POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Milan hoppade på sista tåget till Champions

Det var sista tåget till Champions och Milan hoppade på i sista stund. Att besegra rivalen Inter i ett derby med 3-0 och därmed krympa avståndet till dem till fem poäng ger säkert en oerhörd injektion i det där rödsvarta självförtroendet. Man är med. Med i racet om en Champions League plats.

Medan Juventus och Napoli springer iväg för sig själva är det ingen annan som greppar tag i tredjeplatsen. Sex poäng upp till Fiorentina är ingen omöjlighet att ta ikapp, utan snarare fullt möjligt.

Det skulle bli ett derby med små marginaler. Hade Mauro Icardi satt straffen hade det betytt 1-1. Strax efter gjorde istället Carlos Bacca, 2-0. Men det var också en ganska billig straff då Icardi sprattlade overkligt mycket åt att Alex snuddat honom.

Det skulle bli ett derby som spelmässigt var ganska jämnt. Men ändå kändes Milan på något sätt rätt mycket bättre. De kändes lite mer taggade, hade bättre pressspel, högg när chanserna uppstod och de gjorde färre misstag än sina motståndare.

Det skulle bli ett derby där vissa spelare gjorde överraskande bra ifrån sig. Inte minst, Keisuke Honda som såg ut att käkat något japansk serum och var märkligt fin på sin kant. Han dansade salsa med de blåsvarta och slog bland annat den där exakta passningen till Alex mål. Han fick mig att äta upp mina senaste ord om honom. Jag får gott svälja hårt.

Kucka och Montolivo vann mittfältskampen med energi och skärpa, Romagnoli var lysande i backlinjen och både Bacca och Niang var bra och gjorde mål. Ingen i Milan stack ut extremt mycket, men många var mycket, mycket bra och ingen föll ur ramen.

Inter hade kanske inte det rätta flytet, men det vore för enkelt att bara skylla på det. Är det kanske så att Mancinis slott trots allt mest är gjort av luft? Återigen presenterade han en ny startelva ingen hade kunnat gissa och det känns som han överdriver betydelsen att formera elvan efter sina motståndare. 

Det fanns dock en viss fascination över kvällens elva med Jovetic som anfallare omgiven av Perisic, Ljajic och Eder. Det kändes spännande på papperet, men resultatet blev att Brozovic och Medel (båda var dessutom dåliga) blev för bräckliga på mitten och det blev heller sällan speciellt konkret sista tredjedelen. Saknaden av en playmaker som kan hålla i bollen och diktera tempot blottades återigen. Det är oförklarligt att man inte lyckats (eller velat) hitta en sådan spelartyp under januari.

Har man dessutom en Murillo ur form, en mittback som kändes missanpassad som ytterback och en Santon som sover, ja då kan det bli 3-0 i baken.

Frågan är nu hur länge det dröjer innan någon av t ex Jovetic eller Icardi lackar ur över bristande förtroende, hur länge det tar innan Mancini förlorar omklädningsrummet. En rejäl derbyförlust ovanpå en rejäl förlust mot Juventus ovanpå ett kryss mot Carpi är ett ordentligt test för de blåsvarta nerverna.

Det känns som om det finns mycket som kan gå till spillo för Mancini och hans lag efter kvällens nederlag.

****

Juventus och Napoli är i en klass för sig och scudetton framstår mer och mer som ett två hästars race.

Juve hade inga som helst problem att avfärda Chievo och var helt överlägsna. Dybala gjorde inget mål, men var mini-magnifik, Alex Sandro och Lichtsteiner härskade på varsin kant, men det mest positiva var två andra spelares insatser.

Jag har ju skrivit det tidigare. Att Juventus har två sparkapital i Pogba och Morata. Att det bara var en tidsfråga innan de kommer igång på allvar. Den tiden kan vara nu. Morata var på rätt ställe två gånger om och har nu gjort fyra mål på två matcher. Pogba glänste som förr. Han gjorde mål. spelade fram och sköt i ribban.

Juve steker sig heta just nu.

Napoli ville inte vara sämre. Trots underläge vände man och vann. Offensiven är för stark för de flesta att stå emot. Pipita gjorde mål nummer tjugotvå, Insigne smekte bollen likt en fågelunge när han skruvade in en frispark och Camporese styrde in Callejons inspel i eget mål.

Därefter tyckte spanjoren att det var dags att öka på sin målskörd två gånger om och femettan var klar.

***

Jag tar tillbaka allt jag skrivit om Ranocchia senaste dagarna. Allt. Jag ger upp nu, Andrea.


***

Bologna svishar vidare uppåt i tabellen. Framtiden ser ljus ut med Diawara, Donsah och Destro.


***

Fiorentina tappade poäng borta mot Genoa. Inget konstigt i sig, men det gäller att plocka sina poäng i striden om en C.L-plats.

Ilicic gjorde ett fantastiskt mål förra veckan, men insatsen osade i övrigt slarv och en form som kändes illavarslande. Gårdagen bekräftade det. Viola behöver en Super-Josip hela säsongen.

**

Han har varit sjukt ojämn i år den där Insigne, eller hur Conte? Köp ett par glasögon mister.


Italiens bästa spelare och därmed basta.

***

Allt det jag anade kring Joaquin Correa börjar nu hända. Synd bara att detta Sampdoria känns som ett fantasy-lag med starka lösa bitar som inte sitter ihop.

***

Det är lätt att klaga på andra. Det är svårare att hålla igen själv. Roberto Mancinis långfinger upp mot läktaren efter sin utvisning framstår inte som supersmart efter det som hände för någon vecka sedan med Maurizio Sarri och honom.

***

Josef Martinez måste vara Serie A:s största målsumpare.

***

En sista stor eloge utdelas till Milans och Inters supportrar. Tifot på läktarna var magnifika och stämningen var grym. Detta trots att inget av lagen har överöst dem med fantastiskt spel den här säsongen.


Jag längtar redan till nästa derby. Tills dess får jag se fram emot en ny omgång, redan på tisdag. Serie A sover aldrig.

Buona notte.


Lorenzo Medici

Tack och hej German, hej och tack Stephan

Efter fem säsonger och 56 mål på 153 matcher lämnar nu German Denis Bergamo för Independiente. Trots att de två sista säsongerna i klubben varit fyllda av en hel del missade målchanser och en del mindre bra insatser går argentinaren till historien som den bäste utländske målskytten i klubbens historia och som den fjärde bäste målgöraren totalt. Det är verkligen inte dåligt.

Det fanns naturligtvis en poetisk rättvisa i att German Denis fick göra mål i sin sista match igår mot Sassuolo. Medan Serie A tog farväl av Denis hälsade man Stephan El Shaarawy åter.

“Il Faraone” var inte bara tillbaka. Han var tillbaka med entusiasm och löpvillighet, en friskhet Roma länge saknat. Någon som bara struntar i gamla spöken och bara kör.

Någon som gör så här.

Välkommen tillbaka, Stephan. Jag har saknat dig.

Lorenzo Medici

Två dagar kvar av transferfönstret

Transferfönstret är på väg att stängas och det troliga är att vi inte kommer får se några stora värvningar innan det är över.

Milan och Juventus verkar t ex säga pass under januari. Då Milan verkligen skulle behöva en ansiktslyftning gör nog Juventus helt rätt i att det piano under mercaton.

Anledningarna till det är två. Först och främst går det så bra just nu för Juve och man vill inte förstöra den rytm man har. Vi ska heller inte glömma att man har sparkapital i Morata och Pogba som fortfarande har mer att ge.

En annan anledning är förmodligen att man helt enkelt inte kan värva en Gundogan eller en Isco under januari. Och kan man inte förstärka med en spelare som verkligen höjer laget är det bättre att strunta i det. Helt rätt tycker jag.

Den klubb som verkar försöka mest under januari är Inter. Nu har man gjort klart med Eder. En värvning jag är högst skeptisk till. Visst kan italo-brassen förstärka laget en del på kort sikt, men om något år kan det mycket väl vara en affär man ångrar.

Om man dessutom har en offensiv med Icardi, Ljajic, Jovetic, Perisic, Palacio och Biabiany har jag svårt att se det stora behovet av Eder. Det verkar mer handla om att Mancini inte kan hitta rätt formel och inte få ut det bästa av sina spelare.

Nej, det finns ett mycket större behov på mitten där man har för många träben. Om det nu är så att det räcker med att kasta upp ca 5 miljoner euro för att få loss Ever Banega nu, istället för gratis i sommar tycker jag definitivt att man ska göra det. En värvning av Soriano hade också varit mycket mer logisk än Eder.

Sampdorias president Massimo Ferrero har fått mycket skit den senaste tiden för sin mercato. Något orättvist tycker jag. Om han nu säljer Eder och Regini, behåller Soriano och värvar säg Quagliarella, Sala och Ucan är det för mig rätt bra jobbat. Ibland måste man sälja spelare i rätt tid fastän det gör ont och jag är inte så säker på att ex Quagliarella inte kan bidra med ungefär lika mycket som Eder.


Transferbetyg:

Marco Borriello
Från Carpi till Atalanta
Transferbetyg: 6,5

“Varit riktigt bra i Carpi och stärker nu upp Atalantas offensiv. Kan nog göra en del mål.

Andrea Petagna
Från Milan till Atalanta
Transferbetyg: 6,5

“Typisk sådan värvning där ett större lag ger upp en italiensk talang, som ett mindre lag drar nytta av. Jag tror att Petagna kan ha en fin karriär framför sig.

Jonathan De Guzman
Från Napoli till Carpi
Transferbetyg: 6

“Bortglömd i Napoli och då han inte längre hade speciellt stort intresse från utländska klubbar tar han nu klivet till Carpi. En flytt som berättar mycket om De Guzmans fall. Kan dock ge sitt nya lag lite dynamik på mitten.

Francesco Bardi
Från Inter till Frosinone
Transferbetyg: 6

“Lånas in från Inter. Talang som stagnerat, men har stor grundkapacitet. Men petar han Leali?

Luca Marrone
Från Carpi till Verona
Tranferbetyg: 6

“Gjorde ingen succé i Carpi och ska nu försöka få igång karriären igen i Verona. Har ändå vissa kvalitéer.

Eder
Från Sampdoria till Inter
Transferbetyg: 6

“Kan ge positiv effekt på kort sikt, men jag tror att det här är en värvning Inter kan komma att ångra om något år då Eders karriär snart kan vara på väg ner. Är heller inte riktigt vad Inter behöver.

Ervin Zukanovic
Från Sampdoria till Roma
Transferbetyg: 6

“Är ingen stjärna, men kan bli användbar då han både kan spela ytterback och mittback. Lån med köprätt.

Andrea Ranocchia
Från Inter till Sampdoria
Transferbetyg: 6,5

“Kommer med ett sargat rykte efter ett par svaga säsonger i Inter. Tror dock att han kan lyfta Sampdorias försvar. Vill ta sista chansen till en EM-biljett.


Alberto Grassi
Från Atalanta till Napoli
Transferbetyg: 7

“En av Serie A:s mest intressanta mittfältare just nu och kan med tiden bli en mycket bra affär för Napoli. Mycket bra värvning.

Lorenzo Medici

Tankar kring hur Inter och Mancini bör agera framöver

Efter 3-0 mot Inter är Juventus på väg mot Italiensk cup-final. Ja, de är i stort sett redan där. Jag har svårt att se att de ska tappa det stora försprånget i returen.

Egentligen finns det inte så mycket att tillägga kring Juventus och deras insats. Det var säkert skönt för Alvaro Morata att få göra mål igen och även viktigt för klubben att få igång honom. Det samma gäller Juan Cuadrado som såg bättre ut än på länge och låg bakom mycket med sin snabbhet.

I övrigt kan man dra den enkla slutsatsen man kan dra är att Juventus är i mycket bra form.

För Roberto Mancini och Inter finns det däremot mycket som är förvirrande. Inter-tränaren har laborerat med massvis av olika laguppställningar under säsongen (sällan ett bra tecken) och mot Juventus testade han en 3-5-2-uppställning utan Icardi längst fram. Det fanns något intressant i det försöket, men inte exakt hur jag skulle vilja att Inter ställde upp laget.

Mina tankar hur Inter och Mancini bör agera den närmsta tiden:

*Varför testar inte Mancini oftare att spela med Jovetic och Ljajic bakom Icardi?

*Trots att Kondogbia aldrig får det att stämma riktigt tycker jag han borde spela jämnt så att han kanske kommer igång och blir bättre än vad han visat hittills. Någonstans borde det finnas en bra fotbollspelare bakom en av säsongens största besvikelser.

*Jag begriper inte varför Mancini envisas med Nagatomo istället för Alex Telles eller Davide Santon. Att klubben dessutom ser ut att förlänga med japanen är ännu mer obegripligt.

*Visst, Murillo är inte alls i form just nu, men han var grym i höstas och borde inte vara en förlorad spelare. Det finns ingen mening att peta honom. Förresten finns det ingen som är bättre som Inter kan sätta in.

*Jag tycker även att man ska skippa hela idén med Eder (de lär värva honom) och försöka hitta en smart playmaker som kan diktera tempot med klokhet och teknik. Just nu har Inter ingen i närheten av det. En Ever Banega hade t ex suttit fint. Sätt Medel och Kondogbia bredvid argentinaren och Inter borde ha ett hyfsat mittfält bakom den trion jag nämnde ovan (4-3-2-1).

*Jag kan också tänka mig den här uppställningen (3-4-3): Handanovic, Murillo, Miranda, Juan Jesus; Santon, Banega (Brozovic om argentinaren ej värvas..i brist på annat) Kondogbia, Alex Telles; Jovetic, Ljajic; Icardi.

Med tanke på hur många nya formationer Manicni lär hinna med innan säsongen är över är det ju inte omöjligt att någon av mina idéer dyker upp vad det lider.

Eller… jo det är det nog.

Vi tänker nog inte likadant.








Lorenzo Medici

Alessandria-fans, blåsvart Eder och en “Faraone” som landat i Rom

Milan vann inte oväntat (men föga imponerande) det första mötet med Alessandria i italienska cupen via en Balotelli-straff. Inte så mycket att skriva om egentligen.

Antonelli och Honda var båda bra. Men en rätt bra match mot ett division tre-lag får mig inte att ändra åsikt att Milan bör sälja japanen. Boateng och Balotelli var ingen av dem speciellt bra och känns fortfarande inte i matchform. Mihajlovic tyckte till och med att Super-Mario är i så dålig matchform att han redan efter matchen deklarerade att det inte blir något derby för hans del.

Det mest imponerande var trots allt publiksiffran (ca 20.000) och Alessandrias fans.



***

Jag har lite svårt att förstå Inters och Mancinis stora vilja att värva Eder. Min magkänsla är att det inte riktigt är rätt väg att gå. Om man inte ens har plats för Jovetic i startelvan, varför envisas med en spelare som snart är på väg utför i karriären som förmodligen inte flyttar nålen tillräckligt mycket? Eder är en snabb fix som jag inte riktigt tror att kommer lösa de problem som finns.

Varför inte lägga större energi på en playmaker som t ex Ever Banega? Det skulle Inter behöva betydligt mer. Även en tvåvägsspelare som Roberto Soriano skulle vara en behövlig injektion.

***

Fredy Guarin till Kina (Shanghai). Det håller på att hända. Gervinho till Kina (Hebei). Det har redan hänt. Det är naturligtvis bingo för Inter och Roma med tanke på de fina prislapparna för spelare de inte behöver.


Någon som vill ha Doumbia?

***

Andrea Ranocchia till Sampdoria. Bra för Montella som desperat behöver en mittback. Bra även för Ranocchia som behöver speltid i ett desperat försök att komma med till EM.

Detta borde definitivt stänga dörren för en eventuell Juan Jesus-försäljning.

***

Napoli är nära att värva Federico Barba. En bra spelare med en intressant framtid. Men helt ärligt är han på väg söderut bara för att Napoli fått nej på typ fyra, fem andra mittbackar.

***
Fiorentina är ute efter Emanuel Mammana. Det gillas.

***

I ett land där man inte straffas för rasistiska kommentarer på fotbollsplanen har åtminstone Daniele De Rossi har bett om ursäkt. Alltid något antar jag.

***

En ny skandal håller på att nystas upp i italiensk fotboll. Tjugosju övergångar med skattefusk, bland annat Lavezzi, Milito, Mutu. Någon som är förvånad? Vi kan nog lägga till ett par tusen till genom åren som gått obemärkt förbi.

***

Stephan El Shaarawy har landat i Rom.

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Dybala Superstar och svensk-show på Sicilien"

Copa Medici Cup – Omgång 21.

10p Paulo Dybala (Juventus)

Dybala går från klarhet till klarhet. Vi snackar inte om talang längre utan om en spelare på absolut toppnivå, en spelare som hamnat på alla storklubbars läppar. Mot Roma visade han upp sitt stora register matchen igenom.
Fenomenal när han gled ner, mötte boll och styrde Juves anfall likt en offensiv playmaker. Hal som en ål och diaboliskt svår att stoppa för Roma med sin enormt läckra bollbehandling. Gjorde såklart även matchens enda mål.

Superstar.

9p Oscar Hiljemark (Palermo)

Firade stora triumfer mot Udinese på Renzo Barbera. Hans klack-pass fram till Quaisons mål var bedårande vacker. Hans mål var mindre elegant, men visade på hans fina spelförståelse och opportunism. Hiljemark är en underbar rosasvart succé den här säsongen.

8p Gonzalo Rodriguez (Fiorentina)

Styrde backlinjen med stor skicklighet och pondus mot Torino och gjorde även 2-0-målet via en snygg nick. Rodriguez betydelse för laget kan inte nog understrykas. Ledare.

7p Robin Quaison (Palermo)

Fick äntligen spela från start och visade direkt att han borde fått göra det mycket tidigare. Gav Palermos offensiv vad den behövde med sin teknik och rörelse. Gjorde det första målet och spelade sedan fram till Hiljemarks mål för att understryka svensk-showen på Sicilien.

6p Antonio Candreva (Lazio)

Lazio vände underläge 0-1 till 4-1 på en halvlek. Den största anledningen till det stavades Candreva. Fixade och satte straffen, gjorde det tredje målet och spelade fram till Keitas 4-1. Back in business.

5p Kevin Lasagna (Carpi)

För ungefär fyra år sedan spelade Lasagna amatörfotboll för Governolese. I söndags hoppade han in, löpte sig fri från Inter-försvaret och satte den sensationella kvitteringen för Carpi på San Siro. Feel good-story.

4p Marek Hamsik (Napoli)

Visst, hans slarv ledde till den hörna som Sampdoria sedermera skulle göra mål på, men fram tills dess hade han varit lysande. Inte minst när han lekte Alberto Tomba mellan Samp-försvararna och petade in det tredje målet.

3p Piotr Zielinski (Empoli) Giorgio Chiellini (Juventus) Riccardo Saponara (Empoli)

2p  Claudio Marchisio (Juventus) Vid Belec (Carpi) Stefano Sorrentino (Palermo) Keita Balde Diao (Lazio)

1p Carlos Bacca (Milan) Etrit Berisha (Lazio) Josip Ilicic (Fiorentina) Dries Mertens (Napoli) Franco Vazquez (Palermo) Lorenzo Insigne (Napoli)

 

Minuspoäng:

-5p Edgar Barreto (Sampdoria)
Stod för en rent ut sagt bedrövlig insats mot Napoli. Drullade med bollen vilket ledde fram till Napolis första mål och orsakade sedan orutinerat den straff som gav 0-2. Katastrof.

-4p Mattia Cassani (Sampdoria)
med ett gult kort i bagaget beslutade sig Cassani vansinnigt nog för en vårdslös glidtackling som innebar andra gula och utvisning. Och där någonstans var det kört för Sampdoria.

-3p Mauro Icardi (Inter)
Jag har många gånger hävdat att Icardi får för få vettiga bollar att jobba på. Det är delvis sant, men det är också sant att argentinaren missade ett gyllene friläge mot Carpi som hade kunnat stängt matchen. Avgörande miss som kostade.

-2p Keisuke Honda (Milan)
Osynlig, oduglig och ofarlig mot Empoli. Han måste säljas till varje pris.

-1p Andrea Bertolacci (Milan) Gianluigi Donnarumma (Milan) Juan Jesus (Inter) Silvan Widmer (Udinese) Mohamed Salah (Roma) Adem Ljajic (Inter)

Poängligan:

76p Higuain (Napoli)
59p Dybala (Juventus)
43p Insigne (Napoli)
38p Ilicic (Fiorentina)
36p Handanovic (Inter)
30p Hamsik (Napoli)
24p Kalinic (Fiorentina) Eder (Sampdoria)

Lorenzo Medici

Kampen mellan Juventus och Napoli fortsätter

Juventus ångar på mot ett tydligt mål – Roma fortsätter att famla i ovisshet

På den ena sidan ett lag med massor av raka segrar och fullt självförtroende och på den andra sidan ett lag som glömt hur man vinner, utan självkänsla och med en ny vägvisare att följa.

Under den första halvtimmen mellan Juventus och Roma syntes lagens olika tillstånd. Juventus spelade lite rakare, med mer mod och med större press på bollhållare. Dybala smög ner i ytan mellan mittfält och anfall stup i ett för att agera offensiv playmaker och gjorde det ofta galant. Det svartvita försvaret höll god ordning och mittfältet med Marchisio (en av planens bästa), Khedira och Pogba hade kontroll på sitt område.

Roma satte säkerheten i första rummet och till stor del lyckades man med det. Juventus skapade ändå inte fullt så många vassa chanser och när matchklockan tagit sig förbi trettio minuter lyckades Spallettis mannar även få lite bollinnehav som försiggick på Juventus planhalva.

Skillnaden mellan Spallettis Roma och Garcias kändes plötsligt stor. Ett 3-5-2 där De Rossi klivit ner som mittback och där Pjanic användes i en Pizarro-roll (för att använda gamla Spaletti termer) och Nainggolan mer likt en Perotta. Mer kontroll, lågt försvarspel, större tålamod och mindre fart. Men offensiven uteblev,

Salahs fart utnyttjas inte och blev en i mängden och en trög Dzeko blev väldigt ensam längst fram. Något står inte rätt till om man bara lyckas skapa en halvchans på en hel match.

Ändå höll Romas taktik på att falla väl ut.De rödgula var alltid villiga att spela hem och börja om, måna om att sänka farten och på så sätt nästan tråka ut Juventus. Trots att det svartvita bollinnehavet växte med tiden i den andra halvleken började de nyanser till målchanser som ändå fanns i den första halvleken suddas ut mer och mer.

Men har man två av världens just nu bästa spelare så har man. Det räcker med en perfekt aktion, ett ögonblick av briljans för att matchen ska gå från ett dödläge till en Juve-ledning.

Pogbas perfekta instick. Dybalas perfekta mottagning och skott i nästan samma rörelse.

Vips så var matchen förvandlad till 1-0.

Och när det var dags för Roma att ställa om och försöka ändra taktik var det inte bara i stort sett försent utan även den rätta kraften och kvalitén saknades. Förutom ett bra frisparksläge för Pjanic (blev bara till en hörna) hände det inte mycket framåt för huvudstads-laget sista kvarten.

Och medan Roma nu får fortsätta att leta efter sitt nya jag i ovisshet under Spalletti ångar Juventus vidare mot ett tydligt mål.

Årets scudetton är nu mer eller mindre officiellt en kamp mellan två lag.

Den andra scudetto-kandiaten heter Napoli

Den andra scudetto-kandidaten hade ju redan vunnit tidigare på dagen. Med god hjälp av Edgar Barreto brottade Napolis tunga offensiv ner Sampdoria. Pipita behövde bara två chanser innan han tryckte dit nummer tjugoett, Albiol fixade en straff som Insigne satte, Hamsik använde Samp-försvararna som slalompinnar när han lekte Alberto Tomba på  tredje målet och Mertens avslutade med att kyligt och snyggt göra fyran.

Sampdoria gjorde det visserligen ganska spännande två gånger om, men försvars-haveriet och utvisningen på Cassani gjorde uppförsbacken lite för stor.

Det var även fint att se hur alla Napoli-spelarna sprang för att krama om Chalobah efter deras sista mål då han förlorat sin mamma nyligen. Det är tecken på ett lag med stor laganda och att man kämpar för varandra.

Börjar svaren om Inter krypa sig sakteliga fram?

Jag har ju tidigare skrivit att jag ställt mig frågan hur länge Inter ska klara sig utan ett bättre spel och hurvida man kan klara av att bara vinna med 1-0 hela tiden. Nu börjar vi få svaren.

Det kan man inte.

Matchen mot Carpi var ett bra bevis på det. Det håller inte att Icardi missar frilägen och att man inte har ett bättre samspel framåt. Igår blev man straffade när Lasagna löpte sig fri i och kvitterade i matchens slutminut.

Mycket av problemen faller på Mancini och hans eviga plottrande med laguppställningarna övertygar inte. Det är olika ytterbackar hit och dit och både mittfälts-kombinationerna och anfallslösningarna byts ut från match till match. Det blir aldrig någon kontinuitet.

Han har inte lyckats få igång dyrgripen Kondogbia och det känns som om han bryter ner Jovetic långsamt (så som han gjorde med Kovacic) med hans eviga bänkande av montenegrinen. Fortfarande känns det som om offensiven är för beroende av någon individuell prestation än genom samspel och kombinationer.

Och varför valde han att “vila” (eller peta) Miranda när han är en av lagets viktigaste (om inte den viktigaste) spelare? Fullkomligt förbryllande.

Det känns inte bara som om scudetton nu är väldigt långt borta för Inter utan även som om drömmen om tredjeplatsen är nära att gå i kras.

Rosa svensk-show på Sicilien

Palermo verkar vara som bäst när man går den svenska vägen. Segern över Udinese gick i Hiljemarks och Quaisons tecken (och Sorrentino och Vazquez ska sägas). Först klackade Oscar elegant till Robins mål och sedan bjöd Quaison tillbaka till Hiljemark som styrde in 2-0-målet.

Det var väldigt roligt att de båda svenskarna var stora seger-organisatörer. Quaisons ställde frågan varför han inte fått spela mer innan och bör ha gett svaren att borde vara en startspelare för resten av våren. Hiljemarks hela säsong ställer en tydlig fråga till Erik Hamrén. Hur kan han inte vara given i ett svenskt landslag?

Det finns hopp för Lazio

Lazio vände underläget mot Chievo och hann med hela fyra strutar innan matchen var över. Man fick lite hjälp av att spela med en man mer i nästan en hel halvlek, men Candrevas, Keitas och Felipe Andersons insatser inger visst hopp om en fin vår. Lazios eventuella framgångar hänger mycket på deras form.

Bologna och Viola vann

Bologna vann Emilia Romagna derbyt mot Sassuolo med 0-2. Sista målskytt för Bologna? Sergio Floccari såklart. Vad som imponerade mest? Bolognas bortaklack.

Fiorentina gjorde en sisådär insats mot Torino, men dominerade ändå efter Torinos pigga första tjugo minuter. Det viktiga var nog att man hitta tillbaka till vinnarsåret igen. Josip Ilicic var långa stunder slarvig och irriterande, men också helt ljuvlig när han skruvade in 1-0 på frispark.

Annars var det  försvarsgeneralen Gonzalo som var bäst på plan. Hans betydelse för laget kan inte nog understrykas.

Medan Verona gjorde det inte

Verona lyckades återigen inte vinna när man spelade 1-1 mot Genoa, detta trots att Pazzini högg som den gamle Pazzini-kobran. Serie B kommer närmare och närmare för varje vecka.



Lorenzo Medici

Återvändarnas tid

Om sommarens transferfönster i Serie A var någon sorts återupprättelse med tanke på en del större värvningar har vintermercaton mer blivit återvändarnas tid.

Mauro Zarate, Kevin Prince Boateng, Ciro Immobile, Ricky Alvarez, Alessandro Diamanti Bryan Cristante och Zdravko Kuzmanovic är alla tillbaka där de en gång hörde hemma.

Listan kan bli ännu längre om Gaston Ramirez återvänder till Bologna.

En annan spelare som är tillbaka och vill få ordning på sin karriär är Stephan El Shaarawy. För ett par år sedan slog han igenom med dunder och brak, glimrade med sin fart, teknik och snygga mål. Sedan satte skadorna käppar i hjulen och han har inte riktigt varit sig lik sedan den dess.

Sejouren i Monaco blev ett fiasko och nu är han tillbaka i ett Milan som inte vill ha honom. Nu kan han vara på väg till Roma. Spalletti har redan haft kontakt med “Faraonen” och en affär verkar vara på gång (hänger på Monaco).

Trots bristande succé på klubbnivå visade dock El Shaarawy under hösten i det italienska landslaget att han faktiskt fortfarande kan lira boll. Det inger visst hopp.

Romas förhoppning är troligen att han tar Gervinhos plats i startelvan och formerar vass (?) trio med Salah och Dzeko (eller Totti). Det är verkligen inte omöjligt att han kan vakna till liv i en ny miljö och under Spalletti, men det går inte att förneka att han är en av många i raden värvningar som går i chansningars tecken.

***

Det spelades även lite boll i Serie A under lördagen. Medan Frosinone och Atalanta inte lyckades med konsten att göra mål och dela på poängen gjorde Empoli och Milan detsamma fast med två gjorda mål vardera.

Resultatet var rättvist. Empoli var lite mer rörligt och spelade mer som ett lag, men Milan vaskade fram i stort sett lika många målchanser.

Först sprang Bacca loss trots att han hade ena benet i offside-position och satte ettan, sedan frispelade Saponara fint fram Zielinski som hittade hålet mellan Donnarummas ben.

Milan öppnade upp den andra halvleken med att Niang örat fram bollen till Bonaventura som säkert placerade in 1-2. Men Milan kunde återigen beskydda sin ledning. Pucciarellis skott styrdes rakt ut av den unge Milan-målvakten och gamle Maccarone var på rätt plats och kvitterade.

Små tankar om matchen:

*Riccardo Saponara var en av planens bästa och måste snart in i landslaget. Ironiskt nog saknar Milan just hans spelartyp.

*Keisuke Honda var osynlig, oduglig och ofarlig. Han måste säljas till varje pris.

*Andrea Bertolacci bidrog inte med mycket.

*Alessio Romagnoli gick bort sig vid Empolis första mål. Saker han fortfarande måste lära sig.

* Giacomo Bonaventura är nästan alltid Milans bästa spelare. Det händer liksom saker när han har bollen.

*Balotelli gjorde ett ganska typiskt Balotelli inhopp. Ett misslyckad frispark, “un po nervosismo” och ett gult kort. Dessutom ser han inte ut att vara i matchform ännu.

*KP Boateng borde ha kommit in tidigare.

*Piotr Zielinski är en mycket fin lirare som säkerligen kommer snappas upp av ett större lag i sommar.

***

Transferbetyg:

Stefano Sabelli
Från Bari till Carpi
Transferbetyg: 6,5

“En spelare som varit på gång till Serie A ett tag som nu äntligen får chansen. Sabelli är en ytterback att hålla ögonen på.”

Rolando Mandragora
Från Genoa till Juventus
Transferbetyg: 7,5

“Juventus vann dragkampen om denna Thiago Motta-liknande talang. En framtidsvärvning som kan bära stor frukt om några år. Spelar kvar i Pescara säsongen ut”

Mauro Zarate
Från West Ham till Fiorentina
Transferbetyg: 6,5

“Tog inte West Ham med storm direkt, men glimrade till emellanåt vilket inger hopp om att han ska kunna hitta tillbaka till gammal Lazio-form. En chansning.

Nicholas Spolli
Från Carpi till Chievo
Transferbetyg: 5,5

“Mittback som sett sina bästa år. Blir nog mest back-up.”

Tino Costa
Från Genoa till Fiorentina
Transferbetyg: 6

“Inte direkt glänst i Genoa vilket gör flytten till Fiorentina något förvånande. Möjligen gillar Sousa honom en hel del och anser att de behöver hans mittfälts-typ.”

Alessio Cerci
Från Milan till Genoa
Transferbetyg: 6,5

“Karriären har gått snabbt neråt för 28-åringen och sejouren i Milan blev ett stort fiasko. Har nu “dumpats” till Genoa där han ska försöka hitta tillbaka till Toro-form. Även om det kanske inte kommer gå så bra som i den vinröda tröjan tror jag han kan lyckas rätt bra.”

Dodo
Från Inter till Sampdoria
Transferbetyg: 6

“Återigen en spelare som skeppats iväg för att få igång sin karriär. Blev aldrig någon succé i Inter och förhoppningen är att han nu ska ta en plats i Sampdoria för att man sedan ska kunna sälja honom för ett hyfsat pris. Är bättre offensivt än defensivt.

Marcello Trotta
Från Avellino till Sassuolo
Transferbetyg: 7

“Stor och stark anfallare som varit bra i Avellino. Trotta kan mycket väl bli den nästa i raden av italienska spelare som Sassuolo lyckas blomstra.”

Cristian Tello
Från Barcelona till Fiorentina
Transferbetyg: 6,5

“Teknisk ytteranfallare som har tillräckligt med talang för att han ska kunna bli en succé. Men det är också tillräckligt osäkert för att jag skulle våga sätta en peng på det.”

Serge Gakpé
Från Genoa till Atalanta
Transferbetyg: 5,5

“Gjorde ett par vassa matcher i Genoa, men är en ojämn spelare i grunden vilket säkert Reja inte uppskattar. Är inte så säker på att han är vad Atalanta behöver.”

Zdravko Kuzamnovic
Från Basel till Udinese
Transferbetyg: 5

“Jag har alltid hävdat att Kuzmanovic är en högst medioker spelare och jag förstår inte varför Udinese envisas med att ta honom tillbaka till Serie A.”

Lorenzo Medici

Zarate tillbaka till Serie A och kanske även….Taarabt?

Medans rapporter om Berlusconis femhundra-elfe möte med Mr Bee ekar i italiensk media är Milans vintermercato något av en gåta.

Luiz Adriano var på väg till Kina och Milan gnuggade händerna över ca 14-15 miljoner euro för brassen. En plus-affär på ca 7-8 miljoner.

Men icke.

Affären gick i stöpet och Luiz Adriano återvände till Italien. Snopet värre för Milan som hade hoppats kunna återanvända pengarna till nyförvärv.

Stephan El Shaarawy är också tillbaka på Milanello, men det verkar inte finnas någon plats för honom hos de rödsvarta. Roma-ryktet verkar dessutom ha kallnat rejält. Inga inkommande pengar där heller.

Jag gillar däremot tanken på två andra spelare i Milan-tröja. Anwar El Ghazi och Andrea Ranocchia.

Den unge Ajax-stjärnan må vara långt ifrån en färdig spelare och är bäst lämpat i ett spelsystem med tre anfallare (något Mihajlovic sällan använder), men för mig är det just den typen av spelare Milan måste börja värva.

Spelare som kan bli något extra.

Det finns många som menar att El Ghazi är alldeles för ojämn och inte “The real deal”, jag vill dock hävda att han mycket väl kan bli en stor stjärna och är värd att satsa på.

Att vara för en Ranocchia-värvning kan tyckas märkligt med tanke på hur darrig han varit i Inter. Men jag tror fortfarande att det bor en rätt bra mittback i honom och jag vill tro att han skulle passa bra in med Romagnoli bredvid sig. Om Milan kan få loss honom billigt från sina stadsrivaler tycker jag de ska gå all-in.

Men de spelarna är långt ifrån klara och Milans transferfönster står och stampar. Och det senaste Milan-ryktet kan ju få en att börja gråta.

Adel Taarabt.

De senaste halvåret har han tillbringat i Benfica. Antal ligamatcher? Noll. Vad är det Galliani försöker göra? Först Boateng och nu Taarabt?

Milans vintermercato är än så länge en gåta.

***

Fiorentina har skeppat iväg Giuseppe Rossi till Levante. Han vill ha speltid och kunde inte få det i Fiorentina. Nu ser man ut att ersätta honom med Mauro Zarate.

I West Ham har han glimtat till, men dessvärre för sällan. Zarate har fortfarande inte kunnat upprepa sin fantastiska debutsäsong i Lazio och framstår mer och mer som ett stort enigma, men den där säsongen i Lazio var ett bländande konstverk jag aldrig kommer glömma.


Jag vill fortfarande tro att han kan nå dit igen bara han hamnar i rätt händer men visst, chanserna är nog små. 

Det känns dock som om Sousa skulle kunna vara rätt man att få fart på Zarates karriär, att argentinarens teknik, snabba avtryckarfot och dribblingsskicklighet borde vara väl lämpad för hur Fiorentina spelar.

Kanske är jag bara naiv. Kanske är han menad att förbli en spelare som bara dansade en sommar. Men jag hoppas att jag har fel. Det finns vissa spelare som man fastnar lite extra för, som av olika anledningar har en speciell plats i mitt fotbolls-hjärta.

Mauro Zarate är en av dem.

***
Juventus slog ut Lazio ur Italienska cupen igår och återigen visade Simone Zaza framfötterna. Den italienska anfallaren låg bakom matchens enda mål med ett förträffligt skott i stolpen som Lichtsteiner slog in returen på och Zaza gör allt för att göra jobbet jobbigt för Allegri.

Han känns inte längre som det klara fjärdevalet längst fram, utan knackar hårt på en plats i startelvan.

***

Och så var det det här med Taarabt….

pic.twitter.com/wgTZ7cRQke


Lorenzo Medici

Inters revansch och Sarris snedsteg

Visst, Napoli startade inte med Higuain och Hamsik. Visst, italienska cupen är kanske inte den viktigaste titeln att vinna, men segern var ändå en liten revansch för Inter.

Efter tre raka matcher där man inte övertygat var det nog skönt för Milano-klubben att hitta rätt spår igen. En seger borta mot Napoli och avancemang till en semifinal var trots allt en bra medicin till den senaste tidens svaga spel.

Det var fint att se Stevan Jovetic tillbaka i startelvan och montenegrinen svarade med att göra mål och vara en planens bästa spelare. Det bästa för Inter är om han och Ljajic befinner sig samtidigt på plan så ofta som möjligt.

Men matchen skulle främst komma att handla om något annat. Om Maurizo Sarris snedsteg. Efter matchen beskyllde en upprörd Roberto Mancini Sarri för att vara rasist då han kallat honom för bög.

Sarri själv hade svårt att komma ihåg vad han sagt och menade att det är sådant som kan slippra ur munnen i matchens hetta och att det bör stanna på planen. Det är också säkert så att det förekommer liknande saker spelare emellan betydligt oftare än vad vi vet.

Men det spelar liksom ingen roll. Det går inte riktigt att förklara bort. Sagt är sagt och Sarris aura hamnade på sned. Man måste ta ansvar för vad man säger och hur man agerar även när adrenalinet slår på, inte minst om man är en tränare för ett lag i Serie A.

Vad som kommer hända nu vet jag inte. Det jag vet är att den som ska tillrättavisa Sarri (Carlo Tavecchio) är en person från ungefär samma generation där liknande grodor halkat ur munnen.

Det är förstås stor italiensk ironi.

Förhoppningsvis kommer händelsen plocka upp den rådande homofobin upp till ytan och därmed diskuteras. Förhoppningsvis kan det komma något gott ur det hela.

Men tills dess får Sarri gå tillbaka till träningen i morgon med svansen mellan benen medan Inter färdas mot en semifinal i italienska cupen.

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup : "Som en robot på vingliga styltor"

Omgång 20:

10p Samir Handanovic (Inter)
Det känns som om slovenen gör kanon-insatser vecka in och vecka ut nuförtiden. Mot Atalanta var han helt fantastisk och gjorde den ena superräddningen efter den andra. Den vassaste var nog den mirakulösa benparaden på Cigarinis skott från nära håll. Är helt enkelt en av världens bästa målvakter.

9p Leonardo Pavoletti (Genoa)
Jag skäms lite över att ha varit skeptisk till denna Caracciolo-liknande anfallaren. Mot Palermo bjöd han på två mål, en fin nick och ett suveränt volley-mål. Late-bloomer som nu är uppe i tio mål.

8p Paulo Dybala (Juventus)
Imponerar varje vecka med sin teknik, målfarlighet, rörlighet och fantasi. Nu senast två mål mot Udinese. Men det största är att han lyckas göra det med stor kontinuitet vid endast 22 års ålder. Dansar tango med Higuain om vem som är bäst i Serie A.

7p Gonzalo Higuain (Napoli)
Ja, för Gonzalo var inte mycket sämre i helgen. Visst går det att irritera sig över att han sällan passar när lägen finns, men å andra sidan är det ofta så en äkta målskytt agerar. Gjorde två mål med kraft och opportunism. Tjugo mål på tjugo matcher är ett strålande facit.

6p Cristian Ansaldi (Genoa)
Klev fram med löpvillighet och auktoritet på sin kant mot Palermo och stod för hela tre målgivande passningar. Lysande insats.

5p Alex Sandro (Juventus)
Börjar visa upp sina kvalitéer på allvar. Var offensiv, hade mycket boll mot Udinese och gjorde ofta något bra med den. Som t ex när han dribblade sig loss och placerade in det fjärde målet.

4p Carlos Bacca (Milan)
Hans 1-0-mål mot Fiorentina var ren och skär toppklass. Milan har inte alltför många spelare i truppen som kan göra sådana nummer, vilket gör det ännu viktigare att Bacca tar det stora ansvaret framåt.

3p Andrea Belotti (Torino) Sami Khedira (Juventus) Marek Hamsik (Napoli) 

2p Jose Callejon (Napoli) Lorenzo Insigne (Napoli) Vid Belec (Carpi) Diego Perotti (Genoa)

1p Luca Cigarini (Atalanta) Alessio Romagnoli (Milan) Senad Lulic (Lazio) Bakary Dramé (Atalanta) Antonio Di Gaudio (Carpi) Giacomo Bonaventura (Milan)

 

Minuspoäng:

-5p Danilo (Udinese)
Lyckades göra sina första rätt usla tjugofem minuter ännu sämre när han drog ner Mandzukic och orsakade både straff och utvisning. Godnatt.

-4p Leandro Castan (Roma)
Fick chansen från start av Spalletti, men gav snarare Garcia rätt som sällan spelade honom. Såg trög ut och blev syndabock när han drog ner Wszolek vilket renderade i en straff.

-3p Jeison Murillo (Inter)
Är sig inte lik. Gjorde åter en riktig kalkon-match mot Atalanta där han svajade flera gånger och även styrde in ett självmål. Inter måste få tillbaka höstens Murillo.

-2p Edin Dzeko (Roma)
Vem kan rädda Dzeko? Inte Spalletti under hans första försök i alla fall. Bonsiern brände chanser och visade upp usla mottagningar. Spelar som en robot på vingliga styltor.

-1p Mario Suarez (Fiorentina) Nenad Tomovic (Fiorentina) Giancarlo Gonzalez (Palermo) Edenilson (Udinese) Molla Wague (Udinese) Facundo Roncaglia (Fiorentina)

Poängligan:

76p Higuain (Napoli)
49p Dybala (Juventus)
42p Insigne (Napoli)
37p Ilicic (Fiorentina)
36p Handanovic (Inter)
26p Hamsik (Napoli)
24p Kalinic (Fiorentina) Eder (Sampdoria)
23p Miranda (Inter) Bonaventura (Milan) Manolas (Roma)
22p Gervinho (Roma) Gomez (Atalanta)
20p Koulibaly (Napoli) Maccarone (Empoli)
19p Soriano (Sampdoria)
18p Ljajic (Inter)

Lorenzo Medici

Fear of the old lady

Napoli vann visserligen över Juventus i höstas, men det var på den tiden när de Juventus var nere i en svacka och Hernanes var vilsen på mitten.

Jag gissar att Napoli innerst inne fruktar Juventus. De vet att de är i kanonform och de vet vad de sysslat med de fyra senaste säsongerna.

Fear of the old lady.

Den tröga ligastarten för Juventus har nu förvandlats till en hysterisk form. Man är uppe i i tio raka ligasegrar, har svischat förbi Inter och flåsar nu Napoli i nacken som en blodtörstig varg.

Igår ställdes de visserligen mot ett uselt Udinese-försvar, men Juve-maskinen tickar i takt numera. Paulo Dybala var inte bara frisparks-kung och målskytt på straff utan allmänt genial med sin teknik, sina passningar och sitt hårda jobb.

Ve den som misstrodde den nya mästaren i svartvit dress.

Även om Dybala just nu är den mest lysande stjärnan är Juventus så mycket mer. Sami Khedira gjorde en helgjuten insats igår och har öppnat 2016 starkt, Alex Sandro gjorde ett oerhört snyggt mål och ser ut att bli så bra som jag trodde och Mandzukic kompletterar Dybala mycket bra.

Ligan är nu på väg att ta form och tydligare delas in grupper.

Napoli och Juventus ser ut att göra upp om scudetton och Inter, Fiorentina, Roma och Milan ser ut att strida om den sista tredjeplatsen och de två Europa-platserna.

Möjligen kan vi inte riktigt räkna bort Inter från en ligatitel ännu om de få ordning på saker och ting fort.

***

Luciano Spallettis återkomst må ha gett viss entusiasm, men han är ingen Harry Potter. Han kommer behöva tid för att förändra detta Roma och blåsa liv i deras självförtroende.

I matchen mot Verona (1-1) såg det mer eller mindre ut som det gjort tidigare. Rädsla, missade chanser och en och annan avgörande miss i försvaret.

Leandro Castan fick chansen från start, men var inte bra och orsakade en straff. Edin Dzeko var lika sorglig som tidigare under säsongen med sina usla mottagningar och oförmåga att göra mål.

Det finns mycket att jobba med för Spalletti.

***

Det fanns inget spektakulärt med Milans seger över Fiorentina, men desto mer att bygga vidare på. Som t ex en stabil förvarsinsats och Carlos Baccas briljans framåt. Romagnoli tystade Kalinic snyggt och Antonelli var mycket bra på sin kant. Bonaventura var som vanligt pigg och vass, Baccas mål var ett litet konstverk och Boatengs inhopp och mål lovar gott för framtiden.

Till och med Super-Mario är tillbaka.

Det är farligt att måla upp för stora förhoppningar för detta Milan, men känslan är att de är på väg upp i form och att våren kan bli mycket bättre än hösten. Tredjeplatsen är nog inte helt körd ännu.

Fiorentina ser däremot ut att vara i en formsvacka.

**

Genoa är emellanåt rena rama furien hemma på Marassi. Som igår när de besegrade Palermo med 4-0. Leonardo Pavoletti lekte bland annat akrobatisk målkung och Diego Perotti hade fantasista-lekstuga med det rosa försvaret.


Palermo då? Som jag skrivit tidigare, det finns en stor risk att de åker ut.

****

Bologna-Lazio var en match i två halvor. Först var det Donadonis mannar som tog kontrollen med en 2-0-ledning och sedan var det Lazio som hämtade upp via en kylig Candreva-straff och ett vackert Lulic-mål.

***

Kanske har jag räknat ut Carpi alldeles för tidigt. Sedan man struntat  alla nyförvärv och låtit tränare Castori använda sig av de spelare som tog upp dem till A har det gått väldigt bra. Segern över Sampdoria innebär nu att man gick om Frosinone och har häng på lagen ovanför dem.


Lorenzo Medici

Napoli drömmer medan Inter lever och dör med Samir

Att leva eller dö med Samir Handanovic. Det är en fråga som Inter allt för ofta fått ställas inför. Och den slovenske målvakten har den här säsongen flera gånger räddat sitt lag.

Igår såg han till att de fick med sig en poäng från Bergamo. Handanovic gjorde flera fantastiska räddningar, men den när han kastade sig och fick upp benen på Cigarinis friläge var utomjordisk.

Roberto Mancini sa bland annat efter matchen att man hade haft bollen på Atalantas planhalva större delen av matchen och indikerade någon sorts orättvisa. Det går ju att se det från olika synvinklar och mycket handlar om vad man i själva verket gör med bollen på motståndarens planhalva. Det totala bollinnehavet var 52%- 48 % till Inters favör, men samtidigt skapade Atalanta tretton målchanser gentemot Inters fem.

Så visst, finns det olika berättelser att plocka fram från gårdagens match. För mig var Atalanta långa stunder det bättre laget.

Rejas mannar var taktiskt disciplinerade, flyttade upp folk när det gavs tillfälle, Cigarini styrde fint på mitten och De Roon agerade effektiv dammsugare bakom honom.

Förutom ett par fina aktioner, speciellt vid Tolois självmål där Jovetic och Icardi hittade en sällsynt och vacker kombination, så var spelet ganska menlöst. Ljajic försökte på egen hand utan större lycka, Jovetic var ganska osynlig och Brozovic, Guarin och Medel förlorade mittfältskampen.

Sådana dagar krävs det att Handanovic är på topp och att försvaret inte gör några misstag. Medan slovenen gjorde sitt så lyckades inte Jeison Murillo med sin uppgift.

Självmålet var en sak, men hans osäkerhet och slarv de senaste veckorna är oroväckande. Miranda har fått täcka upp för två i de tre sista matcherna och det är en omöjlig uppgift för brassen.

Om Inter ska lyckas ta sig hela vägen in i maj med en tredjeplats i famnen finns det nog inte marginaler för Murillos djupdykning. I alla fall inte så länge som offensiven inte klickar som den ska.

***

Och så länge Napoli rusar på kan nog Inter glömma scudetton. Den är det nog bara Juventus som kan rå på.

Det som skiljer Napoli från i stort sett alla andra italienska lag är att de aldrig slutar spela. Fastän de leder, öser de på och vill göra fler mål. Aldrig okontrollerat, men konstant och medvetet. Deras inställning påminner mer om ett tyskt eller engelskt lag.

Igår fick man ett mål i baken direkt då Sansone snurrat upp både Hysaj och Albiol och fick straff. Men Napoli tog tag i taktpinnen, släppte den aldrig och vände till seger.

José Callejon tassade in i straffområdet som en inbrottstjuv och Insigne serverade en boll på silverfat som spanjoren snyggt kunde nickskarva in 1-1 på. Det är häpnadsväckande att det var hans första mål för säsongen och säger en hel del om vilken målsumpare han varit, men igår tyckte jag han var han riktigt, riktigt bra, Inte lika klen, mer precis i avgörande lägen och som vanligt skicklig och viktig i sitt kant-jobb.

Gonzalo Higuain däremot smyger aldrig. Han kastar sig in i straffområdet som en ilsken tjur i en porslinsaffär. Har sönder allt och ska först fram. Vilket han också ofta är. Först alltså. Hamsik vann en boll högt upp, tog sig ner mot kortlinjen och spelade smart in bollen till Pipita. 2-1. Argentinaren gjorde sedan även 3-1 i matchens sista minut.

Med Higuains obarmhärtiga lust för att göra mål, Hamsiks gyllene mittfältskraft och Insignes bollbehandling och fart har Napoli nu en ny trio som gett hopp till en hel stad. Som fått San Paolo att åter koka som en vulkan.

Tre spelare. En dröm.

 


Lorenzo Medici

Kina-pengar, Palermo-kaos och transferbetyg

Kina kan vara på väg att bli det nya “svarta”. Det vill säga en mer och mer populär destination att sälja spelare till. Milan är nämligen på väg att skeppa Luiz Adriano österut för ca 14-15 miljoner euro. Lyckas de med det har de gjort en vinst på ca 6-7 miljoner euro för en spelare de egentligen inte behöver speciellt mycket.

Det skulle naturligtvis vara en lysande affär.

Inter vill nog gärna göra samma sak med Fredy Guarin. Det största problemet är väl att övertala spelarna att acceptera att gå till den kinesiska ligan, så de gäller att att frestelsen för de höga lönerna är för stor och suget över att spela i en “mer” betydelsefull liga är tillräckligt liten.

Men vi kan nog räkna med att Kina som fotbollsmarknad bara kommer öka med tiden.

Med de eventuella pengarna för Luiz Adriano förväntas Milan nu gör ett nytt försök på Axel Witsel.

***
Apropå Milan så har det spekulerats i att Marcello Lippi kan komma att ta över. Om det fortsätter att gå dåligt för Mihajlovic är det kanske ingen omöjlighet, men jag tror att man vill vänta in sommaren och gå all-in på Antonio Conte.

Man söker en riktig vinnare på bänken och är det något som Conte gjort sig känd för är det just det.

***
Kaos lurar alltid bakom president Zamparinis hörn. Först skulle Ballardini sparkas och Iachini tas tillbaka. Men när Iachini inte kom överens med Zamparini blev Ballardini kvar.

En förmodad perplex Ballardini verkade dock halvsugen att fortsätta leda laget och sa ingenting till spelarna varken innan eller efter matchen mot Verona i helgen. Ett mer eller mindre tränarlöst Palermo gick ut och vann, men givetvis fick Ballardini sparken på riktigt efteråt.

Nu tar argentinaren Guillermo Barros Schelotto över. Schelotto gjorde över 200 matcher som spelare för Boca Juniors och tränade Lanus mellan 2012 och 2015.

Han är ett oprövat kort, men också ganska spännande.

***
Ciro Immobile är tillbaka i Serie A och Torino. Hans äventyr i Tyskland och Spanien blev stora fiaskon. Men någonstans lurar det fortfarande en bra striker. Nu tar han sista chansen att försöka övertyga Conte om att han ska med till EM. Torino kan köpa loss honom för betydligt mindre än vad de sålde honom för efter säsongen.

I och med att Immobile återvänder lutar mycket åt att Fabio Quagliarella säljs. Det snackas mycket om en återkomst till Udinese, men vi ska inte räkna bort Sassuolo.

***

Transferbetyg:


Alessandro Diamanti
Från Guangzhou till Atalanta
Transferbetyg: 6,5

“Det är osäkert hur mycket magi Diamanti har kvar i trolleri-lådan, men förhoppningsvis tillräckligt för att täcka upp Maxi Moralez som tros lämna.”

Juan Zuniga
Från Napoli till Bologna
Transferbetyg: 6,5

“Skadeförföljd colombian som nu försöker få igång på karriären via ett lån till Bologna. Har kvalitéer om han hittar formen.

Sergio Floccari
Från Sassuolo till Bologna
Transferbetyg: 6,5

“Var bra i Sassuolo under hösten och gör nästan alltid hyggligt ifrån sig vart han är.”

Matteo Mancosu
Från Bologna till Carpi
Transferbetyg: 5

“Carpi lär sälja Borriello och Mancosu känns som ett nerköp.”

Fabio Daprela
Från Palermo till Carpi
Transferbetyg: 5

“Haft svårt att platsa i Palermo och lär ju inte glimra i Carpi heller.”

Luca Rigoni
Från Palermo till Genoa
Transferbetyg: 6

“Klok och passningssäker spelare, men något på nedgående.”

Suso
Från Milan till Genoa
Transferbetyg: 6

“Tekniskt skicklig, men har också medioker spelförståelse och är mycket ojämn.”

Ante Rebic
Från Fiorentina till Verona
Transferbetyg: 6

“Rivig och stark, men har vissa problem med bollkontrollen. Kommer på lån och får behövlig speltid. Kan komma att göra några mål.”

Urby Emanuelson
Klubblös till Verona
Transferbetyg: 6

“Att Emanuelson kan komma att göra en del nytta säger nog mer om Veronas trupp än om holländarens kvalitéer.”

Milan Bisevac
Från Lyon till Lazio
Transferbetyg: 6

“Hygglig mittback, men knappast den man behöver för att lyfta försvaret.”  

Kevin Prince Boateng
Klubblös till Milan
Transferbetyg: 6,5

“Inte riktigt den stjärna Milan behöver på mitten, men kan komma att bidra med en del fina matcher ändå”.

Bryan Cristante
Från Benfica till Palermo
Transferbetyg: 6

“Snygg värvning på papperet, men jag är ingen större Cristante-believer.

Manuel Arteaga
Från Zulia till Palermo
Transferbetyg: 6

“Bomber-typ som man hoppas ska bli ett fynd. Svårbedömd chansning.”

Thiago Cionek
Från Modena till Palermo
Transferbetyg: 5

“Harvat i Serie B större delen av sin karriär, vilket säger det mesta.”

Ricky Alvarez
Klubblös till Sampdoria
Transferbetyg: 6,5

“Dubblerar mycket av vad Sampdoria redan har, men kan vara värd en chansning då talangen finns där.

Stefano Sensi
Från Cesena till Sassuolo
Transferbetyg: 7

“Typisk smart Sassuolo-värvning gjord med Juventus osynliga hand. Sensi var mycket eftertraktad på marknaden.

Ciro Immobile
Från Dortmund till Torino
Transferbetyg: 7

“Blev ett fiasko både i Dortmund och i Sevilla, men det bor nog fortfarande en god striker i Immobile. Med tanke på att de lånar honom har de inget att förlora och blir han en succé kan de köpa loss honom för betydligt mindre än vad de sålde honom för. Win-win-situation för Toro.




Lorenzo Medici

Spalletti vill avsluta det han startade

Bråk med Cassano, Totti som falsk nia, 1-7-förlusten mot Manchester United är väl några av de saker vi minns under Luciano Spallettis fyra år med Roma.

“Om jag återvänder vill jag avsluta det jag startade”

Det är vad Spalletti ska ha sagt till sina närmsta vänner. Och nu är han tillbaka.

Det han en gång startade var tre titlar och ett stundtals briljant spel utan en “äkta” striker och det han vill avsluta är det han aldrig lyckades med. Nämligen att vinna scudetton med Roma.

Tiden med Rudi Garcia som tränare för Roma har nått sitt slut. Det blev drygt två och ett halvt år. Fransmannen vilseledde supportrarna till en början med ett magnifikt spel som gav stora förhoppningar om en ligatitel. Det kändes som det bara var en tidsfråga. Men det skulle visa sig bara vara illusioner. Successivt försvann det fina och framgångsrika spelet och titlarna uteblev.

Det är inte helt lätt att förstå vad som hände på vägen och jag har försökt skriva om det flera gånger tidigare här på bloggen.

https://blogg.fotbollskanalen.se/lorenzomedici/2015/03/20/krisen-rakt-in-i-hjartat/

https://blogg.fotbollskanalen.se/lorenzomedici/2015/02/04/the-rise-and-fall-of-roma/

https://blogg.fotbollskanalen.se/lorenzomedici/2015/04/22/fran-himmel-till-helvete-pa-120-dagar/

Efter en halv säsong där publiken vänt Garcia ryggen och där spelet har påmint alltför mycket om vintern/våren 2015 fick till slut Pallotta och kompani nog. Det var dags att göra något.

In med Spalletti. Tillbaka med Spalletti.

Den förre Roma tränaren har nu skrivit på ett kontrakt som sträcker sig över arton månader. Kanske är det klokt att inte binda upp sig längre innan man vet hur det går.

Bara det att Spalletti återvänder borde betyda att en viktig sak. Att supportrarna börjar stötta laget igen och kanske till och med lägger bojkotten (mot att man separerat kurvan med plexiglas) åt sidan. De har varit saknade. Utan dem i ryggen har laget känts osäkra, rädda och själlösa.

Vad det mer kommer betyda är inte lätt att gissa. Förhoppningen är att spelglädjen kommer tillbaka och att försvarsspelet förbättras avsevärt.

Under Spallettis förra sejour spelade han ofta utan någon striker och använde sig av Totti som falsk nia. Nu är “Er Pupone” betydligt äldre och kan troligen inte åstadkomma samma saker på planen längre.

Det är heller inte säkert att han anammar samma spelsystem (4-2-3-1) som under hans tidigare sejour i Roma. Det har pratats som 4-3-1-2 eller till och med 4-3-3 precis som under Garcia.

Men vi kommer se el del ändringar.

Florenzi lär flyttas upp
Det är högst troligt att Spalletti kommer spola idén med Florenzi som ytterback och istället flytta upp honom på mittfältet. Hans defensiva brister har blottats flera gånger under året och det är säkert något som den nye tränaren har insett. Det är också därför ryktet om Davide Santon är logiskt.

Pjanic à la Pizarro
Det är heller inte omöjligt att han vill testa Miralem Pjanic i en central mittfältsroll à la David Pizarro. En spelfördelare med fina fötter är något Spalletti säkert förordar. Spelar man med en 4-3-1-2 uppställning kan vi nog få se honom i den fria rollen mellan mittfält och anfall.

Vad händer med Gervinho?
Jag skulle även tro att Spallettis intåg kan innebära slutet för Gervinho. Ivorianen var Garcias spelare och om man nu t ex använder sig av två anfallare lär inte Gervinho vara aktuell.

Lösa Dzeko-problemet
Edin Dzeko har visserligen varit usel under stora delar av sin första säsong , men det har också haft att göra med att Garcia misslyckades totalt med var att utnyttja Dzeko största färdigheter. Nämligen att servera honom bollar i straffområdet och använda sig av hans styrka i luftrummet. Jag utgår ifrån att det är något som Spalletti vill ändra på.

Det här är bara några av det förändringar jag gissar kan hända. Mer lär det bli. Efter två och ett halvt år med Garcia är det nu dags för Roma att testa Spalletti version 2.

Och han vill nog väldigt gärna avsluta det han en gång startade.


Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Målvaktsdominans på veckans lista"

Omgång 19:

10p Andrea Consigli (Sassuolo)
Blev stor matchhjälte på San Siro när han räddade allt som Inter försökte med. Tog revansch för den dåliga insatsen omgången innan.

9p Stefano Sorrentino (Palermo)
Ordnade tre oerhört viktiga poäng åt Palermo när han höll nollan mot Verona och gjorde flera viktiga räddningar. Ledare.

8p Samir Handanovic (Inter)
Var inte mycket sämre än Consigli och stod för flera svettiga räddningar. Inter hade aldrig legat där man ligger i tabellen utan Handanovic.

7p Gianluigi Donnarumma (Milan)
Gjorde en kanonräddning när Rudiger försökte göra sitt andra mål för kvällen. Den aktionen kan ha varit matchavgörande då Milan spelade upp sig andra halvlek och lyckades kvittera. Donnarumma är inte direkt någon vanlig sextonåring.

6p Gonzalo Higuain (Napoli)
Gjorde först mål på straff och utökade sedan Napolis ledning till 0-4 efter ett fint solonummer mot Frosinone. Är nu uppe på fantastiska 18 mål på 19 ligamatcher. Pipita rules.

5p Marek Hamsik (Napoli)
I sin trehundrande ligamatch för Napoli bjöd slovaken på sin stora klass och gjorde ett snyggt mål mot Frosinone. Lagets hjärta och själ.

4p Lucas Biglia (Lazio)
Härföraren på mitten när Lazio besegrade Fiorentina på bortaplan. Vann boll, skyddade försvaret och satte även igång anfallen. Extremt viktig för sitt lag.

3p Sergej Milinkovic (Lazio) Raul Albiol (Napoli) Keita Balde Diao (Lazio)

2p Alfred Duncan (Sassuolo) Giorgio Chiellini (Juventus) Paul Pogba (Juventus) Antonio Rudiger (Roma)

1p Sami Khedira (Juventus) Francesco Acerbi (Sassuolo) Franco Vazquez (Palermo) Juraj Kucka (Milan) Allan (Napoli) Jorginho (Napoli)


Minuspoäng:

-5p Massimo Zappino (Frosinone)
Var mer eller mindre rena rama katastrofen mot Napoli. Agerade osäkert och var ofta ute och cyklade. Håller definitivt inte Serie A-nivå.

-4p Josef Martinez (Torino) 
Agerade stor målsumpare mot Empoli. En spelare att sälja.

-3p Jeison Murillo (Inter)

Hans feltajmade nickrensning gav fritt fram för Defrel vilket ledde till Sassuolos straff. Ett kostbart misstag. Murillo har de senaste två matcherna mer liknat en vilt chansande Juan Jesus än den skicklige Murillo vi såg under hösten.

-2p Jakub Blaszczykowski (Fiorentina)
Fick Fiorentina-supportrarna att längta efter Bernardeschi. Usel mot Lazio.

-1p Mattia Destro (Bologna) Alessandro Florenzi (Roma) Stipe Perica ( Udinese) Roberto Crivello (Frosinone) Leonard Blanchard (Frosinone) Alejandro Gomez (Atalanta)

Poängligan:

69 p Higuain (Napoli)
41 p Dybala (Juventus)
40 p Insigne (Napoli)
37 p Ilicic (Fiorentina)
26 p Handanovic (Inter)
24 p Eder (Sampdoria) Kalinic (Fiorentina)
23 p Miranda (Inter) Manolas (Roma) Hamsik (Napoli)
22 p Bonaventura (Milan) Gomez (Atalanta)
20 p Koulibaly (Napoli) Maccarone (Empoli)
19 p Murillo (Inter) Soriano (Sampdoria)
18 p Ljajic (Inter)
17 p Mandzukic (Juventus) Allan (Napoli) Saponara (Empoli)

Lorenzo Medici

Juventus hack i häl på välförtjänta vintermästare

Napoli är vintermästare. Det är svårt att säga annat än att de är fullt välförtjänta sådana. De har tagit flest poäng (såklart), gjort flest mål och släppt in näst minst mål. De har dessutom enligt mig spelat den bästa och mest underhållande fotbollen under de första nitton omgångarna.

De bytte en sorglig Rafa mot en mästerlig Sarri och blev säsongens hittills bästa feel-good story.

Napoli hade inga som helst problem att demolera Frosinone med 1-5. Albiol fick fram långa benet efter en hörna, Higuain satte en ganska snällt dömd straff, Hamsik placerade snyggt in trean, sedan dansade Pipita in sitt andra och Napolis fjärde för dagen innan han blev utbytt.

Allt utan större besvär.

Men Napoli har resurser. Manolo Gabbiadini ersatte argentinaren och skruvade elegant in det femte målet. Det vore ett misstag att släppa Manolo i januari. Om Higuain skulle bli skadad går det inte att hitta en mycket bättre back-up för tillfället.

Napoli har en väldigt stark trupp.

Men det betyder inte att det kommer räcka hela vägen. Det finns många minor att springa på och det finns konkurrens. Det gäller att orka en hel säsong. Deras främsta hot ser ut att komma från Juventus….

….som vann över Sampdoria. Trots att Cassano reducerade med dryga tjugofem minuter kvar och då Samp gjorde ett hyfsat försök till en slutforcering hade Juventus rätt bra kontroll över matchen. Och även om “Den gamla damen” inte alltid glimrar i spelet som till exempel Napoli är det just det som är deras styrka. Kontrollen över matcherna.

Det är sällan man har en känsla av att de ska tappa poäng när de tar ledningen och det är ofta man tror de ska komma ikapp när de ligger under. Det har att med deras vinnarkultur att göra och att de har så pass många rutinerade och smarta spelare i truppen, men också att de har flera spelare som kan avgöra på egen hand som t ex Paulo Dybala och Paul Pogba.

Mot Sampdoria var just de två klart delaktiga i segern. Pogba fick kanske inte den träff han ville när han hittade rätt bakom Viviano, men mottagningen och skottet i samma aktion var en nyans av stor briljans och Dybala log bakom Khediras mål med en fin passning. Juventus har en bra mix av spelare som kan göra det där lilla extra och spelare att lita till när det blåser hårt t ex Chiellini, Buffon och Bonucci.

Juventus styrka ligger mycket i hur klubben sköts och deras mentalitet. Man bibehöll lugnet när man hamnade långt efter toppen i början av säsongen och man har en tanke med det man gör. Och nu är man inte bara i kapp Inter utan även hack i Napolis häl.

Och apropå Inter…..

Är de verkligen ett lag som kan vara med och kämpa om scudetton? Precis innan jul förlorade man mot Lazio, mot Empoli förde man aldrig matchen och hade lite flyt och igår förlorade man mot Sassuolo.

Matchen mot de grönsvarta var en otroligt underhållande tillställning där Consigli och Handanovic hade någon sorts egen duell i antal suveräna räddningar. Målvakts-festivalen höll matchen utan mål länge och väl, men Murillos feltajmade nickrensning i matchens sista minut ledde till att Defrel blev fri och att Miranda drog ner honom.

Handanovic fick till slut ge sig när Berardi gjorde mål från elva meter.

Inter har en imponerande poängskörd, men spelet har ofta lämnat mycket att önska. Roberto Mancini har dribblat mycket med laguppställningarna och av någon anledning haft Jovetic utanför startelvan den senaste tiden och Nagatomo för ofta i den. Det finns fortfarande lite för mycket som man inte begriper med detta Inter.

Kondogbia och Perisic är fortfarande underpresterande dyrgripar, Brozovic är mest en ofrekvent highlights-spelare som man inte riktigt kan lita till och man har svårt att föra matcher på ett förtroendeingivande sätt.

Det är lätt att glömma bort, men även på den tiden när Mancini radade upp titlar i sin förra sejour i Inter fanns det ofta något som saknades rent spelmässigt, vilket ofta blottades i Champions League-spelet. Kanske är det något liknande vi ser nu.

Om Inter verkligen är ett lag som kan utmana Napoli och Juventus om titeln låter jag vara osagt, men för tillfället känns det inte så.

***

I övrigt var det en märklig söndag med bara bortasegrar (!) och en omgång där endast Carpi lyckades vinna på hemmaplan.

Så gick det till när Serie A blåste av för halvtid av säsongen.



Lorenzo Medici

Poäng för förlorare

Passningar som slogs hem i brist på mod att våga sätta bollen framåt. Ett spel i medioker hastighet. Den saknade skärpan den sista tredjedelen vilket ledde till få målchanser. Självförtroenden som sugits ut ur märgen och blåst iväg långt bort.

Välkomna till ett dystopiskt Olimpico. Välkomna till två lag utan kompass. Välkomna till en match utan vinnare.

Välkomna till Roma-Milan.

Roma startade ändå matchen ganska förtroendeingivande. Det fanns en vilja att pressa högt, unge Sadiq Umar var en frisk fläkt med sina Kanu-moves och Rudigers tidiga mål lovade gott.

Men Romas spel dog mer och mer för varje minut som gick. Deras lycka var att Milan i stort sett inte gjorde någonting av deras bollinnehav under en hel halvlek. Men det skulle komma att ändras. Tidigt i den andra halvleken kom Juraj Kucka betydligt högre än Florenzi i en duell och slovakens nick seglade i en vacker båge över Szczesny och in i mål.

Där någonstans började Romas hyfsade kontroll på matchen ta helt slut. Som så många gånger tidigare drabbades de av handlingsförlamning, blev rädda och började göra fler och fler dumma misstag. Milan tog över och blev det klart bättre laget. De tog vara på den rödgula paralyseringen och började skaka fram chanser. Kucka missade öppet mål (fint förarbete av Boateng) och Bacca sköt i ribban.

Rudi Garcia försökte med att sätta in både Salah och Totti, men det förändrade inte mycket. Efter 90 minuter var det Milan som hade legat klart närmare en seger.

Man skulle kunna säga att båda lagen plockade in på ett tidigare förlorande Fiorentina och möjligen var det starkt av Milan att vända och ta en bortapoäng som skapar illusioner. Men för mig var detta först och främst något annat.

Detta var framför allt poäng för två förlorare.

***

Kanske var det ändå väntat. Att Fiorentina skulle åka på pumpen och att de någon gång skulle börja tappa mark i scudetto-striden.

Kanske var det just igår det hände. Fiorentina brukar ju ha svårt mot Lazio och även så igår.

Keitas ledningsmål varade ända in mot slutet innan båda lagen började spruta in mål sista minuterna. Ett Milinkovic mål som man trodde var spiken i kistan. Ett Roncaglia-mål som tände ett litet Viola-hopp och ett Felipe Anderson -mål som släckte det.

Lazios formkurva poppar runt som ett popcorn. Seger över Inter, 0-0 mot Carpi och nu seger över Fiorentina. Kanske passar det dem bättre att förstöra för scudetto-drömmande lag på bortaplan än att knäcka bottenlag på hemmaplan.

Bäst från lördagen:

Keita Balde Diao
Gjorde mål, var pigg och gjorde alltid något vettigt med bollen. Borde starta jämnt.

Lorenzo Pasciuti
Hans mål mot Udinese blev historiskt. Pasciuti är nu den första spelaren att göra mål i “alla” kategorier. Från Serie D till Serie A.

Gianluigi Donnarumma
Vi ska inte glömma bort hans kanonräddning när Rudiger var ytterst nära att bli dubbel målskytt. Där hade matchen kunnat ta en helt annan väg.

Juraj Kucka
Började matchen sisådär, men gjorde ett viktigt mål och växte desto längre matchen gick.

Sergej Milinkovic
Fick spela från start och tog vara på chansen. Gjorde 0-2-målet och löpte massor.

Antonio Rudiger
Gjorde ett mål, var ytterst nära att göra ett till och var Romas bästa spelare.

Sämst från lördagen

Jakub Blaszczykoski
Någon som saknade Bernardeschi? I alla fall jag.

Stipe Perica
En stor besvikelse sett till tidigare insatser. Blek som ett spöke mot Carpi.

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Slovensk magi och Peter Pan flyger igen"

Omgång 18:

10p Josip Ilicic (Fiorentina)
Återvände till Renzo Barbera och bjöd på rena magin. Tunnlade först Goldaniga och placerade snyggt in ettan och dundrade sedan in tvåan med ett äkta Ilicic-skott. Är nu uppe i hela nio Serie A-mål. Håller på att etablera som sig superstjärna i Italien.

9p Lorenzo Insigne (Napoli)
Gjorde först ett drömmål när han lobbade in 1-0 förbi Padelli med enorm precision och känsla. Sedan spelade han fram till Hamsiks mål efter en fenomenal genomskärare. Lägg till en frispark i ribban och super-insatsen var ett faktum. Och den här spelaren är inte given i det italienska landslaget? Conte måste vara blind.

8p Roberto Soriano (Sampdoria)
Gjorde två mål i derbyt mot Genoa, båda gjorda med stor klass. Sampdoria borde nog överväga en försäljning av Soriano både en och två gånger. Håller på att fixa en EM-biljett till sommaren.

7p Paulo Dybala (Juventus)
Fortsätter att glimra som innan jul. Smekte in 1-0 mot Verona på frispark och slog sedan passningen till Bonuccis nickmål. Dybalas aura strålar väldigt starkt just nu.

6p Antonio Cassano (Sampdoria)
Någon som trodde att Cassano var slut? Nope. Inte ännu. Briljerade med små fina skarvningar och smarta passningar mot Genoa och hade en fot i båda av Sorianos mål. Peter Pan flyger än.

5p Emanuele Giaccherini (Bologna)
Hotade Milans backlinje matchen igenom och gjorde även matchens enda mål. Fortsätter han att spela så här lär Conte definitivt överväga att ta med honom till EM i sommar.

4p Antonio Mirante (Bologna)
Räddade allt och lite till när Bologna besegrade Milan med 0-1. Ger Bologna stor trygghet.

3p  Marek Hamsik (Napoli) Samir Handanovic (Inter) Leonardo Pavoletti (Genoa)

2p Leonardo Bonucci (Juventus) Emiliano Viviano (Sampdoria) Stipe Perica (Udinese)
Paul Pogba (Juventus)

1p Bruno Fernandes (Udinese) Cyril Thereau (Udinese) Miranda (Inter) Mauro Icardi (Inter) Alex Sandro (Juventus) Simone Zaza (Juventus) 

Minuspoäng:

-5p Felipe Anderson (Lazio)
Irriterande och helt ur slag just när Lazio behövde honom som mest. Är vi verkligen säkra på att PSG och Manchester United är beredda att kasta upp de stora pengarna för honom? Om så är fallet kanske Lazio borde passa på att sälja honom redan nu i januari.

-4p Kostas Manolas (Roma)
Agerade osäkert på alla baklängesmålen mot Chievo och var inte den ledare han brukar vara. Om en nyckelspelare som Manolas har en så pass dålig dag är det svårt för Roma att vinna.

-3p Alessio Cerci (Milan)
Hoppade in och sjabblade bort två riktigt bra lägen och blev utbuad av de egna supportrarna. Lär inte sätta sin fot på San Siro på ett bra tag då Milan lär ge bort honom till Genoa inom kort.

-2p Darko Lazovic (Genoa)

Slog misslyckade inlägg, var oprecis och missade en gyllene målchans i den andra halvleken. Ett derby att glömma för serben.

-1p Edoardo Goldaniga (Palermo) Keisuke Honda (Milan) Cristian Ansaldi (Genoa) Bostjan Cesar (Chievo) Matteo Bianchetti (Verona) Ignazio Abate (Milan)

Poängställningen:

63 p Higuain (Napoli)
41 p Dybala (Juventus)
40 p Insigne (Napoli)
37 p Ilicic (Fiorentina)
24 p Kalinic (Fiorentina) Eder (Sampdoria)
23 p Miranda (Inter) Manolas (Roma) A.Gomez (Atalanta)
22p Murillo (Inter) Gervinho (Roma) Bonaventura (Milan)
20 p Koulibaly (Napoli) Maccarone (Empoli)
19 p Soriano (Sampdoria)
18 p Handanovic (Inter) Ljajic (Inter) Hamsik (Napoli)
17 p Mandzukic (Juventus) Saponara (Juventus)

 

Lorenzo Medici

Nytt år, men formkurvorna består

Efter derby-dramat mellan Genoa och Sampdoria var det dags för en onsdag fullspäckad med den resterande Serie A-omgången. Och fastän det blivit nytt år kändes det som om formen hos lagen var ungefär densamma som året innan.

Lag i bra form

Juventus
Hade inga problem att avfärda ett Hellas Verona utan Luca Toni. Paulo Dybala tog vid där han slutade höstsäsongen med att smeka in en frispark efter bara åtta minuter. Den lilla juvelen har en bollträff från himlen och argentinaren slog även den frispark som Bonucci hamrade in med pannan.

Juventus är i mycket bra form just nu, har inga skadebekymmer och framstår mer och mer som favoriter till scudetton. Ytterligare ett positivt inslag från matchen var Simone Zaza. Han hoppade in och gjorde mål efter en fin passning av Pogba och vill visa att han är ett minst lika bra alternativ som Morata och Mandzukic. Zaza gör typ mål varje gång han spelar och det är lätt att förstå varför flera Premier League-klubbar är bredda att betala en hög summa för honom.

Fiorentina
Han återvände till sin gamla arena och sänkte sitt gamla lag med två riktiga pärlor till mål. Josip Ilicic är i strålande form och håller på att etablera sig som en av Serie A:s största stjärnor. Först förnedrade han Goldaniga med en fräck tunnel och placerade in ettan med stor precision och sedan dundrade han in tvåan med en sedvanlig Ilicic-kanon. Slovenen hade även den goda smaken att inte jubla alls åt sina mål med respekt för sitt gamla lag.

Fiorentina hade full kontroll och spelade ut Palermo i den första halvleken och trots att de hade lite svårare i den andra halvleken var segern fullt välförtjänt. Sousa har gett laget en stark identitet och det briljanta passningsspelet och den stor rörelsen är deras riktmärke. Det känns som om de är i toppen för att stanna.

Bologna
Sedan Roberto Donadoni tog över har man haft en hysterisk form. Segern över Milan var naturligtvis en stor fjäder i hatten och de behöver inte be om förlåtelse för den heller. Milan hade visserligen tillräckligt med chanser för att vinna matchen, men Bologna spelade med mod och vaskade fram rätt många chanser själva. Giaccherini, Diawara och Mirante är tre nyckelspelare i form.

Napoli
Napoli spelar den mest underhållande fotbollen i Serie A. matchen mot Torino bekräftade att de spelar med fart, få tillslag och med en offensivlusta få kan jämföra sig med. Sarris Napoli är ett blixtrande fotbolls-fyrverkeri, detta trots att Jorginho inte var tillgänlig och Allan började på bänken.

Insigne som är Italiens mest spektakulära och sevärda anfallare (eller hur Conte) gjorde ett mål bara genier kan göra och hans laser-passning till Hamsiks mål var ljuvlig. “Marekiaro” var lysande på mitten och agerade ledare, Callejon kan inte göra mål, men var bra ändå och Higuain var ett ständigt hot med sitt ursinniga stångande och törstiga målhunger. Ja, till och med vikarierna Lopez och Valdifiori gjorde bra ifrån sig.

Det finns ingen garanti att man vinner några titlar bara för att man spelar den mest sevärda (och i mitt fall tycke den bästa fotbollen), men man sätter sig i en bra position att åtminstone vara med och slåss om saken i vilket fall. Och dessutom får man publiken att strömma till och man vinner mångas fotbollsälskares hjärtan.

Lag i dålig form

Roma
Unge Sadiq Umar gjorde 0-1 tidigt (fin framspelning av en pigg Gervinho) och har på minimal speltid bara gjort ett Serie A-mål mindre än vad Edin Dzeko gjort på en dryg halv säsong. När sedan Florenzi ökade på till 0-2 mot Chievo borde Roma rimligtvis lagt grunden till en seger. Men för detta Roma finns ingen rimlighet. Så fort man hamnar under press, släpper in ett mål börjar man darra, bli stressade och paniken sprider sig som cancer i laget. Och när en ledargestalt som Manolas har en riktigt dålig dag är det svårt att ta tre poäng.

Man kunde inte heller behålla den 3-2-ledning som Iago Falque (mycket bättre som mittfältare än som anfallare faktiskt) så fint gett dem, utan Chievo hämtade upp underlägen två gånger om. Det spelar nog ingen roll hur många nya spelare Roma värvar, problemen sitter mycket i huvudet hos spelarna.

Milan
Visst, man skapade chanser tillräckligt för att vinna både en och två matcher, men det gäller att sätta dit dem. Dessutom är problemen detsamma som tidigare. Mittfältet spelar alldeles för långsamt och förutsägbart, ytterbacks-spelet är svagt och det saknas kreativitet. Bonaventura försöker alltid tappert och Alex var bra innan baklängesmålet, men som helhet har Milan stora problem.

Frågan är hur mycket av detta som är Mihajlovic fel och hur mycket som beror på truppens bristande kvalité? Milan kan inte betala hur många tränare som helst samtidigt innan man träffar rätt så Sinisa får nog fortsätta ett tag till. Men man kan inte låta bli att fråga sig om inte den gamle Milan-ikonen Donadoni hade varit ett bättre val än Mihajlovic?

Lazio
Var segern över Inter bara en illusion? Det verkar så. 0-0 mot Carpi är nog inget som stärker Piolis fortsatta chanser som tränare i Lazio direkt. Inte ens en dag när Mauricio kanske var lagets bästa spelare lyckades man. Olimpico ekar tomt, Felipe Anderson är helt ur slag och det hade varit bättre att byta tre hyggliga anfallare mot en riktigt bra. Tungt poängtapp.

Palermo
I den första halvleken mot Fiorentina var man totalt utspelade och man lyckades knappt komma över halva plan. Mycket blev bättre i den andra, men Palermo är ett lag med stora brister. Försvaret håller ingen hög nivå, Jajalo-Chochev är relativt meningslösa mittfältare och framåt har man förutom Gilardino ingen riktig striker att lita till. President Zamparini har misslyckats totalt den här säsongen och det dröjer nog inte länge innan Iachini dyker upp igen. 

Hellas Verona
Att förlora mot Juventus utan Luca Toni är föga förvånande, men avståndet upp till lagen ovanför strecket börjar bli långt nu. Lyckas Delneri få Verona att hänga kvar har han utfört mirakel.

Lag med mer svårläst form

Inter
Imponerade verkligen inte mot Empoli då man aldrig förde matchen och skapade väldigt lite framåt. Men man gör vad som krävs. Nämligen vinner matcher. Det spelar ingen roll att Icardi är osynlig i fyrtiofyra minuter om han är på rätt ställe och gör mål i den fyrtiofemte minuten. Det gör kanske inget om Perisic inte spelar som en 200 miljoners-spelare om han lyckas rycka ifrån sina motståndare och sätta en perfekt assist när det behövs.

Jag förstår inte varför Jovetic inte får spela mer och jag skulle ljuga om jag påstod att Inter spelar rolig fotboll. Jag är dessutom osäker på hur länge man klarar av att försvara en serieledning om spelet inte blir bättre, men just nu hittar man sätt att vinna på och i slutändan är det ju det som betyder något.

Atalanta
Förlusten mot Udinese var lagets andra raka och kanske är man på väg ner i form efter att spelat över sin förmåga under hösten. Inget konstigt med det.

Udinese
Tog en viktig seger över Atalanta och kanske är Udinese på väg att börja klättra i tabellen. Intressant att Colantuono valde att spela med två långväxta anfallare som Thereau och Perica längst fram, vilket funkade väldigt bra igår. Med tanke på att man har Di Natale och Aguirre på bänken och att Duvan Zapata är tillbaka känns det som Udinese har något på gång. Jag gillar dessutom hur mittfältet numera är sammansatt med Lodi som playmaker, Badu som dynamisk härförare och Bruno Fernandes som kreatör mellan mittfält och anfall.

Torino
Förlorade visserligen mot Napoli och har inte plockat särskilt många poäng på sistone, men med tanke på det tuffa motståndet igår gav ändå en insatsen viss mersmak om att man är lite på gång.

Carpi
En fixad poäng på Olimpico mot Lazio är starkt jobbat med tanke på de svaga spelarmaterialet. Men att de ska kunna hänga kvar har jag svårt att tro.

Chievo
Visade styrka då man hämtade upp 0-2 till 2-2 och 2-3 till 3-3 mot Roma. Det känns inte som om Rolando Marans lag kommer behöva slåss i bottenstriden.

Sassuolo
2-2 mot Frosinone är inget att jubla åt om man vill leka Europa League-kandidat. Positivt att man alltid har någon anfallare som dyker upp och spelar en avgörande roll. Är det inte Berardi, Defrel, Sansone, Floccari, Floro Flores eller Politano är det som igår Falcinelli.

Frosinone
Tog en ovanlig poäng borta mot Sassuolo och alla poäng är värdefulla i bottenstriden.

Empoli
Höll sin vana trogen och spelade fin offensiv fotboll mot Inter. Denna gång ledde det dock inte till några poäng, men fortsätter man bara så här kommer man ha fixat nytt kontrakt långt innan maj.

Lorenzo Medici

Thriller på Marassi

I drygt sjuttio minuter såg det ut som om Sampdoria var på väg att skicka Genoa till det inferno som alltid ligger på lut vid en derbyförlust. Inte minst om man som Sampdoria sett till att leda med förnedrande 3-0-siffror.

Antonio Cassano flyger kanske inte riktigt som förr, men den där Peter Pan-kostymen passar ännu trots att dräkten börjar bli sliten. Han erbjöd direktskarvningar till höger och vänster och hittade små intelligenta passningar titt som tätt. Två gånger ledde det till Soriano-mål.

Första gången direktskarvade han på ett tillslag vilket tog Burdisso på bar gärning och bollen hamnade hos Soriano som skickligt avslutade precis innan bollen nuddade marken.

I början av den andra halvleken var det Cassanos lilla smarta smygpassning som ställde Soriano fri ännu en gång och den italienska landslagsmannen gjorde återigen inget misstag. Den gången innebar det 0-3.

För mellan Cassanos små genialiteter och Sorianos fina avslutsförmåga hade Eder elegant placerat in Sampdorias andra mål efter ett fint anfall.

Matchen var trots allt ändå ganska jämn. Men då Genoa hade lite mera boll, hade Sampdoria mycket mer klass och individuell skicklighet i den sista tredjedelen. Det präglade matchen rejält. Och i sjuttio minuter såg alltså Sampdoria ut att vara på väg mot en betryggande seger.

Men är det ett derby så är det.

Jag har alltid sett Leonardo Pavoletti som en spelare med ena benet i Serie A och det andra i Serie B. En medioker anfallare som aldrig riktigt skulle göra något större avtryck. Men jag hade nog fel. Han är bra på huvudet, är härligt opportunistisk, är duktig i straffområdet och har en stark vilja.

Och när Pavoletti nickade in reduceringsmålet tändes ett litet hopp hos Genoa. För är det någonting de kan så är det att forcera i slutet på hemmaplan. De är sällan slagna innan domaren blåst slutsignalen.

När samma Pavoletti, med båda benen i Serie A, fick en boll i straffområdet lobbade han över Viviano och sedan kastade sig fram och nickade in 2-3.

Thriller på Marassi.


Vi hann med en jättechans för Genoa och ett ribbskott av Barreto innan matchen blåstes av. Ett underbart derbydrama var till ända. Och tänk om Lazovic hade satt sin chans innan Pavoletti gjorde sitt andra mål. Kanske hade de hunnit ikapp då.

Istället lyckades Genoa aldrig ta sig från ett helvetiskt 0-3 till ett drömlikt 3-3. Förlusten biter nog tungt i januari-kylan och tabellen grinar illa i det rödblå ansiktet, men samtidigt bör de ta med sig den starka upphämtningen som injektion till nästa match. 

För Sampdoria innebar det andra raka segern under Montella. Kanske har det vänt. Kanske börjar deras nye tränare få ordning på saker och ting. Jag är fortfarande inte säker på om Montella anpassat sig efter materialet och väljer att spela mer på snabba omställningar istället för att söka stort bollinnehav som han ville i Fiorentina eller om laget ännu inte klarar av att spela så som han vill att de spela på sikt.

Hur som helst kan nu Sampdoria börja kika uppåt i tabellen. De har en Cassano i intressant form, en Eder som ser vass ut igen och en guldklimp i Soriano som de bör hålla kvar vid.

Just nu blåser det i vilket fall fina vindar i Sampdorias och Montellas hissade segel.

Lorenzo Medici

Vintermercato i Serie A - De tretton andra lagen

GENOA

Genoa har redan gjort klart med Suso från Milan och Palermos mittfältare Luca Rigoni. Man är på väg att sälja Diego Perrotti till Roma, men är på gång att värva ytterligare från Milan då Alessio Cerci är på ingång. Cerci borde passa förträffligt in i Gasperinis 4-3-3. Lyckas man även få “hem” Stephan El Shaarawy och värva Giuseppe Rossi är det jackpott utan dess like. Vi kan räkna med rätt så stor transfer-ruljans i Genoa.

SAMPDORIA

Har knutit till sig den förre Inter-spelaren Ricardo Alvarez. Även om argentinaren aldrig lyckades i England är det fortfarande en spelare med stor potential. Kanske är Sampdoria rätt plattform för honom. Det enda som känns tveksamt med den värvningen är att han spelar på samma position som landsmannen Joaquin Correa. Att därmed hindra Correas utveckling är förvånade för mig. Sampdoria har även visat intresse för Ciro Immobile, vilket känns spännande. Värvar man honom kan Muriel komma att lämna. Man är även på gång att värva Yohan Benalouane (f.d Atalanta) och Dodo från Inter. Precis som i Genoa verkar det hända en hel del för Sampdoria under januari.

TORINO

Torino sägs vara ute efter tekniskt skicklige Younes Belhanda (Dynamo Kiev), vilket vore ett intressant tillskott. Ventura vill även ha in Udineses brasse Marquinho och man har tagit kontakt med Leicester angående anfallaren Anderj Kramaric. Gazzi (Cagliari) och Martinez (Panathianikos) kan vara på väg bort. Säljer man Maksimovic till Napoli kan man få Valdifiori som delbetalning.

PALERMO

Palermo har sålt Rigoni till Genoa och Maresca kan vara på väg till Frosinone. Detta betyder att man behöver förstärka mittfältet och man sägs helst vilja ha eftertraktade Stefano Sensi och Bryan Cristante. Den unge Cesena-mittfältaren skulle må bra av att hamna i en klubb där han får speltid. Hiljemarks fina höst har gjort att större klubbar har visat intresse för honom (b la Napoli), men förmodligen blir han kvar säsongen ut.

HELLAS VERONA

Hellas har redan värvat Urby Emanuelson som kan komma att ge laget lite fart på kanten, men känns ändå lite som en desperado-värvning. Sassuolos Lorenzo Ariaudo kan komma att förstärka försvaret.

ATALANTA

Roligt nog kopplas svenske Sam Larsson ihop med Atalanta. Det återstår dock att se om det blir någon affär. Atalanta är även ute efter Crotones succé-anfallare Ante Budimir, men det mesta talar för att han blir kvar då Crotone jagar en Serie A-plats på allvar.

BOLOGNA

Bologna är i mercatons hetluft då man sägs vara på väg att låna Jonathan Calleri från Inter om affären går i lås med Boca Juniors. Som vanligt har man god relation med Inter vilket kan innebära att man kan komma att förstärka med Andrea Ranocchia. En värvning som kan tyckas omöjlig då mittbacken lär ha bättre erbjudanden, men vi ska inte glömma bort att Ranocchia vill gå någonstans där han får speltid för att ta sista chansen till en EM-biljett. Detsamma gäller Davide Santon som kan komma på lån från samma klubb. Jag räknar med att Corvino fixar ett par starka nyförvärv under januari.

UDINESE

Gamle Serie A-bekantingen Valon Behrami kan vara på väg tillbaka till Italien och Udinese. Tyvärr har schweizaren inte sett speciellt vass ut i Watford. Melker Hallberg har lånats ut till Hammarby medan Silvan Widmer har förlängt sitt kontrakt med Udinese. Drömvärvningen är att plocka “hem” Fabio Quagliarella.

FROSINONE

Allt tyder på att man har kommit överens med Avellino angående starke anfallaren Marcello Trotta. En smart värvning som stärker Frosinones chanser i bottenstriden. Man vill även ha rutinerade Enzo Maresca.

CARPI

Det kan komma att hända mycket i Carpi under januari. Efter en bra höst har Borriello intressenter i Genoa, Bologna och Torino. Även Ryder Matos har varit bra och kan komma att återvända till Fiorentina tidigare än väntat för att ersätta Giuseppe Rossi. Deras ersättare kan komma att bli Mancosu (Bologna) och Cerri (Cagliari). Spolli, Lazzarri och Wallace är också på väg att lämna klubben.

EMPOLI

Kan komma att ta över lånet av Daniele Verde från Frosinone. Den unge Roma-spelaren hade ju ett par succé-matcher för drygt ett år sedan, men har varit i frysboxen den här hösten. Man har även hört sig för kring Fiorentinas Ante Rebic. Det viktigaste är dock att man lyckas behålla Tonelli och Saponara.

CHIEVO

Då man har platser lediga för icke-EU-spelare vill man gärna låna in Romas talangfulle brasse Gerson. Det skulle i så fall innebära en kreativ fläkt till Chievo. Lyckas man även låna Milans Jose Mauri, Inters unge ytterback Dimarco är det full pott.

SASSUOLO

Än så länge surrar det inte så många rykten kring Sassuolo. Någon av Floccari eller Floro Flores lär lämna.

 

Lorenzo Medici

Vintermercato i Serie A - De sju "stora" lagen

INTER

Efter en stark höst har Inter för första gången på länge ingen desperation av att värva dyrt och mycket under ett transferfönster i januari. Det man saknat mest är väl dock en playmaker som kan fördela bollar framåt, men de spelarna är i stort sett omöjliga att hitta under januari om man inte kastar upp de stora pengarna, något som Inter inte har råd med.

Förhoppningen är nog att Geoffrey Kondogbia ska komma igång och bli den förstärkning man hoppades att han skulle bli när man värvade honom i somras. Jag tror det är helt rätt. Fransmannen är en mycket bra spelare i grunden och behöver nog bara tid att acklimatisera sig. Vi har tidigare sett prov på spelare som behövt något år på sig innan de lyckats.

Annars har det snackats en del om Ezequiel Lavezzi. Argentinarens kontrakt med PSG går ut i sommar och därför kan man komma att få honom för ett billigt pris nu i januari. Även om Inter har det gott ställt med offensiva spelare och Lavezzi förmodligen aldrig kommer bli så bra som han var i Napoli kan han vara värd att chansa på.  

Andra intressanta alternativ till Lavezzi är Antonio Candreva (släpper Lazio honom?), Sofiane Feghouli (många intressenter) eller Manolo Gabbiadini (släpper Napoli honom?).

En spelare som däremot i stort sägs vara klar för Inter är Jonathan Calleri. Den spännande Boca-anfallaren lär dock i så fall lånas ut till Bologna under våren. En mycket intressant blåsvart framtidsvärvning om den går i lås.

Bästa tänkbara scenario: Candreva + en överraskning

JUVENTUS

Juventus har en stark och bred trupp, men skulle må bra av en spelare som kan höja lagets spetskvalité ett snäpp. Att satsa högt och värva en spelare som Ilkay Gundogan kan vara skillnaden på en vunnen och en förlorad scudetto. Det är just en spelare likt Gundogan eller Isco som Juventus egentligen saknar, en kvick och passningsskicklig mittfältare som kan klistra ihop mittfältet och anfallet. Jag misstänker dock att det kan bli svårt. Isco jagas även av Manchester City och det ska nog mycket till om Dortmund ska släppa ifrån sig Gundogan. Ever Banega kan vara ett hyggligt tröstpris, men även han kan bli knepig att få loss.


Vi ska inte räkna bort inhemska alternativ som Saponara eller Soriano.

Juventus sägs även titta på spelare för framtiden som t ex Rolando Mandragora (intressant mittfältstalang) Moussa Dembele (Fulham), men vore jag Juventus skulle jag främst gå all-in och säkra upp Basels Breel Embolo. Där har vi en spelare som kan bli hur bra som helst.

Bästa tänkbara scenario: Gundogan + Embolo

ROMA

Roma har redan lånat ut Juan Iturbe till Bournemouth (med köprätt). Argentinaren blev aldrig någon succé, hade tappat allt självförtroende och det kändes som om han hamnat i en återvändsgränd i Roma. Vi kan nog räkna med att sportdirektör Sabatini kommer försöka hitta en ersättare till honom. Det pratas mycket om Genoas Diego Perrotti, en spelare som passar bra in i den fotboll Garcia vill spela. Lustigt att man ändå inte valde honom före Iago Falque redan i somras. Perotti vore en liten uppgradering gentemot Falque och Iturbe, men frågan är om han flyttar nålen tillräckligt mycket.

Om Milan kan lösa de ekonomiska hindren med Monaco är även Stephan El Shaarawy en spelare som är aktuell för Rom-klubben. “Il Faraone” har var ett mini-fiasko i sin franska klubb, men har kvalitéer vilket vi inte minst sett i landslaget den senaste tiden. Det vore intressant att se honom i en rödgul tröja.

Att få “hem” Mehdi Benatia är förmodligen en omöjlig affär, men  det vore en värvning som skulle kunna göra skillnad. Manolas/Benatia är på papperet ett underbart mittbackspar.

Känslan är dock att Roma inte kommer lyckas hitta tillbaka till god form via värvningar utan att man får hoppas på att spelare som Manolas, Nainggolan, Pjanic, Salah och Dzeko kliver fram och har en stark vår.

Romas bästa nyförvärv vore dock en helt skadefri Kevin Strootman.

Bästa tänkbara scenario: El Shaarawy eller Perotti + Benatia

FIORENTINA

Fiorentina har medvind och supportrarnas stöd i ryggen, vilket bevisades av att tusentals fans mötte upp vid lagets första träning efter jul. Giuseppe Rossi har fått lite speltid och vill bort. Det troliga är att Fiorentina lånar ut honom i januari. Genoa och Bologna är två klubbar som gärna skulle vilja ha Rossi, men även spanska klubbar är intresserade. Det känns lite tråkigt att det inte finns plats för honom i Fiorentina, men med tanke på hur bra laget spelat, att Kalinic varit så himla bra och att även Babacar knackar på dörren till startelvan är det helt enkelt svårt för honom att ta en plats.

Florens-klubben sägs vara nära att värva Lucas Ocampos vilket jag tror kan vara ett riktigt kap. Argentinaren har inte levt upp till förväntningarna i Marseille, men har massor av boll i sig och skulle passa mycket bra in i Sousas typ av fotboll. Inte minst då han kan spela på flera offensiva positioner. Vi kan nog räkna med att “Viola” även värvar en mittback. Det har länge pratats om Benficas Lisando Lopez, men i och med att Luisao är skadad kan det bli svårt att övertala den portugisiska klubben om en affär. Ett alternativ ska vara Phillipe Mexes. Fransmannen kan sitt Serie A vilket är en fördel, men är samtidigt en ständig riskfaktor. Andra spelare Fiorentina sägs vara intresserade av är Dodo (Inter) och Izzo (Genoa).

Bästa tänkbara scenario: Ocampos+Lopez

NAPOLI

Napoli har inget behov att värva någon spelare som kliver rakt in i startelvan, men ska man vara med och slåss om en scudetto i maj kan det vara bra att gardera sig för skador. Truppen är inte jättebred och skulle t ex Koulibaly och/eller Albiol gå sönder kan det vara vanskligt att lita till Chiriches. Sarri vill helst ha Daniele Rugani, men Juventus vägrar sälja honom och man sägs därför ha återupptagit intresset för Nikola Maksimovic. Torino vill dock ha ett överdrivet högt pris för serben.

Även på mitten behövs det en back-up till Hamsik, Allan och Valdifiori. Framför allt har det prarats om fyra spelare. Leverkusens Christoph Kramer tror jag inte är rätt värvning. Sarri vill helst ha spelare som han känner till och som har erfarenhet av den italienska fotbollen. Dessutom tycker jag inte att Kramer är tillräckligt bra. En annan spelare som inte har spelat i Serie A innan är Portos Hector Herrera. Mexikanaren är en personlig favorit, är en lysande tvåvägsspelare och kan göra mycket av det som t ex Hamsik gör idag. Det är dock troligare att man försöker värva Roberto Soriano (Sampodria) eller Matias Vecino (Fiorentina). Man var ju nära att värva den italienska landslagsmannen redan i somras, men affären sprack i sista stund. Någon av Soriano eller Vecino skulle vara en bra förstärkning.

Bästa tänkbara scenario: Herrera eller Soriano + Rugani

LAZIO

Frågan är om Lotito börjar söndra fjolårets succélag med att att sälja någon (eller båda) av Felipe Anderson eller Lucas Biglia? Anderson har högre potential än Bilglia, men är inte lika viktig för laget. Säljer man inte någon av dem i januari är risken att priset sänks till sommaren. Dessutom finns det frågetecken kring Lazio-spelarnas motivation just nu och även Candreva och Keita har många intressenter. Kanske kommer man kännas sig tvungna att casha in på 1-2 spelare i januari.

Det Lazio behöver koncentrera sig på under januari är att värva bra mittbackar. Det går inte att gå en hel vår med försvarare som Mauricio, Hoedt och Gentilietti. Spelare som Lazio ryktas titta på är t ex Kolo Touré, Milan Bisevac, Andreas Granqvist eller Phillipe Senderos. Ingen av dem skulle förbättra situationen.

Det vore nog bättra att lösa bekymren med att värva t ex Thomas Heurtaux (Udinese) eller Sebastian De Maio (Genoa). Två hyggliga backar som kan Serie A. Det skulle kunna fungera som nödlösning i januari för att sedan hitta rätt mittback i sommar.

Bästa tänkbara scenario: Heurtaux eller De Maio och att man behåller alla sina stjärnor.

MILAN

Medan Mr Bee gått under jorden och Berlusconi sägs vara bitter över att hans miljoner på nyförvärv inte lett till större framgång kan vi nog inte räkna med att Milan kommer sätta sprätt på euro-sedlarna i januari. Offensivt sett har Milan tillräckligt med bra spelare för att klara sig. Bacca gjorde en godkänd höst och kan bli ännu bättre under våren, Niang visade tillräckligt för att ge hopp om framtiden, Luiz Adriano är en duglig anfallare och Bonaventura kan alltid användas med framgång i en trio längst fram. Dessutom återvänder ju Balotelli och Menez.

Nej, problemen finns framför allt på mittfältet. Här saknas det både snabbhet och kvalité. Men utan de stora pengarna är det svårt att förbättra den positionen. Jag har svårt att tro att Kevin Prince Boateng löser problemen. Förhoppningen är att man ändå försöker värva Axel Witsel eller locka till sig Ever Banega.

En riktigt bra mittback bredvid Romagnoli är också fortfarande en sak att lösa. Martin Caceres är en något oberäknelig herre, men är ofta bra när han väl spelar och kan både spela mittback och ytterback. Hans kontrakt går ut med Juventus till sommaren och kanske ser “den gamla damen” inte Milan som en konkurrent till scudetton och kan släppa honom till ett hyggligt pris. Galliani och Milan kommer även lägga mycket kraft på att bli av med spelare man inte behöver som t ex Nocerino, Rodrigo Ely, Zapata, Mexes, De Jong.

Suso har redan lämnat för Genoa och Cerci ser ut att gå samma väg.

Bästa tänkbara scenario: Banega eller Witsel + Martin Caceres

Lorenzo Medici

Höstens 50 bästa spelare i Serie A

50. Oscar Hiljemark (Palermo)
Matcher: 18 Mål: 3 Assists: 2

Hiljemark har faktiskt varit den Palermo-spelare som hållt den högsta lägsta nivån under hösten. Varit bra under många matcher och även gjort en del mål. Bravo.

49. Emmanuel Badu (Udinese)
Matcher: 16 Mål: 3  Assists: 1

Satt ihop ett par riktigt fina matcher och varit en av Udineses ljuspunkter.


48. M’Baye Niang (Milan)
Matcher: 8 Mål: 4 Assists: 1

Inte gjort så många matcher, men gett Milan lite mer power och kreativitet framåt. Var ruskigt bra mot Sampdoria.

47. Antonio Candreva (Lazio)
Matcher: 22 Mål: 5 Assists: 2

Varit långt ifrån lika bra som ifjol, men har ändå visat under ett par matcher vad han kan  som t ex mot Inter i den sista omgången.

46. Giorgio Chiellini (Juventus)
Matcher: 22 Mål: 0 Assists: 1

Förmodligen den ur Juventus mittbacks-trio som stått för något misstag för mycket, men i slutändan lägger alltid Chiellini fram mer på bordet än vad han tar ifrån. Hans spretande armar och hårda intensiva jobb är alltid viktig.


45. Alex Sandro (Juventus)
Matcher: 13 Mål: 0 Assists: 3

Inte fått spela jättemycket, men när han väl har gjort det har han varit riktigt bra, inte minst mot City i C.L.

44. Milan Baldelj (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 1 Assists: 1

Något långsam, men klok och passningsskicklig. Har betytt mycket för Fiorentinas spel under hösten och Sousa ser honom som en viktig spelare i startelvan.

43. Martin De Roon (Atalanta)

Matcher: 18 Mål: 2 Assists: 1

Taktiskt skicklig holländare som betytt mycket för Atalanta med sin defensiva skicklighet. Fick göra sitt första Serie A-mål nyligen.

42. Lucas Biglia (Lazio)
Matcher: 16 Mål: 4 Assists: 2

Inte lika bra som i fjol, men varit en av Lazios jämnaste och bästa spelare. När Biglia är bra är ofta Lazio bra. Mycket viktig för laget.

41. Francesco Acerbi (Sassuolo)
Matcher: 16 Mål: 2 Assists: 0
Är inte den kvickaste spelaren på jorden, men gör nästan alltid ett gott dagsverke. Lite extra mycket den här säsongen.

40. Marco Sportiello (Atalanta)
Matcher: 17 Hållit nollan: 7

Radat upp flera grandiosa insatser. En målvakt som bör vara landslagsaktuell.

39. Riccardo Meggiorini (Chievo)
Matcher: 16 Mål: 4 Assists: 7

Haft en stark höst med hyfsad målskörd och ovanligt många assist. Underskattad.

38. Daniele Baselli (Torino)
Matcher: 18 Mål: 5 Assists: 1

Startade lysande med både mål och förtjusande spel. Kallnat en anaing på slutet, men ändå varit en av Toros viktigare spelare.


37. Amadou Diawara (Bologna)
Matcher: 17 Mål: 0 Assists: 1

Har som 18-åring inte bara tagit en ordinarie plats på Bolognas mittfält, utan varit en sensationellt bra. Storklubbarna antecknar.

36. Raul Albiol (Napoli)
Matcher: 19 Mål: 0 Assists: 1

Lyft sig under Benitez, minskat misstagen och faktiskt varit riktigt bra under större delen av hösten.

 

35. Gary Medel (Inter)
Matcher: 15 Mål: 1 Assists: 0

Innan skadan var han en av Inters jämnaste och bästa spelare. Jobbar alltid hårt och är ofta nyttig till tusen. Gjorde ett viktigt mål mot Roma.

34. Paul Pogba (Juventus)
Matcher: 24 Mål: 4 Assists: 6

Med tanke på de enorma förväntningar som vilar på Pogba har han inte levt upp till dem under hösten. Ändå har han spelat i nästan varenda match och även levererat hyfsat statistiskt. Fyra mål och sex assist är inte fy skam.

33. Carlos Bacca (Milan)
Matcher: 19 Mål: 9 Assists: 2

Bacca kan ännu bättre, men har ofta fått för lite support och för få vettiga bollar att jobba på. Tittar vi dessutom på statistisken så har colombianen faktiskt gjort en rätt bra höst.

32. Gervinho (Roma)
Matcher: 15 Mål: 7 Assists: 2

Var i grym form innan han blev skadad och och påminde om Gervinho från den första säsongen. Demolerade Lazio i derbyt.

31. Faouzi Ghoulam (Napoli)
Matcher: 19 Mål: 0 Assists: 2

I somras hade jag svårt att förstå varför klubbar som Real Madrid och Chelsea ryktades vara ute efter algeriern. En höst senare förstår jag det lite bättre då han varit en av Serie A:s allra bästa ytterbackar. Flugit fram under Sarri.

30. Adem Ljajic (Inter)
Matcher: 12 Mål: 2 Assists: 3

Gett Inters offensiv en ordentlig spark i baken med sin eleganta teknik och giftighet. Här har Mancini fått ett extra vapen att använda.

29. Pepe Reina (Napoli)
Matcher: 21 Hållit nollan: 12

Gjort något enstaka misstag, men sett över hela hösten har han varit stabil och även bjudit på en del suveräna insatser. Gett Napoli trygghet längst bak.

28. Piotr Zielinski (Empoli)
Matcher: 16 Mål: 1 Assists: 4

Denna Udinese-ägda polack har visat upp sin ljuvliga teknik flertalet gånger under hösten och har talangen att bli en riktigt, riktigt bra spelare.

27. Leonardo Bonucci (Juventus)

Matcher: 24 Mål: 0 Assists: 0

Var svag mot Carpi, men annars fortsatt att vara så där fint följsam och brytsäker som i fjol. Är numera en garanti i Juves backlinje.

26. Andrea Barzagli (Juventus)

Matcher: 21 Mål: 0 Assists: 1
Gör nästan aldrig en dålig match och varit stabil hösten. Klippa.

25. Gonzalo Rodriguez (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 2 Assists: 0

Ledaren i Fiorentinas backlinje. Sköter uppspelen med elegans och gör även mål framåt då och då. Hade han spelat i en större klubb hade han fått mer uppmärksamhet.

24. Stevan Jovetic (Inter)
Matcher: 13 Mål: 4 Assists: 2

Presenterade sig direkt med att i sin debut avgöra mot Atalanta. Haft en del fina matcher under hösten och ofta känts som Inters bästa spelare.

23. Jorginho (Napoli)
Matcher: 17 Mål: 0 Assists: 4

Återuppstått under Sarri som låg playmaker och passar perfekt in bredvid Allan och Hamsik. Spelar enkelt och står ofta rätt i planen.

22. Miralem Pjanic (Roma)
Matcher: 21 Mål: 9 Assists: 6

Startade säsongen på ett briljant sätt med sitt kvicka passningsspel och flera viktiga frisparksmål. Inte lika bra på slutet precis som hela Roma.

21. Kostas Manolas (Roma)
Matcher: 23 Mål: 1 Assists: 2

Den Roma-spelare som ändå varit bäst. Visst, han gjort en del misstag under hösten, men har betydligt fler gånger räddat en backlinje som haft det svårt och fått jobba för två. I flera matcher har han varit en gigant.

20. Eder (Sampdoria)
Matcher: 17 Mål: 11 Assists: 3

Rusade på en som vild tjur i början säsongen och sprutade in mål. Har precis som hela Sampdoria kallant rejält, men kan ändå se tillbaka på en fin höst.

19. Marek Hamsik (Napoli)
Matcher: 22 Mål: 3 Assists: 5

Gör inte lika mål längre, men varit väldigt viktig för Napoli spel då han ofta sett till att bollarna skcickas fram till anfallarna i rätt tidpunkt. Jag gillar hans nya roll.

18. Federico Bernardeschi (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 3 Assists: 4

Tagit en ordinarie plats under Sousa och fått ett litet genombrott. Kreativ, men jobbar även hårt i defensiva. A-landslagsman inom kort.

17. Borja Valero (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 2 Assists: 2

Fått en nytädning under Sousa och har under hösten ofta hittat ett formidabelt samspel med Ilicic och Kalinic. Står för mycket av lagets fina passningsspel.

16. Massimo Maccarone (Empoli)
Matcher: 18 Mål: 7 Assists: 3

Empoli har många fina lirare, men hade inte legat där man ligger i tabellen utan gamle Big-Mac och alla hans mål.

15. Mario Mandzukic (Juventus)
Matcher: 18 Mål: 9 Assists: 1

Efter en trög start kom kroaten igång i slutet av hösten. Varit viktig med sin styrka och sina mål. Tuff, lagom elak, listig och vass när det vankas målchanser.

14. Allan (Napoli)
Matcher: 22 Mål: 3 Assists: 5

Brassens dynamik på mitten var exakt vad Napoli behövde. Underbar tvåvägsspelare som alla tränare vill ha sitt lag. Varit en nyckelspelare under hösten.

13. Gianluigi Buffon (Juventus)
Matcher: 23 Hållit nollan: 10

Visat att han fortfarande är en av världens bästa målvakter och varit hur bra som helst under hösten. Lyser av pondus och snabba reflexer. Legend.

12. Kalidou Koulibaly (Napoli)
Matcher: 20 Mål: 0 Assists: 1

Rena monstret i Napolis backlinje. Krossat de mesta av motstånd med sin starka fysik och vunnit i stort sett alla sina dueller. Skärpt sig taktiskt under Sarri.

11. Giacomo Bonaventura (Milan)
Matcher: 19 Mål: 5 Assists: 7

Det har varit en ganska mörk höst för Milan, men inte för Bonaventura, Överlägset lagets bästa spelare och gjort både mål och framspelningar. För ensam.

10. Riccardo Saponara (Empoli)
Matcher: 15 Mål: 5 Assists: 5

Sett så där fantastisk ut som en del Milan-supportrar nog hade hoppats att han skulle sett ut i Milan. Kanske är det just för att han fått förtroende och fria tyglar i Empoli som han varit så otroligt bra under hösten. Kommer jagas av större klubbar i januari.

9. Alejandro Gomez (Atalanta)
Matcher: 19 Mål: 5 Assists: 3

Hittat en ny växel i karriären och blixtrat fram på planen med sin snabbhet och kvicka fötter. Gett Atalanta precis det fyrverkeri framåt man behövde.

8. Samir Handanovic (Inter)
Matcher: 17 Hållit nollan: 11

No Samir, no party. Eller i alla fall betydligt färre poäng. Det är verkligheten när han bjudit på den grymma insatsen efter den andra. Den målvakt som betytt mest för sitt lag.

7. Miranda (Inter)
Matcher: 14 Mål: 0 Assists: 1

Har tillsammans med Murillo förvandlat Inters försvar till Serie A:s bästa. Med sitt lugn och sin stora skicklighet kompletterar han Murillo perfekt. Var exakt vad Inter behövde.

6. Nikola Kalinic (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 11 Assists: 5

Kom som ett relativt inkognito i somras och har sedan dess gjort sig ett aktat namn. Smartare anfallare får man leta efter. Löper mycket och rätt och har näsa för mål. Varit strålande under hösten och hållit spelare som Rossi och Babacar bakom sig.

5. Jeison Murillo (Inter)
Matcher: 14 Mål: 1 Assists: 0

Så här skrev jag i somras:

Jag har alltid gillat Murillo och ansett att han varit en av Primera Divisions bättre mittbackar i hemlighet. Bör kunna förbättra Inters försvar med rätt partner bredvid sig.”

Att han har förbättrat Inters försvarsspel är en stor underdrift och det är svårt att inte älska hans tuffhet, brytsäkerhet och hans förmåga att stå rätt. Enligt mig höstens bästa försvarare.

4. Lorenzo Insigne (Napoli)
Matcher: 20 Mål: 8 Assists: 6

Dundrat fram under hösten med bollen klistrad vid fötterna i höghastighet och har luckrat
upp de flesta försvar med stor framgång. Extremt sevärd spelare.

3. Josip Ilicic (Fiorentina)
Matcher: 18 Mål: 9 Assists: 4

Under Montella var han ett mysterium. Under Sousa har han varit rena drömmen. Planterat änglar runtom arenorna med sin läckra teknik och är inte längre så där ojämn som tidigare. Stått för både flera vackra mål och fina framspelningar.

2. Paulo Dybala (Juventus)
Matcher: 24 Mål: 10 Assists: 4

Det tog ett tag innan Allegri fattade att han inte kunde undvara sin anfallsjuvel. Dybala var bra innan han fick fullt förtroende, men fullständigt lysande efter. Han är Juventus nutid och framtid.

1. Gonzalo Higuain (Napoli)
Matcher: 21 Mål: 18 Assists: 3

Lider ibland av taskigt kroppsspråk och gnäller lite för ofta, men oj vilken höst han har haft. Det har sett ut som om han gjort det till sitt stora uppdrag att föra Napoli till en scudetto och öst in mål med både kraft och finess. Hösten bästa spelare i Serie A.

 

 

 

Lorenzo Medici

Höstens bästa spelare i Serie A: 10-1

10. Riccardo Saponara (Empoli)
Matcher: 15 Mål: 5 Assists: 5

Sett så där fantastisk ut som en del Milan-supportrar nog hade hoppats att han skulle sett ut i Milan. Kanske är det just för att han fått förtroende och fria tyglar i Empoli som han varit så otroligt bra under hösten. Kommer jagas av större klubbar i januari.

9. Alejandro Gomez (Atalanta)
Matcher: 19 Mål: 5 Assists: 3

Hittat en ny växel i karriären och blixtrat fram på planen med sin snabbhet och kvicka fötter. Gett Atalanta precis det fyrverkeri framåt man behövde.

8. Samir Handanovic (Inter)
Matcher: 17 Hållit nollan: 11

No Samir, no party. Eller i alla fall betydligt färre poäng. Det är verkligheten när han bjudit på den grymma insatsen efter den andra. Den målvakt som betytt mest för sitt lag.

7. Miranda (Inter)
Matcher: 14 Mål: 0 Assists: 1

Har tillsammans med Murillo förvandlat Inters försvar till Serie A:s bästa. Med sitt lugn och sin stora skicklighet kompletterar han Murillo perfekt. Var exakt vad Inter behövde.

6. Nikola Kalinic (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 11 Assists: 5

Kom som ett relativt inkognito i somras och har sedan dess gjort sig ett aktat namn. Smartare anfallare får man leta efter. Löper mycket och rätt och har näsa för mål. Varit strålande under hösten och hållit spelare som Rossi och Babacar bakom sig.

5. Jeison Murillo (Inter)
Matcher: 14 Mål: 1 Assists: 0

Så här skrev jag i somras:

Jag har alltid gillat Murillo och ansett att han varit en av Primera Divisions bättre mittbackar i hemlighet. Bör kunna förbättra Inters försvar med rätt partner bredvid sig.”

Att han har förbättrat Inters försvarsspel är en stor underdrift och det är svårt att inte älska hans tuffhet, brytsäkerhet och hans förmåga att stå rätt. Enligt mig höstens bästa försvarare.

4. Lorenzo Insigne (Napoli)
Matcher: 20 Mål: 8 Assists: 6

Dundrat fram under hösten med bollen klistrad vid fötterna i höghastighet och har luckrat
upp de flesta försvar med stor framgång. Extremt sevärd spelare.

3. Josip Ilicic (Fiorentina)
Matcher: 18 Mål: 9 Assists: 4

Under Montella var han ett mysterium. Under Sousa har han varit rena drömmen. Planterat änglar runtom arenorna med sin läckra teknik och är inte längre så där ojämn som tidigare. Stått för både flera vackra mål och fina framspelningar.

2. Paulo Dybala (Juventus)
Matcher: 24 Mål: 10 Assists: 4

Det tog ett tag innan Allegri fattade att han inte kunde undvara sin anfallsjuvel. Dybala var bra innan han fick fullt förtroende, men fullständigt lysande efter. Han är Juventus nutid och framtid.

1. Gonzalo Higuain (Napoli)
Matcher: 21 Mål: 18 Assists: 3

Lider ibland av taskigt kroppsspråk och gnäller lite för ofta, men oj vilken höst han har haft. Det har sett ut som om han gjort det till sitt stora uppdrag att föra Napoli till en scudetto och öst in mål med både kraft och finess. Hösten bästa spelare i Serie A.


Lorenzo Medici
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå