Det kändes nästan som på gamla dar. På den tiden när hela omgångar spelades klockan tre på söndagen. Det var nästan lite mysigt. Det blev en omgång där ingen av de fem högst placerade lagen vann. Det var en omgång där alla lagen placerade 6-11 vann. Det vill säga alla förutom utom Napoli, som återigen spelade oavgjort. Men med skillnaden att denna gång var det mot ett topplag, nämligen Milan.
Kanske hade Milan kunnat vinna om inte Zlatan hade slagit till. På fel sätt. Den här säsongen har Zlatan inte visat de där tendenserna till irritation, frustration och dumheter som han ibland gjort tidigare. Men nu hände det. Ett onödigt slag mot Salvatore Aronica tog Zlatan ut ur matchen. Visst, slaget var inte jättehårt men det var fruktansvärt onödigt och det röda kortet var inget att snacka om. Det kom också i ett läge där Napolis försvar började göra misstag, i ett läge där det faktiskt kändes som om Milan skulle kunna vinna matchen.
Förmodligen var det ett uttryck för frustration i det där slaget mot Aronica. På Zlatan-vis. Hans agerande kan inte försvaras men kanske förklaras. Jag tror nämligen inte att det var någon slump att det hände just igår. Det var Zlatan-logiken som slog till. Tidigare i veckan förlorade Milan mot Lazio och Zlatan gjorde ingen vidare insats. Milans mercato gav ingen Carlos Tevez och inte heller några andra vidare tillskott till laget. Jag tror att Zlatan hade velat ha Tevez. Jag tror Zlatan ville se en satsning från Milan. Kanske håller Zlatan på att tröttna på att ha en strand-fotbolls-Robinho eller en underpresterande Pato bredvid sig. Kanske håller han på att tröttna på ett mittfält där kreativiteten saknas. Han saknar Cassano och han borde sakna Boateng.
Nu sätter han dock Milan i en jobbig sits. Med alla skador som man har i truppen så var nog en avstängning på Zlatan det sista Milan ville ha. Det har diskuterats om en förlängning med Milan för Zlatan men samtidigt kommer orden Real Madrid ut ur agent Mino Raiolas mun. Zlatan trivs nog väldigt bra i Italien och i Milan men kanske funderar Ibrahimovic på sitt sista kapitel i sin karriär. Jag tror inte att det räcker med Maxi Lopez och Sulley Muntari för att Zlatan ska känna sig tillfreds med vart Milan är på väg någonstans.
En poäng för Milan blev ju på nåt sätt ändå rätt okej eftersom man tvingades spela med en man mindre sista halvtimmen. Ytterligare plåster på såren var också att Juventus inte lyckades besegra Siena på hemmaplan. Det var en gyllene chans att rycka ifrån för Juventus. Hade man vunnit hade man varit tre poäng före och haft en match mindre spelad. Detta var första gången som Juventus visade tendenser till att inte ha vinnarskalle.
***
Inter gjorde antagligen sin sämsta insats under Claudio Ranieri. Roma hade bollinnehavet med 67 procent. Inter hade bara tre skott på eller utanför mål. Det tog ungefär 25 minuter för Inter att etablera ett anfall på Romas planhalva och då varade det i ungefär 30 sekunder. Roma lirade boll och Inter var statister. Claudio Ranieri upprepar sig själv. Först får han ordning på struktur och försvarsspel och sedan faller allt. Ungefär som att hans brister tar ut sin rätt till slut. Men det är inte bara hans fel. Inter förstärkte bara med spelar-typer som man egentligen redan har i truppen. Det hade behövts mer kvickhet och mer kreativitet.
Om Inters framtid ser dimmig ut ser Romas ljus ut. Francesco Totti spred bollar som en kung, Erik Lamela blixtrade till emellanåt, Miralem Pjanic hade massor av klass i fötterna och Daniele De Rossis comeback gav positiv effekt. Sedan fick Fabio Borini göra två mål. Han kanske inte någonsin blir en storstjärna men det bor en liten Paolo Rossi i hans kropp. Till och med lille Bojan hoppade in och satte avtryck med ett snyggt mål.
Romas projekt må ta lite tid men ljusglimtarna är fler än de svaga insatserna. De har många unga bra spelare och de vill spela offensiv fotboll. Jag har alltid hyllat Romas ledning för tålamodet med Luis Enrique och deras övertygelse om hur deras projekt ska se ut. Lika positiv som vinsten var för Roma måste nyheterna om De Rossis förlängda kontrakt varit. En mycket viktig pusselbit för “I giallorossi” föll därmed på plats.
***
Efter en svag mercato har jag svårt att se att Lazio ska kunna klara av en tredjeplats. Är dessutom Hernanes borta minskar chanserna ännu mer. Trebackslinjen fungerade väldigt illa. Vad gjorde Biava på bänken? Spelare som Ledesma, Diakité, Garrido och Stankevicius hade det svårt med underlaget. När det är lite halt blir långsamma och lite klumpiga spelare ännu lite mer långsamma och klumpiga.
Rodrigo Palacio gjorde ofrivilligt eller ej ett fantastiskt mål (igen) och Bosko Jankovic har tagit sig ut ur sitt skadeinferno och blivit bättre än någonsin. Även om Pasquale Marinos Genoa verkar ha en sadomasochistisk ådra (man höll på att tappa en klar ledning igen) så gillar jag detta offensiva Genoa. De har något vackert på gång.
***
Fabrizio Miccoli och Igor Budan gjorde mål igen. Palermo vann mot Atalanta och har nu tagit tio poäng på de senaste fyra matcherna och firma Miccoli-Budan har tillsammans gjort nio av de tretton senaste målen för Palermo.
***
En duktig Antonio Di Natale räckte inte för Udinese. Fiorentina tog en behövlig seger både för självförtroendet och för harmonin kring klubben. Återigen var Stevan Jovetic en liten segerorganisatör. Fiorentina behöver verkligen hitta lite fler pusselbitar kring Jovetic i sommar.
***
Sebastian Giovinco bjöd på ett litet mästerverk till mål mot Chievo. Kommer inte Antonio Conte och Juventus göra allt för att köpa loss honom i sommar?
***
Tyckte faktiskt inte planerna såg så himla mycket sämre ut än vanligt trots all kyla och snö. Nu har vi i vilket fall en del “hängmatcher” som ska spelas. Så här ser datumen ut:
8/2 kl 20.00 Catania-Roma (matchen återupptas i den 65 minuten vid ställningen 1-1)
15/2 kl 18.30 Atalanta-Genoa och Parma-Juventus
21/2 kl 18.30 Bologna-Fiorentina
22/2 kl 18.30 Siena-Catania
Datum för Cesena-Catania är ännu inte klart.