POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Tio talanger vi lär få se i Serie A nästa säsong

Gerson
Romas dyra unga super-brasse har ännu inte gjort en enda match i Roma och har lånats ut till Fluminense som han tillhörde innan. Nästa säsong är det dock tänkt att han ska ta Serie A med storm. Kan bli en superstjärna.

2015/16: Hittat rätt två gånger på åtta matcher för Fluminense.


Antonio Sanabria
Paraguayanen har gjort succé i Sporting Gijon. Han har fått speltid, gjort mål och sett väldigt vass ut och det borde finnas plats för honom i Roma nästa säsong. Lär får visa upp sig under sommarens försäsong så Spalletti kan ta ett beslut angående 19-åringen.

2015/16: Stått för elva fullträffar i La Liga, vilket är ett mycket bra facit för en kille som ännu inte fyllt tjugo basst.

Jose Mauri
Har nästan glömts bort då han befunnit sig i Mihajlovics frysbox under hela året, men om Milan byter tränare nästa säsong kan han få chansen. Om inte, lär han lånas ut till en annan Serie A-klubb där han kan visa vad han går för.

2015/16: Bara gjort en ligamatch och fyra framträdande i Coppa Italia.

Federico Ricci
Roma-produkten har varit en sensation i Crotone och nästa år lär vi få se hans talang i Serie A. Om Crotone tar steget upp är det inte omöjligt att han lånas ut ytterligare en säsong för att få erfarenhet av den högsta ligan innan han tar steget till Romas trupp. Bli inte förvånade om den sevärde ytter-anfallaren gör en “Bernardeschi”.

2015/16: Nio mål och sex assist i Serie B är inte kattskit.


Ezequiel Ponce
Började göra väsen av sig i Romas primavera-lag innan en knäskada stoppade honom. Har nyligen börjat träna igen och nästa säsong kan han vara redo att få chansen i A-laget oftare. Argentinaren har en målkänsla få talanger förunnat.

2015/16: Gjorde tre mål på fyra matcher för Roma i Champions Youth League innan han blev skadad.

Andrea Petagna
Atalanta köpte Petagna i januari och lät han spela kvar i Ascoli säsongen ut. Den starke, men tekniskt skicklige anfallaren kan få speltid i den högsta serien redan nästa säsong. En spelare som Milan kan komma att ångra att de släppte. Det bor fortfarande, om än liten, Bobo-Vieri i Petagna.

2015/16: Stått för sju mål på tjugoåtta matcher för Ascoli.

Stefano Sensi
Den spelskicklige mittfältaren kommer dirigera spelet för Sassuolos nästa säsong. Skrev om honom tidigare under året här.

2015/16: Varit en nyckelspelare för Cesena och gjort fyra mål och två assist.

Alberto Cerri
Den storvuxne anfallaren har alltid haft epitet “underbarn” mycket tack vare sin fysik, men börjar nu vid 19 års ålder komma till sin rätt fullt ut. Har fått en del speltid i Cagliari under säsongen och även gjort två mål. Gjorde mål för U-21 landslaget i tisdags. Det är Juventus som äger Cerri och de lär vilja matcha honom i en annan Serie A-klubb nästa säsong för att se hur han klarar sig i den omgivningen.

2015/16: Två mål och tre assist på arton matcher för Cagliari. Är även med i Italiens U-21-trupp.

Rolando Mandragora
Den Thiago Motta-aktiga mittfältaren värvades av Juventus i vintras och anses vara en av Italiens största talanger. Nästa säsong lär vi kanske inte se honom i Juves tröja, men troligen i en annan Serie A-dräkt på lån. Fysiskt redo trots att han bara är 18 år.

2015/16: Fått göra ett tjugotal matcher för Pescara. Är med Di Biagios U-21-landslag.

Gianluca Caprari
Slog igenom för tidigt i Roma, men har nu vid 22 års ålder börjat bli den spelare man en gång trodde han skulle kunna bli. Har betytt mycket för Pescaras offensiv den här säsongen och finns på många Serie A-klubbars önskelistor. En spelare vi definitivt kommer få se i den högsta serien nästa år-

2015/16: Varit väldigt produktiv för Pescara där han gjort tio mål och åtta assist.



Lorenzo Medici

Den tyska käftsmällen

Om matchen mot Spanien gav det italienska landslaget lite hopp inför sommarens EM så raserades det rätt rejält efter den tyska käftsmällen igår.

Även om vissa vill kalla Contes laguppställning för experimentell så kan vi kan lungt konstatera att Italien känns fjärran Tysklands kvalité. De har liksom bättre bollspelare på de flesta positioner.

Contes trebackslinje blev ett fiasko och även om försvaret hade stora problem med den tyska offensiven var roten till bekymren på mittfältet. Montolivo och Thiago Motta bildade centralt par vars tempo är från en annan tidsålder. Det gick för långsamt, för mycket i sidled och sällan kunde de förse anfallet med bra bollar. Jag saknade Marchisios skicklighet och Parolos löpvillighet och Sorianos dynamik.

Yttrarna Florenzi och Giaccherini var båda bleka och hamnade i ett förgängligt mellanläge där de aldrig attackerade och försvarade sig illa. Framåt var Zaza, Insigne och Bernardeschi alla små besvikelser, men fick också få vettiga bollar att jobba på. Egentligen fanns det bara ett El Shaarawy-inhopp att glädjas åt.

Den italienska förbundskaptenen lär inte peta gamla favoriter hur som helst, men jag hävdar att Conte verkligen borde utvärdera om spelare som Motta, Giaccherini och Montolivo ens har i en trupp att göra. Det är drygt två månader kvar till EM och förhoppningsvis blottade den tyska käftsmällen de brister som finns i det italienska laget.

Problemet är att även om man söker felen och rättar till dem så vet jag inte hur långt det räcker.

Mina omdömen:

Buffon
Var inte direkt ansvarig för något av baklängesmålen, men var heller inte så bra som han brukar vara.

Darmian
Kändes bolltrygg emellanåt, men klantade sig på 2-0-målet vilket tydligt visade att han inte är någon central försvarare. Är bättre som ytter.

Bonucci
Hade stora problem med de tyska anfallarna och framstod ofta som klumpig och trög. Omgivningen i Juventus är en sak, omgivningen i det italienska landslaget är en annan.

Acerbi
Startade hyggligt, men desto längre matchen gick desto tydligare blev det att Italien inte längre producerar mittbackar som förr.

Florenzi
Bollen var mestadels på hans motsatta sida, men Florenzi var också ovanligt feg i offensiven. Hamnade ofta på mellanhand och missade en del i sina defensiva uppgifter.

Thiago Motta
Trög och spelade mer eller mindre i sidled hela tiden. Du hade kunnat sätta in typ Alessandro Gazzi och ingen hade märkt någon skillnad. Håller inte när nivån höjs.

Montolivo
Jag skulle kunna skriva ungefär samma sak som om Motta med den skillnaden att han försökte sätta bollarna framåt och på djupet emellanåt. Problemet är att han inte är någon Pirlo.

Giaccherini
Såg pigg ut i typ tio minuter för att sedan falla in i en serie misslyckade bollbehandlingar och positionsmissar. Hade enorma problem på sin kant.

Insigne
Fick lite vettigt att jobba på, men vågade också för lite.

Zaza
Hade en tuff kväll med starka försvarare i ryggen. Kunde dock gjort bättre i vissa lägen.

Bernardeschi
Var usel i den första halvleken, spelade upp sig en aning i andra, men klantade sig också på straffen. Att möta Tyskland är inte som att möta Carpi på en söndag. Nu vet nog Bernardeschi skillnaden.

El Shaarawy
Hade en del flax på sitt mål, men var också pigg och initiativrik när han kom in.

Okaka
Jag anser att Italien har bättre anfallare att välja på och Okaka gjorde inget igår som fick mig att ändra min åsikt.

Parolo
Kom in när det var försent. Borde ha startat.

Lorenzo Medici

Exile on Serie A-street

De största europeiska klubbarna har de senaste åren fått för vana att rensa Serie A på sina bästa spelare. Leonardo och PSG tog täten 2012 och sedan har det mer eller mindre bara rullat på.

Det är den nya verkligheten då de italienska klubbarna inte längre kan stå upp ekonomiskt med Premier League, PSG, Bayern, Barca, Real och de andra. Visst, det värvades friskt i Dybala, Kondogbia, Bacca och andra dyra spelare förra sommaren, men det går inte att jämföra med de namn som lämnat de senaste åren.

Thiago Silva, Lavezzi, Cavani, Zlatan, Marquinhos, Lamela, Jovetic, Benatia, Vidal. Ja, listan kan göra längre.

Denna sommar blir troligen inget undantag. De stora spelarna kan komma att fly Italien för de höga lönerna och doften av en Champions League-titel.

Vilka är då de spelare som kan komma att lämna?

Gonzalo Higuain
“Pipita” har gjort en helt makalös säsong och har tagit sig upp på samma nivå som Suarez och Lewandowski när det gäller utpräglade målskyttar. Napoli vill säkert helst behålla sin fantastiska målskytt, men kommer det ett bud som De Laurentiis inte kan säga nej till och Higuain själv vill lämna lär det bli så.

På en Higuain går det drygt en Lukaku, en Vazquez, en Sportiello, en Vecino och en Maksimovic.

Paul Pogba
Det är väl bara en tidsfråga. En tidsfråga innan någon klubb spränger banken för att få Pogba och kanske är det i sommar som det smäller. Om Juventus är villiga att låta pengarna falla över dem kan vi räkna med en dragkamp utan dess like över fransmannen.

På en Pogba går det drygt en Cavani, en Mkhitaryan och en Benatia.

Mauro Icardi
Inter har länge och väl gått ut och sagt att Icardi är en nyckelspelare och en del av klubbens framtid. Det är säkert sant. Men det är också sant att ingen går säker under Mancini och att Icardi faktiskt varit petat ett par gånger under säsongen. Det är ingen omöjlighet att man kan komma att behöva sälja Icardi för att klara ekonomin, inte minst om man missar C.L. Om PSG säljer Cavani och blir av med Zlatan är de en logisk köpare.

På en Icardi går det drygt en Soriano, en Milik och en Candreva.

Miralem Pjanic
Efter fem år i Roma kan det vara läge för tekniske bosniern att prova sina vingar någon annanstans. Min känsla är att Pjanic säkert kan tänka sig att flytta till sommaren. Barcelona och PSG är säkert två klubbar som är redo att hosta en rejäl slant för den bollbegåvade mittfältaren och efter en fin säsong är det kanske också rätt läge för Roma att sälja när priset står som högst.

En försäljning av Pjanic kan underlättas av att man har Paredes i sin “Pipeline” och att man hoppas få tillbaka en skadefri Strootman. Roma lä även få kämpa hårt för att få behålla Manolas och Nainggolan. En av dessa tre spelare kan man sälja, möjligen två, men knappast alla tre utan att det kommer bli väldigt kännbart.

På en Pjanic går det drygt en Zielinski, en Calhanoglu och en Sokratis.

Exilen kan börja.

Lorenzo Medici

Insigne lyfter Italien

Lorenzo Insignes andra halvlek mot Spanien kan komma att ha förändrat det italienska landslagets öde i sommarens EM. Ett Italien med Insigne är så väldigt mycket bättre än ett utan Insigne och efter gårdagens landskamp är chanserna ganska stora att han finns med i startelvan när de ska möta Belgien den 13 juni.

Det inger hopp om att det italienska landslaget kan göra bra ifrån sig under EM i sommar.

Egentligen är Antonio Conte en garanti för hög lägstanivå och att man kommer göra hyfsat ifrån sig om ett par månader. Men ska man göra bättre än hyfsat ifrån sig krävs det att man har spelare som gör skillnad, spelare som har det där lilla extra.

Lorenzo Insigne har allt det där, men eftersom Conte stört sig på honom enda sedan Napoli-anfallaren lämnade landslagstruppen för en skada har Insigne knappt ens kunnat känna sig säker på en plats i truppen.

Contes tonvikt på hängivelse är både på gott och ont.

Så medan Insigne varit den bästa italienska spelaren i ligan har jag fått gå runt och oroa sig för om han ens ska få åka med till Frankrike i sommar? Rena parodin. Nu ska dock Conte haft kvartssamtal med Insigne och förstått att killen är med på tåget.

Igår mot Spanien hoppade han in, gjorde mål och briljerade med sin teknik, speed och fantasi. Allt tyder nu på att Lorenzo Insigne inte bara får åka med till Frankrike utan även vara den spelaren som kan lyfta ett italienskt landslag till en högre nivå.

Gårdagens landskamp var därför så mycket viktigare än vad den kanske verkade.

***

Det var både intressant och förtroendeingivande att Italien kändes som det bättre laget igår. Mer lag och faktiskt även större individuella prestationer.

Matchen igår gav ganska tydliga svar på att Spanien befinner sig i en inte helt okomplicerad generationsväxling.


***

Det var inte bara Insigne som imponerande i sitt inhopp igår. Federico Bernardeschi var ruskigt pigg när han kom in. Ta med killen till Frankrike.

***
Candreva var bra i den första halvleken. Känns given.

***
Eder var inte alls speciellt bra igår och har inte varit speciellt bra i Inter den senaste tiden. För mig finns det andra anfallare som är vassare och går före. Eder är inte med i min EM-trupp.

***

Italiens största problem kan komma att bli center-positionen. Zaza? Pellé? Immobile? Tre bra alternativ, men är någon av dem tillräckligt bra?

***
Emanuele Giaccherini var först underskattad i Cesena. Sedan blev han överskattad i Juventus och landslaget. Efter att ha varit hackkyckling i ett par år verkar han nu ha landat i vad han verkligen är. Ingen stjärna, men är en bra och mycket användbar spelare som förtjänar beröm. Jag har bestämt mig för att inte ta illa upp om Conte (vilket han kommer) ta ut honom till sommarens trupp.

***
Leonardo Bonucci är inte bara ledare i Juventus försvar utan även i “Gli Azzurris” Stabil igår.

***

Min trupp just nu:

Målvakter: Buffon, Perin, Sportiello.

Försvarare: Barzagli, Chiellini, Bonucci, Rugani, Darmian, Florenzi, Antonelli, Abate.

Mittfältare: Marchisio, Verratti, De Rossi, Parolo, Soriano.

Anfallare: Zaza, Immobile, Insigne, Candreva, Giaccherini, Bernardeschi, El Shaarawy.

Lorenzo Medici

2 drömvärvningar till Juve, Inter och Milan

JUVENTUS

Edinson Cavani
Om Real Madrid väljer att köpa tillbaka Alvaro Morata kommer Juventus vilja ersätta honom med ett minst lika starkt namn. Vi vet dessutom inte vad som händer med Paul Pogba, men det är inte omöjligt att Juventus kan komma att han en uppsjö med pengar till sommaren. Om Morata lämnar Juventus är det min övertygelse att man går all-in på Edinson Cavani. Jag skulle verkligen inte ha något emot att se ett anfallspar bestående av Cavani och Dybala till hösten. Eller rättare sagt –  jag skulle tycka det vore fantastiskt.

Henrikh Mkhitaryan
Om Juventus säljer Pogba finns det pengar över till andra stora nyförvärv. Hur vackert vore det inte att se Mkhitaryan bakom Cavani och Dybala? En sådan trio kan man nog komma väldigt långt med i Champions League. Armeniern har under säsongen sett vass ut i Dortmund och kan vara den trequartista-typ Allegri länge sökt.


INTER


Antonio Candreva
Lazio-yttern är fortfarande på toppen av sin karriär och Inter sägs vara ute efter honom. Tänk Candreva på den ena sidan, Perisic på den andra och Icardi i mitten? Känns riktigt vasst.

Ever Banega
Inter behöver dock en playmaker med fina fötter som kan diktera villkoret på mitten. Jag ville att de skulle köpa Banega redan i vintras och jag hoppas att inte det är kört till sommaren då de skulle behöva just den spelartypen i sitt lag.

MILAN

Youri Tielemans
Jag vill att Milan ska hitta unga spelare som kan kliva in på en gång och göra bra ifrån sig. Tielemans är en sådan spelare. Killen har egentligen allt – teknik, passningsskicklighet, bra spelförståelse och ett vasst skott. En playmaker Milan skulle må väldigt bra av.

Emanuel Mammana
Spola Alex, Mexes, Zapata och allt vad de heter, värva och kasta in Mammana bredvid Romagnoli och skapa ett ungt mittbackspar som kan komma att regera inom ett par år. Argentinaren är snabb, brytsäker och är tekniskt skicklig. Mammana kan mycket väl bli en av världens bästa mittbackar och det gäller för Milan att hinna först.

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Den bäste sedan Maradonas dagar"

Omgång 30:

10p Gonzalo Higuain (Napoli)
Gonzalo Higuains säsong går inte att beskriva annat än att det är det bästa Napoli-supportrarna skådat sedan Diego Maradonas dagar. Mot Genoa var det hans två kliniska avslut som fixade segern och den klubb som vill värva Pipita i sommar kommer behöva spränga banken.

9p Paul Pogba (Juventus)
Sällan har fotbollsvärlden skådat en spelare som lyckas kombinera sådan sublim teknik med sådan stark fysik som Paul Pogba. Mot Torino slog han till med en ljuvlig frispark och en finkänslig framspelning till Moratas första mål. Turin-derbyts största härskare.

8p Alvaro Morata (Juventus)
Hoppade in för en skadad Dybala mot Torino och gjorde två mål varav det första efter ett avslut av hög klass. Spanjoren verkar vara i bländande form vilket naturligtvis är lägligt i scudetto-striden.

7p Ivan Perisic (Inter)
Är en av Serie A:s mest formstarka spelare. Var ruggigt bra mot Roma på sin kant och gjorde Inters mål efter ett kyligt avslut. Poängspelare.

6p Radja Nainggolan (Roma)
Räddade sitt Roma efter att ha kastat sig fram som bästa harakari-samurajen och dunkat dit 1-1 sex minuter från slutet. Så gör bara viktiga spelare.

5p Alejandro Gomez (Atalanta)
Gjorde ett mål, blev kapad stup i ett och fixade en straff. Mini-Maradona.

4p Kevin Lasagna (Carpi)

Skruvade dit en fantastisk frispark vilket gav Carpi en viktig seger över Hellas Verona. I övrigt livlig och finurlig. Positiv överraskning.

3p:  Alessandro Diamanti (Atalanta) Antonio Di Gaudio (Carpi) Nicola Leali (Frosinone)

2p: Daniele Rugani (Juventus) Elseid Hysaj (Napoli) Allan (Napoli) Sami Khedira (Juventus)

1p: Carlos Bacca (Milan) Andrea Belotti (Torino) Danilo (Udinese) Sebastian De Maio (Genoa) Tomas Rincon (Genoa) Jorginho (Napoli)

Minuspoäng

-5p Josip Ilicic (Fiorentina)
Apatisk och meningslös mot Frosinone. Hans formsvacka har haft stor negativ påverkan på Fiorentina. Håller inte en hel säsong?

-4p Ibrahima Mbaye (Bologna)
Hade enorma problem med Gomez och drog på sig ett rött kort efter en hård kapning. En förmiddag att glömma.

-3p Kamel Glik (Torino)
Hade alla möjliga problem mot Juventus och var ovanligt svajig. I ett derby krävs annat.

2p Antonio Cassano (Sampdoria)
Gjorde många misstag och fick aldrig ordning på sina geniala fötter mot Chievo.

-1p Luca Siligardi (Verona) Kalidou Koulibaly (Napoli) Giampaolo Pazzini (Verona) Daniele Gastaldello (Bologna) Luca Rizzo (Bologna) Seydou Keita (Roma)

90p Higuain (Napoli)
72p Dybala (Juventus)
51p Insigne (Napoli)
38p Salah (Roma)
37p Barzagli (Juventus)
36p Handanovic (Inter)
32p Pogba (Juventus)
31p
Ilicic (Fiorentina)
30p Hamsik (Napoli)
28p Koulibaly (Napoli)
27p Pjanic (Roma)
26p Miranda (Inter) Manolas (Roma) Gomez (Atalanta)
25p El Shaarawy (Roma)
24p Bonaventura (Milan) Kalinic (Fiorentina)
23p Ljajic (Inter) Pogba (Juventus)
22p Gervinho (Roma) Nainggolan (Roma)
21p Borja Valero (Fiorentina) Saponara (Empoli) Perisic (Inter) Morata (Juventus)
20p Soriano (Sampdoria) Bacca (Milan) Allan (Napoli)

 

Lorenzo Medici

Söndag med Super-Higuain och hetsigt Turin-derby

Derby di Pogba, Morata ….och Rizzoli

Det är klart att Torino är bittra efter derby-förlusten mot Juventus. Bittra över att Maxi Lopez kvitteringsmål inte godkändes fastän det borde ha gjort det. Det är klart att matchen hade kunnat gå åt ett annat håll om det hade blivit 2-2 där. Men bakom Rizzolis och hans assistenters misstag fanns det även väldigt mycket kvalité hos Juventus.

I ett fartfyllt derby med mycket nerv bjöd Pogba på en fantastisk frispark och en underbar framspelning till 1-3. Khedira visade upp en ny sida och solo-målade på ett vackert sätt. Morata hoppade in och gjorde två mål och Rugani gjorde sin bästa match i en Juve-tröja.

Det vore fel att bara stirra sig blind på det där bortdömda målet då Juventus seger var fylld av många fina prestationer.

Det som dock oroar i casa-Juve är att Dybala tvingades kliva av tidigt i matchen. Lyckligtvis verkar hans skada ha sammanfallit med att Morata har hittat storformen. Något som kan vara avgörande för scudetto-striden.

Turin-derbyt handlade mycket om Rizzoli, men lika mycket om Pogba och Morata.

Bäst sedan Maradona

Gonzalo Higuains säsong går inte att beskriva annat än att det är det bästa Napoli-supportrarna skådat sedan Diego Maradonas dagar.

Han är i sitt livs form och sprudlar av självförtroende. Han är i det där härliga stimmet då man känner att man kan göra vad som helst.

Napoli fick ett tidigt baklängesmål mot Genoa och fick slita hårt för segern. Som vanligt när de ljusblå spelade löptes det i massor, farten var uppskruvad och jakten på segern var intensiv. Napoli måste ofta jobba livet ur sig för segrarna fastän man är bättre än sina motståndare. Det imponerande är att de ofta lyckas.

Och lika ofta är det Higuain som står för lösningarna, Igår var det hans två kliniska avslut som fixade segern. Att komma ikapp Gunnar Nordahls 35 mål är faktiskt ingen omöjlighet. Det vore en sanslös bedrift i så fall.

Den klubb som vill värva Pipita i sommar kommer behöva spränga banken.

***

Finns det någon i serie A som löper mer än Allan?

***
Alejandro Gomez kan ibland vara irriterande och ojämn, men han kan också vara en liten mini-Maradona när han vill. Som mot Bologna där han gjorde ett mål, blev kapad stup i ett och fixade en straff. Speedy-Alejandro.

Även Alessandro Diamanti glimrade rejält mot Bologna (sitt gamla lag).

***
Helt okej debut för tränare Di Canio. En poäng borta mot Sassuolo är inte fy skam.

***
Chievo har nu mer eller mindre ordnat nytt kontrakt. Är vi förvånade?

***
Hellas Verona är efter förlusten mot Carpi nu mer eller mindre klara för Serie B. Vi borde vara förvånade.

***
Tänk att det är “lilla” Carpi som kan komma att använda Palermos fall till sin fördel och hänga kvar. Det är förvånade. Tränare Castori är värd en Oscar.

***

Efter bara två poäng mot Hellas Verona och Frosinone håller tredjeplatsen på att rinna ur händerna på Fiorentina. Ilicics och Kalinics formsvacka har varit en stark orsak till det. De har helt enkelt inte kunnat hålla samma höga nivå hela säsongen ut.

***

Milan och Lazio då? Vad ska man säga? Två godkända insatser från två lag som befinner sig långt ifrån de där vill vara.

Två lag som mest väntar på nästa säsong.

Lorenzo Medici

Status quo i striden om tredjeplatsen

I slutändan var det nog rättvist med delad pott mellan Roma och Inter. Och kanske var båda lagen ganska nöjda med resultatet trots allt. En poäng som gör att Roma behåller ett grepp om tredjeplatsen och en poäng som gör att Inter inte är helt avsågade från en C.L-plats.

Med tanke på Romas senaste fantastiska form var gårdagens insats en liten besvikelse. Trots att Salah och El Shaarawy kändes pigga var det var inte riktigt samma flyt i det offensiva spelet och man lyckades sällan skapa tryck med långa anfall.

Inter lyckades klara ut den lilla storm som Roma orsakade i början och gjorde sedan matchen rätt jämn med trygghet bakåt och med balkan-trion Ljajic-Brozovic-Perisic som lyckades skapa en del giftiga försök framåt.

Det var kanske inte helt oväntat att det var en av ligans mest formstarka spelare i Ivan Perisic som lyckades placera in 0-1. Kroaten är i toppslag. Den blåsvarta drömmen om att komma närmare de rödgula varade dock bara i en dryg halvtimme.

När Radja Nainggolan kastade sig fram som en offervillig harakari-samuraj och dunkade in 1-1 sex minuter från slutet, var det nog en stor lättnad som lämnade  Spallettis kropp. Hade Inter vunnit och närmat sig hade förutsättningarna om striden om tredjeplatsen förändrats rejält.

Istället är nu avståndet fortsatt fem poäng vilket är tillräckligt för att Roma än så länge ska känna sig relativt lugna. Samtidigt kan Inter fortsätta sin jakt med visst hopp. Man förlorade inte, lyckades ta en poäng och gjorde en taktiskt stabil match.

Striden intensifierades inte, men är heller inte över.

***

Det ska bli intressant att se hur Juventus reagerar på den hårda förlusten mot Bayern München. Dessutom i ett derby mot Torino.

***

Det ska bli intressant att se om Udineses nye tränare Gigi De Canio kan ge laget positiv effekt på en gång. Sassuolo borta väntar.

***

Det ska bli intressant att se vad Milan och Lazio gör av sin match. Två lag som står lite bland besvikelse och utan något större mål för resten av säsongen.


Lorenzo Medici

Lazio-fiasko och eftertankar till Juve-Bayern

Det italienska Europacup-året blev ett totalfiasko. Inte ett enda lag lyckades kvalificera sig till kvartsfinal i varken Europa League eller Champions League. Det sämsta året i mannaminne.

Bakom fiaskot fanns både slarv och inkapacitet, men också en del oflyt. Vi ska inte glömma bort att de italienska lagen fick en lottning från helvetet där bland annat Juventus, Roma, Napoli och Fiorentina fick nästan svårast möjlig lottning. Men samtidigt slarvade Juventus bort sin gruppseger som hade betytt att man sluppit Bayern Munchen och både Napoli och Fiorentina hade kunnat få andra svåra motståndare.

Egentligen fanns det inte så värst mycket att skälla på när det gäller de italienska lagen i Europa. Napoli hade en del oflyt mot Villarreal och Fiorentina mötte ett lag som var bättre. Juventus var tre minuter ifrån att slå ut ett av världens bästa lag och Roma gjorde ändå två bra matcher mot ett lag som var lite bättre i verkligheten och mycket bättre på papperet.

Det lag som misslyckades mest var Lazio. Efter att på ett fantastiskt sätt tagit en tredjeplats för drygt ett år sedan har nu allt fallit i spillror. Först blev man rejält exponerade av Bayer Leverkusen och åkte ut i kvalet till C.L. Därefter gick det halvknackigt i ligaspelet, men man gjorde bra ifrån sig i Europa Leagues gruppspel.

Men igår tog det stopp. Rejält dessutom. Efter att ha spelat 1-1 borta mot Sparta Prag i det första mötet lyftes Lazio fram som det sista italienska hoppet och klubben själv beskrev turneringen som en chans att rädda sin säsong.

Men allt drunknade.

Allt snack, allt hopp och alla koefficient-poäng sjönk till botten som tung sten.

Lazio lyckades med konststycket att missa massvis med chanser (snälla, lägg skorna på hyllan på riktigt nästa gång, Stefano Mauri) och samtidigt öppna upp svängdörrarna bakåt (Heja Hoedt). Resultatet av det blev katastrofalt. 0-3 i baken efter en halvlek är ett sorgligt kapitel och många spelare fick gå med svansen mellan benen.

Uttåget och hela säsongen är naturligtvis ett misslyckande för tränare Stefano Pioli och hans spelare. Men framför allt bör kritiken riktas mot president Claudio Lotito och sportdirektör Igli Tare.

Varför satsades det inte mer i somras när man väl tog den där tredjeplatsen? När det verkligen gäller har Lotito lyst med sin frånvaro. Han ter sig mer intresserad av sig själv än klubben. Man kan dessutom ifrågasätta klubbens oförmåga att hitta vettiga mittbackar. Fastän man behövt förstärka på den positionen i flera år är det bara Stefan de Vrij som blivit en succé. Och när han blev långtidsskadad vände man sig till Milan Bisevac.

Ja, igår kunde vi se hur bra det blev.

Mycket riktigt riktade många Lazio-supportrar sin ilska mot Lotito igår. Mynt kastades och glåpord haglade. Jag har svårt att se hur klubben ska kunna vända på det här, bygga nytt och någon gång etablera sig som ett topplag i Serie A och ute Europa. I alla fall så länge Claudio Lotito sitter kvar som president.

Igår satte hans lag den sista spiken i det italienska fotbolls-kistan.


***

Några tankar efter Juventus-Bayern Munchen.

Japp, Massimiliano Allegri lider av den där italienska defensiva ådran som många italienska tränare gör. Det fanns något fegt i att byta ut Morata mot Mandzukic. Ett sätt att börja försöka beskydda en ledning istället för att fortsätta försöka med snabba omställningar. Bytet kom för tidigt och Morata var inte trött.

Men Allegri är också en väldigt bra tränare trots allt. I fjol tog han Juventus till C.L-final och i år var han ytterst nära att lura Bayern München på en kvartsfinal-plats. Där Antonio Conte lekte martyr och klagade på bristen av pengar försöker Allegri se möjligheter och hitta lösningar.

Det ska han en stor eloge för. Juventus är i goda händer med Allegri som tränare.

***

Det var ju typiskt att just Kinsgley Coman skulle hoppa in och avgöra mot sitt “gamla” lag. Nu lyfts säkert röster för att det var fel av Juve att släppa honom till Bayern, men jag har svårt att anklaga Juve för att man gjorde det.

Visst, han kanske förtjänade mer speltid än vad han fick, men sanningen är att inga ytteranfallare passar speciellt bra in i Allegris spelsystem och man hade en annan stor talang som rättmätigt gick före i Paulo Dybala. Han hade aldrig fått samma speltid eller lyckats lika bra som han gjort i Bayern Munchen. Det är jag fullt övertygad om.

Nu kan man istället komma att casha in på en spelare man plockade gratis. Ibland får man bara släppa iväg bra spelare och försöka hitta nya.

***

Om Morata går till Real Madrid i sommar kommer Edinson Cavani dra på sig en Juve-tröja i höst.

Lorenzo Medici

En förlust som sätter sår i den svartvita själen

Det här är en förlust som kommer svida för Juventus. Svida då man var tre ynka minuter från kvartsfinal.

Allegri hade lagt upp taktiken väl. Juventus pressade när de skulle, låg rätt i positionerna och ändrade sin uppställning utefter vad Bayern gjorde. Taktiken blev desto lättare då man fick det första viktiga målet. Alabas slarv slutade med att Pogba kunde rulla in 0-1.

Men chocken för tyskarna skulle bli större. Alvaro Morata tog fart, lyfte och sköt iväg som den bäste Maradona och solo-körde ändra fram till straffområdeslinjen innan han passade Cuadrado som gjorde 0-2.

En perfekt start som hade kunnat blivit ännu bättre om man satt någon av de chanser man sedan lyckades skaka fram.

Men det skulle inte sluta lika perfekt.

Lika skickligt som Allegri hade planerat sin taktik, gjorde han även ett misstag. Han tog av Morata för tidigt. Utan spanjoren försvann någon som med sin genombrottskraft kunde hota Bayerns försvar, någon som kunde trycka ner dem och därmed slippa det stora trycket på sin egen backlinje. Jag är dessutom motståndare till att plocka bort en spelare som är i ett så uppenbart flow som Morata var.

Nu blev det precis så. Juve föll längre bak och Bayern fick längre anfall och när Lewandowski gjorde 1-2 efter en fin boll av Douglas Costa fick tyskarna blodad tand. De klev ur sin ordinära dress och blev mer som Bayern brukar vara.

Pep valde att sätta in Juve-lånet Kingsley Coman (en värvning som framstår som rena rama genidraget en dag som denna), ett byte som skulle bli lika avgörande som Allegris val att ta ut Morata. Den unge fransmannen började skapa oro på sin kant och när Evra slarvade istället för att rensa var det just Coman som slog det perfekta inlägget som nådde Thomas Mullers huvud.

Tre minuter från slutet.

Därefter kändes det kört för Juventus och skulle även komma att bli det. Det gick inte att ställa om, det gick inte att byta in Morata igen, det gick inte att hämta sig psykiskt.

Juventus hade liksom genomfört sin match, medan Bayern bara hade börjat göra det. Swish, swish så hade Thiago Alcantara gjort 3-2 i förlängningen och sedan Coman 4-2 efter en lysande aktion.

Det är mycket möjligt att det bästa laget till slut gick vidare, men Juventus hade i stort sett gjort allt perfekt för att kunna lura Bayern på kvartsfinalen. Men Allegris felaktiga byte och Evras stora miss blev enligt mig avgörande.

Det här är en förlust som kommer sätta djupa sår i den svartvita själen ett bra tag framöver.

Lorenzo Medici

Omöjligt uppdrag för Juventus?

Ska man slå ut Bayern München i en åttondelsfinal krävs det nästan att man inte har släppt in något mål i hemmamötet och helst ha gjort något framåt. Juventus gjorde visserligen två mål i det första mötet, men släppte in två mål i baken.

För att vinna över detta Pep-styrda rörliga total-fotbolls-liknande lag krävs det något alldeles extra. Att kunna göra något mål i kväll är verkligen inte omöjligt, men att stå emot tyskarnas fantastiska offensiva kraft och inte släppa in något mål kommer bli extremt svårt.

Mer än extremt svårt.

Har man dessutom tre nyckelspelare borta kan man nästan beskriva det som ett omöjligt uppdrag.

Att Giorgio Chiellini är borta är visserligen ett avbräck, men också något de vant sig vid och har klarat av bra tack vare Bonuccis och Barzaglis fina försvarsspel. Det borde inte vara något större problem.

Playmakern Claudio Marchisio är svårare att ersätta. Det är mycket möjligt att Hernanes kliver in i hans ställe. Han har inte riktigt Marchisios spelförståelse och det blir viktigt att han inte dräller med bollen i sävlighet som han har tendens att göra. Han måste prestera på topp då Marchisio är så viktig för laget. Ett annat alternativ är att Allegri istället väljer att spela med Stefano Sturaro och få in mer elakhet och dynamik.

Den spelare som kommer saknas mest är såklart Paulo Dybala. Hans skada kommer extremt olägligt då han är en spelare som kan göra skillnad på egen hand. Argentinaren kan förvandla halvchanser till mål i ren briljans och hans förmåga att dra på sig frisparkar och ta sig förbi motståndarna kommer saknas.

Mario Mandzukic kan förmodligen spela och hans styrka och elakhet kommer bli nödvändig, men känslan är att någon av Alvaro Morata eller Simone Zaza kliva fram. De har inte Dybalas teknik, men kan plocka fram genombrottskraft och sin skicklighet i straffområdet. Det är inte omöjligt att valet faller på spanjoren och han har haft en tendens att lyfta sig i Champions League-spel. I kväll kan han bli tvungen att göra mer än att bara lyfta sig. 

Kvällen till ära lär såklart kräva att alla spelare är på topp för att Juventus ska kunna ha någon chans, men den spelare som i Dybalas frånvaro mest kan göra skillnad är, Paul Pogba. Det vore ett fantastiskt tillfälle för honom att plocka fram alla sina kvalitéer och bära fram Juventus mot en framgång.

Juventus slår naturligtvis ur underläge och kvällens match mot Bayern Munchen är något av ett omöjligt uppdrag. Men visst, “it aint over until the fat lady sings”, som man bruka säga. Hur vackert den gamla damen sjunger i kväll får vi se.


Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "100 år är ingenting, Dybalas mål är allting"

Omgång 29:

10p Paulo Dybala (Juventus)
Dybala dansar fram på planen, plockar ner gåvor från fotbollshimlen och skänker dem till oss form av mål, härlig kvickhet och smekande bollbehandling. Det fanns inte massor att glädjas åt under matchen mellan Juventus och Sassuolo, men det fanns Dybala och hans fantastiska mål. Det räckte bra.

9p Miroslav Klose (Lazio)
Visst han är snart hundra år och är inte lika vass som för några år sedan. Men ve dem som dömt ut Klose helt hållet.  Två mål mot Atalanta visade att det finns gott kry i den tyska målmaskinen ännu.

8p Ivan Perisic (Inter)
Nu börjar äntligen Perisic bli den där poängspelaren Inter hoppades han skulle bli. Målskytt och bäst på plan mot Bologna. Kroaten har prickat formen i ett läge när Inter behöver det som mest då de jagar en tredjeplats.

7p Ciro Immobile (Torino)
Gjorde två mål mot Genoa varav det andra gjord med exceptionell striker-klass, ett tillslag i bortre krysset. Det är så man vinner en biljett till EM i sommar (och även kontrakt med bra klubbar).

6p Edin Dzeko (Roma)
Titta vem som är på listan! Gjorde mål mot Udinese, men såg också bättre och starkare ut i både bollmottagningar och dueller. Ska Spalletti få ordning på Dzeko också? Hoppet finns.

5p Alessandro Florenzi (Roma)
Nosade upp läget och gjorde 0-2 på ett mycket kyligt sätt. Klarade även av defensiven mot Udinese. Ljuvlig allt-i-allo-spelare.

4p Jorginho (Napoli)
Slog sällan bort en boll och bjöd på fin mittfälts-geometri mot Palermo och var enligt mig planens bästa spelare. Har haft en grym säsong.

3p Kostas Manolas (Roma) Danilo D´Ambrosio (Inter) Pierluigi Gollini (Verona)

2p Diego Perotti (Roma) Miranda (Inter) Juan Cuadrado (Juventus)
Gonzalo Higuain (Napoli)

1p Alex Sandro (Juventus) Fabio Quagliarella (Sampdoria) Allan (Napoli) Cristian Ansaldi (Genoa) Luca Rigoni (Genoa) Keita (Lazio)

Minuspoäng:

-5p Danilo Soddimo (Frosinone)
Orsakade klantigt den straff som fixade segern till direkta botten-konkurrenten Carpi. Ett misstag som kan bli kostsamt.

-4p Cristian Molinaro (Torino)
Hade stora problem på sin kant och drog ner Ansaldi vilket gav en av Genoas straffar.

-3p Carlos Bacca (Milan)
Gjorde många misstag och var aldrig farlig mot Chievo. Har tappat stinget och verkar vara i en formsvacka.

-2p Babacar (Fiorentina)
Kändes statisk, sällan farlig och lyckades inte hålla i boll så att Fiorentina kunde flytta fram. Måste visa mycket mer.

1p: Francesco Peluso (Sassuolo) Saphir Taider (Bologna) Tino Costa (Fiorentina) Sinisa Andelkovic (Palermo)  Mato Jajalo (Palermo)  Edenilson (Udinese).

Poängligan:

80p Higuain (Napoli)
72p Dybala (Juventus)
51p Insigne (Napoli)
38p Salah (Roma)
37p Barzagli (Juventus)
36p Handanovic (Inter) Ilicic (Fiorentina)
30p Hamsik (Napoli)
29p Koulibaly (Napoli)
27p Pjanic (Roma)
26p Miranda (Inter) Manolas (Roma)
25p El Shaarawy (Roma)
24p Bonaventura (Milan) Kalinic (Fiorentina)
23p Ljajic (Inter) Pogba (Juventus)
22p Gervinho (Roma)
21p Borja Valero (Fiorentina) Gomez (Atalanta) Saponara (Empoli)
20p Soriano

Lorenzo Medici

Den tredje platsen

I väntan på Bayern tog Juventus emot ett Sassuolo utan nyckelspelare som Berardi, Missiroli och Cannavaro.  Juventus nya superstar Dybala visade upp sin gyllene och skruvade elegant in matchens enda mål.  Fredagsjobbet fixat.

Napoli ger sig dock inte.

Det blev mycket bollinnehav och en hel del chanser för Napoli, men det skulle krävas en straff för att Napoli skulle vinna. Higuains nummer 27 och de ljusblå hänger på.

Men förutom att scudetto-kampen går vidare ser även striden om den viktiga tredjeplatsen ut att kunna bli en rysare. Vi kan mer eller mindre säga att det det står mellan Roma, Inter och Fiorentina. Så vilka har bäst chans att ta hand om den där sista C.L-platsen?

Roma

Igår: Seger med 1-2 över Udinese. Salah-skarv och Dzeko-mål. Sedan kyligt avslut av Florenzi efter att nosat sig in in i straffområdet. Roma mötte dock ett ganska svagt Udinese.

Luciano Spalletti har väckt Roma, gett dem en ny identitet och radar nu upp segrar. Det skulle inte förvåna mig om han också till slut får ordning på Edin Dzeko. Igår hittade bosniern rätt med matchens enda mål och var även med och byggde upp 0-2, vilket skapar lite hopp om att han kan ge Roma det man hoppades han skulle ge dem. Mål, någon som kan hålla i boll och styrka i straffområdet.

Vad talar för? Den fantastiska formen, Spalletti och att man har en ruskigt stark offensiv.

Vad talar emot? Att den fantastiska formen inte kan hålla hela säsongen ut och att man har ett rätt tufft schema med Rom-derby och Napoli som knepiga matcher.

Spelprogram: Inter (h) Lazio (b) Bologna (h) Atalanta (b) Torino (h) Napoli (h) Genoa (b) Chievo (h) Milan (b)


Fiorentina

Igår: Oväntat poängtapp mot Verona. Mauro Zarates mål räckte inte.  

De flesta tror ju inte att Fiorentina kommer klara av att ta en Champions League-plats. Det inkluderar mig. Men vi ska nog akta oss för att tro att de kommer ge sig så lätt. De har ett bra grundspel och har många offensiva vapen att tillgå. Dessutom har de något lättare program att tillgå än vad Inter och Roma har. Trots det är min känsla att de också kommer ha lättare att tappa poäng där man kanske inte tror att de ska göra det. Precis som igår mot Verona.

Vad talar för: Att de får vara outsiders, de har ett hyfsat lätt schema och att man har många bra offensiva alternativ att välja på.

Vad talar emot: Att de förmodligen kommer tappa poäng i någon eller några av de matcher man inte förväntas göra det. Att varken Ilicic eller Kalinic är i toppform.

Spelprogram: Frosinone (b) Sampdoria (h) Empoli (b) Sassuolo (h) Udinese (b) Juventus (h) Chievo (b) Palermo (h) Lazio (b)

Inter

I lördags: Lyckades besegra Bologna med 2-1. Ingen jätteimponerande insats, men man tog viktiga tre poäng när Perisic gjorde mål igen och D´Ambrosio tog liten revansch för Juve-fiaskot. Perisic ser ut att ha kommit igång på allvar och börjar nu bli den där poängspelaren man hoppades att man värvade i somras.

Efter en svag period har Inter nu hittat en ganska bra form. Man har vunnit de tre senaste matcherna och offensiven har sett bättre ut än på länge. Det ger nytt hopp. Givetvis måste man ta minst ta en poäng mot Roma nästa vecka, annars kan bli riktigt, riktigt svårt att ta tredjeplatsen både psykiskt och rent poängmässigt.

Vad talar emot: Att man har uppåtgående form och att spelare som Perisic, Miranda och Ljajic har sett bra ut på sistone. Förhoppningen är att de senaste segrarna gett blodad tand.

Vad talar emot: Att formen bara en tillfällig illusion och att man snart är tillbaka till samma krampaktig spel som för några veckor sedan. Icardis skada oroar också en aning (kan bli borta en månad).

Spelprogram: Roma (b) Torino (h) Frosinone (b) Napoli (h) Genoa (b) Udinese (h) Lazio (b) Empoli (h) Sassuolo (b)

I och med toppad form och ett litet försprång tror jag att det blir Roma som tar den sista Champions League-platsen. Men Inter kan komma att ge dem en match, inte minst om de lyckas ta minst en poäng när de möts om en vecka.

En match som verkligen går i tredjeplatsens tecken.

***
Matchen mellan Chievo och Milan var rena rama sömnpillret. Förutom en italiensk cup-final känns det nästan som om Milans säsong är över, att de nu mest handlar om att se vilka spelare som är värda att behålla.

Vilket inte är många…

***

Gillade vad Robin Quaison ändå gjorde under den lilla tid han hade boll.

***

Ciro Immobile gjorde två mål för sitt nygamla lag mot sitt ännu äldre lag.  Det andra målet var rena ett vackert fyrverkeri-skott i bortre på en touch. Sådant som kan ta en till EM.

Det räckte dock inte till seger. Genoa vände och vann. Cerci gjorde två straffmål för sitt nya lag mot sitt gamla lag och en Rigoni-nick ordande sedan 3-2.

***

Miroslav Klose må vara hundra år och må lämna Lazio efter säsongen, men emellanåt orkar benen fortfarande och han vet han vart motståndarmålet befinner sig. Som igår mot Atalanta.

Lorenzo Medici

Milans spekulativa framtid med Di Francesco

Nu har ryktena satt igång på allvar. Att Sinisa Mihajlovic lämnar Milan och Eusebio Di Francesco tar över till nästa säsong.

Visst, det kan gärna lika bra bli Vincenzo Montella, Roberto Donadoni eller någon annan, men det finns logik i att Di Francesco är det hetaste namnet då han inte bara vunnit över Milan flera gånger med sitt Sassuolo utan gjort sig ett namn under sina år i klubben.

Ytterligare en faktor att Milan borde vara intresserat av Di Francesco är att Berlusconi nog gärna ser att en italienare tar över som tränare. Han har flera gånger pratat om att “italienisera” klubben och det fanns intresse för Maurizio Sarri förra sommaren.

Att se Di Francesco i Milan vore spännande. Han har gjort sig förtjänt av en sådan chans och hans offensiva fotboll borde kunna ge en bra injektion till ett lag som behöver det.

Men att bara tro att allt löser sig bara för att man hittar rätt tränare är att vara naiv.

Klubbens misslyckande har främst med andra saker att göra. Ekonomin har varit ett problem, men när man valde att värva dyrt i somras träffade man inte rätt. Att skapa ett framgångsrikt lag kräver att man är smarta och skickliga på transfermarknaden. Att man hittar rätt spelare som både passar in och som levererar.

De senaste åren har varit rena rama katastrofen för Milan och Galliani ur den aspekten. Förra sommaren överbetalade man rejält för Bertolacci och man kan ifrågasätta om man inte kanske borde lagt Bacca-pengarna på andra nyförvärv.

Balotelli blev en fiasko-chansning och man fortsätter att förlänga kontrakt med spelare som blir äldre och inte kan flytta nålen. Saponaras och El Shaarawys triumftåg gör säkert också ont.  Man kan ju lugnt säga att om Di Francesco skulle ärva dagens Milan skulle han förmodligen bara förbättra saker och ting på ett minimalt plan.

Jag tror att en förändring till 4-3-3 skulle i sig innebära ett lyft och möjligen skulle han få fart på Bertolacci i en Missiroli-roll, ge Jose Mauri fler chanser, göra en offensiv trio med Bonaventura, Bacca och Niang lite mer rörliga och giftiga (ironiskt nog hade El Shaarawy varit perfekt för Di Francesco), men jag har svårt att se att han skulle kunna göra världsspelare av De Sciglio, Honda, Zapata, Kucka, Montolivo eller få ordning på Super-Mario.

I slutändan är man vad man är. Det kommer krävas en innovativ mercato för att kunna förändra saker till det man vill nå.  Det går inte att vänta på Mr Bee, Mr X, eller Mr Godot medan Barbara flyger till Nyon, det kommer krävas att man säljer spelare för att få in pengar till nyförvärv.

Man kan glömma att försöka få in pengar på Bertolacci då han mer än halverat sitt värde och spelare som Zapata, Kucka, Honda eller Menez är knappt värda en spottstyver idag. Visst, man kan lura någon att De Sciglio fortfarande är en världsback i görningen eller offra Donnarumma för stora pengar, men det bästa är att hålla sig till den realistiska verkligheten.

Roma lär vilja köpa loss El Shaarawy för ca 13 miljoner euro. Det är en trolig verklighet. Utöver det är det egentligen bara Carlos Bacca som kan ge klirr i kassan. Colombianen är lagets bästa anfallare och att sälja honom vore ett avbräck, men samtidigt är han inte alls oumbärlig. Det kommer finnas klubbar som är redo att betala ca 30-35 miljoner euro för honom.

Det skulle betyda ca 50 miljoner euro. Lägg till 20 miljoner för ytterligare några smarta manövrar som till exempel bland annat att sälja Luiz Adriano till Kina eller Premier League.

Så vart ska man börja? Kanske med dessa spelare:

Domenico Berardi
Men han kommer ju gå till Juventus som har rätt att köpa loss honom för ca 15 miljoner euro? Sakta i backarna. Om han hade passat in perfekt i Allegris modell hade gått redan i somras. Risken är att han går samma öde som Zaza till mötes i Juve och det lär inte vara något han vill. Jag kan mycket väl se att Juventus struntar i sin köpoption eller att man köper honom och sedan säljer honom till Milan för någon miljon euro mer. Har Milan Di Francesco i bagaget ökar även chanserna att värva Berardi.

Emanuel Mammana
Hur vore det att fortsätta föryngra mittförsvaret med en av argentinas mest talangfulla mittbackar? Sousa ville ha honom i vintras och jag litar på hans omdöme och det jag sett av Mammana.

Joseph Alfred Duncan
Ge Sassuolo 4-5 miljoner euro, två spelare (Rodrigo Ely, Andrea Poli?) och ta in Duncans dynamik.

Godfred Donsah
Ett troligen lite dyrare, men kanske ännu bättre alternativ än Duncan.

Matias Vecino
Det behövs en rörlig, hårt jobbande, vasst skjutande mittfältare som orkar köra tvåvägsspelet på ett framgångsrikt sätt. Enter Vecino. Tror han skulle passa utmärkt.

Arkadiusz Milik
Är kanske ingen Bacca, men är en rörlig, teknisk och målfarlig anfallare som skulle kunna bli en liten Shevchenko-miniatyr. Jag är ett fan.

Anwar El Ghazi
Jag gillar El Ghazis talang och tror att han kan bli en riktigt bra offensiv spelare. Om priset är det rätta bör man slå till. Men om man värvar Berardi (som även han främst spelare till höger) och har Bonaventura på den andra kanten är det tveksamt om man ska värva holländaren. Ett alternativ är att flytta ner Bonaventura på mitten, men det är tveksamt om han är som bäst där. Blir Berardi för dyr eller vill gå till Juventus kan El Ghazi vara ett bra alternativ.


Nu återstår det bara att se om Milan verkligen kommer satsa på en av Italiens mest spännande tränare till nästa säsong eller inte.

Lorenzo Medici

No goals, no party

Någonstans på Olimpicos läktare brukar det ju finnas en banderoll med skriften “No Totti, no Party”. Ett sätt att hylla Francesco Totti. Igår fick han välförtjänta applåder från publiken på Santiago Bernabeu när han hoppade in i slutet av matchen mot Real Madrid. Nu är det kanske dags att sätta upp en ny banderoll. Ett plakat med texten, No goals, no party.

För gör man inga mål blir det ingen fest. I alla fall ingen Champions League-fest.

Att Roma inte lyckades göra något mål under de två mötena med Real Madrid är ett smärre under. I den första matchen hade man gott om tillfällen och igår hade åtminstone tre solklara målchanser.

Och medan Roma misslyckades med det viktigaste i fotboll visade Cristiano Ronaldo båda gångerna hur man skulle göra. Den skillnaden var tydlig och avgörande.

Luciano Spalletti hade formerat en ultra-offensiv uppställning i ett försök att skapa mirakel på Bernabeu. En offensiv med Dzeko, Salah, El Shaarawy, Perotti och med Pjanic som defensiv mittfältare var verkligen friskt vågat.

I praktiken blev det dock ingen tok-offensiv utan det var Real som hade mest boll och styrde det mesta av spelet. Men visst lyckades Roma skapa chanser. Vid ställningen 0-0 hade först Dzeko ett gyllene läge i straffområdet och sedan hade Salah två jättechanser att ge Roma ledningen.

Men inga mål.

Edin Dzeko har förvandlats till ett praktfiasko, en spelare utan självförtroende, med för dålig första-touch och med massvis med missade målchanser. Då spelar det mindre roll att hans fysik ibland kan göra sig gällande. Det är kanske ingen slump att Roma gått som bäst i ligaspelet utan honom.

Mohamed Salah har attribut som skulle kunna göra honom till en av världens bästa spelare, den otroliga snabbheten och förmågan att få med sig bollen i fart. Men även han missar för många klara chanser. Känslan är att han kommer förbli en spelare som kan konsten att göra svåra mål, men har svårt att sätta dit de enkla lägena. En glimrande spelare som inte är tillräckligt konkret.

Det är lättare att leva med en Salah som ändå skapar så pass mycket med sin giftighet än med en stark striker som inte kan göra mål. Det återstår att se om Dzeko någonsin kan leva upp till förväntningarna, men tiden verkar rinna ut i sanden för bosniern.

När Roma missade sina chanser, vek man till slut ner sig och till viss del är det en fråga om en mentalitet som inte ännu finns där, men det är också svårt att hålla undan för baklängesmål i all evighet när man inte gör mål framåt fastän tillfällena ges.

Som jag skrev efter det första mötet så finns det någonstans något att bygga på. Spallettis Roma har den senaste tiden visat att de har ingredienser för att en dag kunna slåss om en scudetto. Om än inte den här säsongen, så kanske nästa.

Men då måste man förbättra vissa saker. Som till exempel att bli mer konkreta och göra mål på sina chanser. Annars är risken stor att man bara blir ett exotiskt välspelande lag som är roliga att se på, men som i slutändan inte vinner några titlar.

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Barzagli och Salah veckans stora vinnare"

Omgång 28:

10p Mohamed Salah (Roma)
Gjorde två mål och gav Fiorentina stor huvudvärk med sin snabbhet och skicklighet. Ser ut att ha hittat storformen under Spalletti och egyptierns framfart är bästa receptet till en tredjeplats.

9p Andrea Barzagli (Juventus)
Var som vanligt klinisk i sitt försvarsspel och kryddade sin insats med att göra 0-1-målet mot Atalanta. En garanti. Dags och bygga en staty av Barzagli.

8p Faouzi Ghoulam (Napoli)
Firade stora triumfer till vänster mot Chievo när han ständigt tog sig fram på sin kant och skapade farligheter. Stod för en perfekt framspelning till Higuains 1-1-mål. När algeriern är så här bra är han en av ligans bästa ytterbackar.

7p Adem Ljajic
När Ljajic är planen händer det positiva saker för Inter. Gjorde 1-0 på egen hand vilket banade vägen för segern över Chievo. Har tekniken, farten och briljansen som gör skillnad.

6p Mauro Icardi (Inter)
Var på rätt ställe och styrde in 2-0 och spelade sedan fram till 3-1 målet via ett fint inlägg. Visade att han är en striker av högsta klass.

5p Stephan El Shaarawy (Milan)
Roma anstormade Fiorentina både från höger och från vänster. På den ena sida dominerade Salah och på andra var det El Shaarawy som hade lekstuga. Ett mål och en assist blev facit under fredagkvällen och succén är ett faktum.

4p Alfred Duncan (Sassuolo)
Dundrade in 1-0 med enorm kraft och stod för en mycket bra insats på mitten mot Milan. Kommer bidra med mycket nytta och poäng åt Sassuolo i framtiden.

3p  Miralem Pjanic (Roma) Franco Vazquez (Palermo) Antonio Cassano (Sampdoria)

2p Radja Nainggolan (Roma) Nicola Sansone (Sassuolo) Gonzalo Higuain (Napoli) Sime Vrsaljko (Sassuolo)

1p Lazaros (Sampdoria) Roberto Soriano (Sampdoria) Ivan Perisic (Inter) Domenico Berardi (Sassuolo) Leonard Blanchard (Frosinone) Andrea Belotti (Torino)

Minuspoäng:

-5p Davide Astori
Rena rama harakirin i Violas försvar. Hängde sällan med, styrde in Salahs mål i egen bur och gav sina motståndare fribiljett genom det purpurfärgade försvaret med pinsam lätthet.

-4 Facundo Roncaglia (Fiorentina)
Upphävde offsides titt som tätt och gick bort sig med jämna mellanrum. Var rena rama virrpannan mot Roma och utstrålar inte direkt spelförståelse. Hade det inte varit för hans fina brytning som räddade ett baklängesmål i den första halvleken hade han passerat Astori.

-3p Mario Balotelli (Milan)
Fick chansen mot Sassuolo och tog den inte. Det hände sällan något konkret och Mario var sällan innanför straffområdet. Framtiden ser nu mycket oviss ut för 24-åringen då varken Milan eller Liverpool lär vilja behålla honom efter säsongen.

-2p Tino Costa (Fiorentina)
En katastrof på mitten. Trög, vann sällan boll och skapade inget framåt. Meningslöst nyförvärv.

-1p Carlos Bacca (Milan) Giacomo Bonaventura (Milan) Juraj Kucka (Milan) Marco Alonso (Fiorentina) Filip Helander (Verona) Massimo Maccarone (Empoli)

Poängligan:

78p Higuain (Napoli)
62p Dybala (Juventus)
51p Insigne (Napoli)
38p Salah (Roma)
37p Barzagli (Juventus)
36p Handanovic (Inter) Ilicic (Fiorentina)
30p Hamsik (Napoli)
29p Kouilably (Napoli)
27p Pjanic (Roma)
25p El Shaarawy (Roma)
24p Miranda (Inter) Bonaventura (Milan) Kalinic (Fiorentina)
23p Ljajic (Inter) Pogba (Juventus) Manolas (Roma)

Lorenzo Medici

Sovande giganter som aldrig vill vakna

Inter och Milan är saknade. Saknade i toppen av Serie A, saknade som två scudetto-antagonister som skulle stärka den italienska fotbollen rejält. Sovande giganter som aldrig vill vakna.

Deras misslyckanden går att härleda till ekonomi, men också till felaktiga tränarval och märkliga värvningar. Den här säsongen har de turats om att skapa falska förhoppningar och kanske är det dags att bestämma sig för vad de är. Flipp eller flopp?

Inter rivstartade säsongen med ett granit-starkt försvarsspel, men luftslottet började pysa i takt med att offensiven aldrig blommade ut. Svackan kom och även försvarsspelet rasade.

Den tredjeplats som såg fullt möjlig ut började slippra dem ur händerna. Men just när allt såg ut att gå förlorat tändes ett nytt litet hopp. I förra veckan vann de över Juventus med 3-0 (bara för att åka ut på straffar) och igår fungerade offensiven bra igen när man besegrade Palermo med 3-1.

En stor del i de senaste framgångarna är Adem Ljajic. Att han inte varit ordinarie den senaste tiden har varit en gåta för mig och igår var det tydligt hur beroende Inter är av en spelare som kan göra sin gubbe, attackera med fart och teknik och skapa saker på egen hand. Hans 1-0-mål mot Palermo var en pärla och banade väg för segern.

Lägg till att Mancini även valt att på nytt sätta Perisic i startelvan och att Icardi tar hand om striker-rollen och de blåsvarta har grunden för en bra offensiv. Den trion är något Mancini tidigare borde ha satsat mer på och som han nu måste fortsätta med. Om han väljer Palacio, Brozovic eller Eder som “fjärde” offensiv spelare spelar nog mindre roll.

Ytterligare faktorer till de två senaste starka matcherna är att Gary Medel åter känns lika bra som i höst och att Kondogbia börjat hitta rätt. Inters senaste segrar tänder ett litet hopp och de är ännu inte borta från kampen om tredjeplatsen, men deras egna form sammanfaller med Romas fantastiska toppform vilket ställer till det en aning.

Om drygt två veckor möts de och då lär det krävas något alldeles extra från Mancinis mannar för att de ska kunna kliva av Stadio Olimpico med en rödgul skalp i bagaget.

Men det är nog ända vägen till en Champions League-plats.


Medan Inter är på väg upp är Milan på väg ner. Efter ett par fina matcher med starkt försvarsspel drabbades de av den grönsvarta förbannelsen. Sassuolo har blivit något av Milans boogie-team de senaste åren och Milan har aldrig vunnit mot dem på bortaplan.

Samma visa gällde igår. Alfred Duncan gjorde skäl för namnet och dunkade in 1-0 och Sansone fixade 2-0 i den andra halvleken.

Mihajlovic må hävda att de hade domaren emot sig och att man skulle haft frispark innan 2-0-målet ägde rum, men sanningen var också att man hade svårt med Sassuolos fart och dynamik och problem att bygga ett eget spel.

Balotelli och Bacca var två zombies längst fram och från mittfältet kom det sällan något kreativt. Kanske var det helt enkelt naivt att tro att Alex och Zapata skulle stänga igen butiken resten av våren, att Kucka skulle vara en mittfältsdynamo i mer två, tre matcher och att Bonaventura skulle orka vara lagets bästa spelare i match efter match.

I slutändan är vad man är och detta Milan är helt enkelt inget lag som är tillräckligt bra för att nå en topp tre-placering. Det är den bistra sanningen.

Och i fotbollsstaden Milano fortsätter det att blåsa hårda vindar.

***

En stor del i att vinna en scudetto är att klara av de där “dagarna på jobbet”. Det vill säga de “enkla” matcherna som man måste vinna fastän man kanske inte är supertaggade.

Juventus kan den konsten bäst av alla i Italien och segern över Atalanta var just en sådan. Man hade inte jättemånga chanser, men tog dem när de dök upp och de höll koncentrationen uppe i backlinjen.

Napoli har lite svårare med de där vardagsmatcherna. Mot Chievo krävdes det mycket kraft, slit och skapade chanser för att vinna och man var heller inte helt osårbara bakåt. Det tar mer energi från Napoli än från Juventus för att vinna matcher helt enkelt. I slutändan kan det vara avgörande.

Men segern över Chievo betydde också trots allt att man fick igång målskyttet igen och att man spelmässigt såg vassa ut. Inget lag i Italien fortsätter att attackera fastän man leder som Napoli gör. Det är något jag skulle vilja att fler italienska lag tog efter.

***
Bygg en jäkla staty av Andrea Barzagli.

***

Gonzalo Higuain är nu uppe i 26 gjorda mål. Gör han sex mål till passerar han Luca Tonis 31 fullträffar och går upp på 32 mål, vilket skulle vara det bästa resultatet sedan 1959.

Argentinaren är på väg mot en monster-säsong och det är inte omöjligt att De Laurentiis säljer honom i sommar när prislappen står som allra högst.

***
Ciro Immobile missade sin straff. Lucas Biglia gjorde det inte. Det var nog det som var skillnaden mellan tre och en poäng för Torino.

Känslan är att man kanske inte kommer komma längre med Ventura och att ett tränarbyte kommer ske i sommar.

Jag har svårt att förstå att inte Keita och Milinkovic startar jämnt för Lazio. Ligasäsongen är mer eller mindre i ett vakuum och vad bättre än att då spela in sina unga spelare? Båda var riktigt bra när de hoppade in igår.

***

Frosinones seger innebär att de bara är en poäng ifrån att kliva över nedflyttningsstrecket. Min oro för Palermos Serie A-liv var befogad.

Men det är fler lag som tidigare trodde sig vara säkra som nu börjat känna flåset i nacken.

Lorenzo Medici

Roma Deluxe

I den sjunde raka ligasegern var det Roma Deluxe vi fick se. 

Bort med Dzeko, väck El Shaarawy från de döda och in med Perotti som falsk tia och vips så har Roma hittat en supertrio som nedmonterar motståndarförsvaren med speed, väggspel, instick och teknik.

Det är vackert att se på.

Mot ett suicidalt Fiorentina firade Spallettis rödgula raket stora triumfer. Var det inte Salah som lurade en purpurfärgade försvarare så var det Faraonen som blåste förbi Roncaglia i 180 kilometer i timmen.

Och var det inte El Shaarawy som dök upp på rätt ställe vid rätt tillfälle så var det Diego Perotti. Allt ackompanjerat av Pjanics ultra-skickliga framspelningar och Nainggolans dynamik på mitten. Så supertrion var egentligen en kvintett av magi.

Det var samspel, finurlighet, fart och briljans på högsta nivå.

Matchen hade knappt börjat innan den hade passerat förbi Fiorentinas ögon. Tre mål på fyrtio minuter hade kunnat vara ännu mer. Och när Salah placerat in 4-1 efter en fantastisk direktpass av Pjanic tillät sig Spalletti till och med att slänga in kungen av Rom. Tiden var väl kanske inte tillräcklig att göra något väsentligt på för Francesco Totti, men han hann i alla fall med en vass frispark som smekte stolpen.

Livet kan inte vara så mycket bättre för Roma just nu. Spalletti är tillbaka, Totti fick hoppa in, man besegrade Fiorentina och tog ett litet grepp om tredjeplatsen och man spelar vägvinnande och underhållande fotboll.

Roma Deluxe.


Lorenzo Medici

Inter bjöd på något nytt igår - en smak av hopp

Jag hade förberett Roberto Mancinis dödsbädd, suttit och skrivit en hel text om hur han är ansvarig för Inters misslyckande den här säsongen.

Men så hände returen i Copa Italia. Och även om jag står fast vid alla de många punkter jag tycker att Mancini misslyckats med, gav gårdagens match en ny smak.

En smak av hopp.

Jag fick helt enkelt spara texten och skjuta upp den till en annan gång och vill det sig väl för Inter och Mancini kommer den hamna i papperskorgen. Vi ska givetvis inte dra för stora växlar på att Inter lyckades hämta upp ett underläge 3-0 till 3-3 igår, då Juventus startade med i stort sett hela “B-laget” och en darrig Rugani.

Men ändå.

Det fanns många saker som gladde de blåsvarta supportrarna igår. Gårdagens lag som Mancini släppte loss hade lösare tyglar, gick bärsärkagång på kanterna och visade prov på vilja och lust.

Anfallstrion med Eder, Ljajic och Perisic var rörliga och finurliga. De utmanade och de använde sig av farten som vapen.

För mig är det en gåta varför Ljajic petats de senaste matcherna då han är en av få som skapa oreda med sin teknik. Han bör alltid vara en man för elvan.  Även om Ivan Perisic inte är så bra som reklamerat har han ändå kvalitéer som Inter mår bra av. Det såg vi igår. Han har inhandlats för ganska dyra pengar och ska nog in i startelvan permanent. Detsamma gäller för Kondogbia.

I brist på kreativa mittfältare är ändå Marcelo Brozovic den bästa lösningen man har. Visst, han är ojämn och ibland lite irriterande hetsig, men han har också skickliga fötter och kan skapa saker både på egen hand och för sina medspelare.

Igår var han en nyckelperson i segern. Han snuvade bollen av en sävlig Hernanes och satte dit det viktiga tidiga ledningsmålet och gjorde även 3-0 på straff. Däremellan var han kanske planens bästa spelare.

Jag hade velat helst velat sett en trygg playmaker på Inters mittfält, men han hade i så fall gärna fått flankeras av Brozovic. Även Medels kampinsats på mitten, Eders fina match och Juan Jesus försvarsinsats bör nämnas. Jag tycker även att Davide Santon gav bevis på att det är märkligt att inte fått spela mer.

I slutändan räckte inte Inters upphämtning till en final, utan bara till en hedersamt uttåg efter straffsparksläggning.

Men visst gav det lite hopp om att Mancini och Inter hittade någonting igår.

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Bonunbauer och Faraonen i topp"

10p Leonardo Bonucci (Juventus)
Det italienska derbyts stora spelare. Var lysande längst bak med sin spelförståelse, fina uppspel och brytsäkerhet. Som om det inte var nog dundrade han in 1-0-målet som den finaste strikern. Visade till och med upp ett fin teknisk aktion på offensiv planhalva som extranummer. “Bonunbauer”.

9p Stephan El Shaarawy (Roma)
Gjorde först ett drömmål och satte sedan spiken i Empolis kista när han stormade fram och slog in en retur i mål. Hittat självförtroendet i sin nya omgivning och känns mer och mer som ett fynd för Roma.

8p Andrea Barzagli (Juventus)
Alltid så säker, alltid så stabil. Imponerade mot Inter där han vann sina dueller och stod rätt hela tiden. Bildar tryggt par med Bonucci.

7p Antonio Di Natale (Udinese)
Efter en säsong där Di Natale lyst med sin frånvaro visade han vägen mot Verona med två fina assists. Nu känns Serie A mer bekant igen.

6p Cristian Tello (Fiorentina)
Löpte sönder Napoli i den första halvleken och höll på att göra mål när hans fina avslut träffade kryssribban. Framstår mer och mer som ett mycket vasst nyförvärv.

5p Miralem Pjanic (Roma)
Den stora arkitekten i segern mot Empoli. Styrde och ställde med sin fina teknik och passningsskicklighet och dundrade in sin egen frisparksretur i mål.

4p Fernando (Sampdoria)
Gjorde det viktiga och förlösande 1-0-målet mot Frosinone och kokade ihop fina saker på mitten. Tog ansvaret när det behövdes som mest.

3p Keisuke Honda (Milan) Alex Sandro (Juventus) Borja Valero (Fiorentina)

2p Diego Perotti (Roma) Juraj Kucka (Milan) Luca Antonelli (Milan) Gregoire Defrel (Sassuolo)

1p Fabio Quagliarella (Sampdoria) Geoffrey Kondogbia (Inter) Joaquin Correa (Sampodria) Cristian Zapata (Milan) Matias Vecino (Fiorentina) Domenico Berardi (Sassuolo)

Minuspoäng:

-5p Danilo D´Ambrosio (Inter)
Bjussade på det första baklängesmålet när han nickrensade rakt i gapet på Bonucci. I övrigt klart medioker på sin kant. Ingen vidare kväll för italienaren.

-4p Mauricio (Lazio)
Orsakade en straff och var allmänt långsam, klumpig och bedrövlig. Med Mauricio i backlinjen kommer Lazio inte komma någonstans.

-3p Tim Matavz (Genoa)
Osynlig och meningslös mot Chievo. Pavoletti är saknad.

-2p Giampaolo Pazzini (Verona)
Missade en jättechans och drog på sig ett onödigt gult kort som innebär att han är avstängd till nästa match.

-1p Felipe Melo (Inter) Gary Medel (Inter) Luca Rigoni (Genoa) Lukasz  Skorupski (Empoli) Milan Bisevac (Lazio) Suso (Genoa)

Poängligan:
76p Higuain (Napoli)
62p Dybala (Juventus)
51p Insigne (Napoli)
36p Handanovic (Inter) Ilicic (Fiorentina)
30p Hamsik (Napoli)
29p Koulibaly (Napoli)
28p Salah (Roma) Barzagli (Roma)
25p Bonaventura (Milan)
24p Miranda (Inter) Kalinic (Fiorentina) Pjanic (Roma)
23p Bacca (Milan) Manolas (Roma) Pogba (Juventus)
22p Gervinho (Roma)
21p Borja Valero (Fiorentina) Gomez (Atalanta) Saponara (Empoli)
20p El Shaarawy (Roma) Maccarone (Empoli)
19p Eder (Inter) Donnarumma (Milan) Soriano (Sampdoria)
18p Bernardeschi (Fiorentina) Cuadrado (Juventus) Zielinski (Empoli)

Lorenzo Medici
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå