Djurgården borde ta Özcan - men jag tror på Grönhagen

Jag tycker att det är märkligt att ingen klubb har försökt att värva Özcan som tränare med tanke på hans fina resultat och eftersom han lär vara öppen för att gå vidare efter nio säsonger i samma förening. Nu är han dessutom snart färdig med sin utbildning vilket gör att han på egen hand kan leda ett elitlag. Det låter ju väldigt konstigt när han själv berättar att ingen klubb har hört av sig. Samma sak sa han i Ekwall vs Lundh i slutet av 2010.

“Jag vet inte varför. Klubbarna kanske inte vågar. Men folk måste våga testa oprövade kort”, sa han då och berättade att han aldrig haft ett kontrakt i Syrianska.

“Det har jag aldrig haft i Syrianska. Vi har alltid tagit i hand”.

Då hade Södertälje-klubben precis gått upp i allsvenskan. Där har laget stannat och i år är man inne på tredje säsongen i landets högsta serie. En imponerande bedrift sett till resurserna han har haft att jobba med.

Jag skulle dock bli förvånad om Djurgården värvar Özcan Melkemichel. Mitt tips är att Anders Grönhagen tar över efter Magnus Pehrsson. Grönhagen är precis invald i Dif:s styrelse och har tidigare varit spelare, tränare och sportchef i föreningen.

När Djurgården 2006 befann sig i ett liknande läge som nu klev Kjell Jonevret av sitt uppdrag i förtid och just Grönhagen tog över.  Han lämnade norska Fredrikstad 2009 efter att ha drabbats av prostatacancer. Sedan dess har han inte haft något tränaruppdrag.

Tommy Jacobson grät samtidigt som han berättade om de jobbiga känslorna över att mörka krafter fått hans vän Magnus Pehrsson att avgå. Han grät även över att själv ha lämnat Djurgården, den klubben han har älskat så länge.

Orden kom från hans hjärta och träffade mig och flera andra. Det var ledsamt att se Tommy Jacobson så knäckt.

Det är oerhört sorgligt att Magnus Pehrsson och Tommy Jacobson lämnar Djurgården på det här sättet. Vi talar om två personer som har vigt stora delar av sina liv åt Djurgården.

Som Dif-spelare var Magnus Pehrsson lagkapten och en som alltid gjorde sitt yttersta för laget. En riktig Järnkamin som krigade så länge hans knän orkade bära honom.

Tommy Jacobson var i början av 2000-talet med och värvade spelare som Kim Källström och Andreas Isaksson. Två spelare som i allra högsta grad låg bakom SM-gulden 2002 och 2003.

När Jacobson blev ordförande 2009 var det inte en fråga om Magnus Pehrsson någon gång skulle träna laget utan när.

Två år senare återvände Magnus Pehrsson till sitt älskade Djurgården. Som manager. Äntligen fick han leda Dif, jobba tillsammans med Tommy Jacobson och försöka bygga upp sin klubb som gjort svaga resultat i flera år.

Järnkaminen Magnus Pehrsson fick bara vara ledare i sin klubb i två år. Sedan hotades han av personer som påstår att de älskar Djurgården. Personerna som hotade ville sannolikt ha bort Pehrsson på grund av sportsliga skäl. Resultatet har blivit att man har en förening utan tränare, utan ordförande, där kaos och osäkerhet finns på alla plan i organisationen och där spelarna nu indirekt hotar att lämna klubben via sitt öppna brev. Dessutom lär det bli väldigt svårt att värva nya spelare och ledare.

Magnus Pehrsson och Tommy Jacobson jobbar inte längre för Djurgården. Båda tvingades bort. Det är en skam.

Gregg Berhalter satsade på samma startelva som i 1-1-matchen mot Värnamo. Den här gången gick det bättre. Den amerikanske tränaren beordrade en hög press från start och det skulle visa sig bli avgörande.

Christoffer Carlsson gjorde sin bästa match i den grönvita tröjan. Höjdpunkten var framspelningen till Erik Sundins 1-0-mål. “CC” pressade högt och snodde bollen av Patrik Haginge. Sedan ett snabbt och vaket instick mellan ÖSK:s mittbackar, Sundin blev fri, chippade med sig bollen över målvakten Oscar Jansson och rullade in matchens första mål.

Sundin gjorde också en väldigt bra match tillsammans med anfallspartnern Billy Schuler. Duon sprang kopiöst mycket och la grunden för Hammarbys fina försvarsspel. Som vid 2-0. Sundin stressade målvakten Oscar Jansson till att ta ett dåligt tillslag. Nik Ledgerwood nickade fram till Schuler som behärskat tryckte in 2-0. Bra prestation av den amerikanske anfallaren som likt Christoffer Carlsson gjorde sin bästa match i Bajen-tröjan.

Kennedy Bakircioglü var som vanligt väldigt bra och skapade flera farliga chanser. Efter 39 minuter hade han lekt så mycket att vänsterbacken Samuel Wowoah fick byta.

Bakom sig har Kennedy fått en trevlig lekkamrat i Michael Timisela. Den holländske högerbacken är smart och följsam och tar sig ofta till inläggssituationer. Hammarbys högerkant håller allsvensk klass.

Nik Ledgerwood och Adis “Baggio” Husidic gjorde ett bra jobb på det centrala mittfältet. Det var en matchbild som passade duon som handen i handsken. Och så som Gregg Berhalter vill ha det. Inte så mycket boll utan många dueller. ÖSK:s centrala mittfält blev helt överkört.

Monday James då? Svårt att inte nämna honom. Han spelar hela tiden med makalöst små marginaler. Väldigt sevärt som en neutral åskådare, men Gregg Berhalter måste vara tokig ibland. Fast det är svårt att säga något negativt med tanke på att mittbacken löser situationerna.

Efter två svaga resultat mot Ljungskile och Värnamo var Hammarby som bäst när det gällde. Det är imponerande. Nu gäller det att hålla samma nivå mot på pappret sämre lag än Örebro. Det är Bajens största utmaning. Ett bra första test blir mot Falkenberg på torsdag.

AIK har det riktigt tungt och laget har fortfarande inte gjort mål på sin nya hemmaplan. Men det finns ex-AIK-are som inte har problem med målskyttet. I samma omgång som AIK förlorade med 0-1 mot MFF passade Kenny Pavey, Walid Atta, Andreas Eriksson och Kristian Haynes på att näta. När Pavey satte 1-0 för Öster jublade AIK-fansen som om det var deras lag som gjorde mål.

Efter matchen plockade Martin Mutumba fram sågen och gick hårt åt domarna Markus Strömbergsson och Per Brogevik efter att duon felaktigt dömt bort Kwame Karikaris mål. AIK-mittfältaren började med att säga att han hatar sådana domare innan han fortsatte:

“Det är fett störande. Det är störande som fan. Hoppas han blir avstängd. Vi går och pratar med honom, men han leker dum. Han hänger inte med, så träna bättre för fan. Det är klart att han ska stängas av”.

Det fick SvFF:s Gerhard Sager att se rött. Tävlingskommitténs ordförande menade att Mutumba borde straffas och jämförde mittfältarens domarsågning med näthat.

“Det är synnerligen anmärkningsvärt, men jag är inte förvånad heller med tanke på näthat och liknande saker som finns. Det är en skrämmande utveckling. Mutumbas uttalande kan få konsekvenser om någon anmäler. Det kallas för misskreditering och är anmälningsbart för bestraffning. Vi har inte haft sådana fall inom svensk fotboll men jag tycker att det är dags att det kommer upp på bordet”.

Ja, vi får väl se om Strömbergsson, Brogevik eller kanske Sager själv anmäler Mutumba.

På tal om Mutumba. Mittfältaren fick göra sin första match från start för säsongen. Vad man kan säga om det är väl att Andreas Alm gick ifrån något han tidigare har trott stenhårt på. Att Nabil Bahoui ska leverera från en ytterposition. Visst, det blev ett mål i premiären men bortsett från det har han inte riktigt lyft och därför fick Mutumba chansen. Om han tog den? Nja, Mutumba kämpade och slet såväl defensivt som offensivt, men det hände inte så mycket. För mig är Bahoui ett bättre alternativ, både i dagsläget och även långsiktigt.

Jag undrar om Andreas Alm börjar få panik. Till matchen mot Malmö FF möblerade AIK-tränaren om i halva laget. Samtliga sex utespelarna som satt på bänken i 0-1-förlusten mot Åtvidaberg fick starta mot MFF. Då blev det 0-1 igen.

En annan som Alm tidigare har trott på och som också bänkades mot MFF är Kennedy Igboananike. Tre starter utan mål blev det innan han petades till förmån för Kariakari.

Spelmässigt var matchen mot MFF ett steg i rätt riktning från hur det såg ut mot Syrianska och Åtvidaberg. I nästa match väntar Gefle på bortaplan.

***

Djurgården såg ut att ta sin första seger för säsongen. Amadou Jawo gjorde lagets första mål i allsvenskan efter ett väldigt snyggt anfall signerat Simon Tibbling och Erton Fejzullahu. Just Tibbling var en av Dif:s bästa spelare, framför allt i den första halvleken. Mot BP tog Magnus Pehrsson ut helt rätt lag, men med Daniel Amartey och Mattias Östberg skadade var det en enklare laguttagning. Amartey ska in i laget när han är tillbaka, men annars tycker jag att Magnus Pehrsson ska köra med Amadou Jawo som spets och Simon Tibbling från start.

Elfsborg på bortaplan blir en tuff match, speciellt med tanke på att mästarlaget jagar årets första seger. Men därefter väntar Syrianska hemma på Stadion. Det blir en otroligt viktig match.

***

BP:s unga spelare imponerar. Mot Djurgården startade man med sju 90-talister. Så här såg backlinjen ut: Hampus Jönsson, född 91, Tim Björkström, 91, Jacob Une Larsson, 94 och Martin Falkeborn, 93. Framför allt Jacob Une Larsson gjorde en väldigt fin insats på Stadion. Väldigt följsam, brytningssäker och bra spelförståelse.

En som har stått i bakgrunden av hyllningarna till 90-talisterna är Andreas “Ante” Eriksson som kanske är lagets bästa och viktigaste spelare. Bra bollspelare som är klok och jobbar hårt för laget.

Bojan Djordjic kom in mot Djurgården. Och det hördes. Djurgårdens fans buade, busvisslade och skrek nidramsor om AIK. Som han älskar det, Bojan. Efter matchen var den förre AIK-mittfältaren först ut ur omklädningsrummet för att prata med media. Han var inte sen med att påpeka vilket lag som i dagsläget är bäst i Stockholm.

***

Gregg Berhalter var på Stadion och kollade på Djurgården-BP. I halvlek kom han in och satte sig på pressläktaren. “Man såg för dåligt där jag satt”, sa Hammarbys tränare.

Bajen har en viktig match mot Örebro på söndag. Då måste laget höja sig efter 0-0 mot Ljungskile och 1-1 mot Värnamo. Högre bolltempo och vassare i straffområdet är två saker som måste förbättras. Sedan borde Gregg Berhalter slänga in Nahir Besara i startelvan.

Frågan är om den amerikanske tränaren fortsätter med Monday James i backlinjen. Mittbacken spelar med oerhört små marginaler. Han löste det mot Värnamo, men gör han det mot ett bättre motstånd som Örebro?

Djurgården har bara en poäng med en målskillnad på 1-8 (1-9 om man räknar med den avbrutna matchen mot Mjällby). Efter 1-1-matchen mot Brommapojkarna hängde Dif-spelarna med sina huvuden samtidigt som delar av fansen skrek efter Magnus Pehrssons avgång. Det var dystert utanför omklädningsrummet. I nästa omgång väntar Elfsborg på bortaplan. Efter den matchen kan det vara fem poäng upp till laget ovanför kvalstrecket.

Djurgården var dock nära att ta tre välbehövliga poäng. Men med åtta minuter kvar av matchen gjorde Brommapojkarna 1-1 på sin första målchans i matchen.

Spelmässigt var det ett steg framåt för Dif. Man var bättre än BP – första halvlek var lagets bästa i år – och framför allt defensiven var stabilare än tidigare. Marc Pedersen flyttades in som mittback och styrde upp försvaret. Andreas Haddad hade en tuff match mot dansken. Mittfältet med Simon Tibbling, Yussif Chibsah och Andreas Johansson var också bättre än tidigare. Tibbling var väldigt bra i den första halvleken och hade några fina spelvändningar, speciellt vid 1-0-målet som kom efter 25 minuter.

Nu borde Magnus Pehrsson hålla fast vid den här startelvan för spelarna behöver känna sin managers förtroende. För mig är det även solklart att målskytten Amadou Jawo ska gå före Luis Solignac. Han är giftigare och samspelet vid 1-0-målet bådar gott inför framtiden.

Brommapojkarna då? Det som imponerar klart mest är alla unga talanger som tar för sig. Mot Djurgården startade man med sju 90-talister. Dif startade med tre stycken – två av dem kommer från BP.

Så här såg BP:s backlinje ut: Hampus Jönsson, född 91, Tim Björkström, 91, Jacob Une Larsson, 94 och Martin Falkeborn, 93. Imponerande var ordet.

Jacob Une Larsson är den som är längst fram i utvecklingen. Som Bojan Djordjic sa så bra: ” Tänk inte på hans längd, killen har spänst och läser spelet enormt bra”. Brytningarna vid Nahir Oyals och Erton Fejzullahus frilägen höll hög klass.

Ja, Brommapojkarna har spännande saker på gång och med en sådan talangsatsning är det bara att hoppas att laget hänger kvar i allsvenskan, vilket jag tror att man gör. Det ska minst sagt bli intressant att följa 90-talisternas framfart och lagets resa mot ett nytt kontrakt.

Andreas Alm gjorde sex förändringar efter 0-1-förlusten mot Åtvidaberg och han träffade rätt på flera positioner. Då satt Martin Mutumba, Daniel Majstorovic, Ibrahim Moro, Viktor Lundberg, Kwame Karikari och Henok Goitom på bänken. Mot MFF spelade alla sex från start. Andreas Alm gick ifrån lite av det han tidigare har trott stenhårt på. Som att nyförvärven Kennedy Igboananike och Nabil Bahoui ska lyfta laget. Båda har varit givna under försäsongen och i de tre första allsvenska matcherna, men duon har inte imponerat.

Daniel Majstorovic kom in bredvid Per Karlsson och gjorde sin bästa match i AIK-tröjan. Den förre landslagsbacken svarade för ett bra försvarsspel och var lugn och säker med bollen. Tokelo Rantie hade en tuff dag på jobbet.

Ibrahim Moro var bra på mittfältet tillsammans med Celso Borges. Moro vann boll och svarade för fina spelvändningar.

Henok Goitom imponerade också och såg på egen hand till att MFF-försvararna hade fullt upp. Goitom var nära att bli matchvinnare, men stolpen var i vägen. Jag gillade att se Goitoms dueller med Filip Helander. Två av allsvenskans bästa på sina positioner.

AIK var tyngre än tidigare, vann fler dueller och visade en bättre vilja. I den andra halvleken trycktes MFF tillbaka rejält. Ett fall framåt helt enkelt. Samtidigt är det resultaten som räknas.

AIK har bara tagit två poäng efter fyra omgångar och det är helt klart dåligt av ett lag som ska slåss om SM-guldet. Andreas Alm är en pressad tränare som snabbt måste börja göra resultat. I nästa match väntar Gefle på bortaplan. Förlust där och AIK kan vara elva poäng efter Malmö FF och IFK Göteborg. Hur skulle den tillförordnade sportchefen Björn Wesström se på det?

Efter två matcher har Djurgården 0-7 i målskillnad, räknar man med 37 minuter mot Mjällby är det 0-8.

Jag undrar: Vad händer med Magnus Pehrssons lagbygge som skulle lyfta i år? Var är kontinuiteten? Det är klart att det inte är sunt att förändra flera positioner i match efter match.

Från mötet med Mjällby gjorde Magnus Pehrsson tre förändringar i backlinjen. Ut med Emil Bergström, upp med Peter Nymann på höger mittfält, upp med Daniel Amartey på det centrala mittfältet.

In med mittbacken Marc Pedersen som högerback, samt ett nytt mittbackspar i Mattias Östberg och nya Vytautas Andriuskevicius. Litauern var inte lyckad och tappade markering vid Häckens två första mål.

Yussif Chibsah har slagit sig in i startelvan igen efter att ha varit petad under större delen av förra säsongen. Då gick Daniel Sjölund och Simon Tibbling före. Inför årets säsong fick inte “Daja” förlängt kontrakt och mot Häcken var Tibbling bänkad. När Tibbling har spelat i år har det varit på en kant.

Till det här med brist på kontinuitet kan vi lägga Andreas Johansson som ibland spelar på det centrala mittfältet och ibland på någon av kanterna.

I nästa match väntar Brommapojkarna. En väldigt viktig match för Djurgården som måste börja vinna. Inte kul för Dif om det blir förlust mot BP, för sedan väntar Elfsborg på bortaplan.

Nu måste Magnus Pehrsson spela ihop ett lag. Han måste visa vilka han vill satsa på. Få flera spelare att känna förtroende.

Undra vad styrelse, fans och sponsorer tycker om det uttalandet. Det är klart att det inte är okej att spela 1-1 hemma mot Värnamo. Hammarby har en av seriens bästa trupper. Sportchefen Gustaf Grauers har värvat spelare som Kennedy Bakircioglü, Erik Sundin, Thomas Guldborg-Christensen, Michael Timisela och Christoffer Carlsson för att ge Gregg Berhalter bästa möjliga förutsättningar för att föra upp laget i allsvenskan. Då är det klart att det inte är godkänt med två poäng efter matcher mot Ljungskile och Värnamo. Den amerikanske tränaren är oerfaren som coach och Hammarby är det första laget som han är huvudansvarig för. Frågan är hur mycket tålamod som finns?

0-0 i premiären mot Ljungskile – då bänkades Nahir Besara, Mattias Adelstam och Christophe Lallet i matchen mot Värnamo. In kom Michael Timisela, Christoffer Carlsson och Billy Schuler.

Inget konstigt med ersättarna. I Timisela fick Bajen in en naturlig högerback vilket gjorde att Nik Ledgerwood flyttade upp på mittfältet. Timisela gjorde en bra match och följde med fint i offensiven. Men så gjorde han en jättemiss vid 0-1 som blev oerhört kostsam.

Carlsson har varit given på försäsongen och fick återigen spela efter registreringsmissen i premiären.

Att Gregg Berhalter tog in Schuler kan jag också köpa eftersom Adelstam har haft det tungt och laget behöver få igång en målskytt. Adelstam såg inte helt nöjd ut från bänken när Sebastian Castro-Tello kom in i stället för Erik Sundin.

Däremot har jag väldigt svårt att förstå varför Besara petades när ”Baggio” startade på det centrala mittfältet. Och när Besara kom in fick han konstigt nog spela på en kant i stället för Christoffer Carlsson. För mig är det ett mysterium att ”Baggio” går före Besara.

Max von Schlebrügge skadade knäet mot Ljungskile och blir borta i flera månader. Då valde Berhalter att spela med Monday James i stället för Daniel Theorin. Valet kändes konstigt, men James gjorde en helt okej match även om han spelar med små marginaler hela tiden. Tveksamt om det håller mot ett bättre motstånd en Värnamo som är tippat att komma sist i superettan.

Kennedy Bakircioglü gjorde en väldigt bra hemmapremiär och skapade farliga chanser flera gånger. Bajen lider av att ingen spelare kan ta tillvara på Kennedys farliga högerinlägg. Erik Sundin borde ha petat in någon boll i mål, men även han hade en tung match mot Värnamo. Jag har svårt att förstå varför man inte gav Kennedy bollen hela tiden när man tryckte på i slutet för att sedan skicka in så mycket folk som möjligt i straffområdet.

För att gå upp i en serie måste det mesta stämma. Inte bara på planen. Att Christoffer Carlsson, som skrev på i augusti förra året, inte fick spela i premiären på grund av att han inte har registrerats är bara för sorgligt. Jag vet inte vems felet är, men att det händer är rent amatörmässigt. Man lider med Christoffer som hade laddat för den här matchen sedan i somras.

Billy Berntsson var skadad och kunde inte spela i premiären. Då valde Gregg Berhalter att flytta ner den centrala mittfältaren Nik Ledgerwood som högerback – trots att nyförvärvet från Holland Michael Timisela var tillgänglig. Märkligt beslut av den amerikanske tränaren.

Ledgerwood kom till Bajen i somras och gjorde en riktigt stark höstsäsong på det centrala mittfältet. Jag har svårt att förstå varför Berhalter valde att placera honom som högerback i premiären och i stället spela med “Baggio” bredvid Nahir Besara.

Sebastian Castro-Tello gjorde ett piggt inhopp och förtjänar snart att få mer speltid. Risken med “Castro” är att man får ännu en lirare likt Besara och Kennedy. Christoffer Carlsson är också en sådan spelartyp, men nu när han inte får vara med tycker jag att man har råd att använda “Castro” mer än vad man gör.

Djurgården är klart för semifinal i Svenska Cupen. Segern mot IFK Norrköping var väldigt betydelsefull på flera olika sätt. Spelarna tar med sig en positiv känsla hem från Norrköping vilket givetvis är väldigt viktigt. För Magnus Pehrsson ger det arbetsro inför matchen mot Mjällby. Om Dif åkt ut mot “Peking” och sedan förlorat mot Mjällby hade “MP” fått en tuff vardag.

Magnus Pehrsson gjorde flera förändringar efter förlusten mot HIF. Marc Pedersen ersatte Emil Bergström i backlinjen och dansken kom in och krigade. Pedersen saknade kvalitet i passningsspelet men det är inte så konstigt eftersom han har varit borta länge. Väldigt viktigt för honom att få spela en tävlingsmatch i 95 minuter.

Yussif Chibsah tog en plats bredvid Daniel Amartey på det centrala mittfältet vilket gjorde att Andreas Johansson tog Simon Tibblings position till höger. Förändringarna gjorde att laget fick mer kraft på mittfältet – ett steg framåt sedan HIF-matchen.

Luis Solignac ersatte Amadou Jawo. Den argentinske anfallaren visade upp fin teknik flera gånger men det lilla extra saknades. Det blixtrade inte till direkt. Skulle tro att Jawo startar mot Mjällby.

Brian Span ersatte Nahir Oyal till vänster på mittfältet. Amerikanen visade vilja, gjorde ett bra jobb och var väldigt sugen på att ta chansen, men tog sig allt för sällan förbi sin motståndare.

Måste givetvis berömma Jesper Arvidsson. Vänsterbacken var hur kylig som helst när han gick fram och slog in den avgörande straffen.

På måndag spelar Djurgården hemma mot Mjällby. Då gäller det att fortsätta vara starka defensivt men mot ett sargat Mjällby, som förlorade premiären mot IFK Norrköping och åkte på ytterligare en anfallsskada, måste man klara av att utveckla offensiven.

När Ängelholm var uppe lät det ungefär så här:

“Vi var bara åtta spelare på förra träningen så det har inte sett så bra ut. Vi har ingen speciell målsättning. Stämningen har inte varit så bra. El Kabirs lillebror kanske kan bli bra, men han är nog ingen spetsspelare just nu”.

Det fanns dock några klubbar som gjorde det helt okej. Assyriska, Örebro, Gais, Örgryte, Varberg och Östersund. Hammarbys framträdande var ganska slätstruket och det känns som att Gregg Berhalter vill hålla nere förväntningarna. Det var lite mycket: vi har ett bra lag men tar en match i taget och det gäller att göra jobbet. Efter säsongen vet vi…

Så här tror jag att superettan 2013 slutar:

1. Örebro
2. Hammarby
3. Gif Sundsvall
4. Gais
5. Landskrona
6. Örgryte
7. Assyriska
8. Varberg
9. Jönköping
10. Brage
11. Falkenberg
12. Östersund
13. Ängelholm
14. Ljungskile
15. Degerfors
16. Värnamo

I stället blev James Keene hjälte. Förra säsongen spelade engelsmannen i Djurgården och gjorde bara sex mål på 26 matcher – han gjorde inte ett enda mål i lagets 16 sista matcher, det senaste kom den 7 juli. I dag, mot AIK, gjorde han två mål. Och om Andreas Alm är irriterad över något från premiären så lär det vara på Ibrahim Moro vid Elfsborgs första mål. AIK:s mittfältare tappade boll felvänd. Anders Svensson passade fram James Keene som smällde upp kvitteringen i Ivan Turinas högra kryss.

2-2 var rättvist. AIK och Elfsborg är två bra lag som kommer att vara med i toppstriden.

***

AIK tappade två ledningar mot Elfsborg – BP låg under två gånger mot Öster men visade stark moral och matchen slutade 2-2 på Grimsta. Andreas Haddad och Pontus Segerström gjorde BP:s mål, och jag tror att hemmalagets tränare Robert Björknesjö är väldigt glad över att just Haddad levererade direkt efter att ha varit skadad under större delen av försäsongen.