POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Trevlig sommar!

Hallå där.

Ja, som du har märkt har bloggen stannat av. Jag sitter i nuläget och diskuterar mitt framtida upplägg med mina duktiga chefer på Sporten och hoppas att bloggen kommer att leva vidare i någon form.

Jag hoppas att du har överseende med min svaga våravslutning här.

Hoppas att du får en fin sommar. Kom ihåg att jag, Marcus Birro och Johanna Garå ska förgylla era sommarnätter i Late Night EM i TV4. Vi ses i sommar!

 

Jesper Hussfelt

En onykter Chelsea-hjälte

Kolla in David Luiz i italiensk TV efter triumfen igår. Framförallt mot slutet framgår det att en av Chelseas hjältar vill ta hela världen i sin famn.

Jesper Hussfelt

Campioni!

Högt upp i luften sitter jag nu och då flygplanet tar mark om sissådär tre timmar så har jag säkert tagit mig igenom filmen ‘The Replacements’ och läst några rader till i Patrik Sjöbergs gripande självbiografi.

Ja, det blev ju till sist Mancini och Manchester City som tog hem spelet i England, och nu är han mästartränare i två länder. Det var aldrig en självklarhet, långt ifrån en självklarhet med fem minuter kvar, men Manchester City skrev om hela historien och City-fansens liv är nu föralltid förändrade. Det talas sällan om tiden i engelska tredjeligan med Nicky Weaver mellan stolparna, om klubbens enorma supporterstöd i motgångarna, men visst har en sådan klubb ett enormt affektionellt värde. Fans som följer klubben i motgång och medgång. Det här var supportrar i staden Manchester som förtjänade en framgång.

Bland många hjältar fanns försvare som förbättrats under Mancinis ledning. Micah Richards, till viss del till och med Joleon Lescott och även Clichy som blivit stabil i sin omgivning. Clichy och Nasri kände att dom hade fastnat i en klubb som inte kunde vinna och ville vidare för att inte kasta bort sina karriärer.

City har alltid varit en sån där klubb som spelare lämnar. Micah Richards stannade. Shaun Wright-Phillips lämnade, återvände och skeppades bort. Igår var han en av spelarna i QPR som trots förlusten kunde fira att klubben blir kvar i högstaligan. Typiskt nog var det tidigare City-tränaren Mark Hughes som stod där som Cliff Barnes efter förlusten igår, även om det blev en förlust utan bedrövelse.

*****

Andrea Pirlo har varit Juventus viktigaste spelare i kampen om scudetton. Pirlo är revitaliserad av Antonio Conte i Juventus och kan mycket väl vara avgörande i Italiens jakt på EM-guldet i sommar. Jag har aldrig upplevt en spelare med en lenare och renare tillslag än Andrea Pirlo och jag är mycket lycklig att han upplever en så fin period i sin fotbollskarriär.

Och äntligen lossnade det fullt ut för Atommyran. Giovinco och Miccoli är de enda två spelare i ligan som båda hade tvåsiffrigt i både passnings- coh målligan. Lägg därtill ett fantastiskt bidrag i uppbyggnadsspelet. Se upp för den lilla dynamiten i EM!

Juventus värdiga mästare i Italien och utan förluster. Med Giovinco och ytterligare ett par världsnamn så kan Juventus gå långt i Champions League.

Ibra gjorde sin bästa säsong i karriären. Nästa säsong får vi se ett helt nytt Milan. Det blir spännande att se hur laget ser ut och hur det ska gå att behålla den familjära stämningen på Milanello när alla gamla hjältar är borta.

Tack för den här säsongen allesammans! Club Calcio är ett otroligt kul program att få göra! Med största sannolikhet ses vi i höst igen. Programmet kommer då att sändas i TV4 Sport Extra.

A la prossima!

Jesper Hussfelt

Stressen

I ett numera rejält bonat och mysigt sovrum, utan fönster och långt från stadens hets ligger jag i min säng och skriver nattblogg igen. Faktum är att alla måsten under 2011 gjorde mig till en sämre människa. Jag brydde mig inte om min onda nacke, min korsrygg, synen försämrades, jag tvingade mig själv att göra saker som jag kunde låtit andra göra, jag kämpade med blogguppdateringar, jag fick ondare, jag blev frustrerad på insidan och jag hittade ingen väg ut. Tills sommaren kom. Pang! Jag gjorde knappt ett knop på ett par månader.

Det var dock först i januari i år jag tvingade mig själv till stora förändringar. Att inte låta mig bli frustrerad i onödan, att faktiskt kunna säga nej, att gå till kiropraktorn, att öppna mitt hjärta lite mer, allt för att kunna bli en bättre medmänniska för alla jag träffar, allra mest mina närmaste.

Nu börjar mitt fina hem bli färdigbonat, jag har en bra bas i min garderob, jag fyller mitt liv med härliga medmänniskor och jag kommer att hitta tiden för att slappna av och bara vara. I maj måste jag satsa ännu mer på sol, bra mat och träning. Jag tappade det under en period då jag varit sjuk på sistone. Bara att komma igång igen, och jag känner mig taggad!

*****

Jag gillar ju Liverpool, men jag minns den där dagen när ‘King Kenny’ skulle återta det där jobbet på Anfield. I FK Europa sa jag jag tyckte han kändes lika modern som Dr Bombay ungefär (ni minns väl Callecallecutta-cutta-cutta-waaaayooowaaayooo?). Jag menade att fotbollen gått mer framåt på de sista två decennierna än på de första 100 åren. På de två decennierna har Kenny inte tränat lag på den här nivån. Men Liverpool valde att gå på Kenny för att han var en av ‘modern fotbolls’ mest framgångsrika managers. Samma amerikaner som fått för sig att fotboll går att göra investeringsmässigt på samma sätt som baseball enligt Maneyball-modellen. Hjälp! En av världens framgångsrikaste klubbar är i händerna på amerikaner som tror sig veta mer om sporten än fotbollsanalytiker som följt den i många decennier!

Baseball är ju en rumphuggen sport med uppstyckade spelmoment där inte så många spelare behöver påverkas av varandra. Det är pitchern mot slagmannen. Koncentrerade spelmoment. Fotboll är ju något helt annat! Varför var det ingen som stoppade dem?

Ok, till att börja med är ju försäljningarna av Mascherano och Xabi Alonso katastrofala ur ett sportsligt perspektiv. Sen kostade ju spelare som Coates och Charlie Adam (som för övrigt ser lite lönnfet ut) lika mycket pengar som exempelvis Vincent Kompany, spelare för spelare. Stewart Downing och Jordan Henderson kostade mer än 40 miljoner euros tillsammans. Andy Carroll kostade lika mycket till, bara han.

Det är nu faktiskt hela tre år sedan Liverpool blev tvåa i ligan, med bara två ligaförluster på hela säsongen. Sedan dess har ju såklart Torres försvunnit, men Steven Gerrard är kvar, Dirk Kuyt är kvar, Glen Johnson är kvar, målvakten och mittbackarna är i princip kvar, Luis Suarez har kommit in men ändå har laget rasat ihop.

Det var lätt att se redan på förhand. Att Kenny skulle satsa brittsikt som om det fortfarande är 80-talet var inte svårt att förstå, och att det skulle bli dyrt och ineffektivt var lika lätt att inse på förhand. När ska någon styra om kosan? Liverpool är värd en sportslig satsning som är i toppklass.

*****

Jag sover inte så mycket om nätterna. Två timmar här, tre timmar där, någon timme på planet. Valencia hit, Milano dit, Bukarest nästa. Uppstigning 04:20 för avresa till just Bukarest. Final i Europa League på kvällen. Nu gäller det att se till så att TV4 Sport Extra blir en succé.

Hoppas att vi hörs under osndagskvällen!

Jesper Hussfelt

Fotbollshjärta

Ciao.

Ligger hemma sjuk och känner mig som när man var grabb. När man inte fick gå ut då kompisarna var ute och lekte.

Det är sådana här dagar man kan plocka fram sitt kärleksfulla, latinska hjärta och bildsätta sina känslor till fotbollen. Fotbollen är inte bara en studie. Fotboll är hjärta, klubbhjärta, kärlek.

Så här kan den se ut när man skådar den på La Rosaleda.

Jesper Hussfelt

Maradona i rockn’roll-land

Fotboll, rockn’roll och och Diego Armando Maradona. Måndagskvällen i Manchester var galen och högst lät Manchester Uniteds ‘noisy neighbours’.

Jag vet. Det går långt mellan inläggen nu och det passar sig ju inte i en blogg. Tanken är såklart att jag ska kasta mig över detta med bloggande och riva av så många inlägg att ni knappt hinner uppdatera sidan och jag håller i detta nu på med att hitta en lösning till hösten där jag återigen blir mer frekvent. Hoppas att jag löser det!

Manchesterderbyt. Ja, vad ska jag säga? Jag har fått en och annan gliring för att jag berömt Mancinis jobb med City i ligan, men det gäller att stå på sig när det känns som om man har rätt. Jag är för egen del mycket nöjd med Mancinis tränargärning. Ligans offensivaste lag har även bästa försvaret, en fin balans i laget och i årets viktigaste match så var det stor skillnad på både attityd och kvalité när City ställdes mot lokalrivalerna United. Bäst var ändå Mancinis sätt att hantera Fergusons promenad ut mot fjärdedomaren.

Alltför ofta har den gamle skotten brett ut sig och varit ensam tupp i hönsgården, men Mancini visade att det är en ny sheriff i staden.

Störst, förutom vinsten och fighten på sidlinjen som visar på att italienaren är på väg att besegra Ferguson i hans egen paradgren ‘mindgames’, var nog ändå Liam Gallaghers entré på presskonferensen. Kommentaren efter att Kompany avgjort är redan en klassiker. ‘Viva la Belgium.’

Tänk att fotboll 2012 kan ha Maradona på läktaren, Maradonas svärson på planen, Liam Gallagher sjungandes ‘Hey Jude’ i matchhjältens VIP-säte, Balotelli spexandes på bänken och allt i en match som inte bara gällde två klubbars stolthet, utan med en ligatitel på spel där den ena parten dominerat i två decennier och där den andra parten inte vunnit på 44 år. Jag satt såklart som klistrad framför dramat.

För egen del blev jag överraskad över hur bra Yaya Touré var mot min favorit Paul Scholes och hur lite Wayne Rooney fick att göra.

Nu måste dock City vinna i Newcastle, och det är ingen enkel uppgift. Tror även att United kommer att få kriga för full pott i Sunderland i avslutningen. Mer att vänta på den här bloggen snart.

Jesper Hussfelt
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå