POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Tre av fyra vidare i Europa League

Att ta sig långt i Europa League för de italienska lagen handlar till viss del om rankingpoäng men också om marknadsföring för sin egen liga.

Skulle vi få två italienska lag i semifinal och kanske ett i final ger det – om än ett litet – så ett visst eko i resten av fotbollsvärlden.

Det är ett viktigt jobb som den italienska fotbollen har framöver , att förbättra sitt rykte och sitt värde.

Chanserna att det blir två italienska lag till semifinal tror jag är hyfsat goda. Vi vet att minst ett italienskt lag kommer ta sig till kvartsfinal då både Juventus och Fiorentina tog sig vidare igår och möts i en åttondelsfinal.

Även Napoli tog sig vidare och slår de ut Porto skulle vi ha två italienska lag vidare till kvartsfinal.

Lazio borde och kunde också tagit sig vidare. Man ledde med både 0-2 och 2-3 men tappade till 3-3. Givetvis faller uttåget ur Europa League på målvakten Marchetti. Två mål var hans fel. Men bilderna på Sky visade att hela bollen troligen ej var över linjen vid andra målet.

Det här med straffområdesdomare verkar verkligen inte gett något större resultat alls.

Så fort Keita är med så blir det mer fart och anfallsspelet blir mer giftigt. Han visade vilken träskalle Reja är som inte använder honom hela tiden.

Förresten förtjänar Perea mer speltid också.

Napoli vann över Swansea men släpper fortfarande till för mycket chanser bakåt.  Mot Porto kommer det krävas ett annat försvarsspel.

Juventus gav Trabzonspor ingen chans. Roligast var kanske att Sebastian Giovinco visade framfötterna. En fin assist till Osvaldos 2-0-mål.

Josip Ilicic blir bättre och bättre i den lila tröjan. Där har Montella ett sparkapital om han växer in sig ännu mer i laget.

Juventus blir givetvis favoriter mot Fiorentina, men vi vet vilket lag som är det enda som slagit Juve i Serie A den här säsongen.

Napoli mot Porto bli säkerligen en mycket jämn tillställning. Men tar de ljusblå sig vidare tror jag de kan gå hela vägen till final.

Vi vet ju vem som kan det här med Europa League, eller hur Rafa?

Lorenzo Medici

Free Borja

Jag tror inte att Andrea Gervasoni tycker det är speciellt roligt att döma fotboll. Åtminstone inte av hans kroppspråk att döma. När nerverna sitter utanpå och tålamodet är knapert, då är det inga bra dagar för en domare. Så kändes det att det var för Gervasoni i måndags redan från början.

Om ni såg matchen mellan Parma och Fiorentina såg ni säkert också en mycket svag domarinsats. Det kan hända de flesta. Låt gå för att t ex Diakité nog inte skulle blivit utvisad eller att Molinaro aldrig skulle haft sitt gula kort. Det jag inte tycker är acceptabelt är hans agerande efter matchen ,den rapport som lämnats in och att förbundet håller honom bakom sin rygg.

Gervasoni visade ut både Munari och Borja Valero efter att de båda knuffat varandra innan en frispark. I själva verket är det först Munari och Cuadrado som inledningsvis knuffar varandra, sedan är det Munari och Borja som knuffas.

Borja blir upprörd över sitt överdrivna röda kort och lägger sin hand på Gervasoni. Inte knuffar.

Valeros lilla touch betydde troligen tre extra matchers (fyra sammanlagt) avstängning. I rapporten heter det att han ska knuffat Gervasoni.

Vincenzo Montella fick också en matchs avstängning. Troligen för att han efter matchen gick fram till Gervasoni irriterad och hetsig och undrade varför han inte gått fram till mittlinjen för att tacka som domare brukligt gör. Gervasoni hade struntat i detta och sur som ättika börjat vandra mot utgången.

Varför kan inte domar – och fotbollsförbundet inte bara erkänna att Gervasoni hade en dålig dag? Han pallade inte trycket och han klarade inte av att kontrollera sin besvikelse över sina egna misstag.

Det borde inte en spelare få lida fyra matchers avstängning för.

Free Borja.

Lorenzo Medici

Gironata 25 - "Från överraskning till garanti"

Gironata 25:
Bologna-Roma 0-1
0-1 Nainggolan
Livorno-Verona 2-3
0-1 Jankovic 0-2 Romulo 0-3 Toni 1-3 Paulinho 2-3 Greco
Chievo-Catania 2-2
1-0 Thereau (str) 2-0 Rigoni
Inter-Cagliari 1-1
0-1 Pinilla (str) 1-1 Rolando
Sampdoria-Milan 0-2
0-1 Taarabt 0-2 Rami
Udinese-Atalanta 1-1
0-1 Brivio 1-1 Di Natale
Juventus-Torino 1-0
1-0 Tevez
Lazio-Sassuolo 3-2
1-0 Radu 1-1 Floccari 2-1 Klose 2-2 Floro Flores 3-2 självmål
Parma-Fiorentina 2-2
1-0 Cassano 1-1 Cuadrado 2-1 Amauri (str) 2-2 Fernandez
Napoli-Genoa 1-1
1-0 Higuain 1-1 Calaió

Omgångens topp:

1. Adel Taarabt (Milan)
Börjar gå från överraskning till garanti. Jag varnade för honom när han anlände i januari och skrev att det var en chansning väl värd att göra. Jag trodde nog inte att han skulle vara så redo och skicklig att gå in och vara en av Milans bästa spelare på en gång.

Följde upp den fina insatsen mot Atletico Madrid i veckan med en ny bra insats mot Sampdoria där han bland annat gjorde ett mål. Den fina blandningen av teknik och kraft är imponerande.

2. Mati Fernandez (Fiorentina) & Emmanuele Calaio (Genoa)
När vackra frisparkar händer. Mati Fernandez kvitterade mot Parma med en underbar lobb-frispark vilket gav en poäng till Fiorentina.

Calaio gjorde samma bedrift när hans fina frispark gick stolpe in och sänkte därmed det lag som fortfarande äger honom (Napoli). Även Calaio räddade en poäng till sitt lag. Dubbla frisparks-prinsar.

3. Simone Scuffet (Udinese)
Dags att snacka Scuffet. Ja, för en gång är ingen gång, men fyra riktigt bra matcher är ingen slump. Den 17-åriga målvakten har alltid varit en jättetalang men att gå in med den pondus han har gjort vid så pass ung ålder är fantastiskt. The sky is the limit.

Omgångens flopp:

1. Nicola Rizzoli (domare Juventus-Torino)
Borde ha blåst straff när Pirlo fällde El Kaddouri. Istället gav han Torino-spelaren gult kort. Jag är heller inte helt övertygad om att han gjorde rätt när han besparade Vidal och hans andra gula kort.

2. Andrea Gervasoni (domare, Parma-Fiorentina)
Gervasoni var för hård på Diakités första gula kort vilket därmed ledde till ett tveksamt rött när fransmannen klantigt drog på sig sitt andra gula. Molinaros varning var helt fel och sedan visade han ut både Munari och Borja Valero fast det gott hade räckt med varningar.

Var osäker, överdrev och ryckte sönder spelet med onödiga avblåsningar. Är för ofta inte tillräckligt bra.

3. Angelo Da Costa (Sampdoria)
Faktum är att Da Costa har varit skakig vid flera tillfällen den här säsongen och var så nu återigen mot Milan. Aktionen vid första baklängesmålet är helt enkelt för dålig för en Serie A-målvakts standard. Här har Sampdoria en akilleshäl.

Omgångens lag (4-2-3-1):

Simone Scuffet (Udinese) (1)
Mycket duktig mot Atalanta. Super-Kid.

Stefan Radu (Lazio) (1)
Gjorde ett drömmål och var säker i sina defensiva uppgifter.

Adel Rami (Milan) (1)
Nickade påpassligt in Milans andra mål mot Sampdoria och ser allt säkrare ut längst bak. Börjar bli värd att köpas loss.

Davide Astori (Cagliari) (1)
Gjorde en mer eller mindre felfri insats. Förtjänar en “större” tröja nästa säsong.

Romulo (Verona) (4)
Löpte mycket och och gjorde mål när Verona vann över Livorno. Haft en sensationell säsong.

Radja Nainggolan (Roma) (1)
Inte alltid vän med bollen, men löpte till tusen och gjorde matchens enda mål efter en perfekt djupledslöpning.

Diego Baselli (Atalanta) (1)
Elegant och spelskicklig mot Udinese. En talang att hålla ögonen på.

Juan Iturbe (Verona) (3)
Turbo-Iturbe skojade med Livorno försvaret när han bäddade för Tonis mål.

Carlos Tevez (Juventus) (6)
Hans mål i derbyt var av stor klass. Serie A:s bästa anfallare?

Adel Taarabt (Milan) (1)
Ingen dagslända längre. Levererar match efter match. Målskytt mot Sampdoria.

Amauri (Parma)
Spelade fint fram till Cassanos första och gjorde själv Parmas andra på straff. Är i fin form.

Avbytare:

Luca Toni (Verona)
Alltid farlig och nyttig med sin tyngd och målfarlighet. Supersäsong.

Rolando (Inter)
Hyfsat säker i defensiven och höll sig framme för att göra Inters kvitteringsmål.

Nicolas Burdisso (Genoa)
Rutinerad och säker insats mot Napoli. Ledare.

Skytteligan:
14 mål Carlos Tevez (Juventus), Giuseppe Rossi (Fiorentina) 13 mål Gonzalo Higuain (Napoli), Ciro Immobile (Torino), Luca Toni (Verona) 12 mål Domenico Berardi (Sassuolo) 11 mål Alberto Gilardino (Genoa) Arturo Vidal (Juventus), Rodrigo Palacio (Inter), Alessio Cerci (Torino).

Serie B-elvan (3-4-3):

Kosicky (Novara), Rugani (Empoli), Pagliarulo (Trapani), Tonelli (Empoli), Bittante (Avellino), Viviani (Latina), Rosina (Siena), Surraco (Cittadella), D´Alessandro (Cesena), Maccarone (Empoli), Bernadeschi (Crotone)

***

 

 

 

 

Lorenzo Medici

Derby della Apache (och annat från omgång 25)

Carlos Tevez tog emot bollen, vände runt och fick perfekt träff på halvvolley. Hårt och lågt. Matchens enda mål.

Tevez är omöjlig att ta bollen ifrån, passar sällan fel och gör nästan alltid vettiga saker med bollen. Jag blev otroligt förtjust i honom redan i Boca Juniors och har alltid hoppats att hans karriär skulle stanna till vid Serie A.

Nu har den gjort det och han har levt upp till förväntningarna. Igår fövandlade han Turin-derbyt till Derby della Apache.

I övrigt blev det inget vidare derby. Juventus kontrollerade händelserna, Alessio Cerci kom inte loss och målchanserna uteblev. Torino skulle dock haft en straff när Pirlos fot tog i El Kaddouris.

***
Det var en märklig match mellan Lazio och Sassuolo. Fem mål fastän det knappt skapades några målchanser ur egen kraft. Ett kanonskott, två mål som föddes ur grova misstag, ett suveränt frisparksmål och ett inlägg som såg ut att gå direkt in i mål.

Spelmässigt var det en svag historia, med ett Lazio som spelade stenåldersfotboll med långsammaste duon Mauri/Ledesma på mitten, men lyckades vinna ändå. Men framtidsmässigt känns det visionlöst.

Reja gav Keita noll minuter. Där har ni något att protestera över, Lazio-supportrar.

Sedan Malesani tog över Sassuolo har det knappast sett bättre ut för dem. Jag ger honom en helg till. Med De Francesco läckte det kanske bakåt emellanåt, men åtminstone så vann  de ju var tredje, fjärde match.

***
Jag undrar om inte varje tappad poäng är en bra sak för Inter. På det sättet är det svårare att gömma undan de problem som finns, som t ex 1-1 mot Cagliari.

Walter Mazzarri känns som ett av problemen. Stora delar av truppen som ett annat. Så länge inte Inter lyckas vinna är chansen stör att Erick Thohir vill ändra mer till sommaren.

Som t ex en tränare med större offensiv vision, två yttrar, ytterligare en anfallare och en defensivt skicklig mittfältare.

För övrigt var det skönt att se att Victor Ibarbo var tillbaka. Bäst på plan på San Siro igår enligt mitt tycke.  Även kul att Albin Ekdal gjorde en mycket bra match.

***
Adel och Adil. Där har ni Milans nya vinnar-recept. Nykomlingarna Rami och Taarabt fixade nämligen segern i en inte alltför välspelad match och båda stärker sina chanser att bli utköpta av Milan efter säsongen.

Sampdoria känns lite ur form och ett reservbetonat Milan gjorde vad som behövdes, inte mycket mer.

Sampdoria var säkert inte nöjda med domaren. Duellen mellan Pazzini och Da Costa som föregick Milans andra mål brukar de italienska domarna blåsa nitton av tjugo gånger och Eder borde nog fått en straff med sig i situationen med Amelia.

Omgångens roligaste match var nog annars Livorno-Verona. Fart åt båda håll och många målchanser. Underbare Iturbe visade upp sin turbo, makalöse Toni gjorde mål igen och Livorno var nära att hämta upp ett 0-3-underläge.

Ibland kommer den mest underhållande fotbollen där man minst anar det.

Men ikväll kan det ändras då Parma-Fiorentina och Napoli-Genoa entrar scenen.

Serie A non dorme mai.

Lorenzo Medici

Tunga tider för Lazio

Det är en tung period i Lazios liv just nu. Supportrarna protesterar mot president Claudio Lotito och laget förlorade sin andra raka match när bulgariska Ludogorets vann med 0-1 igår på Olimpico.

Förra sommaren öppnade faktiskt Lotito plånboken, men tyvärr har nyförvärven inte motsvarat förväntningarna och startelvan har mest bestått av det vanliga gardet som t ex Radu, Biava, Dias, Ledesma, Klose och Candreva.

Säkerligen hade det en hel del att göra med försäljningen av Hernanes. Lotito ville få tillbaka sina pengar.

De svaga resultaten och försäljningen av “Profeten” har fått supportrarna att lacka ur. Räkna med svagt stöd och fortsatta protester, redan på söndag.

För mig var det märkligt att Lotito valde Edy Reja som Petkovics ersättare. I ett läge när man behöver bygga nytt tar man in en som helst vill använda de klossar han alltid använt.

I söndags ställde Reja upp ett lag med Ledesma, Biglia, Lulic, Mauri, Candreva och Klose. Förutom Candreva var det rätt tydligt att det var en uppställning med för lite fart och för lite kreativitet.

I Europa League ger Reja “de nya” chansen. Många av dem är tömda på självförtroende, några andra på god väg att tappa det. Just nu fungerar inte Lazio, varken i liga- eller i Europa-spelet.

Vill Lotito bygga ett nytt spännande lag är nog inte Reja rätt man. Men det är heller inte lätt att veta vad Lotito är beredd att offra för att bygga ett starkt lag.

På söndag förväntas ca 35 000 Lazio-supportar till matchen mot Sassuolo.

För att protestera.

***
För de andra italienska lagen gick det bättre. Fiorentina säkrade mer eller mindre avancemang efter 1-3 borta mot Esbjerg.

Juventus har också ett bra utgångsläge efter 2-0 mot Trabzonspor men segern var illa ute då turkarna såg ut att ha fått ett felaktigt bortdömt mål. Hade det blivit 1-1 där hade situationen varit annorlunda.

Positivit för Juve var dock att Pablo Osvaldo gjorde mål och visade att han kvalitéer för att bli en Juve-spelare även nästa säsong.

Napoli åkte till de brittiska öarna och mötte Swansea i en riktig Hawaii-tillställning. Matchen borde ha slutat 4-4 men slutade 0-0. Napoli gjorde ingen vidare bra match.

Lorenzo Medici

Frankenstein Madrid

Efter mindre än tjugo minuter hade Kaka träffat ribban och Andrea Poli nickat i stolpen. Återigen såg det ut som att Milan skulle plocka fram den där vassa Champions League-kostymen som de så väl vet hur de ska bära.

Matchen var jämn, men Milan skapade de flesta chanserna och hade hyfsad koll på händelserna. Balotelli spelade mer för laget än någonsin men hittade inga egna genombrott. Essien och De Jong fungerade bra på mittfältet och Kaka och Taarabt kändes pigga.

Men de där missade chanserna i första halvlek skulle bli missar att gräma sig över. För desto längre matchen gick desto tröttare blev Milan.

Atletico Madrid kändes starkare sista kvarten och Diego Costas mål som föddes ur Abates okontrollerade nick-rensning, kändes inte helt rättvist men heller inte helt ologiskt sett till matchens förlopp.

Atletico Madrid andas väldigt mycket Diego Simeone och genomsyras av sånt som argentinaren själv representerade som spelare. Det är no nonsense-fotboll, inte mycket till flärd utan kraft och disciplin.

Det är lagom elakt och man fixar alltid frispark i rätt stund för att klara sig undan. Det är vinnarskalls-fotboll.

Simeone beskrev sitt lag väldigt bra själv efter matchen.
-Vår största styrka är att vi vet våra begränsningar.

Precis så är det.

Har man sedan två Frankensteins i laget underlättar det. Målvakten Thibaut Courtios är en jätte både spelmässigt och kroppsligt. Hans räddning på Polis nick var närmast overklig. Att han anses som en av världens bästa målvakter var inte direkt svårt att förstå en kväll som denna.

Sedan denne Diego Costa. Denne lite gammeldags centertanks-typ vi inte ser många av idag. Han ser elak ut, känns skräckinjagande att möta med sin enorma fysik och sätter han upp farten är han en bulldozer man inte vill stå i vägen för.

Att han gjorde matchens enda mål var ingen slump. Diego Costa kommer bli välbetald av någon väldigt rik klubb i sommar.

Sett till matchen igår så finns det självklart en chans att Milan kan vända i returen. Men den första matchen brukar oftast inte spegla returmötet. Och sett till hur Diego Simeone byggt detta Atletico Madrid har jag svårt att tro att de ska göra något de sällan gör.

Nämligen att förlora.

Lorenzo Medici

Giornata 24 - "Mario, Mattia och Mauro i topp"

Giornata 24:
Milan-Bologna 1-0
1-0 Balotelli
Fiorentina-Inter 1-2
0-1 Palacio 1-1  Cuadrado 1-2 Icardi
Catania-Lazio 3-1
1-0 Izco 1-1 Mauri 2-1 Spolli 3-1 Peruzzi
Atalanta-Parma 0-4
0-1 Molinaro 0-2 självmål 0-3 Cassano 0-4 Schelotto
Cagliari-Livorno 1-2
0-1 Emerson 1-1 Paulinho (str) 1-2 Nené
Genoa-Udinese 3-3
0-1 Basta 0-2 Bruno Fernandes 1-2 Konaté 1-3 Muriel (str) 2-3 Gilardino 3-3 Gilardino
Juventus-Chievo 3-1
1-0 Asamoah 2-0 Marchisio 2-1 Självmål 3-1 Llorente
Sassuolo-Napoli 0-2
0-1 Dzemaili 0-2 Insigne
Roma-Sampdoria 3-0
1-0 Destro 2-0 Pjanic 3-0 Destro

Omgångens topp:

1. Mario Balotelli (Milan)
Campione eller inte? Ja, den frågan kan man ställa sig om man vill. Seedorf menade innan matchen mot Bologna att han ännu inte var det. Efter matchen var han kanske inte lika säker.

Balotelli gav nämligen svar på tal med att fixa tre poäng, trots en rätt usel insats av Milan, med sin otroliga projektil från ca 30 meter. Det var kanske årets vackraste mål vi skådade.

Campione eller ej, Super-Marios mål var i vilket fall inget annat en mästerligt.

2. Mattia Destro (Roma)
Francesco Totti kunde inte vara med mot Sampdoria varpå tränare Garcia svarade: – Jag har Destro. Det hade han sannerligen rätt i. Destro nickade in 1-0-målet och sköt in trean. Hans kompletta anfallsstil kommer ge många fler mål i framtiden.

3. Mauri Icardi (Inter)
Hans avgörande mål mot Fiorentina var visserligen offside, men hans inhopp gav tydliga signaler. Han var stark, löpte mycket och rätt och kändes oändligt mycket giftigare än Milito.

In med de unga, ut med det gamla.

Omgångens flopp:

1. Alessandro Giallantini (assisterande domare Fiorentina-Inter)
Icardi var rätt tydligt offside när han sköt in 1-2-målet mot Fiorentina och det kändes väldigt märkligt att den assisterande domaren, Giallantini, kunde missa det.

2. Michael Agazzi (Chievo)
Släppte onödigt ifrån sig en retur på på Pirlos frispark vilket ledde till Juves 1-0-mål och var sent ute på hörnan som Llorente sedermera petade in. Är Milan verkligen säkra på att Agazzi är deras man i sommar? Allt som är low-cost glimrar inte.

3. Keisuke Honda (Milan)
Återigen otroligt blek. Spelar utan glädje och självförtroende. Verkar även förvirrad positionsmässigt.

Omgångens lag:

Gianluca Pegolo (Sassuolo) (4)
Gjorde massvis med svettiga räddningar mot Napoli. Utan Pegolo hade siffrorna kunnat blivit pinsamma för Sassuolo.

Emerson (Livorno) (3)
Skötte sina uppgifter i backlinjen och skruvade in ett fantastiskt mål mot Cagliari.

Walter Samuel (Inter) (2)
Återigen mycket stabil. Höll ihop trebackslinjen mot Fiorentina med stor pondus.

Gino Peruzzi (Catania) (1)
Pigg och livlig mot Lazio och gjorde 1-3-målet efter en suverän rusch.

Miralem Pjanic (Roma) (3)
Hade stor lekstuga mot Sampdoria. Magiska fötter.

Mariano Izco (Catania) (1)
Gjorde påpassligt 1-0 efter mindre än en minut och löpte sedan outtröttligt på.

Omar El Kaddouri (Torino) (2)
Spelade fram till två mål och gjorde ett själv. Så mycket mer kan man inte begära. Klass.

Kwadmo Asamoah (Juventus) (2)
Gjorde ett briljant mål mot Chievo. Håller en väldigt hög lägstanivå.

Mattia Destro (Roma) (1)
Tvåmålsskytt mot Bologna och stärkte sina startelva-aktier för framtiden.

Lorenzo Insigne (Napoli) (1)
Dansade äntligen som i höstas och fick göra ett efterlängtat mål. Vänder det nu?

Alessio Cerci (Torino) (5)
Ett mål och en assist och var alltid ett hot mot Verona. Bör vara en startman i VM enligt min mening.

Avbytare:

Alberto Gilardino (Genoa)
Gjorde två mål som räddade en poäng åt Genoa. Ledare.

Marco Parolo (Parma)
Matchens bästa spelare med sitt skickliga och löpvilliga mittfältsspel. Landslagsmässig.

Roberto Pereyra (Udinese)
Var överallt på plan och var Udineses bäste. Redo för ett storlag i sommar.

Serie B-elvan:
Pigliacelli (Reggina), Amenta (Lanciano), Dellafiore (Siena), Zoboli (Modena), Gagliardini (Cesena), Bellomo (Spezia), Rizzo (Modena), Zecchin (Varese), Molina (Modena) Buchel (Lanciano) Di Roberto (Varese).
Lorenzo Medici

Min attack på Capello

Fabio Capello talade i fredags. Som han rätt ofta gör i Gazzetta dello Sport numera. Förmodligen har han ganska mycket tid nu när han är förbundskapen (Ryssland).

Han menade att detta Juventus inte har någon större konkurrens i ligaspelet vilket ska ha påverkat deras Champions League-fiasko. Något som fått Conte att attackera tillbaka. Min attack är lite mindre och kanske inte riktigt från samma håll.

Att den italienska ligan som helhet har problem är en no-brainer. Ekonomin är inte den bästa och det är svårt att sälja tv-rättigheter utomlands dyrt, om arenorna gapar halvtomma. Det här vet vi.

Men Capellos attack innebär att han rackar ner på främst Roma och Napoli som odugliga konkurrenter åt Juventus.

Jag håller inte med. Både Napoli och Roma imponerade i sina matcher igår. Båda klubbarna spelar mycket bra och positiv fotboll (det kan man ju inte påstå att Capellos lag alltid gjort) de har skaffat tränare som har en vision och man kan se att klubbarna har en röd tråd i sina projekt. Båda har även stjärnor i sitt lag som man kan fronta med.

Capello menade att Juventus “la till” Tevez och Llorente medan Roma, Fiorentina och Napoli ersatte Lamela, Jovetic och Cavani. Det spelar ju egentligen ingen roll. De spelare som Juves nya anfallspar har tagit platsen ifrån har ändå inte bidragit den här säsongen.

Så visst har T & L förbättrat laget, men det vill jag mena att Roma, Fiorentina (om de inte haft alla skador) och Napoli också har gjort med sina så kallade ersättare.

Visst, ligger både Roma och Napoli efter Juventus i tabellen. Men så har det ofta varit i Italien. Capello om någon borde veta det. Säsongen 2004/05 var Juventus t ex sju poäng före tvåan Milan och fjorton före trean Inter.

Ett Inter som bland annat innehöll startspelare som Favalli, C.Zanetti, Martins och Adriano var heller knappast bättre än dagens Roma eller Napoli.

Jag tror att det var tillfälligheter som gjorde att Juventus åkte ur och att Roma skulle klara sig alldeles utmärkt i Champions League redan idag. Att Napoli gjorde det, såg vi ju i höstas när de var ytterst nära att ta sig vidare i en grupp med Arsenal och Dortmund.

Serie A har massor av problem, men att kvalitén på lag som Roma och Napoli och även Fiorentina inte håller måttet och gjort Juventus sämre i Europa-spelet tror jag helt enkelt inte är sant.

Lorenzo Medici

Det bästa Inter på väldigt länge

Inter vann obevekligen på ett rätt tydligt offside-mål. Men Inters seger över Fiorentina innehöll också andra sanningar.

Inter gjorde nämligen en av sina bästa matcher på väldigt länge. Säkerligen hade det en del att göra med Walter Samuels inträde. Hans pondus ger lugn och inre styrka.

Men framför allt känns laget mycket mer kompakt och dynamiskt nu när Hernanes och Guarin agerar i båda riktningarna med stor löpvillighet. Det är som att Inter fått en ny och bättre fungerande motor med dem på mitten.

Sedan blev tydligt igår hur mycket bättre Inter blir med två anfallare från start och när dessutom Kuzmanovic gjorde sin bästa match i en Inter-tröja, ja då förstår man att saker och ting är på rätt väg.

Igår spelade man nog väldigt mycket så som Walter Mazzarri vill att man ska spela. Kanske blev han också övertygad om att Mauro Icardi är rätt man på topp.

Den 20-årige argentinaren hoppade in och var mycket vass. Han vann boll i luften, löpte rätt och mycket. Det var också han som gjorde det där offside-målet.

Det såg så självklart ut att det är Icardi som ska spela från start bredvid Palacio istället för Milito. Inte ens Mazzarri borde kunna förbise det nu.

Fiorentina försökte snickra boll som de brukar och som de vill, men hade svårt att bli konkreta. För många gömde sig undan ansvar. Juan Cuadrado var den som alltid var farligast och den som gjorde mål men Borja saknades och Montellas val att spela utan riktiga anfallare föll inte väl ut.

Fiorentina har all rätt att klaga över Inters offside-mål och all rätt att oroa sig över att Napoli nu är på väg att springa ifrån dem med en Champions League-plats i fickan.

Men kanske mår de bäst av att bara lägga förlusten åt sidan och istället summera veckan i en fixad cupfinal den 3 maj.

Lorenzo Medici

Ett mål av en mästare

När man ser Cristian Zaccardo strutta runt på San Siro i en Milan-tröja förstår man att det är något som inte står rätt till. Milan anno 2014 spelar inte bra fotboll.

Laget känns dysfunktionellt, man spelar var och en för sig och det är inte mycket till spelglädje. Välkommen till lågbudget-Milan.

För kanske är det inte svårare att spåra lagets kräftgång än så. Förutom Balotelli har inte gårdagens startelva kostat många ören att värva ihop. Det är lån hit och gratis-värvningar dit. Det finns ingen klubb som kan ta sig till Europa-toppen på det viset.

Ingen.

Inte ens en nostalgi-vald tränare kan nog ändra på det. Så själva grundproblemet är enligt mig fortfarande främst på ledningsnivå.

Matchen mot Bologna såg ut att vara på väg mot 0-0.

Då slog han till.

Som blixt och dunder. Som bara en mästare är kapabel till. Mario Balotelli tryckte av en projektil från drygt 40 meter i Curcis högra kryss. I raketfart. Som i en serietidning.

Super-Mario har fått mycket skit på sistone. Varför pjåla? Inte pjåla. Du är ingen “Campione”. Det är han kanske inte ännu heller. Men i detta Milan är det svårt att bli det.

Men hans mål igår berättade motsatsen.

***
Förresten känns det som att det alltid blir mål när Balotelli och Pazzini är på plan samtidigt. Bara slump?

Lorenzo Medici

Välkommen till delägarskapets land

Italien är det enda land i Europa som använder sig av ett delägarskaps-system. Att två lag kan äga varsin halva av en spelare. I Italien är det vardagsmat. Det finns en hel drös av spelare som är delägda.

Men nu kan de komma att försvinna.Det håller nämligen på att växa fram ett sådant förslag inom ligaförbundet som kan bli verklighet redan i sommar.  Går det igenom skulle klubbarna ha minst två år på sig att lösa de aktuella delägarskapen men inga nya får göras.

För min del är det mycket välkommet. Jag gissar att ursprunget till att delägarskap infördes var att klubbarna lättare ska ha råd att köpa spelare av varandra, priset blir helt enkelt billigare. Kanske även ett sätt att lättare “gömma” siffror hit och dit.

Om delägarskapen försvinner skulle det bli lite lättare att behålla sina bästa talanger. Vill man köpa t ex Parmas supertalang Alberto Cerri, måste man betala hela summan. Det borde tala för att de flesta unga spelare stannar längre i sina moderklubbar.

Det kommer också innebära att fler spelare bli kvar i en klubb längre och skapar en större klubbkänsla. Något som  blir mer och mer sällsynt nuförtiden. Ofta är det inte spelarnas fel.

Ta en spelare som Ciro Immobile till exempel. Han har flackat runt i fem olika klubbar de senaste fem åren men aldrig spelat för Juventus som alltid ägt en del av honom. Var ska han känna klubbkänsla? Kanske vill han bara få ett ställe som han kalla för “hemma”, supportrar som  han kan känna är “hans”.

Jag tror att det skulle innebära att spelarna blir mindre av handelsvaror och mer som en del av klubbens själ.

Jag skulle vilja gå så långt att även begränsa antalet utlåningar per klubb. Idag är det så lätt att låna ut en spelare som man inte kan bli av med säsong efter säsong, eller låna en spelare för en vår och sedan strunta i att köpa loss honom. Det är främst klubbarna som skapar fotbollens legoknektar, inte spelarna själva.

Jag skulle föreslå ett system där man får låna ut hur många spelare man vill som är under 20 år, till lägre serier än den man själv befinner sig i. Men spelare över 20 måste man antingen behålla eller sälja. Möjligen skulle man kunna lägga till att man får låna ut eller låna säg sammanlagt tre överåriga spelare (över 20 år) per säsong.

Då skulle klubbarna och sportdirektörerna få stå till svars för sina misstag på ett ännu tydligare sätt. Värvar man en spelare för 12 miljoner euro och sedan inte kan sälja honom för mer än 6 miljoner euro, så är det så. Klubbarna skulle bli noggrannare i sina val.

Säkert skulle vi då få slippa se klubbar som äger hundratals spelare för att gardera sig om att ha de största talangerna i sin ägo när de väl blommar ut.

Att få till ett sådant förslag lär inte vara aktuellt, men nu finns det alltså idéer om att delägarskapet ska komma att slopas redan i sommar. Jag hoppas det blir så. Men jag är väldigt pessimistisk.

Den italienska fotbollen är fortfarande mycket rädd för förändringar.

Lorenzo Medici

Napoli och Fiorentina får åka till Rom den 3 maj

Diego Maradona återvände igår till San Paolo och fick jubla till en stark napoletansk seger med 3-0 över Roma. Det blir alltså Napoli och Fiorentina som får åka till Roma den 3 maj.

Napoli skulle kunna göra ett allvarligt “Case” för att de är bättre än Roma. Gårdagens seger skvallrar definitivt om det.

Egentligen har väl Napoli alltid haft ett bättre lag än Roma, egentligen borde de ha varit Juventus största antagonister till scudetton. Men de har slarvat bort en del poäng medan Roma varit oväntat stabila.

Men kanske håller Benitez och Napoli på att få bitarna att falla på plats ordentligt nu. Segern mot Milan i helgen följdes alltså upp av denna imponerande vinst.

För mig har Jorginhos inträde varit avgörande för att Napoli kunnat höja sin nivå. Passningsspelet är förbättrat.

För Roma gäller det att slicka såren. De har sett lite slitna ut på sistone. Ljajic känns lite splittrad av att inte få fullt förtroende och att inte riktigt kunna leverera som han kan, De Rossi är inte lika skärpt som tidigare, Torosidis brister börjar ta ut sin rätt och Destro missade sina chanser.

Det ska bli mycket intressant att se hur Rudi Garcia klarar av att samla ihop laget efter detta och få dem på rätt spår.

För lyckas de inte med det, kommer Napoli vara så pass bra att de hinner ikapp och går om i ligatabellen.

Det såg vi tydligt igår.

****

Fiorentinas finalplats är imponerande. Vincenzo Montella har fått klara sig utan Mario Gomez och Giuseppe Rossi under större delen av säsongen men ändå lyckats göra bra ifrån sig i ligan och nu alltså även lyckats nå en cupfinal. Det är starkt gjort.
Juan Cuadrado gjorde ett fantastiskt mål och stekte sig ännu hetare till kommande transferfönster, men Fiorentina hade också en del flyt mot Udinese i förrgår. De svartvita hade många chanser. Men målvakten Neto stod emot och blev matchhjälte.

En målvakt det blåste hårt kring när han i inledningen av sin karriär gjorde en del simpla misstag. Vem som stod vid hans sida och trodde på honom? Vincenzo Montella.

Den matchen vann han också.

Lorenzo Medici

Tårarna på San Paolo

Tårarna på San Paolo rann ner för kinderna. Han satt där sårbar, ensam och ledsen. Han gömde ansiktet i sin jacka som om han ville försvinna.

Italiensk media har efter Mario Balotellis känsloyttring försökt analysera och även uttryckt stor oro inför VM.

Italien vet att utan en formstark Balotelli så kan de inte drömma. De kan ta sig vidare från gruppen men ska man ta sig långt i turnering krävs det något extra. Det är Balotelli som kan ge Italien något extra. Precis som i EM senast.

Jag tyckte Marios tårar var en lättnad, han gav sig hän och lät tårarna falla. Den känslige Mario föll igenom bakom Bad-Boy-masken.

Den ständiga pressen, det ständiga häcklandet på bortaplan, rasismen. Pia.

Att det gått upp för Balotelli att han är pappa lär säkert ha rivit upp personliga sår från hans egen barndom samtidigt som det blandats med en ny sorts glädje.

Han ville säkert fira med ett mål åt sin dotter. Istället blev han utbytt efter en svag insats.

Nu finns de som menar att karriären är på väg utför, att man minsann har tröttnat. Men egentligen har han skött sig rätt bra sedan den där avstängningen i höstas.

Det var heller inte speciellt länge sedan han skruvade in en frispark på Sardinien och räddade Seedorfs debut.

Balotelli var inte bra senast mot Napoli. Men det var det få i Milan som var. Att spela ensam på topp (frågan är om det är hans bästa position) när spelet inte fungerar och när extremt få användbara bollar kommer till en är en mycket ogynnsam position att ha.

Super-Mario kunde såklart ha försökt bättre och löpt mer i djupled, men det är skillnad på att spela med Andrea Pirlo i landslaget och Michael Essien i klubblaget. Kvalitén på passningarna är inte densamma.

Balotelli har alltid varit för bra för sitt eget bästa. Han slog igenom tidigt, väl medveten om att han var kapabel att göra vad som helst, när som helst. Problemet var att han aldrig riktigt lärt sig att göra vad som helst kontinuerligt.

Därför kan hans motgångar bara användas som lärdomar. Balotelli behöver många sådana. Den här veckan som gått kan ha varit en av dem.

Det finns många som menar att det bara är han själv som kan ta sig ur sina problem. Jag tror att det är precis tvärtom.

Det är nu han behöver hjälp.

Lorenzo Medici

Giornata 23 - "Glittrande anfallsspel, "The Wall" och Seedorfs problem"

Giornata 23:
Udinese-Chievo 3-0
1-0 Di Natale 2-0 Bruno Fernades 3-0 Badu
Fiorentina-Atalanta 2-0
1-0 Ilicic 2-0 Wolski
Napoli-Milan 3-1
0-1 Taarabt 1-1 Inler 2-1 Higuain 3-1 Higuain
Torino-Bologna 1-2
1-0 Immobile 1-1 Cristaldo 1-2 Cristaldo
Hellas Verona-Juventus 2-2
0-1 Tevez 0-2 Tevez 1-2 Toni 2-2 Gomez
Lazio-Roma 0-0
Livorno-Genoa 0-1
0-1 Antonelli
Parma-Catania 0-0
Sampdoria-Cagliari 1-0
1-0 Gastaldello
Inter-Sassuolo 1-0
1-0 Samuel

Omgångens topp:

1. Napoli

Napolis insats mot Milan i helgen var omgångens höjdpunkt. Glittrande anfallsspel med rörelse och offensivlusta. Higuain löpte och gjorde mål, Hamsik och Mertens var svårfångade till tusen, Inler och Jorginho bemästrade mittfältet och försvaret var koncentrerade.

Detta är det Napoli som Benitez vill se. Detta är det Napoli som jag vill se.

2. Walter Samuel (Inter)
Vem ska Inter vända sig till när segrarna uteblir? Jodå, den argentinska väggen. Walter Samuel gjorde comeback mot Sassuolo, var stabil i försvaret och avgjorde matchen med en stenhård nick. Den gamle kan än.

3. Juan Gómez Taleb (Verona)
Den något anonyme argentinske 28-årige anfallaren har inte gjort något större väsen av sig i årets upplaga av Serie A. Tills i söndags. Då han hoppade in och nick-skarvade in kvitteringen mot Juventus på övertid.

Fixade därmed en värdefull poäng till sitt Hellas och räddade kvar spänningen i toppstriden.

Omgångens flopp:

1. Milan
Seedorf har inte haft så mycket tid på sig men det mesta av problemen som fanns med Allegri verkar bestå trots holländarens ankomst.

Mexes är fortfarande en labil försvarare, Emanuelson har svårt att klara av sina defensiva uppgifter, Essien kändes “over the hill”, Robinho spelade i ett vakuum, och Balotelli kom ingenstans. Mot Napoli hade Milan mycket svårt att konstruera ett eget spel.

Än så länge övertygar inte Seedorfs 4-2-3-1-system.

2. Walter Giachero (assisterande domare, Sampdoria-Cagliari)
Den assisterande domaren Giachero vinkade felaktigt av Sau vid hans mål. Cagliari-killer.

3. Torinos försvarsspel
I en match som såg ut att vara i deras hand, strulade försvaret till det på ett oförlåtligt sätt vid båda målen. Största syndare var Darmian vid första och Padelli vid andra.

Omgångens lag:

Mattia Perin (Genoa) (5)
Agerade vägg när Genoa nollade Livorno på bortaplan.

Giuseppe Biava (Lazio) (2)
Följsam och koncentrerad i derbyt. Grym under Reja.

Rolando (Inter) (2)
Satte inte en fot fel mot Sassuolo. Varit mycket bra på sistone.

Walter Samuel (Inter) (1)
Målskytt och säker längst bak i comebacken. Kan fortfarande leva upp till sitt smeknamn “väggen”

Romulo (Verona) (3)
Ständigt på språng och låg bakom 2-2-målet med sin fina inläggs-slägga.

Cristian Ledesma (Lazio) (2)
Agerade defensivt ankare i derbyt. Vann mycket boll med sin klokhet.

Jorginho (Napoli) (3)
Löpte massor och levererade  massvis med intelligenta passningar. Benitez nya nyckelspelare.

Gökhan Inler (Napoli) (1)
Gjorde sin bästa match på länge mot Milan och hans skott ledde fram till 1-1.

Jonathan Cristaldo (Bologna) (1)
Opportunistisk tvåmålsskytt mot Torino. Får mer utrymme nu när Diamanti lämnat?

Gonzalo Higuain (Napoli) (5)
Dubbel målskytt och alltid i rörelse mot Milan. Bättre än Cavani enligt Batistuta.

Antonio Di Natale (Udinese) (1)
Gjorde ett vackert mål och var inblandad i det andra målet med en fin klack. Ser ut att ha hittat formen.

Avbytare:

Juan Jesus  (Inter)
Höll väldigt bra koll på Berardi. Har få övermän rent fysiskt.

Adel Taarabt (Milan)
Gjorde en mycket pigg debut mot Napoli med ett vackert mål som största avtryck. Milans enda ljusglimt i matchen.

Luca Toni (Verona)
Nickade in 1-2-målet mot Juventus. Stärker sina chanser att komma med till VM.

Skytteligan:

14 mål Giuseppe Rossi (Fiorentina) 13 mål Carlos Tevez (Juventus) 12 mål Gonzalo Higuain (Napoli) Domenico Berardi (Sassuolo) Ciro Immobile (Torino) 11 mål Luca Toni (Verona) Arturo Vidal (Juventus) 10 mål Rodrigo Palacio (Inter) Alessio Cerci (Torino)

Serie B-elvan (3-4-3):

Brignoli (Ternana), Zappacosta (Avellino), Rugani (Empoli), Lisuzzo (Spezia), Basso (Trapani), Cataldi (Crotone), Sammarco (Spezia), Corti (Varese), Bernadeschi (Crotone), Nadarevic (Bari), Comi (Lanciano).

Lorenzo Medici

Det finns även en plats åt “Juanito” i dagens Serie A

Juan Ignacio Gómez Taleb eller bara “Juanito” lämnade Argentina och Arsenal Fútbol club för Italien redan som 19-åring. Anfallaren hamnade i Frosinone-provinsen och Ferentino men köptes sedan tre år senare upp av Hellas Verona som låg i division tre på den tiden.

Det var väl inte förrän fem år senare i Gubbio som Taleb började göra väsen av sig, målen började trilla in och när Hellas tog klivet upp i Serie B integrerades han in i det lag som nu tar Serie A med storm.

Egentligen är väl kanske “Juanito” ett typexempel på en utländsk spelare som “onödigt” tar upp en plats för en yngre italiensk produkt. Men det är så det ser ut idag, gränserna i fotbollsvärlden är mer utsuddade än någonsin. En trupp i ett italienskt lag (eller vilket lag som helst) idag kan bestå av upp till tio olika nationaliteter.

Även om det är synd att unga italienska spelare ofta inte ges chansen så är det trots allt rätt befriande att det inte spelar så stor roll vilket land du kommer ifrån. Att unga spelare bänkas till förmån för en sämre äldre spelare tror jag främst handlar om just ålder snarare än nationalitet.

Vad man tycker än så finns det en plats för Juan Gómez Taleb i dagens Serie A och igår gjorde den numera 28-årige anfallaren kanske sitt mest uppmärksammade mål i sin karriär. Kvitteringen på övertid mot Juventus gav stor effekt på scudetto-racet.

Det hör inte till vardagen att Juventus tappar en 2-0-ledning. Carlos Tevez dubbla mål borde vanligtvis betytt seger. Men tränare Mandorlini vågade och lyckades.

Juanito skarv-nickade in Romulos hårda inlägg och 2-2-målet innebar att Romas poängtapp inte betydde någonting. Scudetto-racet fortsätter i samma stil.

Det kan de rödgula tacka en 28-årig medioker argentinsk anfallare för.

***
Huvudstadsderbyt blev aldrig någon större fest. Edy Reja var fast besluten att inte låta en derby-förlust förstöra en stark Lazio-trend (det är just vad derby-förluster i Rom kan göra) och satte den taktiska tonen.

Lazio låg djupt och lät inte Gervinho komma med fart. Ledesma skötte sina defensiva uppgifter utmärkt och firma Biva/Dias vet hur de ska agera under Rejas styre.

I andra halvlek stramade den Friuli-födde Lazio-tränaren åt svångremmarna ytterligare och bytte ut unge Keita till mer rutinerade Stefano Mauri.

Det var nära att Reja föll på sitt eget grepp. Roma saknade inte chanser, kunde och borde nog ha gjort något mål men de kändes lite trötta i de sista avgörande momenten. Kanske var det den tuffa cupmatchen mot Napoli i veckan som spökade.

Med tanke på vad som hände på Bentegodi blev det oavgjorda resultatet rätt okej för båda lagen till slut.

Men visst hade det varit roligare om underhållningen hade varit bättre.

***
Inter tog små bebis-steg igår mot Sassuolo. Walter Samuel var tillbaka och skötte inte bara sina defensiva uppgifter väl utan blev också matchens enda målskytt. Det ska tydligen till en gammal rutinerad triplete-försvarare för att låsa upp de Interistiska nerv-knutarna.

“Profeten” Hernanes gjorde en godkänd debut och tillsammans med Guarin och Palacio är han lagets största kvalitetspelare. Den trion ger hopp om en hygglig vår-avslutning.

Annars tycker jag också att Rolando varit Inters bästa spelare de senaste matcherna och att Juan Jesus visade att han skulle klara av en ytterbackplats i en fyrbackslinje (inte för att Mazzarri skulle ändra till det, men om det byts tränare så…) medan Diego Milito kändes gammal.

För mig är Inter främst fyra spelare ifrån att kunna återta en Champions League-plats. Båda ytter-positionerna måste uppgraderas, en arvtagare till Cambiasso måste hittas (nej, det är inte du Kuzmanovic) och en vass anfallare bredvid Palacio.

Vi får se vad som händer i sommar.

***
Glöm inte bort fina matcher i italienska cupen i veckan. Fiorentina-Udinese imorgon och Napoli-Roma på onsdag.

Sedan tjuvstartar Milan omgång 24 redan på fredag eftersom det väntas fint besök från Madrid nästa onsdag.

Simeones Atletico mot Seedorfs Milan.

***
Mer om omgång 23 i morgondagens omgångs-blogg.

Lorenzo Medici

Napoli glöder, Milan blöder

Jag gissar att det är så här Rafa Benitez vill att Napoli ska spela. Med fart, rörelse och snabba uppspel från mittfält till anfall.

Bollinnehav och massvis med skapade chanser. Rafa-fotboll när den är som bäst. Den fina insatsen mot Roma i veckan var ingen slump, det var en uppåtgående form vi såg.

Segermatchen mot Milan gav många fina styrkebesked. Jorginho var fantastisk och visade redan att han kommer bli oersätterlig. Brassen har en oerhörd förmåga att hitta in med perfekta passingar från mittfältet till anfallet. För mig var han den största taktiska nyckelspelaren igår. Men det fanns mer att njuta av ur napoletanskt perspektiv.

Hamsik är på väg mot toppform, Maggio gjorde sin bästa match på länge, Fernandez växer, Ghuolam såg lysande ut, Inler mådde bra bredvid Jorginho, Mertens och Insigne var svårfångade och Higuain målfarlig.

Napoli kändes mycket starka. De kändes som ett lag som är på väg att komma underfund om sitt bästa jag.

Napoli glöder.

Milan däremot kändes som ett trasigt pussel. Många omaka bitar som inte riktigt passar ihop. Spelare som är för gamla, ur form eller för dåliga. Spelet flöt sällan och man jobbade mer en och en än tillsammans. På det sättet är det svårt att vinna matcher.

Att man inte sålt Robinho är ett bra exempel på hur Milan mår, försvarsspelet duger inte, Kaka är mest en sorglig skugga av sig själv och Essien såg….ja gammal ut. Det var bara Adel Taarabt som var en rödsvart ljusglimt. Pigg och explosiv.

Man kan analysera Milan hur länge som helst. Men jag tror i slutändan att det handlar om att det helt enkelt saknas kvalité i truppen. Spelet mot Napoli kunde nog göra en Milan-supporter gråtfärdig.

Mario Balotellis tårar föddes nog bara delvis ur det. Besviken över sin egen prestation. Över lagets insats. Men kanske även det bekräftade faderskapet han genomgick i veckan. Den enorma pressen runtomkring honom. Känslorna inuti hamnade utanpå.

Milan har en lång uppförsbacke att vandra, truppen måste ses över, ett tydligare projekt måste hittas och nya pengar måste vaskas fram.

Milan blöder.

Lorenzo Medici

再見 Diamanti

Arrividerci Diamanti.

Lorenzo Medici

“ For the times they are a-changin’ ”

Massimo Cellino har inte bara köpt fotbollsklubben Leeds. Han är också på väg att sälja fotbollsklubben Cagliari.

Cellino är född på Sardinien, har blivit rik på livsmedel och han driver flera jordbruksföretag. 1992 slog han sig in på fotbollens marknad och köpte Cagliari för 16 miljarder lire.

Efter 22 år är hans era på väg att ta slut. 17 mästerskap i serie A och 5 mästerskap i Serie B. En semifinal i Uefa-Cupen och två semifinaler i Italienska cupen.

Den här säsongen är tioende raka i den högsta serien. Bara klubbens storhetsperiod under 70-talet är bättre då man mellan 1964 och 1976 höll sig i serie A och dessutom tog klubbens enda ligatitel.

Så tiden med Cellino har varit bra. Men inte problemfri. Förutom alla sparkade tränare och all den polemik Cellino lotsat fram, så har han bedrivit en tuff kamp med att försöka få till ett bygge av en ny arena. Något han inte lyckades med.

Det senaste året har Cagliari drivit runt som en nomad, spelat i Trieste, i Emilia Romagna eller på en provisorisk arena. Nu på senare tid har man återvänt till ett halvtomt Stadio Sant Elia.

Det har känts trist. De har blivit lite av Serie A:s sorgebarn. Svårt att säga exakt vems felet är. Att få till ett arenabygge är inte lätt i Italien.

Nu sägs Cagliaris nya köpare bli Qatar Foundation och familjen Al-Thani. Vad som kommer hända är svårt att säga men det är inte svårt att börja fantisera om att en ny arena faktiskt kommer att byggas.

Vi ska inte vara naiva och tro att Cagliari som fotbollsförening är det enda som Al-Thani kommer intressera sig för. De kommer säkerligen investera i mark, flygplatser, hotell, sjukhus m.m.

Men kanske kommer de även att investera i fotbollsklubben Cagliari och kanske kan de ge nytt hopp till framtiden. Kanske kommer Albin Ekdal och Sebastian Eriksson slippa att spela in på provisoriska arenor och kanske kan supportrarna till och med få börja drömma om Europa spel igen.

Efter Thohir och Palotta & Co verkar Al-Thani vara på väg till Italien. Jag tänker inte lägga någon värdering i det. Det är ju så det är.

“For the times they are a-changin’”.

Lorenzo Medici

Bästa tänkbara reklam för Serie A

Matchen mellan Roma och Napoli kändes som en väldigt bra reklamfilm för Serie A. Två bra lag, fartfyllt spel och snygga mål.

Roma kändes lite mer beslutsamma, hade lite mer spetskvalité och lite vassare spelidé än Napoli.

Men matchen var jämn och det var starkt av Napoli att hämta upp ett 2-0-underläge. Resultatmässigt är semifinalen fortfarande vidöppen.

Det finns så mycket kvalité i detta Roma. Gervinhos gjorde återigen en helt fantastisk insats igår och färdas fortare och fortare mot stor kultstatus i Rom. Han flyger fram som en geopard, men har också visat att han kan vara konkret.

Kevin Strootman är definitivt en av de absolut bästa spelarna i Serie A. Han är en komplett mittfältare, göra sällan några fel och gör ofta väldigt mycket bra. Hans 2-0-kanon var rena mästerverket.

Lägg till Tottis touch, De Rossis defensiv, Ljajics teknik och duktiga ytterbackar och det är inte svårt att förstå varför Roma är så bra just nu.

Napoli hade svårt att stå emot Romas omställningar men spelade stundtals bra och skapade rätt mycket egna chanser. Jämfört med de senaste matcherna i ligan var det ett klart steg framåt.

Gonzalo Higuain löpte och skapade mycket, Marek Hamsik verkar vara på gång och Dries Mertens visade återigen att han är lagets formstarkaste spelare. Även Insigne gjorde en bättre match än på länge.

Det är nog i försvaret som man fortfarande visar brister. Inte minst på ytterbackspositionerna. Framför allt Christian Maggio.

Jag har svårt att avgöra om han blivit väldigt mycket sämre eller om han helt enkelt inte klarar av att spela i en fyrbackslinje. Förmodligen en blandning. Juan Zuniga saknas.

Returen i Neapel blir spännande att följa och förhoppningsvis lika bra som gårdagens match.

En match som var bästa tänkbara reklam för Serie A.

Lorenzo Medici

The King of Mercato

-Jag skulle aldrig ha värvat Gervinho för en annan tränare.

Den meningen säger en del om Romas framgångar. Han som sa det var Walter Sabatini och tränaren han refererar till är Rudi Garcia. Två personer som har vänt Roma-skutan rätt och lotsat den till oväntad succé.

När Roma-Parma ställdes in söndags gick två män i femtioårsåldern med paraplyn in och kollade den regn-tunga planen. Matchen var på väg att ställas in. Att de två männen var där i centrum var inget konstigt.

Walter Sabatini och Pietro Leonardi är italienska sportdirektörer. I Italien finns det få jobb som är viktigare i fotbollsvärlden och det är inget land i världen där de får så mycket uppmärksamhet som i Italien. Nästan alla som är intresserade av fotboll i Italien vet vilka de är.

Sabatini fick utstå väldigt mycket kritik och glåpord från media och de egna supportrarna för mindre än ett år sedan. Roma hade förlorat cupfinalen mot ärkefienden Lazio, man kom på en 6:e plats i ligan och missade Europa-spel.

Dessutom hade man valt fel tränare för andra året i rad. Det nya Roma…..blev liksom inte vad supportrarna hade hoppats på.

Men förmodligen hade Sabatini gjort mycket rätt på transfermarknaden redan då. Två unga spelare, Erik Lamela och Marquinhos hade gjort, kanonsuccé och skulle komma att ha stor betydelse för Romas framtid. Utanför planen.

I somras lämnade Sabatinis kollega Franco Baldini för att återvända till England och Tottenham. Baldini som tidigare varit så framgångsrik i Roma tillsammans med Capello ville tillbaka till ett lite lugnare London. I alla fall för en sportdirektör.

Kvar blev Sabatini. Kanske mådde han bättre nu när han fick jobba själv och gå på sin egen intuition.

-Jag hade följt honom med stort intresse under hans tid i Lille. När jag bjöd över honom i somras till Milano visade han stor entusiasm. Jag lät min instinkt råda över mitt förnuft. När han hade gått hade jag redan valt honom.

Sabatini hade valt Rudi Garcia som Romas nya tränare. Valet mottogs med stor överraskning och stor skepsis. Men långsamt vann Garcia över sina tvivlare och idag ses han nästan som en frälsare.

Men Sabatinis stora arbete skulle mestadels komma att handla om transfermarknaden. Han visste att han var tvungen att offra något för att kunna värva de spelare han ville. Han visste också att vissa pengar kan man inte säga nej till.

Därför kom han att sälja den unge mittbacken Marquinhos för ca 31 miljoner euro och Erik Lamela för ca 30 miljoner. Det  betydde nästan 62 miljoner för två spelare han köpt för ca 22 miljoner euro.

Sabatini valde att värva spelare som Strootman, Gervinho, Maicon, Benatia och Ljajic. Alla har nu gjort stor succé.

Nu i januari kunde Sabatini arbeta med större lugn, han behövde inte jobba under lika pressade omständigheter som för ett år sedan. Han värvade Radja Nainggolan och förstärkte därmed Romas mittfält samtidigt som han garderade sig för en eventuell Pjanic-flytt i sommar. Smart.

Han lyssnade åter på Garcia och värvade Michel Bastos som back-up till ytterbackspositionen. Troligen också smart.

Han sålde Nicolas Burdisso och tog in Rafael Toloi. Sannolikt ett bra beslut.

Men framför allt har han gett Roma en fantastisk plattform för framtiden. Sabatini värvade Valmer Berisha, Nemanja Radonjic, Leandro Paredes, Antonio Sanabria och Petar Golubovic. Bland dessa spelare kan jag nästan lova att två är blivande stjärnor. Kanske fler.

Inte nog med det. Till sommaren har han tjingat Veronas Juan Iturbe och brassen Abner. Den lille argentinaren har imponerat i Verona under säsongen och skulle passa utmärkt i Garcias Roma. Den 18-årige ytterbacken är en fantastisk talang som jag tror kommer gå riktigt långt.

Walter Sabatini har gett Roma en nutid att glädjas åt och en framtid att drömma om. Kritiken och glåporden har tystnat.  För att alla vet att han är Italiens nya kung.

The King of Mercato.

***

Transferbetyg lag för lag:

Atalanta 6
Estigarribia förändrar inte mycket medan Benaoulane har visat sig vara en bra värvning. Padoin hade dock suttit fint. Atalanta behövde inte operera så mycket under januari och gjorde det inte heller.

Bologna 5
Återstår att se om de behåller Diamanti ända tills den kinesiska transfermarknaden stänger den 28 februari (tyvärr tveksamt), det är troligen helt avgörande för klubbens chanser till att hålla sig kvar. Friberg i all ära Bologna, hade behövt fler och bättre förstärkningar under januari.

Cagliari 6,5
Sålde Nainggolan för en bra prislapp men behöll Astori. Gjorde bra och spännande värvningar i brassen Adryan och uruguayaren Vecino.

Catania 6
Värvningen av Lodi kändes behövlig och Rinaudo kan komma att göra en del nytta men en bra anfallsvärvning hade inte skadat.

Chievo 6
Värvningarna av Canini, Obinna och Guarente gör nog inte så stor förändring. Kanske kan Stoian få chansen under Corini? Håll utkik om inlånade Paredes får speltid om någon månad eller så.

Fiorentina 6,5
Matri var ett smart lån medan Anderson kändes mer som en chansning. Kanske borde man hittat en bättre försvarare än Diakité.

Genoa 6
De Ceglie och Burdisso borde vara två spelare som ger Genoa mer stabilitet och styrka. Cabral och Motta känns som två onödiga värvningar. Jag hade nog förväntat mig en eller två offensiva yttrar.

Hellas Verona 6
Marquinho borde passa utmärkt in i Mandorlinis spelsystem. Argentinaren Pillud kan komma att behövas också. Försäljningen av Jorginho var väl bara en tidsfråga.

Inter 6,5
Hernanes var den största värvningen under januari och brassen bör ge Inter ett lyft. Kostade dock en hel del. D’Ambrosio var en helt okej värvning också. Mazzarri fick dock ingen anfallare och Guarin-Vucinic-historien drar såklart ner betyget.

Juventus 6,5
Osvaldo var kanske inte en värvning man behövde då man redan hade många bra anfallare i truppen. Men Conte ville ha honom och en Osvaldo i form gör Juve naturligtvis ännu starkare.

Lazio 5,5
Försäljningen av Hernanes hade sina logiska förklaringar då man troligen hade tappat honom för en klart mindre slant nästa säsong eller ännu värre för noll kronor sommaren 2015.

Enligt Reja fick man nobben av hela nio spelare under transferfönstret vilket inte är speciellt smickrande och Postiga känns inte som något större lyft. Lazio hade dock redan sin bästa förstärkning i truppen. Keita Baldé Diao.

Livorno 6
Ishak Belfodil ger tränare Di Carlo ett bra alternativ i anfallet. Positivt att man fick behålla M`Baye.

Milan 6,5
Honda och Rami känns som bra low-cost värvningar även om det inte är helt tydligt vart japanen passar bäst in under Seedorfs spelsystem. Essien är väl inte som bäst 2014 och Taarabt känns som ett intressant “wild card”.

Men om man ska vänja sig vid tanken att Milan inte har pengar att värva för så var det en rätt bra mercato. Om man inte kan det så var det väl en mindre bra mercato.

Napoli 6,5
Jorginho känns som ett spännande nyförvärv både för nutiden och framtiden. Prislappen var också okej. Henrique och Gouhlam känns mer som bra truppspelare än några som kommer gå in och förbättra Napoli nämnvärt.

Napoli gjorde en godkänd mercato men hade behövt minst en spelare som hade kunnat gå in och höja nivån.

Parma 5,5
Sålde mer än köpte. Sansone och Rosi är två spelare jag inte skulle ha släppt iväg och Schelotto och Pozzi är två spelare jag inte skulle ha värvat. Januaris transferfönster gjorde kanske inte Parma så mycket sämre men definitivt inte bättre.

Roma 7,5
Läs om King of Mercato ovan.

Sampdoria 6
Maxi Lopez ser ut att bli en alldeles lysande värvning efter vad vi såg i derbyt. I övrigt gjorde man inte så mycket nämnvärt.

Sassuolo 7
Den klubb som värvade flitigast. Cannavaro, Sansone, Rosi, Biondini och Floccari är alla spelare som bör innebära ett räddat kontrakt. Allt är lättare när det finns pengar till hands.

Torino 6,5
Torino gjorde en rätt bra mercato i smyg. Kurtic känns som ett smart köp och Tachtsidis kan man kanske få nytta av. Jag gillar även yttern Marko Vesovic. Men det riktiga fyndet kommer i sommar, nämligen Rodrigo Aguirre.

Udinese 5,5
Hassan Yebda var enda intressanta värvningen men det är tveksamt om han kommer göra så stort avtryck. Nog hade Udinese kunnat må bra av någon injektion på mercaton.

Lorenzo Medici

Giornata 22 - " Lazios Wunderkid hade stor show"

Giornata 22:
Bologna-Udinese 0-2

0-1 Di Natale (str) 0-2 Lopez
Cagliari-Fiorentina 1-0
1-0 Pinilla (str)
Milan-Torino 1-1
0-1 Immobile 1-1 Rami
Atalanta-Napoli 3-0
1-0 Denis 2-0 Denis 3-0 Moralez
Catania-Livorno 3-3
0-1 Emeghara 1-1 Bergessio 1-2 Paulinho (str) 2-2 Barrientos 2-3 Emeghara 3-3 Almiron
Chievo-Lazio 0-2
0-1 Candreva 0-2 Keita
Roma-Parma uppskjuten pga av regn
Sassuolo-Verona 1-2
0-1 självmål 0-2 Toni 1-1 Floro Flores
Juventus-Inter 3-1
1-0 Lichtsteiner 2-0 Chiellini 3-0 Vidal 3-1 Rolando
Genoa-Sampdoria 0-1
0-1 Lopez

Omgångens topp:

1. Juventus
När Juventus trissar upp tempot, stramar åt sin höga press, går på alla cylindrar, ja då kan det se ut som de gjorde stora delar i matchen mot Inter.

Mittfältet har alla komponenter man behöver, Tevez och Llorente är ett smart och skickligt anfallspar och försvaret är fantastiskt balanserat med framför allt Barzaglis introverta och lugna spelstil och Chiellinis mer extroverta och galna sätt att spela.

När Juventus spelar som de kan är det ingen i Italien som rår på dem.

2. Keita Baldé Diao  (Lazio)
Hernanes har lämnat Lazio för Inter. Klose börjar bli gammal. Tid att deppa om du är Lazio-supporter? Knappast. Framtiden är redan här. Han heter Keita Baldé Diao.

Mot Chievo fick han spela från start och tackade för förtroendet med att först spela fram till Candrevas 0-1-mål och sedan göra tvåan själv. Keita har en enorm fart, är stark i kroppen och har en enorm explosivitet i sitt spel. Killen är bara 18 år.

Lazio letade efter förstärkningar ute på transfermarknaden i onödan. Deras största förstärkning fanns redan i deras eget hus, nämligen Keita Baldé Diao.

Lägg namnet på minnet.

3. Maxi Lopez (Sampdoria)
I Catania var han en parentes och få trodde väl att han skulle bli mycket mer i Sampdoria. Men Sinisa Mihajlovic känner Maxi och hans egenskaper väl sedan deras tid tillsammans i just Catania.

Att han skulle bli derbyhjälte på en gång var ändå överraskande och imponerande. En sagolik comeback-debut för argentinaren.

Omgångens flopp:

1. Napoli
Här finns det många att ställa mot väggen. Rafa Benitez som kör sin idé med att ställa över spelare. Det fungerade inte riktigt i Liverpool och det verkar inte fungera i Napoli heller. I 3-0-förlusten mot Atalanta fungerade spelet dåligt, Pepe Reina och Blerim Dzemaili gjorde banala misstag på första målet.

Gökhan Inler bjöd på en pinsam rensning på andra målet och Federico Fernandez halkade på sista målet. Napoli är inne i en tung period just nu och visst kan det vara dags att börja ifrågasätta Benitez och vissa spelare.

2. Jonathan & Nagatomo
Visst, det finns så mycket att tala om i detta Inter. Den förvirrade klubbledningen, en feg tränare, den försvunna ungdomssatsningen (det slutar ändå alltid med att man försöker göra “Quick fixes”), extremt klumpiga mittfältare (ja, det är dig jag talar om Kuzmanovic).

Man har föråldrade spelare (Samuel, Milito, Cambiasso, Chivu osv), målspottare som inte längre gör mål (Palacio), men i matchen mot Juventus vill jag välja att plocka fram yttrarna Jonathan och Nagatomo.

Efter en överpresterande höst har de nu fallit in i vad som troligen är mer deras rätta fotbolls-jag. Brassen spred bollar över sidlinjen, vågade lite framåt och blottade sig bakåt. Nagatomo lämnade enorma hål i defensiven och rensade som en bebis vid tredje baklängesmålet.

Jag hävdar att så länge Jonathan och Nagatomo är startande yttrar kommer inte Inter vara ett topplag.

3. Fiorentina
Gjorde kanske sin sämsta match för säsongen och stod inte att känna igen mot Cagliari. På detta vis kommer man aldrig kunna komma ikapp Napoli.

Omgångens lag (3-4-3):

Daniele Padelli (Torino) (1)
Gjorde en och annan mycket fin räddning när Torino plockade en poäng mot Milan.

Stephan Lichtsteiner (Juventus) (2)
Orkade hur mycket som helst och mosade Nagatomo längs sin kant. Även Juves förste målskytt.

Giorgio Chiellini (Juventus) (4)
Opportunistisk målskytt och en kämpe bakåt.

Yoan Benaolane (Atalanta) (1)
Var oförskämt fräsch och säker mot Napoli. Blivit ett fynd under Colantuono.

Kwadmo Asamoah (Juventus) (1)
Bjöd på både substans och kvalité när han härskade på sin vänsterkant mot Inter.

Andrea Pirlo (Juventus) (2)

Smekte fram en assist till första målet och stod för flera små läckerheter på mitten.

Arturo Vidal (Juventus) (7)
Vann mycket boll, rörlig och målskytt. Krigarens själ.

Antonio Candreva (Lazio) (3)
Gjorde ett mycket vackert mål och var giftig i övrigt.

Keita Balde Diao (Lazio) (2)
Alltid på språng, alltid farlig. Spelade fram till första målet och gjorde själv det andra. Lazios Wunderkid hade stor show.

German Denis (Atalanta) (2)
Dubbel målskytt mot sitt forna lag Napoli. True bomber.

Innocent Emeghara (Livorno) (1)
Exploderat under Di Carlo! Gjorde två mål och fixade en straff.

Avbytare:

Adel Rami (Milan)
Kvitterade till 1-1 och var rätt hygglig i backlinjen. Hoppfull insats.

Daniele Dessena (Cagliari)
Löpte i massor, vann boll, sköt på mål och var även med i konstruktionen av anfallen.

Ciro Immobile (Torino)
Löpte sönder Milans försvar och gjorde Toros mål.

Skytteligan:

14 mål Giuseppe Rossi (Fiorentina) 12 mål Domenico Berardi (Sassuolo) 11 mål Carlos Tevez (Juventus) Ciro Immobile (Torino) 10 mål Alessio Cerci (Torino) Rodrigo Palacio (Inter) Gonzalo Higuain (Napoli) Luca Toni (Verona).

Serie B-elvan:
Nordi (Trapani), Cionek (Modena), Zoboli (Modena), Adejo (Raggina); Molina (Modena), Lollo (Carpi), Rizzo (Modena), Barillá (Reggina), Rosina (Siena), Ardemagni (Carpi), Litteri (Ternana).

Lorenzo Medici

Juventus skadesköt Inter i det italienska derbyt

Det var två väldigt olika lag som möttes i Derby D´Italia igår. Ett lag som mådde väldigt bra, och som har varit i form i två och ett halvt år. Ett mer eller mindre komplett lag.

Sedan fanns ett annat lag som kom med sargat självförtroende och som led av brist på kreativitet. Ett mer eller mindre väldigt inkomplett lag.

Juventus kom taggade, fick igång sin fina höga press och anföll med mycket folk. Gång på gång. Pirlos känsla firade triumfer, Vidal och Pogba visade upp sina karaktärer på bästa sätt och Tevez bjöd alltid på vettiga anfalls-lösningar.

Lichtsteiner och Asamoah var fundamentala bitar i Juventus framfart, de höll tätt bakåt och massakrerade framåt.

Inter blev tillbakapressade och hade få idéer. När man kom upp på halva plan bleknade övertygelsen om vad man skulle göra och man blev stressade när man hamnade långt ner på sin egna planhalva.

Ett mittfält med en grön Kovacic, en tunggumpad Kuzmanovic och en begränsad Taider var ingen match för Juves supertrio på mitten. Nagatomo och Jonathan blev uppkäkade av Juventus yttrar och Palacios måltorka fortsatte att skrika av törst.

Inters försvar tog märkliga beslut och orkade inte stå emot när Juve attackerade med mycket folk. Man hamnade i fel positioner och man rensade undan bollen som bebisar.

Låt gå för att Inter ryckte upp sig en aning sista halvtimmen, ett resultat av att Mazzarri slängde in fler offensiva spelare och att Juventus slog av på takten, men känslan var att det skiljde en ocean mellan Juventus och Inter i form och kvalitet.

Det är inte heller helt lätt att förstå hur de blåsvarta ska kunna krympa den oceanen. Det kändes som att Juve hade kunnat vinna med ännu mer än 3-1 om de hade velat gå för fullt.

En Hernanes-injektion lovar gott, men i längden tror jag det måste till något nytt i sommar. En upprensning. Kanke en ny tränare, någon som ger hopp och glädje. Mazzari ger mest det motsatta. Inter skulle behöva hitta en motsvarighet till Rudi Garcia.

Man måste (och kommer nog) frigöra sig från de höga lönerna, börja satsa på unga hungriga spelare och ge Javier Zanetti en plats i klubb-ledningen.

Inter kom som ett sargat lag till det italienska derbyt och lämnade det ännu mer skadeskjutet. Juventus bekräftade bara det vi alla visste om.

Att de fortfarande är Italiens bästa lag.

Lorenzo Medici

Profeten var störst på mercatons sista dag

Det största som hände den sista silly-dagen i Serie A var naturligtvis att en profet landade i Milano. Lazio sålde Hernanes till Inter för ca 175 miljoner kronor.

Det var en affär som Erick Thohir på något sätt var tvungen att göra. Efter fiaskot med Vucinic-Guarin-affären var han tvungen att kliva ur transferfönstret med en skalp i handen.

Inter satte kurs mot Lazios brasilianska profet och sa “honom ska vi ha” och tog honom också mycket riktigt. Men det kostade. Rejält. Dessutom är han inte någon yngling längre

Claudio Lotito är inte dum. Ibland lite väl principfast och envis men inte dum. Hernanes kontrakt med Lazio gick ut 2015.. Hernanes hade med största sannolikhet inte förlängt (att han ville flýtta till Inter nu är bevis nog). Det skulle ha betytt problem.

Antingen hade de blivit tvungna att sälja honom billigt (så är det alltid med spelare vars kontrakt går ut kommande säsong) eller tappat honom gratis sommaren 2015. Nu fick man fullt pris.

För Lazio har heller inte Hernanes betytt så mycket den här säsongen. Han har troligen gjort sina sämsta halvår i en Lazio-tröja. Själsmässigt är det annan sak.

Det betyder inte att han inte kommer lämna avtryck i Inter. Det tror jag att han kommer göra. Jag tror att han är en jättebra värvning för dem. På många sätt är han exakt vad de behöver. En spelare som är bra på fasta situationer, kan göra sin gubbe, kan agera playmaker och kan avsluta. Han blir en ny referenspunkt, en ny stjärna att hålla i handen.

Men frågan är hur mycket kostnaden för Hernanes skadar Inters mercato till sommaren? För det räcker inte med en brasiliansk profet för att ta Inter tillbaka till den absoluta toppen. Det kommer krävas mer.

Men med Hernanes kommer de en bra bit på vägen. Och framför allt så är det en värvning som inger hopp.

Och hoppet är ju det bästa av opium för supportrar.

***
Det var lite konstigt att Juventus värvade Pablo Osvaldo och inte sålde en enda anfallare. Jag förstår att man inte ville missa chansen att låna Osvaldo gratis men ändå, borde man inte kunnat sålt Vucinic eller Quagliarella? Nu blir det trångt i anfallsbåset.

Lika konstigt var det nog att Inter inte värvade någon anfallare. Det var ju det Mazzarri helst ville ha. Kanske tog Hernanes-affären för mycket tid och kraft. Kanske var Mazzarri nöjd med sitt nyförvärv. Han lär i vilket fall fortsätta spela med en ensam anfallare på topp nu.

För övrigt måste Inter börja ge chansen till Mauro Icardi.

Jag tror att en nyladdad och ny-kontrakterad Fredy Guarin kan kanske bli lika viktig som Hernanes.

Tänk ändå att Inter nu skulle kunna ställa upp med Kovacic, Guarin (eller Ricky), Hernanes bakom Palacio om de vill.

****
Lazio höll sin vana trogen och missade ett nyförvärv sista timmen. Biabiany sa nej. Och nu är Postiga skadad också.

Kan de inte bara ta och ge Keita Balde Diao hans 90 minuter?

Det finns så mycket mer att säga om mercatons sista dagar…och ändå inte. Så mycket hände det trots allt inte. Milan är numera en icke-faktor, Fiorentina och Roma kompletterade med varsin försvarare, Sassuolo köpte ett helt nytt lag (varför köper inte Squinzi Milan istället?) och de flesta gjorde väldigt lite.

Och varför skulle de? Det är ju snart sommar.

***

I nästa vecka blir det trots allt mer silly-bloggande. På onsdag en genomgång med betyg till alla lag och deras mercato, samt januaris bästa värningar i Serie A.

***

Transferbetyg:

Hernanes Mittfältare Lazio-Inter 7,5
Smakar det så kostar det. Återstår att se vad värvningen får för effekt på Inters framtida mercato. Just nu är det i alla fall en väldigt bra värvning för dem på alla sätt och vis.

Tiberio Guarente Mittfältare Catania-Chievo 5,5
Visat starka tendenser på en karriär i nedgående fas.

Victor Obinna Anfallare Lokomotiv Moskva-Chievo 5
Slog igenom en gång i tiden i Chievo. Tre mål på fyrtiotvå matcher för Lokomotiv Moskva skvallrar dock om en annan spelare.

Leandro Paredes Mittfältare Boca Juniors-Roma 7,5
Med tiden tror jag att Paredes kan bli en stjärna. Skickligt av Sabatini.

Leandro Paredes Mittfältare Roma-Chievo 6
Men jag tror inte han är redo ännu att göra avtryck i Serie A. Lär nog inte få så mycket speltid.

Antonio Sanabria Anfallare Barcelona-Roma 7
Precis som Paredes är Sanabria en spelare med star quality.

Antonio Sanabria Anfallare Roma-Sassuolo 6
Och precis som med Paredes tror jag inte han är redo att göra avtryck eller få någon större speltid.

Pablo Osvaldo Anfallare Southampton-Juventus 7
Med tanke på att Juve får en lysande back-up till Llorente mer eller mindre gratis är det ju en mycket bra affär. Lär hålla sig i skinnet i samma omklädningsrum som Conte, Buffon och Chiellini.

Nicola Pozzi Anfallare Sampdoria-Parma 5
Anfallare som kämpar för sin Serie A-existens. Back up till Amauri.

Stefano Okaka Anfallare Parma-Sampdoria 5
Anfallare som kämpar för sin Serie A-existens. Back up till…..Maxi Lopez?

Marquinho Mittfältare Roma-Verona 7
Ouch, det här är en vass värvning. Kanske inte tillräckligt bra för att ta en plats i Roma men lär fläkta fint på en kant i Verona.

Ruben Betancourt Anfallare PSV-Atalanta 6
Påminner lite om Cavani men är troligen en talang som har en bit kvar.

Paolo Cannavaro Försvarare Napoli-Sassuolo 6,5
Kanske är han lite ringrostig men för Sassuolo borde han vara precis vad de behöver. En stark rutinerad back.

Modibo Diakité  Försvarare Sunderland-Fiorentina 6
Kan Serie A och är en bra försvarare i sina bästa stunder. Borde dock öka frekvensen på stunderna. Säregen spelstil.

Rafael Toloi Försvarare Sao Paolo-Roma 6,5
Storvuxen mittback. Följsam och bryt-skicklig. Jag tror han kan bli bra i Serie A.

Ishak Belfodil Anfallare Inter-Livorno 6,5
Inter-ledningen måste ha varit de enda som trodde att stackars Belfodil var redo för en storklubb. Det var han inte och jag tror inte han någonsin blir det. För Livorno däremot är han en jättebra värvning.

Andy Polo Anfallare Universitario-Inter 6,5
Jag har alltid varit väldigt förtjust i Polos talang. Frågan är väl om Inter har tålamodet och modet att ge honom speltid inom en snar framtid?

Michael Agazzi Målvakt Cagliari-Chievo 6,5
Snyggt av Chievo att snappa upp Agazzi.

Francesco Fedato Anfallare Bari-Catania 6,5
Mycket talangfull och mycket tendenser till problem. Lär växa under förtroende.

Gael Kakuta Mittfältare/Anfallare Chelsea-Lazio 6
Före detta supertalang som aldrig blev så bra som man trodde. Kommer på lån och lär väl inte får speciellt mycket speltid. Late bloomer?

Ibson Försvarare Corinthians-Bologna 6
Har kvalitéer men det var ett tag sedan var het.

Michael Rabusic Anfallare Slovan Liberec-Verona 5,5
Värvas troligen som en Luca Toni back-up.

Giuseppe Sculli Anfallare Lazio-Genoa 5
Återvänder dit han kanske var som bäst. Den tiden är nog förbi dock.

Alessio Sestu Mittfältare Chievo-Sampdoria 5,5
Ojämn ytter som troligen inte lär förändra mycket i Samp.

Lorenzo Medici
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå