelet heller inte stämde och Real varken kunde sälja eller låna ut honom, då avvisade Capello Cassano från truppen. Cassano lånades till slut ut till Sampdoria sommaren 2007. Där kunde han börja prestera igen på den nivån som förväntades av honom som tonåring.

Bänken: Marco Storari (Levante), Emilliano Moretti (Valencia), Demetrio Albertini (Atl. Madrid, Barcelona), Thiago Motta (Barcelona, Atl. Madrid), Bernardo Corrardi (Valencia)

Källor: When Saturday Comes, These Football Times, The Telegraph, CNN, Offside, Sport

Senaste tweets

Arkiv

ANNONS
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto