POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Höstens bästa spelare i Serie A: 20-11

20. Eder (Sampdoria)
Matcher: 17 Mål: 11 Assists: 3

Rusade på en som vild tjur i början säsongen och sprutade in mål. Har precis som hela Sampdoria kallant rejält, men kan ändå se tillbaka på en fin höst.

19. Marek Hamsik (Napoli)
Matcher: 22 Mål: 3 Assists: 5

Gör inte lika mål längre, men varit väldigt viktig för Napoli spel då han ofta sett till att bollarna skcickas fram till anfallarna i rätt tidpunkt. Jag gillar hans nya roll.

18. Federico Bernardeschi (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 3 Assists: 4

Tagit en ordinarie plats under Sousa och fått ett litet genombrott. Kreativ, men jobbar även hårt i defensiva. A-landslagsman inom kort.

17. Borja Valero (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 2 Assists: 2

Fått en nytädning under Sousa och har under hösten ofta hittat ett formidabelt samspel med Ilicic och Kalinic. Står för mycket av lagets fina passningsspel.

16. Massimo Maccarone (Empoli)
Matcher: 18 Mål: 7 Assists: 3

Empoli har många fina lirare, men hade inte legat där man ligger i tabellen utan gamle Big-Mac och alla hans mål.

15. Mario Mandzukic (Juventus)
Matcher: 18 Mål: 9 Assists: 1

Efter en trög start kom kroaten igång i slutet av hösten. Varit viktig med sin styrka och sina mål. Tuff, lagom elak, listig och vass när det vankas målchanser.

14. Allan (Napoli)
Matcher: 22 Mål: 3 Assists: 5

Brassens dynamik på mitten var exakt vad Napoli behövde. Underbar tvåvägsspelare som alla tränare vill ha sitt lag. Varit en nyckelspelare under hösten.

13. Gianluigi Buffon (Juventus)
Matcher: 23 Hållit nollan: 10

Visat att han fortfarande är en av världens bästa målvakter och varit hur bra som helst under hösten. Lyser av pondus och snabba reflexer. Legend.

12. Kalidou Koulibaly (Napoli)
Matcher: 20 Mål: 0 Assists: 1

Rena monstret i Napolis backlinje. Krossat de mesta av motstånd med sin starka fysik och vunnit i stort sett alla sina dueller. Skärpt sig taktiskt under Sarri.

11. Giacomo Bonaventura (Milan)
Matcher: 19 Mål: 5 Assists: 7

Det har varit en ganska mörk höst för Milan, men inte för Bonaventura, Överlägset lagets bästa spelare och gjort både mål och framspelningar. För ensam.

 

Lorenzo Medici

Höstens bästa spelare i Serie A: 35-21

35. Gary Medel (Inter)
Matcher: 15 Mål: 1 Assists: 0

Innan skadan var han en av Inters jämnaste och bästa spelare. Jobbar alltid hårt och är ofta nyttig till tusen. Gjorde ett viktigt mål mot Roma.

34. Paul Pogba (Juventus)
Matcher: 24 Mål: 4 Assists: 6

Med tanke på de enorma förväntningar som vilar på Pogba har han inte riktigt levt upp till dem under hösten. Ändå har han spelat i nästan varenda match och även levererat hyfsat statistiskt. Fyra mål och sex assist är inte fy skam.

33. Carlos Bacca (Milan)
Matcher: 19 Mål: 9 Assists: 2

Bacca kan ännu bättre, men har ofta fått för lite support och för få vettiga bollar att jobba på. Tittar vi dessutom på statistiken så har colombianen faktiskt gjort en rätt bra höst.

32. Gervinho (Roma)
Matcher: 15 Mål: 7 Assists: 2

Var i grym form innan han blev skadad och och påminde om Gervinho från den första säsongen. Demolerade Lazio i derbyt.

31. Faouzi Ghoulam (Napoli)
Matcher: 19 Mål: 0 Assists: 2

I somras hade jag svårt att förstå varför klubbar som Real Madrid och Chelsea ryktades vara ute efter algeriern. En höst senare förstår jag det lite bättre då han varit en av Serie A:s allra bästa ytterbackar. Flugit fram under Sarri.

30. Adem Ljajic (Inter)
Matcher: 12 Mål: 2 Assists: 3

Gett Inters offensiv en ordentlig spark i baken med sin eleganta teknik och giftighet. Här har Mancini fått ett extra vapen att använda.

29. Pepe Reina (Napoli)
Matcher: 21 Hållit nollan: 12

Gjort något enstaka misstag, men sett över hela hösten har han varit stabil och även bjudit på en del suveräna insatser. Gett Napoli trygghet längst bak.

28. Piotr Zielinski (Empoli)
Matcher: 16 Mål: 1 Assists: 4

Denna Udinese-ägda polack har visat upp sin ljuvliga teknik flertalet gånger under hösten och talangen kan komma att bli en riktigt, riktigt bra spelare.

27. Leonardo Bonucci (Juventus)

Matcher: 24 Mål: 0 Assists: 0

Var svag senast mot Carpi, men har annars fortsatt att vara så där fint följsam och brytsäker som i fjol. Är numera en garanti i Juves backlinje.

26. Andrea Barzagli (Juventus)

Matcher: 21 Mål: 0 Assists: 1
Gör nästan aldrig en dålig match och varit stabil hösten. Klippa.

25. Gonzalo Rodriguez (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 2 Assists: 0

Ledaren i Fiorentinas backlinje. Sköter uppspelen med elegans och gör även mål framåt då och då. Hade han spelat i en större klubb hade han fått mer uppmärksamhet.

24. Stevan Jovetic (Inter)
Matcher: 13 Mål: 4 Assists: 2

Presenterade sig direkt med att i sin debut avgöra mot Atalanta. Haft en del fina matcher under hösten och ofta känts som Inters bästa spelare.

23. Jorginho (Napoli)
Matcher: 17 Mål: 0 Assists: 4

Återuppstått under Sarri som låg playmaker och passar perfekt in bredvid Allan och Hamsik. Spelar enkelt och står ofta rätt i planen.

22. Miralem Pjanic (Roma)
Matcher: 21 Mål: 9 Assists: 6

Startade säsongen på ett briljant sätt med sitt kvicka passningsspel och flera viktiga frisparksmål. Inte lika bra på slutet precis som hela Roma.

21. Kostas Manolas (Roma)
Matcher: 23 Mål: 1 Assists: 2

Den Roma-spelare som ändå varit bäst. Visst, han gjort en del misstag under hösten, men har betydligt fler gånger räddat en backlinje som haft det svårt och greken har ofta fått jobba för två. I flera matcher har han varit en gigant.

Lorenzo Medici

Höstens bästa spelare i Serie A: 50-36

50. Oscar Hiljemark (Palermo)
Matcher: 18 Mål: 3 Assists: 2

Hiljemark har faktiskt varit den Palermo-spelare som hållt den högsta lägsta nivån under hösten. Varit bra under många matcher och även gjort en del mål. Bravo.

49. Antonio Candreva (Lazio)
Matcher: 22 Mål: 5 Assists: 2

Varit långt ifrån lika bra som ifjol, men har ändå visat under ett par matcher vad han kan  som t ex mot Inter i den sista omgången.

48. M’Baye Niang (Milan)
Matcher: 8 Mål: 4 Assists: 1

Inte gjort så många matcher, men gett Milan lite mer power och kreativitet framåt. Var ruskigt bra mot Sampdoria.

47. Giorgio Chiellini (Juventus)
Matcher: 22 Mål: 0 Assists: 1

Förmodligen den ur Juventus mittbacks-trio som stått för något misstag för mycket, men i slutändan lägger alltid Chiellini fram mer på bordet än vad han tar ifrån. Hans spretande armar och hårda intensiva jobb är alltid viktig.


46. Alex Sandro (Juventus)
Matcher: 13 Mål: 0 Assists: 3

Inte fått spela jättemycket, men när han väl har gjort det har han varit riktigt bra, inte minst mot City i C.L.

45. Milan Badelj (Fiorentina)
Matcher: 20 Mål: 1 Assists: 1

Något långsam, men klok och passningsskicklig. Har betytt mycket för Fiorentinas spel under hösten och Sousa ser honom som en viktig spelare i startelvan.

44. Martin De Roon (Atalanta)

Matcher: 18 Mål: 2 Assists: 1

Taktiskt skicklig holländare som betytt mycket för Atalanta med sin defensiva skicklighet. Fick göra sitt första Serie A-mål nyligen.

43. Lucas Biglia (Lazio)
Matcher: 16 Mål: 4 Assists: 2

Inte lika bra som i fjol, men varit en av Lazios jämnaste och bästa spelare. När Biglia är bra är ofta Lazio bra. Mycket viktig för laget.

42. Francesco Acerbi (Sassuolo)
Matcher: 16 Mål: 2 Assists: 0
Är inte den kvickaste spelaren på jorden, men gör nästan alltid ett gott dagsverke. Lite extra mycket den här säsongen.

41. Marco Sportiello (Atalanta)
Matcher: 17 Hållit nollan: 7

Radat upp flera grandiosa insatser. En målvakt som bör vara landslagsaktuell.

40. Gianluigi Donnarumma (Milan)
Matcher: 9 Hållit nollan: 3

Vi har fortfarande bara fått ett litet smakprov av vad Donnarumma kan, men att som 16-åring peta Diego Lopez och imponera är något utöver det vanliga. Hans framtid ser väldigt ljus ut.

39. Riccardo Meggiorini (Chievo)
Matcher: 16 Mål: 4 Assists: 7

Haft en stark höst med hyfsad målskörd och ovanligt många assist. Underskattad.

38. Daniele Baselli (Torino)
Matcher: 18 Mål: 5 Assists: 1

Startade lysande med både mål och förtjusande spel. Kallnat en anaing på slutet, men ändå varit en av Toros viktigare spelare.


37. Amadou Diawara (Bologna)
Matcher: 17 Mål: 0 Assists: 1

Har som 18-åring inte bara tagit en ordinarie plats på Bolognas mittfält, utan varit en sensationellt bra. Storklubbarna antecknar.

36. Raul Albiol (Napoli)
Matcher: 19 Mål: 0 Assists: 1

Lyft sig under Benitez, minskat misstagen och faktiskt varit riktigt bra under större delen av hösten.

Lorenzo Medici

Höstens floppar i Serie A

1. Geoffrey Kondogbia (Inter)
Killen kostade i stort sett lika mycket som Inter Miranda, Murillo och Ljajic (när/om de köps loss) tillsammans och har gjort ett i stort sett obefintligt avtryck. Mancini verkar inte riktigt veta vart han ska göra av honom då han inte känns tillräckligt stark i defensiven och inte riktigt tillräckligt skicklig för att vara playmaker. Han har helt enkelt mest tagit plats på bänken. Kvalitéer har han definitivt, men hittills har inte visat tillräckligt av dem och sett till prislappen är han höstens stora flopp.

2. Edin Dzeko (Roma)
Jag trodde verkligen att Dzeko skulle vara exakt vad Roma behövde längst fram. Den där strikern som skulle vinna luftdueller, göra massor av mål i boxen flankerandes av Salah, Falque och Gervinho. På papperet verkade det perfekt och inte blev det sämre av att han dundrade in en kanon i sin debut på försäsongen.

Allt det där verkar mest ha varit illusioner. Bosniern är idag en trög anfallare, som missar målchanser betydligt oftare än vad han gör mål och har inte förmåga att sätta passningar i rätt tid till sina medspelare. Så frågan är om jag har överskattat honom grovt eller om Garcia har dragit ner honom i ett fördärv som han inte borde befinna sig i?

3. Hernanes (Juventus)
Sävlig, sävligare, Hernanes. Jag vet inte hur många gånger brassen har tappat boll den här säsongen på grund av överskattad teknik (hans första-touch är inte särskilt bra) och ren saktfärdighet, men många är det. Han dragit på en sig onödig utvisning under hösten och varken lyckats som låg playmaker eller som trequartista. Har mer eller mindre visat sig vara ett totalt misslyckad chansning av Marotta.


4. Hellas Verona
Efter en ganska blek transfersommar, skadade sig Luca Toni och det skulle även visa sig att man hamnat i en återvändsgränd med Andrea Mandorlini. Medan man väntade alldeles för länge med att ge honom sparken försvann en del intressanta tränar-namn försvann (Donadoni) och Buttricks-fejset Delneri dök upp som den nye frälsaren. Även om den gamle Chievo-tränaren skulle få ordning på saker och ting och är det en bra bit upp till lagen ovanför strecket. En höst med skuggor av Serie B.

5. Andrea Bertolacci (Milan)
Grejen är att Bertolacci är en bra spelare och kan komma att bli en hyfsad värvning till slut. Men att betala ca 20 miljoner för honom var rena galenskapen. Det kändes ungefär som om alla tyckte det när affären ägde rum utom Mihajlovic och Galliani.

6. Mario Suarez (Fiorentina)
Jag har alltid hävdat att Suarez är en väldigt överskattad spelare och hösten har gett mig rätt. Spanjoren är på sin höjd en duglig bollvinnare, men inte mycket mer. Fiorentina hade kunnat sälja Savic rakt av och tjänat en bättre slant istället för att ha en medioker spelare som inte platsar.

7. Delio Rossi (f.d tränare Bologna)
Poängen uteblev, Destro var en zombie, spelet fungerade inte och Rossi fick sparken. In kom Donadoni och vips började poängen trilla in, Destro började göra mål och spelet fungerade perfekt. Skillnaden mellan tränarna berättar kanske om en Delio Rossi som har tappat det mesta.

8. Mirko Valdifiori (Napoli)
Sarri ville verkligen ha med sig sin playmaker från Empoli bara för att märka att att han inte riktigt håller nivån för att spela i ett topplag. Jorginho petade honom och har fungerat utmärkt. Även Super-Sarri kan ha fel.

9. Jose Callejon (Napoli)
José må var taktiskt skicklig och därför att föredra framför Mertens, men under hösten har han missat många målchanser  och har stått för exakt 0 ligamål och 0 assist. Det är inte bara icke godkänt, utan väldigt svagt.

10. Maurizio Zamparini (president, Palermo)
Sålde Dybala, men Palermo förstärkte inte tillräckligt bra under sommaren. Sedan sparkade han Iachini fastän det inte riktigt var där skon klämde och efterträdaren Ballardini har inte förbättrat laget nämnvärt. Efter den fina förra säsongen riskerar nu Palermo definitivt att åka ur den högsta serien och ansvaret för det ligger främst på Zamparini.

Lorenzo Medici

Höstens bästa i Serie A

1. Hur Mancini fick ordning på Inters försvar

Under säsongen 2014/15 var Inters försvar ett ända stort Titanic. Ranocchia, Juan Jesus och Vidic turades om att dränka laget i sina misstag och sitt chansartade försvarsspel. Det var ett problem stort som en ocean.

Med hjälp av två supersmarta värvningar i Miranda och Murillo och lite trollformler från Mancini så har Inter förvandlat sig till det lag som släppt in minst mål i hela Serie A. Dessutom har framgångarna växt fram ur det nya slipade försvarsspelet.

Imponerande.

2. Hur Sarri förvandlade Napoli till en äkta scudetto-kandidat

Under Rafa Benitez var Napoli ett underpresterande lag med en benägenhet att slarva bort poäng och utan styrsel i försvaret. Higuain var sur och verkade längta bort, Hamsik kändes förvirrad och ytterbackarna fungerade inte.

In kom Sarri och förvandlade Napoli till en offensiv orkester av de ljuvligaste toner med en sprudlande Insigne och en nytänd Higuain som största dirigenter. Mittfältet satt som en smäck med Allans dynamik, en rättvänd Hamsik och en perfekt playmaker i Jorginho. Och inte minst, försvarsspelet var så väldigt mycket bättre. Plötsligt låg Koulibaly och Albiol rätt i positionerna och hade slutat att stöta som halshuggna kycklingar. Plötsligt hade man ytterbackar som visste när de skulle attackera och när de skulle försvara.

Plötsligt var Napoli ett lag som faktiskt på allvar kan vinna en scudetto.

3. Hur Sousa ärvde Montellas Fiorentina och förbättrade henne

Det är svårt att anklaga Montella för det han åstadkom i Fiorentina. Han satte ändå klubben på kartan igen, fick dem att spela bra fotboll vilket i sin tur ledde till att spelare ville komma till klubben. Men i slutändan kändes det som om det fattades något. Som om han kanske hade gjort vad han hade kunnat.

Efter en höst med Paulo Sousa har vi nog svaret. Det gick att göras bättre. Man pulvriserade Inter på bortaplan, tog sig vidare i Europa League och har långa stunder bjudit på ett både intressant, sevärt och framgångsrikt spel. Kalinic blev en hit, Ilicic har varit fenomenal, Bernardeschi en liten sensation, Borja har hittat tillbaka, ja till och med Badelj ser ut att vara en riktig spelare.

Hatten av för Sousa.

4. Empolis liv efter Sarri blev….ännu bättre

Jag trodde verkligen att Empoli skulle få problem då Maurizio Sarri lämnade skutan söderut för Napoli. Jag hade helt fel.

In kom Giampaolo och Empoli blev ännu bättre. Det ska sägas att han haft god hjälp av spelare som t ex Saponara, Maccarone och Paredes, men han har haft det goda omdömet att ge unga spelare som Zielinski, Krunic och Diousse chansen och fått dem att blomstra.

Höstens kanske största positiva överraskning.

5. Paulo Dybalas väg till toppen


Att han var en lite juvel visste vi ju sedan han flugit fram i Palermo med sin läckra teknik och förmåga att göra briljanta mål. Men att ta sin talang och omsätta den i en storklubb är inte alltid så enkelt. Han slussades in långsamt (för långsamt) av Allegri trots att det tidigt var tydligt att de inte kunde undvara hans fantasi för att sedan bli oumbärlig med flera kanon-insatser. Dybala är inte bara kvickhet, list och överkurs-teknik, han gör även mål.

Juvelen är slipad.

6. Att Reja lyckades göra Atalanta till ett topp tio-lag

Jag såg inte detta komma. Inte alls faktiskt. Tvärtom var jag orolig för att Atalanta skulle få kämpa om att hänga kvar. Så fel man kan ha. Rejas buttra disciplin har gjort laget gott. Gomez och Moralez har surrat som ilskna bin och stuckit de flesta försvar i benen, De Roon var ett fynd och försvarsspelet har sett riktigt, riktigt bra ut.

7. Sassuolo marscherar mot Europa-spel

Tränare De Francesco och Sassuolo har under sina två tidigare säsonger varit en frisk offensiv fläkt, men släppt in alldeles för många mål och varit lite ojämna. Det här var hösten då de sakerna förbättrades avsevärt (man är numera ett av seriens bästa lag i antal insläppta mål) utan att tappa allt för mycket i offensiv kraft. Att Sassuolo jagar en Europa-plats är nu verklighet.

8. Det är en 18-åring som regerar på Bolognas mittfält

Det tog rätt kort tid innan jag fick upp ögonen för Amadou Diawara. Allt såg så lätt ut för den där 18-åringen på Bolognas mittfält. Hur han med enkelhet styrde spelet med hög spelförståelse och fina fötter. Att göra det när man är 27 år är en sak, att göra det innan man knappt är myndig är en helt annan. Lär ju inte bli kvar i Bologna speciellt länge till.

9. Att de italienska lagen trots allt gjorde fina Europa-resultat

Visst, Roma torskade stort mot Barcelona och hade stora besvär mot Bate Borisov. Visst, Juventus tappade onödigt en förstaplats i sin grupp. Visst, Lazio och Sampdoria åkte ut redan i playoff. Men tittar vi på facit gjorde de italienska klubbarna bra ifrån sig i Europa-spelet.

Roma och Juventus tog sig trots allt vidare till åttondelsfinal i C.L, Napoli vann sin Europa League-grupp i förkrossande stil, Lazio vann även de sin grupp betryggande och även Fiorentina tog sig vidare.

Att de italienska klubbarna nu fått en lottning från helvetet är inget att jubla åt, men deras resultat dessförinnan ska faktiskt hyllas en aning.

10. Udineses nya arena

Udinese har fört en ganska anonym tillvaro under hösten. man har varken varit usla eller speciellt bra. Det finns få saker att lyfta fram. Förutom deras nya arena. En fräsch, modern arena som påminner lite om en mini-Juventus-stadium är ett ordentligt lyft för klubben. Och efter jul står den helt klar.

Något att ta efter för de övriga klubbarna i Serie A.

Lorenzo Medici

Julklappar für alles

Då var det dags att dela ut julklappar till alla lag i Serie A. Vad önskar de sig egentligen?

Atalanta – En kontraktsförlängning till Edy Reja.

Bologna – De har redan fått sin julklapp. Roberto Donadoni. De kan ju kanske få en till av Inter som vill värva Jonathan Calleri och låna ut honom till dem.

Carpi – En egen arena.

Chievo De sysslar inte med julklappar, bara hårt jobb, smarta transfers, och fortsätta lura sina konkurrenter om att åsnor kan flyga.

Empoli – Att man får behålla Saponara säsongen ut.

Fiorentina – Att klubbledningen nu tar chansen och satsar med typ två starka nyförvärv.

Frosinone – Ett nyförvärv i varje lagdel.

Inter – En kreativ mittfältare, att Kondogbia kommer igång och att försvaret fortsätter som de gjort.

Genoa – Inga fler utvisningar och betydligt fler poäng på bortaplan.

Verona – Att Luca Toni öser in mål under våren.

Juventus – En riktig smällkaramell i januari. Som t ex Isco eller Gundogan.

Lazio – En mittback av klass, en mittback av klass, en mittback av klass, en mittback av klass, en mittback av klass….

Milan – En ny ägare, en ny president, en ny tränare, och ett halvt nytt lag.  Vadå? Är det för mycket begärt?

Napoli – Inga skador på Higuain, Hamsik, Insigne, Allan och Koulibaly.

Palermo – Att Zamparini faktiskt gör slag i saken och säljer till någon som vill satsa, en ny
Dybala på transfermarknaden och en riktigt bra mittback.

Roma– Publikstöd, att Dzeko på något sätt blir den spelare man hoppades han skulle bli, att Totti blir frisk och fortfarande har lite magi kvar och och att Strootman återvänder.

Sampdoria– Att Montella inte är någon bluff.

Torino – Att Quagliarella vaknar till igen

Udinese – Att Zapata kommer tillbaka, att Di Natale får avsluta värdigt och att Domizzi lägger skorna på hyllan.

God jul allihopa!


Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Super-Mario i toppen, Melo i botten"

Copa Medici Cup – omgång 17:

10p Mario Mandzukic (Juventus)
Kroaten har verkligen kommit igång på allvar. Tvåmålsskytt mot Carpi och blir mer och mer oumbärlig för Juventus anfall. Har den senaste tiden visade oerhörd klass i straffområdet och det var det här Marotta och kompani hoppades att de hade värvat när de köpte Mandzukic i somras.

Just nu mest super av alla Marios.

9p Piotr Zielinski (Empoli)
Kvick, ljuvlig med bollen, kreativ och assist-geni. Mot Bologna var polacken mer eller mindre fantastisk och just nu är han en av seriens mest sevärda spelare. Medan storklubbarna antecknar riskerar Udinese att aldrig få utnyttja det bästa av Zielinski.

8p Antonio Candreva (Lazio)
Ännu inte riktigt i den form han var i fjol, men matchen mot Inter gav indikationer på att han kan vara på väg dit. Stänkte dit 0-1 på ett imponerande sätt, var löpvillig på sin kant och avgjorde sedan med att sätta dit returen på sin egen straffmiss. En Candreva med gryende form är nog ett av de bästa botemedlen mot Lazio problem.

7p Gonzalo Higuain (Napoli)
Missade det mesta i den första halvleken mot Atalanta, men ge honom 90 minuter och han kommer göra mål, närmare bestämt två stycken. När Napoli inte är på topp är Higuains målform mer än nödvändiga.

6p Massimo Maccarone (Empoli)
Gjorde två mål mot Bologna och bjöd även på legendariskt firade med att sippra öl. Är i kanonform och hittat ett nionde liv.

5p Antonio Cassano (Sampdoria)
Kolla här vem som är tillbaka! Mot Palermo fick Cassano en boll in i straffområdet, stoppade bollen, fintade och passade sedan in bollen till Soriano som gjorde 1-0. Det var den gamle Cassano som talade. Verkar ha en del magi kvar i fötterna.

4p Sadiq Umar (Roma)
Hoppade in och nickade in 2-0 för Roma. Den är unge talangen är något extra och har en fin framtid framför sig.

3p Alessandro Florenzi (Roma) Federico Bernardeschi (Fiorentina) Josip Ilicic (Fiorentina)

2p Sergio Floccari (Sassuolo) Paul Pogba (Juventus) Stipe Perica (Udinese) David Ivan (Sampdoria)


1p Pepe Reina (Napoli) Manuel Pucciarelli (Empoli) Giacomo Bonaventura (Milan) Carlos Bacca (Milan) Riccardo Saponara (Empoli) Luca Toni (Verona)

Minuspoäng:

-5p Felipe Melo (Inter)
Mot Lazio var brassen mer eller mindre usel. Han slog bort flera passningar och var en icke-faktor på mitten. När han sedan fem minuter kvar hoppade in i Milinkovic och orsakade en straff helt i onödan gav han bort en poäng.

Som om det inte var nog tappade han sedan fattningen helt och fick upp ena fotsulan i Biglias nacke och det röda kortet var inget att snacka om.

Total katastrof.

-4p Martin De Roon (Atalanta)
Fick kortslutning och tog med handen i straffområdet vilket ledde till straff och mål för Napoli. Var sedan för snäll i markeringen mot Higuain som gav Napolis andra mål. Holländarens klart sämsta insats för säsongen.

-3p Edin Dzeko (Roma)
Just när man inte trodde det kunde bli visade Dzeko att det faktiskt gick. Fortsatte sin purgatoriska säsong med att missade en klar målchans och sedan bli utvisad mot Genoa. Kan julvilan på något sätt laga den här spelaren?

-2p Ezequiel Munoz (Genoa)
Räddade visserligen Dzekos avslut på mållinjen, men missade på båda baklängesmålet. Hans träben sprider bollen åt alla håll.


-1p Gary Medel (Inter) Jonathan Biabiany (Inter) Mario Montoya (Inter) Miralem Pjanic (Roma) Afriye Acquah (Torino) Leonardo Bonucci (Juventus)

Poängligan:

63p Higuain (Napoli)
34p Dybala (Juventus)
31p Insigne (Napoli)
27p Ilicic (Fiorentina) Manolas (Roma)
24p Eder (Sampdoria) Kalinic (Fiorentina)
23p Gomez (Atalanta)
22p Murillo (Inter) Miranda (Inter) Bonaventura (Milan) Gervinho (Roma)
20p Koulibaly (Napoli) Maccarone (Empoli)
18p Ljajic (Inter) Felipe Anderson (Lazio)
17p Mandzukic (Juventus) Saponara (Empoli)
16p Medel (Inter) Borja Valero (Fiorentina) Pjanic (Roma) Allan (Napoli)
15p Handanovic (Napoli) Muriel (Sampdoria) Hamsik (Napoli) Zielinski (Empoli)

Lorenzo Medici

Felipe Melo fixade en jämn toppstrid till julvilan

Det är ju det här man får med Felipo Melo. Två sidor av myntet. Å den ena sidan bolllvinnare, pådrivare och adrenalinspruta. Å den andra sidan medioker passningsspelare, kortslutningar och klumpig.

Igår fick Inter det senare och det var Felipe Melo som stal en poäng från sin eget lag. Han fick totalt hjärnsläpp när han med fem minuter kvar hoppade in i Milinkovic och orsakade en straff helt i onödan. Han gav bort en poäng.

Som om det inte var nog tappade han sedan fattningen helt och fick upp ena fotsulan i Biglias nacke. Det var säkert inte helt medvetet, men det kändes även som om han hade kunnat undvika det. Det röda kortet var inget att snacka om.

Vi ska heller inte glömma bort att han fram till dess varit mer eller mindre usel, slagit bort flera passningar och inte vunnit speciellt mycket boll.

Livet med Felipe Melo kostar ibland. Frågan för Inter är om det i längden kostar mer än det smakar. Det blåsvarta poängtappet innebär nu att serien är oerhört jämn i toppen och det är både kittlande och roligt.

Så här öppet har det inte känts på länge.

***

Felipe Melo var en katastrof, men jag tyckte även att Biabiany, Medel, Jovetic och Montoya var fyra besvikelser i Inter. Kanske borde Ljajic och Brozovic kommit in tidigare.

***

Segern över Inter var naturligtvis viktig för Lazio. Efter lång tid av sorgliga insatser var gårdagens match en av deras bättre under hösten. Laget kändes mer balanserat och följsamt än på länge och det påminde nästan lite om hur Lazio spelade i fjol.

Candreva var livligare och mer noggrann än på flera matcher, Biglia var planens bästa mittfältare och till och med Mauricio (?!) var riktigt bra.

Segern kan även ha räddat Piolis jobb.

***

Roma fortsätter att ha spelmässiga problem. Dzeko blir bara och sämre och sämre (hur nu det är möjligt), Salah är inte lika bra som innan skadan och Pjanics form är på väg ner. Trots det vann man över Genoa och nu får Roma kliva in i välbehövlig julvila. Men det är svårt att se hur och varför det skulle se annorlunda ut 2016.

Spelarna gav ändå ett litet budskap efter Florenzis mål, då de sprang och kramade om Rudi Garcia. Som om de ville säga att det negativa inte är hans fel och vi står bakom vår tränare.

Frågan är om supportrarna och James Palotta tycker likadant.

Det var också roligt för unge Sadiq Umar att hoppa in och göra mål. Framtiden ser ljusare ut än nutiden verkar det som.

***
Gonzalo Higuain fortsätter att spruta in mål. Argentinaren missade det mesta i den första halvleken, men ge honom en hel match och han kommer gör mål. Håller han det här målsnittet kan han göra fler mål än någon annan skyttekung gjort på bra länge.

Igår kändes Napoli något trötta och inte lika precisa som vanligt, men att besegra Atalanta på bortaplan är starkt, inte minst då Napoli brukar ha lite svårt just på Stadio Atleti Azzurri d´Italia.

***

Milan spelade inte speciellt bra men hittade faktiskt rätt fyra gånger om på Frosinone. Efter en svag första halvlek ryckte man upp sig andra och visade stor effektivitet. Man tog väl vara på hemmalagets missar och de chanser som dök upp. Nu kan Mihajlovic sätta sig kring julbordet och käka panettone med lite större ro.

Med en trupp med hål i och där spelet ofta inte alls flutit är faktiskt 28 poäng inte så illa.

Och nu återvänder ju ehum….Prince.

***

Juventus vände och vann över Carpi. Man är helt enkelt i riktigt bra form och Mario Madzukic är i ännu bättre form.

Den där femte scudetton är inte längre bara inom räckhåll, den är är på greppbart avstånd.

***

Empoli
spelar ta mig tusan en ljuvlig fotboll. Maccarone gör mål som om han vore tjugofyra bast och firar mål med att sippra bärs, Paredes är en fin mittfälts-kock, Saponara glimrar och Zielinski strålar.


Giampaolos Empoli är bättre än Sarris. Det trodde jag aldrig.

***

Sergio Floccari är fortfarande en bra Serie A-anfallare.

**

Luca Toni
är tillbaka. Hans målskytte är största hoppet för ett nytt kontrakt för Hellas. Nu blev det bara en poäng mot Sassuolo, men det kändes ändå som ett steg framåt.


***
En annan spelare som är tillbaka är Antonio Cassano. Hans stopp, fint och passning fram till Sorianos mål var en sådan där fin gammal Cassano-grej. Vore ändå kul om vi fick se lite mer sådant under våren.

Var segern över Palermo vändningen för Sampdoria och början på något intressant med Montella?

**

Storvuxne Stipe Perica avgjorde mot Torino efter ett vasst mål. Är han nästa Udinese-fynd?


***

Firma Ilicic/Kalinic fixade segern mot Chievo och skjutsade Fiorentina tillbaka in på en andraplats. De två har stått för mycket av höstens violetta grannlåt.

***

Tre taktiskt skickliga, men även ganska överskattade spelare:

Jose Callejon. Någon som kan minnas hans senaste mål? De har mest blivit missar. Hur länge kan Sarri hålla Mertens på bänken?

Iago Falque. Blir blekare och mer meningslösa för varje vecka. En ganska fin spelare, men utan bett.

Ivan Perisic. Gör ofta ett dugligt jobb och har vissa offensiva kvalitéer. Men för 20 miljoner euro borde man väl ändå få ut mer?

***

I morgon blir det poängutdelning som vanligt och på torsdag blir det julklappsutdelning till alla lag.

Lorenzo Medici

Cupvecka: Skrällar, en dubbel Zaza och Epic Brozovic

Copa Italia-veckan fylldes av skrällar, en tränare som sitter lösare en någonsin, en dubbel Zaza och ett Milan på väg mot final.

Vi tar det i kronlogisk ordning.

Veckan inleddes i tisdags med att division 3:s serieledare Alessandria slog ut Genoa efter förlängning. Det var inte frågan om någon turseger utan att Alessandria förtjänade att ta sig vidare. Om tränare Gasperini var ifrågasatt innan är han det ännu mer nu.

Genoa har problem, men jag kan tänka mig att man väntar till sommaren med att byta tränare då det blir lättare att få loss Crotones succé-tränare Ivan Juric.

Som jag sagt tidigare, jag tror han är den naturlige ersättaren till Gasp.

Eftersom Genoa och Alessandria är så kallade “vän-klubbar” var det vänskapligt värre mellan lagens ultras. Bortafansen skanderade “Genoa, Genoa” och Genoa-supportarna hyllade Alessandria-spelarna efter matchen.

***

Senare på kvällen bekräftade Inter sin fina form med att besegra Cagliari med 3-0. Palacio gjorde mål och var bäst på plan och Epic-Brozovic bara fortsätter.

Juan Jesus var riktigt bra och visade att han kan vara en bra back-up till Murillo/Miranda. Ranocchia är längre ifrån en plats i startelvan än någonsin. Kondogbia fick 90 minuter i benen och var ok.

Allvarligt, kan Brozovic bara göra sådan här mål?


***

Onsdagens Cup-matcher startade redan kl 14.30 och kanske var det den tidiga matchstarten som gjorde att Roma-spelarna var så sega. Eller, förmodligen inte.


Detta är numera vardagen med Garcias Roma. Matchen mot Spezia gick till straffar efter 0-0 och där missade både Dzeko och Pjanic.

Garcias framtid i Roma hänger nu på en extrem tunn tråd. Det verkar som man hamnat i en återvändsgränd med fransmannen, han kan liksom inte få igång laget.

Dzeko är en total katastrof, Iturbe likaså och nu verkar även Pjanic oroväckande följa samma fotspår.

Överlever Garcia julen?

****

Skräll-veckan fortsatte sedan med att Carpi slog ut Fiorentina. Är Viola på väg ner i form månne? Giuseppe Rossi fick bara hoppa in med tio minuter kvar och snacket om att han skulle vara på väg bort ökar.

Med tanke på hur värdelös Ante Rebic var i matchen, kändes bänkandet av Rossi sådär. Det var dock få Fiorentina-spelare som var godkända.

***

Eftersom Napoli ställde upp med ett starkt lag (med bland annat Higuain, Mertens, Allan och Koulibaly) och Verona luftade många reserver blev det ingen större dramatik i mötet dem emellan. 3-0 till efter det att Higuain serverat El Kaddouri för ettan, Mertens dansat in tvåan och samme El Kaddouri frispelat Callejon för trean. Napoli får nu möta Inter i en kvartsfinal.

***
Sist på onsdagkvällen var det Turin-derby. En match som skulle signeras Simone Zaza. Den italienska anfallaren har fått begränsat med speltid under säsongen och ville verkligen visa att han förtjänar fler chanser.

Först gjorde han så här.


Och sedan så här:



En dubbel Zaza kryddat med en het Morata och lite Dybala och Pogba-topping och Juventus käkade upp tjuren till middag.

***

Under torsdagen tog sig Lazio vidare efter att ha vänt 0-1 till 2-1 mot Udinese. Det ger säkert lite råg i ryggen till Pioli och hans mannar. Alessandro Matri nätade precis som i helgen och är kanske den anfallare som är bäst form.

Men matchens stora höjdpunkt var ju det här:

***

Milan tog sig till kvartsfinal efter att ha vunnit över Sampdoria. De fick lite hjälp av Zukanovics utvisning, men det bådar gott att Niang (verkar gilla att möta Sampdoria) och Bacca (spelade dessutom fint fram till Niangs mål) båda gjorde mål. Kommer de två igång på allvar är mycket vunnet för Milan.


Nu ser vägen fram till en final ganska lätt ut för Milan då de först möter Carpi på hemmaplan och tar de sig vidare möter de vinnaren mellan Spezia och Alessandria.

Men man vet ju aldrig, årets upplaga verkar ju vara lite av skrällarnas cup.

***

Kvartsfinalerna spelas nu så här:

Spezia-Alessandria, Milan-Carpi Lazio-Juventus och Inter-Napoli

Lorenzo Medici

Roma och Strootmans förbannelse

Det finns en hel del “Tänk om” genom den italienska fotbollshistorien. Marco Van Basten var t ex ytterst nära att gå till Fiorentina istället för Milan. Hade hela Milans fantastiska era varit annorlunda då? 1978 var Michel Platini i stort sett klar för Inter bara för att affären gick i stöpet på grund av ett oroande knä och små ekonomiska oklarheter. Hur många scudetton hade Juventus tappat om Inter värvat Platini?

Listan kan göras längre.

Kanske är Roma och Kevin Strootman en.

Det är ju inte helt lätt att förstå hur Garcias Roma kunde gå från ett fantastiskt fotbolls-tivoli till ett lag fullt av rädsla och till ett maskineri som hackade. Givetvis finns det säkert många komponenter som är orsaker till förvandlingen, men kanske är förbannelsen över Strootmans knän en viktig del i det hela.

När Roma var som bäst under Garcia härskade Strootman på det rödgula mittfältet. Han gav laget trygghet och var den perfekta tvåvägsspelaren. Hans kombination av passningssäkerhet, bollvinnande och förmåga att även delta i offensiven kändes som den perfekta pusselbiten för ett lag som vill vinna en scudetto.

Det ska sägas att Roma hade en stark period även efter hans första skada, men inte långt efter det började fallet. Kanske var det så att saknaden av holländaren i längden hämmade Roma mer än vad man kan tro.

Vi kan ta fram lite statistik.

Strootmans första säsong i Roma var fantastisk. Han hade ett snittbetyg i Gazzetta dello Sport på 6,46, vilket var tredje bäst av alla mittfältare i ligan. Bara Pjanic och Pogba hade bättre snitt.

I de matcher som holländaren spelade 60 minuter eller mer hade Roma ett poängsnitt på 2,21 poäng. I de matcher där Strootman var borta på grund av skada (jag har ej räknat in årets säsong då laget ser så pass annorlunda ut) har Roma ett poängsnitt på 1,82 poäng.

Skillnaden finns där.

Jag letade fram lite gamla texter från hans första säsong och hittade honom i mina omgångens lag ett par gånger. Så här löd raderna då:

Vann dueller, jobbade i båda riktningarna och gjorde alltid något vettigt med bollen. Det var han som spelade elegant fram till Tottis mål och det var han som dundrande in 1-3 på straff. Toppspelare.”

Eller

“Vinner och distribuerar boll som få. Gjorde alltid rätt saker. Högst delaktig i tredje målet.”

Jag tror att hans betydelse var väldigt, väldigt stor. Det är lätt att glömma hur otroligt bra han var innan han blev skadad. Förhoppningsvis kan den duktige mittfältaren återvända till planen skadefri och bli den där pusselbiten som fattas. Men likväl kan det vara så att hans knän återigen inte håller och att förbannelsen håller i sig.

Hur Roma hade klarat sig om Strootman inte hade skadat sig kommer vi aldrig få veta och risken är att han förblir ett enda stort “tänk om”.

 

 

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Big Mac och mittbacksbjässarnas omgång"

Copa Medici Cup – omgång 16:

10p Massimo Maccarone (Empoli)
Seger över Carpi och Empoli svävar på i bästa slag. Laget består av många fina lirare, men utan en kryddad Big-Mac skulle man inte var så konkreta som man faktiskt också är. Två mål i söndags och en salvezza verkar nästan fixad innan jul. Gamlingen kan än.

9p Jeison Murillo (Inter)
Var helt enkelt strålande mot Udinese. Stod rätt, bröt med stor säkerhet och vann sina dueller. Colombianens försvarsspel (ackompanjerat med Mirandas lugn och skicklighet) var nyckeln till att Inter kunde hålla tätt och ta vara på Udineses grova misstag. Mittbacksbjässe 1.

8p Kostas Manolas (Roma)
Höll oerhört bra koll på Higuain, vann allt i luften och motade det mesta Napoli attackerade med. Utan Manolas skulle Roma ha det betydligt jobbigare. Mittbacksbjässe 2.

7p Kalidou Koulibaly (Napoli)
Starkare än alla, gick segrande ur sina dueller och bjöd till och med på en Zidane-fint. Var lysande mot Roma. Mittbacksbjässe 3.

6p Mauro Icardi (Inter)
Två chanser, två mål, varav det sista via en klinisk kanon. Icardi is back.

5p Mario Mandzukic (Juventus)
Ser ut att vara i praktform. Löper mycket, jobbar hårt och gör mål. Vräkte sig fram och stötte upp 2-1 mot Fiorentina.

4p Paulo Dybala (Juventus)
Ytterligare en Juve-spelare i bra form. Den ljuvlige Dybala var på fint spelhumör mot Fiorentina, bjöd på en del vassa aktioner och dansande in det tredje målet.

3p Samir Handanovic (Inter) Miranda (Inter) Antonio Rudiger (Roma)
2p Marcelo Brozovic (Inter) Stevan Jovetic (Inter) Leonardo Bonucci (Juventus) Wojicech Szceszny (Roma)
1p Oscar Hiljemark (Palermo) Aleksandr Trajkovski (Palermo) Luca Rossettini (Bologna) Valter Birsa (Chievo) Riccardo Meggiorini (Chievo) Carlos Bacca (Milan)

Minuspoäng:

-5 p Nigel De Jong (Milan)
Hamnade på efterkälken, drog ner Leandro Greco vilket ledde till straff och utvisning. I de lägena blir det ofta utvisning och då hade de varit bättre att låta Greco få avsluta, be till gud att han missar och undvika det röda kortet. Det borde De Jong ha vetat. Ringrostig till tusen.

-4p Diego Perotti (Genoa)
Fick återigen syna det röda kortet och satte Genoa i trubbel, vilket till slut ledde till förlust. Håller argentinaren på att försöka spela till sig en försäljning?

-3p Maurizo Domizzi (Udinese)
Stod för ett horribelt misstag när han missade bollen och gav Icardi fritt fram. Ett mål som tog det mesta av luften ur Udinese. Börjar bli gammal.

-2 p Riccardo Montolivo (Milan)
Missade passningar hit och dit mot Verona och var sällan kreativ. Utbuad vid bytet. Det nya treårskontraktet ställer verkligen en del frågor.

-1 p Mohamed Salah (Roma) Nicolo Cherubin (Atalanta) Jasmin Kurtic (Atalanta) Simone Romagnoli (Carpi) Abdoulay Konko (Lazio) Riccardo Gagliolo (Carpi)

Poängligan:
56p Higuain (Napoli)
34p Dybala (Juventus)
31p Insigne (Napoli)
27p Manolas (Roma)
24p Ilicic (Fiorentina) Kalinic (Fiorentina) Eder (Sampdoria)
23p Gomez (Atalanta)
22p Miranda (Inter) Murillo (Inter) Gervinho (Roma)
21p Bonaventura (Milan)
20p Koulibaly (Napoli)
18p Ljajic (Inter) Felipe Anderson (Lazio)
17p Medel (Inter) Pjanic (Roma)
16p Borja Valero (Fiorentina) Allan (Napoli) Saponara (Fiorentina)
15p Handanovic (Inter) Muriel (Sampdoria) Hamsik (Napoli)




Lorenzo Medici

En lottning från helvetet

Det blev ingen munter lottning för de italienska lagen i Champions League. Det blev en lottning från helvetet.

Det är ju det här som är risken med att komma tvåa i sin grupp. Att man kan ställas mot de bästa lagen tidigt och därmed åka ut direkt i en åttondelsfinal. Roma var ju aldrig i närheten av en andraplats, men man kan gissa att Juventus och Morata ångrar djupt hur den där matchen mot Sevilla utspelade sig. inte minst då Manchester City lottades mot Dynamo Kiev.

Gjort är gjort och nu är risken stor att Italien inte kommer ha några italienska lag i en kvartsfinal.

Roma vs Real Madrid
Procentchans att gå vidare: 20 %

Roma kunde knappast få en mycket sämre lottning och jag har svårt att se hur man ska kunna rå på Ronaldo och kompani. Man har visserligen ett par månader på sig att hitta någon sorts form för att kunna störa “Los Merengues”, men även om de gör det kommer det bli väldigt svårt. Det kommer krävas att spelare som Manolas, Pjanic, Nainggolan är i toppform, att Dzeko på något sätt liknar den stjärna man hade hoppats att han skulle vara och att Salah är minst lika bra som innan skadan.

Det är nog för mycket begärt.

Juventus vs Bayern Munchen
Procentchans att gå vidare: 30 %

Det var väl bara Barcelona som skulle varit ännu värre. Juventus har visserligen en uppåtgående formkurva och kommer kanske hitta en vass värvning i januari, men räcker det? Troligen inte. Med tanke på att man hade svårt mot Sevilla och Mönchengladbach i gruppspelet är det svårt att tro att de ska kunna rå på Peps Bayern München.

Och som om detta inte var nog fick de italienska Europa League-lagen en minst lika oturlig lottning. Som om någon ville sätta käppar i hjulen på den italienska fotbollen.

Fiorentina vs Tottenham
Procentchans att gå vidare: 50 %

Fiorentina lottades ju mot exakt Tottenham i sextondelsfinalen i samma turnering i fjol. Nu får de alltså mötas igen. Denna gång känns det som om båda faktiskt kommer ännu starkare än i fjol och jag tror på en jämn tillställning. Kalinic vs Kane.

Lazio vs Galatasaray
Procentchans att gå vidare: 50 %

Känns även det här som en ganska jämn match på papperet. Galatasaray imponerade inte nämnvärt i Champions League och varken Podolski eller Sneijder känns direkt på toppen av sin karriär. Men turkarna lär inte frukta ett formsvagt Lazio heller. Mycket handlar om i vilken form Rom-laget befinner sig i när det är dags för drabbningen, men jag ser det som en fifty-fifty-match.

Napoli vs Villarreal
Procentchans att gå vidare: 65 %

Givetvis fick Napoli bita i det sura äpplet och möta tufft motstånd från Spanien. Villarreal vann ju inte minst mot Real Madrid i söndags och är ett mycket vasst lag. På papperet håller jag ändå Napoli som små favoriter inte minst efter deras fina höstsäsong, men de kunde inte ha fått så värst mycket svårare lottning.

Må de italienska lagen höja sig och trotsa denna lottning från helvetet.

In bocca al lupo!





Lorenzo Medici

Juventus sjätte raka seger börjar dofta en femte scudetto

Och så plötsligt var de bara sex poäng ifrån Inter och serieledning. Detta Juventus som började så illa har nu sex raka segrar och fått upp ångan på ett sätt som säkerligen gör konkurrenterna oroliga.

För är det något lag i Italien som kan det här med att vinna så är det Juventus. De vet vad som krävs och kommer inte darra när det drar ihop sig.

Igår var det Fiorentina som blev “Den gamla damens” senaste offer. Det blev en match där Fiorentina chocköppnade och tog ledningen på straff efter det att Bernardeschi fallit lätt på Chiellinis fot. Men nästan lika fort hade Juan Cuadrado lobbnickat in en boll som troligen var menad för Khedira, men som seglade in i mål.

Paulo Sousas gäng spelade trevlig fotboll, var skickliga på spela sig fram nerifrån backlinjen och att hålla i boll, men hur trevligt det än var så skapade de inte speciellt farliga målchanser.

När Juventus klev fram gjorde man det lite rakare och lite mer konkret. Och till slut var det det som avgjorde matchen. Mario Mandzukic följde upp ett anfall, vräkte sig fram och tryckte upp bollen i nät. Lite senare punkterade den ljuvlige Paulo Dybala matchen med ett fint nummer.

Fiorentina var besegrade.

Juventus har bra form, har Inter inom räckhåll och man kan komma att förstärka laget i januari. Efter flera månader där man hamnat på efterkälken är de nu tillbaka som en av de stora favoriterna att vinna scudetton.

Igen.

Det är starkt gjort och det berättar om en klubb med lugn i leden, där man inte förhastar sig utan är medvetna om vad man kan och vet att en seriesäsong är lång. 

Efter fyra raka scudetton kan man jobba så.

***

Att det blev oavgjort mellan Napoli och Roma skadade inte direkt Juventus uppdrag att komma i kapp.

Då Roma befann sig i svag form och mötte Napoli i deras borg valde de en lite försiktigare inställning och koncentrerade sig på att försvara sig väl. Något som skulle visa sig fungera ganska bra. Napoli försökte mest och gick oftast på attack, hade en del goda lägen, men kändes inte riktigt lika heta som tidigare matcher.

Insigne och Callejon fick aldrig riktigt till det och Higuain var full av taskigt kroppspråk och uppgivenhet över att lägena aldrig dök upp för honom.

En av anledningarna till det var att Kostas Manolas hade sådan bra koll på honom. Han var kung i Romas försvar och motade allt. Han hade dessutom bra hjälp av tidigare så utskällde Rudiger. I motsvarande backlinje var Koulibaly i stort sett lika majestätisk som greken.

Resultatet var givetvis mer positivt för Roma än för Napoli. Efter flera veckor där spelet inte fungerat är en poäng borta mot Napoli trots allt en vunnen poäng.

Men de som jublade allra mest var nog trots allt Inter.

***
Milan tog ledningen mot Verona genom Carlos Bacca och de såg ut att marschera mot seger. Men när Nigel De Jong hamnade lite på efterkälken och drog ner Leandro Greco blev det straff och utvisning.

Det är sådant som kan hända i stridens hetta, men visst borde holländaren uppfattat situationen mycket bättre. I de lägena blir det utvisning och då hade de varit bättre att låta Greco få avsluta, be till gud att han missar och undvika det röda kortet. Det borde De Jong ha vetat.

Även om Milan spelade på som utvisningen inte ägt rum (mycket för att Hellas är så pass svaga just nu), hade oflyt med domsluten och bra chanser att avgöra matchen så har man nu alltså bara lyckats skrapa ihop två poäng mot Carpi och Hellas. Och nu står man där ganska långt ifrån en Champions League-plats och utan entusiasm från sina supportrar.

Jag har svårt att tro att Montolivos nya treårskontrakt och en Prince på ingång är den rätta vägen till förändring.

Gallianis Milan tar inte de rätta kliven framåt.

***

Empoli är kanske det lag som överraskat mest på mig. Ny övertygande seger igår och man håller på att fixa salvezzan redan innan jul. Dessutom ackompanjerat med bra och sevärd fotboll.

Hatten av för Giampaolo.

***

I kväll ska någon av Lazio eller Sampdoria försöka ta kål på sin usla form och hitta lite ljus i mörkret.

Återstår att se om någon av dem lyckas.

***

Copa Medici Cup flyttas till onsdag på grund av lottnings-blogg imorgon. 

Lorenzo Medici

Inters trehövdade försvars-monster imponerar

Ekot efter Inters 0-4 seger borta mot Udinese studsar rakt in i söndagens heta omgång när huvudkonkurrenterna ställs mot varandra. Mancinis gäng har chans att göra ett litet ryck längst uppe i toppen.

Årets Inter är en mycket intressant skapelse. Om man inte såg matchen igår kan man ju lätt tro att de blåsvarta bjöd på offensivt fotbollsfyrverkeri, men det är inte riktigt så detta lag är byggt.

Nej, Mancini har på klassiskt manér byggt laget bakifrån. Och det har fungerat alldeles lysande. För att få bort all den oro och osäkerhet som rådde i fjol plockade han bort Ranocchia och Juan Jesus ur laget och ersatte dem med Miranda & Murillo.

Effekten har varit av enorm. Jeison & Joao har bildat en brasiliansk-colombiansk mur som injicerat självförtroende i laget. Det finns längre ingen mittback som chansar vilt eller som går bort sig.

Oron är borta.

Sätter man försvarsspelet brukar anfallspelet komma av sig själv till slut. I alla fall om man har offensiva spelare med individuell skicklighet, något Inter har.

Det såg vi inte minst igår när Stevan Jovetic elegant chippade in tvåan, Icardi dundrade in trean och Brozovic magnifikt skruvade in fyran. Det var imponerande aktioner allihop. Men det är inte där grunden till årets framgångar ligger.

Rent spelmässigt hängde ju Udinese med länge och väl och var nästan de som förde matchen mest. Men medan de gjorde horribla misstag var Inter oerhört stabila bakåt vilket ledde det till att man kunde hugga som en kobra på de misstagen som bjöds.

Det fanns även annat att glädjas åt. Guarin och Felipe Melo fungerade bra som bollvinnande duo på mitten och Montoya gjorde en bra debut.

Men det var Handanovics fina räddningar, Mirandas pondus och lugn och Murillos tajmade brytningar och positionssäkerhet som återigen låg till grund för segern. Ett trehövdat försvars-monster som neutraliserar motståndarnas attacker på ett mycket imponerande sätt.

Det är framför det som gjort att Inter idag har chansen att ta ett ordentligt grepp om den där förstaplatsen.

***

EM-lottningen är nu klar. Italien fick Sverige.

Igen.

“Gli Azzurri” är säkert revanchsugna efter “due-due” och ska vara det bättre laget än både Sverige och Irland, men italienarna är främst ett kollektiv utan stora stjärnor och i stora mästerskap brukar de stora namnen kunna vara tungan på vågen.

Och när Italien ska möta Sverige kommer Zlatan Ibrahimovic vara det största namnet på planen. Dessutom vet han ju hur man ska göra mål på Italien och Buffon.


***
Palermos seger var kanske inte jätteimponerande, men var extremt viktig. Efter att ha åkt ut Copa Italia på ett pinsamt sätt och då vindarna blåst hårt i Casa-Zamparini var det psykiskt viktigt att vinna igår och att man gjorde de mot en direkt bottenkonkurrent i Frosinone skadade ju inte.

Det var dessutom kul att Oscar Hiljemark återigen var en av Palermos bästa spelare.

****

Genoas oförmåga att dra på sig utvisningar hela tiden håller på att förstöra deras säsong. Igår var det Diego Perotti (hans andra på kort tid) som fick syna det röda kortet, vilket ledde till en ny förlust.

Bologna då? Det bara flyger fram under Donadoni.

***

En kväll med Napoli-Roma och Juventus-Fiorentina är en tidig julklapp, som med glädje ska öppnas i kväll.







Lorenzo Medici

Roma vidare med minsta möjliga marginal

Att ta sig vidare till åttondelsfinal i Champions League är viktigt. Det ger en fin krydda i tillvaron, något att se fram emot och det innebär mer pengar i kassavalvet.

Roma är där nu.

Men de tog sig dit med minsta marginal och till hemmapublikens busvisslingar.

Det är mycket som inte fungerar i dagens Roma. Ångesten vilar tung över laget och spelet flyter inte. Mot Bate Borisov startade man med en anfallstrio där ingen har spelförståelsen att sätta en avgörande passning trots att det fanns flera lägen för det.

Juan Iturbe har noll självförtroende och är aldrig speciellt giftig. Edin Dzeko sliter mycket, men missar målchanser och är trög som en flodhäst. Iago Falque är en hyfsad spelare, men blir ofta meningslös då han är beroende av andra och kan inte låsa upp försvar.

Det blir uddlöst.

Radja Nainggolan och Miralem Pjanic försöker, men är inte i toppform. Alessandro Florenzi och Lucas Digne har tappat udd i offensiven och känns inte helt säkra i defensiven. Antonio Rudiger gjorde det hyfsat bra mot Bate, men känns hela tiden som en riskfaktor.

Man hade flera bra chanser att få hål på vitryssarna, men tog dem inte. Och i slutändan kan man tacka Wojciech Szczesny för att man lyckades ta sig vidare. Hans mirakelräddning höll dem kvar i matchen eftersom man förmodligen hade haft svårt att hämta sig i ett underläge.

Man kan också tacka Barcelona och Ter Stegen för att de lyckades kryssa borta i Tyskland. Det fattades bara ett mål från Leverkusen för att Romas avancemang hade gått i stöpet.

Möjligen finns det dock ett litet ljus långt där borta i tunneln. Mohamed Salah var tillbaka efter sin skada, hoppade in och rörde om lite grann. Det ger i alla fall lite hopp om framtiden. Han är den spelaren som kan avgöra matcher på egen hand och sätta motståndarna i skräck med sin snabbhet. Men det kommer inte räcka med bara honom. Fler måste kliva fram och höja sig.

Det kommer inte bli lätt för Roma att vända på den negativa trenden. Man har supportrarna emot sig, skepsisen kring Rudi Garcia ökar och spelmässigt är man inte där man borde vara.

Och om man inte kan prestera bättre än så här kommer det bli väldigt svårt att rå på Napoli på söndag.

Väldigt svårt.

Lorenzo Medici

Moratas missar kostade gruppsegern

Massimiliano Allegri valde att satsa på Alvaro Morata som anfallspartner till Paulo Dybala mot Sevilla. Inte helt ologiskt då spanjoren brukar tända till när det är Champions League och det även var hans “tur” att spela eftersom Mandzukic startat de flesta matcherna innan.

Det skulle visa sig vara ett riktigt otursval.

Samtidigt som Manchester City låg under mot Mönchengladbach missade Morata två jättelägen i början av matchen. Dybala hade ett vasst skott utanför stoplen och Sevillas målvakt gjorde en prakträddning på Sturaros nick. Det ska sägas att även Buffon fick göra ett par svettiga räddningar under första 45 minuterna, men känslan var att Juventus kunde ha satt in den där förstaplatsen i sitt kassavalv i den första halvleken.

Och medan City vände på steken (de har en förmåga att ordna upp saker i sista stund i C.L) så gav Llorente (typiskt nog) Sevilla ledningen. Den där förstaplatsen hade nu runnit ur händerna på Juve.

Han skulle dock få ett sista gyllene läge. Morata. Men återigen träffade han inte mål, utan overkligt nog målvakten.

Domarens pipa ljöd, Sevilla till Europa League och Juventus vidare till åttondelsfinal som tvåa i gruppen.

Det kändes som om Juventus kastade bort gruppsegern och även om vi inte vet exakt vilka lag som Juventus kan lottas mot, så vet vi rean nu att de riskerar att få Real Madrid, Barcelona eller Bayern München.

Det är ingen dans på rosor direkt.

Det återstår att se hur måndagens lottning artar sig och det är bara att hoppas att Juventus har lite mer flyt än vad de hade igår.

Annars kan äventyret i Champions League ta slut betydligt fortare än i fjol.

 

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Brassen gör försvarsspelet till stor konst"

Copa Medici Cup – Omgång 15

10p Miranda (Inter)
Den brasilianske mästerbacken vann alla sina dueller med klinisk perfektion och var skicklig i uppspelen mot Genoa. Att Inters försvar har blivit så mycket bättre har mycket med Miranda att göra. Gör försvarsspelet till stor konst.

9p Mattia Destro (Bologna)
Två mål mot Napoli var ett tydligt beviset på att den italienska anfallaren kommit igång på allvar sedan Donadoni tog över. Det vad det här Bologna hade förväntat sig när de värvade honom.

8p Paulo Dybala (Juventus)
Drog till med en underbar volley mot Lazio vilket säkrade Juves ledning. Det känns som om Dybala blir bättre och bättre för varje vecka som går. Magnifik.

7p Lorenzo Pellegrini (Sassuolo)
Roma-produkten fick chansen från start mot Sampdoria och tog verkligen vara på den. Klok, passningsskicklig och bjöd på en fin aktion när han väggade sig fram och gjorde mål. En spelare att hålla ögonen på.

6p Adem Ljajic (Inter)
Målet mot Genoa var kanske aningen tursamt, men heller ingen slump att det var just serben som avgjorde matchen då han var Inters bästa offensiva spelare. Försöker alltid göra något kreativt med sin eleganta teknik. Är i lysande form för tillfället.

5p Martin De Roon (Atalanta)
En spelare som överraskat stort på mig. Smart mittfältare som spelar med pondus och lågt risktagande. Mot Palermo klev han dock även fram och drog till med ett vackert 3-0-mål. Har garanterat väckt uppmärksamhet bland de större lagen i Serie A.

4p Amadou Diawara (Bologna)
Att som 18-åring kliva in och styra Bolognas mittfält med skicklighet och säkerhet är ingen enkel sak. Det är precis vad Diawara har gjort. Var riktigt, riktigt bra mot Napoli. Kommer säljas dyrt en vacker dag.

3p Giorgio Chiellini (Juventus) Jeison Murillo (Inter) Josip Ilicic (Fiorentina)

2p German Denis (Atalanta) Nicolo Cherubin (Atalanta) ,Gonzalo Rodriguez (Fiorentina) Nikola Kalinic (Fiorentina)

1p Luca Rossettini (Bologna) Gonzalo Higuain (Napoli) Saphir Taider (Bologna) Matteo Politano (Sassuolo) Francesco Acerbi (Sassuolo) Marco Borriello (Carpi)

Minuspoäng

-5p Antonio Rudiger (Roma)
Det såg ut som om Manolas träffade bollen och att Belotti föll lätt. Men straff blev det. Det största anledningen till att Roma hamnade i den situationen var att Rudiger klantade sig strax innan när han inte kunde kontrollera bollen ordentligt. Tysken har varit en besvikelse hittills och känns inte speciellt mycket bättre än Yanga Mbiwa.

-4p Mauricio (Lazio)
Gjorde försvarsspelet till en skräckfilm mot Juventus. Känns som en elefant i en porslinsaffär.

-3p Edin Dzeko (Roma)
Hade chansen att punktera matchen mot Torino, men hans lama avslut gick rakt på Padelli. Det känns som om bosniern inte har den rätta killer-instinkten. Jag hade förväntat så mig mycket mer av honom.

-2p Santiago Gentiletti (Lazio)
Tyvärr inte mycket bättre än Mauricio. Oj, vad De Vrij saknas.

-1p Miroslav Klose (Lazio) Alessio Cerci (Milan) Carlos Bacca (Milan) Kalidou Koulibaly (Napoli) Raul Albiol (Napoli) Fernando (Sampdoria)

Poängställning:

56p Higuain (Napoli)
31p Insigne (Napoli)
30p Dybala (Juventus)
24p Ilicic (Fiorentina) Kalinic (Fiorentina) Eder (Sampdoria)
23p Gomez (Atalanta)
22p Gervinho (Roma)
21p Bonaventura (Milan)
19 Miranda (Inter) Manolas (Inter)
18p Ljajic (Inter) Felipe Anderson (Lazio)
17p Medel (Inter) Pjanic (Roma)
16p Borja Valero (Fiorentina) Allan (Napoli) Saponara (Empoli)





Lorenzo Medici

Lagen som mår bra och lagen i kris

Lagen som mår väldigt bra

Atalanta
Har gått över förväntan. Reja har lyckats sätta försvarsspelet och Gomez och Moralez surrar fint framåt. Gårdagens seger över Palermo var också ett bevis på att man lyckats på transfermarknaden. Relativt okände Martin De Roons gjorde ett fint mål och har varit en succé på mitten. Till och med German Denis ser ut att ha kommit igång.

Empoli
Då Maurizio Sarri lämnade Empoli trodde jag att det skulle bli ett tufft år för Toscana-klubben. Helt felt. Marco Giampaolo har ersatt med den äran och har gett laget ett modigt och imponerande spel. Det finns många fina spelare för Giampaolo att välja bland som t ex Saponara, Zieliniski, Krunic, Diousse och Paredes. Och visst håller Big-Mac fortfarande. Ser ut att gå mot en lugn salvezza.

Fiorentina
Seger över Udinese tog Fiorentina upp på en andraplats, vilket är klart mer än vad  jag trodde innan säsongen. Ilicic och Kalinic briljerade igår, Bernardeschi bekräftade sin stora talang, Gonzalo gjorde mål och höll ihop försvaret och mittfältstrion Borja, Vecino, Badelj firade stora triumfer. Det går så bra just nu att Rossi och Babacar inte ens platsar. Hur länge kan det här hålla?

Inter
Trots att man spelmässigt ännu inte har fått ut allt vad man kan av truppen så leder man serien. Det tyder på styrka. Nyckeln är förstås det avsevärt förbättrade försvarsspelet. Hur bra kan Inter bli om offensiven börjar klicka ännu bättre?

Sassuolo
Segern över Sampdoria igår var imponerande. Roma-produkterna Lorenzo Pellegrini och Matteo Politano satte prägel på matchen, Karim Laribi och Simone Missiroli är två mycket bra spelare i hemlighet ochi Floccari gjorde mål igen. Man har en Europa-plats inom räckhåll, ligger före Milan och är bara en poäng efter Juventus när femton omgångar är spelade. Det är inget mindre en ett sensationellt facit. Vi ska inte glömma bort att detta är avklarat fastän Berardi varit skadad och avstängd en del och att varken nyförvärven Defrel eller Duncan lämnat något större avtryck. Så kan det gå när man har tålamod med Di Francesco och jobbar smart på transfermarknaden.


Lagen som mår bra

Chievo
Tog en viktig seger över Frosinone igår. Chievo tuffar på i tillräckligt god stil för att hålla bottenstriden på lagomt avstånd. Meggiorini och Paloschi gör mål med jämna mellanrum och försvarsspelet sitter rätt bra.

Juventus
Efter en tung start har nu Juve-maskineriet kommit igång. Till skillnad från tidigare har framför allt har Paulo Dybala börjat stråla vilket gett offensiven en ordentlig boost. Med tanke på att spelare som Pogba, Marchisio och Morata kan mycket bättre är det inte osannolikt att Juventus kommer bli ännu bättre. Allt verkar under kontroll i Casa-Juve.

Bologna
Efter en usel start med Delio Rossi vid rodret, sparkade man honom och plockade in Roberto Donadoni. Skillnaden har varit enorm och segern över Napoli igår var verkligen pricken över i:et. Destro har börjat göra mål, man anfaller med betydligt fler spelare, använder kanterna bättre, och försvarsspelet är mycket säkrare. Bologna är på väg upp.

Napoli
Kanske ska man inte dra för stora växlar på gårdagens förlust. Någonstans kändes det omöjligt att deras sanslösa form skulle hålla i evighet och även om man inte var lika bra som tidigare går det att peka på en del marginaler som gick emot dem igår. Albiol och Koulibaly var inte lika koncentrerade som tidigare, Higuain brände sina chanser i början, Callejon hade en i stolpen och Bolognas första mål var offside. Om förlusten är en tendens eller om det bara är en väckarklocka för att komma ner på jorden efter segern mot Inter återstår att se, men jag tror på det sistnämnda. Laget har varit alldeles för bra innan för att tro något annat.

Lagen som mår som de ska

Carpi
Tio poäng och näst sist? Med den här truppen hade jag inte trott något annat. Visade goda tendenser igår mot Milan.

Frosinone
Torskade förvisso mot Chievo igår och ligger på en nedflyttningsplats, men är bara en poäng efter Palermo. Fullt godkänt så här långt.

Udinese
Ligger på en intetsägande 13:e plats och säsongen hittills har varit ganska anonym. Man kan bättre än vad man visat, men hängde med Fiorentina bra i en halvlek igår och vann dessförinnan över Chievo. Har potential att klättra en aning.

Torino
En nionde plats och 22 poäng är väl att må bra? Jo, men jag hade också ganska stora förväntningar på Torino den här säsongen och de har inte varit bättre än vad jag trodde, snarare kanske tvärtom.

Lagen som inte mår så bra

Roma
Jag är inte riktigt redo att sätta kris-stämpel ännu, men den lurar runt hörnet. Salahs skada kom olyckligt, Strootmans knän är en förbannelse, Rudiger har inte visat sig vara mycket bättre än Yanga-Mbiwa, Dzeko har varit en besvikelse, Totti börjar bli gammal och Iturbe och Falque är inget att hålla i handen när åskan går. Detta Roma börjar påminna mer och mer om vårens Roma och blir det inte seger över Bate på onsdag ligger nog den gode Garcia rätt illa till. Nu måste spelare som De Rossi, Nainggolan, Manolas och Pjanic kliva fram och visa vägen.

(Undrar om Sabatini inte ångrar att han släppte iväg Sanabria och Ljajic istället för Iturbe?)

Milan
Det vill sig inte riktigt. Ena veckan verkar man lite på gång för att sedan verka så där Pippo-mediokra igen. Ena veckan blixtrar Niang till och andra veckan är det ingen som kliver fram. Gårdagens kryss mot Carpi kunde ha blivit en seger om man fått dit någon av de fina chanser man skapade i slutet, men sett till helheten var insatsen en liten besvikelse. Cerci var svag och Bacca har svårt att få det att stämma. Att de tillresta Milan-supportrarna inte ville ta emot spelarnas tack efter matchen berättar en del om läget.

Det här är inte det Milan man önskar.

Genoa
Hemma bra, borta usla. Detta verkar vara ett ständigt problem för Genoa. På Marassi är man ofta modiga och flyger fram till det fina publiktrycket, men på bortaplan är man veka och fegare. Att inte har mer än 16 poäng är en liten missräkning.

Palermo
Zamparini-såpan är i full gång. Ut med Iachini, in med Ballardini. Bättre? Knappast. Det lär nog inte dröja länge innan Palermo-presidenten gör en pudel och tar tillbaka Iachini. Tyvärr är lavinen redan i rullning. Nedflyttning-spöket lär inte släppa i första taget.

Sampdoria
Vad är det som händer i Sampdoria? 1-3 förlusten mot Sassuolo var en pinsam historia och Montella verkar snarare ha tillfört förvirring än injektion. Det ser ut som om man inte vet hur man ska spela. Försvaret är ihåligt och man varken pressar motståndarna eller har ett intressant bollinnehav. Cassano fick starta, men hade svårt att lyckas med de konkreta passningarna. Detta är inte vad jag förväntade mig. Är Montella bara en bluff? Ferrero har inget annat val än att köra vidare som det är och tiden får utvisa om V.M kan få ordning på saker och ting till slut.


Lagen i kris

Lazio
De Vrij är borta i ett halvår, supportrarna är missnöjda, Klose är hundra år, Djordevic och Matri är som de är, Biglia är inte som han ska, Mauricio är en startspelare, varken Candreva eller Felipe Anderson flyger fram längre och Igli Tare är inget att lita till när det gäller den kommande vintermercaton. Kan det bli mycket värre?

Hellas Verona
Man väntade för länge med att sparka Mandorlini och till slut hittade men inget bättre än Luigi Delneri. Hellas kunde mycket väl ha fått med sig en poäng igår mot Empoli, men i dagsläget är enpoängare inte mycket att ha. De måste börja vinna. Avståndet uppåt börjar bli väldigt långt och snart krävs det ett mirakel för att hänga kvar. Är Delneri verkligen den rätte mirakelmannen?

Lorenzo Medici

Inter rycker ifrån Roma

Det såg ut som om Manolas träffade bollen och att Belotti föll lätt, men straff blev det och även så mål. Det var två tunga poäng som försvann ur Romas åsyn där. Men samtidigt fanns det mer att skylla sig själva för än den där diskutabla straffen.

Antonio Rudiger sjabblade katastrofalt med bollmottagningen precis innan Belotti blev fri och man borde ha stängt av den ytan bättre. Dessutom hade Edin Dzeko ett bra läge att göra 0-2 på strax innan. Det känns som om bosniern saknar den rätta killer-instinkten och jag börjar ana att jag överskattad honom.

Rejält dessutom.

Roma saknar också numera ett kreativt och fartfyllt spel. Till viss del kan man skylla Salahs skada på det, men det känns också som om självförtroendet har fått sig en smäll.  Gervinho var tillbaka för tidigt och fick utgå, Falque är meningslös när det gäller att dyrka upp försvar och Iturbes energi är helt utan verkan. Förutom dramat på slutet var den här 1-1-historien en tämligen torftig sådan.

Detta Garcias Roma börjar påminna ganska mycket det Roma vi såg i våras. Ett krampaktigt Roma som har svårt att hitta utvägar.

Nu håller man på att tappa mark till lagen ovanför dem i tabellen och man har inte råd att förlora speciellt många fler poäng innan jul. Annars är risken att gnistan släcks och att supportrarna vänder sig emot dem ännu en gång.

Och missar man att ta sig vidare i Champions League på onsdag då vette tusan om Rudi Garcia är Romas tränare när 2015 slår över till 2016.

***

Roberto Mancini valde att bänka Icardi och spela med en mer rörlig anfallslinje utan en riktig striker-typ. Resutatet blev ett rätt fint snickrande Inter där Ljajics och Jovetics eleganta teknik var härliga att skåda. Tyvärr ledde det inte så ofta till något konkret.

Det var ganska typiskt att matchens enda mål inte kom via en klar chans utan via Ljajics (medan Roma faller så framstår serben mer och mer som Inters just nu bästa offensiva spelare) frispark som gick direkt i mål.

Inter kontrollerade ett ganska harmlöst Genoa och även om de kanske borde fått ut mer av sitt bollinnehav spelade man småtrevligt med fina intentioner.

Kvällens lösning fungerade bra för stunden inte minst då försvaret agerade säkert, men på längre sikt bör Mancini försöka hitta en fungerande offensiv som inkluderar Icardi. Även om han inte är i toppform känns det slöseri att ha en så pass bra målskytt på bänken.

När vi klivit femton omgångar in av säsongen tycker jag ändå Mancini rullat runt rätt framgångsrikt på sin trupp och har framför allt fått ordning på försvarsspelet.

Tills vi vet om Napoli vinner över Bologna eller inte så tog Inter tillfälligt över serieledningen trots att det spelmässigt  finns mycket mer att hämta ur deras trupp.

Det är bra gjort.

Dessutom ska vi inte underskatta värdet i att rycka ifrån en direkt konkurrent i Roma.

Lorenzo Medici

Fem tankar efter Lazio-Juventus

Paulo Dybala är ingen oslipad diamant. Han är en glimrande skinande diamant i sin fulla prakt. Hans 0-2-mål igår var ett litet konstverk.

Det är mycket möjligt att Allegri menar att han medvetet slussat in Dybala långsamt i laget och att det är en av anledningarna till succén. Jag menar att Juventus hade kunnat haft ännu fler poäng om han hade fått mer speltid i början av säsongen.

Oavsett vad så håller Dybala på att ta Juventus i sin hand och föra dem framåt.

***

Juve-maskineriet är nu igång och de är nästan redan ikapp lagen i toppen. Det är en imponerande rad matcher de har satt ihop och visst lär Napoli, Roma, Fiorentina och Inter darra en aning över att de regerande mästarna fått upp farten.

Och vad händer om de prickar rätt på vintermercaton? De har pengarna för att värva en riktigt bra spelare.

Det mesta pekar uppåt för Juve just nu.

***

Jag skrev ju om Lazios problem med mittförsvaret igår. Mauricio och Gentiletti bekräftade allt det och lite till. Tröga, alltid tagna på sängen och ofta lätta att lura.

Medan Gentiletti skulle kunna fungera som typ lagets tredjeval, fungerar Mauricio inte som något val alls. Han är en katastrof.

Du är ansvarig, Tare.

***

Det är inte omöjligt att gårdagens förlust för Lazio är signifikativ för en säsong som är på väg att rasa sönder och samman. De Vrij är borta ett halvår. Candreva har tappat sin själ. Och jag kan tänka mig att spelare som Keita, Biglia och Felipe Anderson gärna ser sig sålda i januari.

***

Att sparka Stefano Pioli löser troligen väldigt lite. Jag är inte alltid överens med hur han ställer upp laget, men han utförde mästerverk i fjol och grundproblemen är av annat slag.

Varför sviker publiken? Varför är det nästan ingen som gillar Lotito? Varför kan Tare aldrig göra en komplett mercato? Varför kan Lazio sällan sätta ihop två, tre riktigt bra säsonger i rad?

Det finns saker som inte stämmer.

Lorenzo Medici

Vad har gått snett i Lazio?

Stefano Pioli har aldrig lyckats besegra Juventus under sin tid som tränare för Lazio, vilket är lite oroväckande för hans egen del då det just är den “Den gamla damen” han ska ta sig an i kväll.

Detta precis i ett läge när Lazio behöver vända den negativa trenden i ligaspelet.

Med endast en enda intjänad poäng på de fem senaste ligamatcherna är formen inte vad den ska vara. Lazio börjar tappa mark till toppen. Hur kan det ha gått så fel för ett lag som var så otroligt bra för ett år sedan?

Vad har gått snett?

Från eufori till antiklimax- När syret från Champions pyste ut ur Lazio

Förlusten mot Leverkusen fick luften att gå ur Lazio. Detta är inget ovanligt. Man springer runt bland konfetti och eufori i maj över en fixad kvalplats och inbillar sig att det i stort sett klart. Sedan kommer augusti, man åker ut och vaknar upp utan den dröm man trodde var sann. Klart det får effekter. Lazio vann ju en del matcher även efter förlusten mot Leverkusen, men desto längre säsongen har gått desto tydligare har det varit att spelarna saknar tydligt mål och motivation.

Stefan De Vrij och hans evigt saknade kompanjon

Det här har varit ett problem som varat i över ett år. Jag påpekade redan när De Vrij värvades att Lazio behövde komplettera honom med en riktigt bra mittback. Mauricio är en dålig mittback. Gentiletti är inte en tillräckligt bra mittback. Hoedt verkar vara närmare Mauricio än Gentiletti.

Så nu när De Vrij är borta i drygt sex månader står man där och måste spela två av de tre nämnda mittbackarna. Grattis. Lycka till att nå en ny C.L-plats på det viset. Här har Lazio och Tare misslyckats totalt i över ett år nu.

Tänkbar lösning: Okej, truppen är vad den är. I alla fall ända tills om en dryg månad då Lazio återigen lär misslyckas med att värva rätt mittback. Så varför inte prova att dra ner Lucas Biglia som mittback? Lite som Roma gjort med De Rossi. Jag tror att det skulle fungera utmärkt. Han har pondus, styrka, positions-säkerhet och en bra uppspelsfot. Han kommer saknas på mitten, men där har man i alla fall Parolo, Onazi och Cataldi som kliva in.

Antonio Candrevas & Felipe Andersons själlöshet

En stor anledning till att det inte gått lika bra för Lazio den här säsongen handlar mycket om att Antonio Candreva och Felipe Anderson inte alls är lika bra som i fjol. De har sett själlösa ut. Brassen har fler floppmatcher än toppmatcher på sitt konto och Candreva är helt enkelt en skugga av det vi såg förra säsongen. Ska Lazio komma någon vart måste dessa två spelare vara motiverade och på topp.

No curva, no party.

Kanske har Lazios kraftlösa insatser en del att göra med bristen på inramning under matcherna. Inte otänkbart. Supportrarna gillar inte Lotito (inte jättekonstigt) och strejkar mot uppsatta plexiglas mellan fansen i kurvan och atmosfären har tagit skada. Vi ska inte underskatta fansens betydelse. De är dem som spelarna spelar för och vill glädja. Finns det ingen exploderande kurva att springa till när man gjort mål minskar adrenalinet.

Anfallssituationen  1+1+1=0

Lazio har tre anfallare som alla är hyggliga målskyttar. Djordjevic, Klose och Matri. Problemet är att ingen av dem är tillräckligt pålitlig eller tillräckligt bra.

Klose måste ju ses som den bästa av dem tre, men han börjar bli gammal och har svårt att inte vara i sjukstugan. Det går liksom inte att räkna med honom längre.

Djordjevic är spelare som är duktig inne i boxen, men gör mål i stim och går inte att lita till under en hel säsong. Dessutom är han mer eller mindre usel i spelet utanför straffområdet och är svårt att använda som uppspels-punkt eftersom han har rätt dålig teknik.

Det som gäller för Djordjevic gäller i stort sett för Matri också. Det bästa för Lazio hade varit att ha en riktigt bra striker för tre mediokra.

Tänkbar lösning: Som jag alltid sagt, spela med Candreva-Keita-Anderson. På det sättet spelar du i alla fall med dina tre bästa spelare och har bara en av dem en bra dag kan det räcka.

Stefano Pioli och hans framtid

Stefano Pioli gjorde ett kanonjobb med klubben i fjol, men verkar numera ha svårt att motivera laget.
Jag tror inte att han får sparken om Lazio förlorar i kväll, men om man inte besegrar Sampdoria i omgången efter kan han komma att åka innan julafton. Lazio har inte besegrat Juventus på tolv år i ligan och ser man till formkurvorna hos lagen är det svårt att tro att de skulle kunna bryta den trenden i kväll.

Men en oväntad seger i kväll skulle kunna fungera som ett behövligt uppåttjack tills problemen åter tar ut sin rätt.

Lorenzo Medici

Copa Medici Cup: "Pipita på uppdrag och stormvinden Niang"

Copa Medici cup: Omgång 14


10 p Gonzalo Higuain (Napoli)
Stod för båda Napolis mål mot Inter. Hans kombination av styrka och finess har just nu inget motstycke i Serie A. Är förmodligen i sitt livs form och har på allvar tagit på sig uppdraget att föra Napoli till en scudetto.

9 p M’Baye Niang (Milan)
Rena stormvinden mot Sampdoria. Spelade fram till det första målet, satte tvåan på straff och gjorde sedan även trean efter ett fint avslut. Har Milan hittat en ny frälsare?

8 p Cyril Thereau (Udinese)
Klackade först snyggt in 1-2 och avgjorde sedan matchen mot Chievo efter en elegant chipp. Börjar etablera sig som Udineses främsta offensiva vapen.

7 p Alejandro Gomez (Atalanta)
Fortsatte sin fina form mot Roma. Gjorde 0-1-målet och fixade en straff. Hans speed och giftighet har firat många triumfer för Atalanta under hösten.

6 p Pepe Reina (Napoli)
Stod för en mirakulös räddning mot Inter i matchens allra sista sekund när han fick fingrarna på Mirandas nick. Poängräddare.

5 p Giacomo Bonaventura (Milan)

Var återigen glimrande mot Sampdoria. Gjorde ett mål och var hela tiden vass och kreativ från sin kant. Milans jämnaste och bästa spelare under hösten.

4 p Adem Ljajic (Inter)
Gjorde Inters reducerings-mål på ett giftigt skott och var en av dem som anförde den blåsvarta slutruschen. Börjar bli svårpetad. Undrar om inte Roma hade mått rätt mycket bättre med en Ljajic i truppen istället för t ex Iturbe och Falque?

3 p Daniel Ciofani (Frosinone) Stefano Sturaro (Juventus) Mario Mandzukic (Juventus)

2 p  Simone Missiroli (Sassuolo) Andrea Belotti (Torino) Gabriel Paletta (Atalanta) Marco Borriello (Carpi)

1 p Federico Bernardeschi (Fiorentina) Simone Zaza (Juventus) Allan (Napoli), Andrea Barzagli (Juventus) Paulo Dybala (Juventus) Marek Hamsik (Napoli) Alessio Cerci (Milan)


Minuspoäng

-5 p Leonardo Pavoletti (Genoa)
Satte oprovocerat armbågen i en Carpi-spelare och fick syna det röda kortet redan efter sex minuter. Genoa förlorade sedan matchen. Godnatt.

-4 p Yuto Nagatomo (Inter)
Drog på sig sitt andra gula kort när han gick in för bryskt mot Callejon. Med vetskapen att han redan var varnad var det oerhört ogenomtänkt. Japanens blunder kan ha kostat Inter matchen mot Napoli.

-3 p Rafael (Verona)
Markerade med en armbåge på en Frosinone-spelare och blev utvisad. Det var visserligen inte speciellt hårt, men fullständigt onödigt. Inte direkt vad Verona behövde i ett utsatt läge.

– 2p Lucas Digne (Roma)
Hans sorgliga felpass ledde fram till Atalantas första mål och Roma lyckades aldrig hämta sig efter den missen. Klart underkänd.

– 1p Radja Nainggolan (Roma) Miralem Pjanic (Roma) Maicon (Roma) Luis Muriel (Sampdoria) Iago Falque (Roma) Juan Iturbe (Roma).

Poängställning:

55 p Higuain (Napoli)
31 p Insigne (Napoli)
24 p Eder (Sampdoria)
23 p Gomez (Atalanta)
22p Kalinic (Fiorentina) Dybala (Juventus) Gervinho (Roma)
21 p Bonaventura (Milan) Ilicic (Fiorentina)
19 p Manolas (Roma)
18 p Felipe Anderson (Lazio)
17 p Medel (Inter) Pjanic (Roma)
16 p Borja Valero (Fiorentina) Saponara (Empoli) Allan (Napoli)


 

Lorenzo Medici

Napoli upp i topp efter dramatisk seriefinal

Bom, pang och så var det 1-0. En seriefinal mellan Napoli och Inter som tryckte ner gaspedalen på en gång. Gonzalo Higuains styrka och enorma skicklighet att avlossa sin bössa med stor precision gav resultat innan matchen knappt var född.

Och matchen fortsatte i Napolis tecken. Inter hade svårt med deras höga press. De slog bollarna i gapet på motståndarna och hade svårt att skapa ett eget spel.

Napolis mittfält kladdade mindre på bollen och hade lite större kvalité än Inters. Deras trio kompletterar varandra så otroligt bra. Allan med sin dynamik, Hamsik med sin intelligens och spelskicklighet och Jorginho med sin positionssäkerhet och smarta tempostyrning. De spelar med fart och få tillslag. De visste hela tiden vad de skulle göra med bollen, medan Inters mittfält hela tiden letade efter vad de skulle göra. Guarin, Medel och Brozovic väntade också en tiondel för mycket och missade därför lite för många passningar.

Framåt var Napoli som vanligt. Insigne showade med extrem bollkontroll och Higuain var en ständig tagg i Inters rygg med sin enorma kraft. Callejon var som vanligt medioker i avslutslägena, men alltid taktiskt skicklig.

Det fanns säkert logik i att Mancini ville spela med två ytteranfallare bredvid Icardi, men ibland tycker jag att han fastnar lite väl mycket i taktiska föreställningar. Jag saknade Stevan Jovetic. Hans teknik och förmåga att hålla i bollen hade verkligen inte skadat. Och om nu Mancini ville spela med ytteranfallare varför inte då använda sig av Biabianys snabbhet? Kände han sig tvungen att använda Perisic på grund av prislappen eller för att det är “hans” spelare?

Inters problem i den första halvleken skulle dock bli större. Yuto Nagatomos röda kort var korkad och satte naturligtvis Inter i en onödigt stor uppförsbacke. Precis som Perisic känns japanen som en spelare att inte överanvända. Visst, att slänga in honom som botemedel mot t ex Mohamed Salah fyller en funktion, men han behöver ju inte spela så mycket mer.

Och när den där argentinske tjuren sedan hade stångat sig fram mellan Miranda och Murillo och placerat in tvåan med känsliga fötter efter en dryg timme kändes det avgjort.

Men matchen skulle ha ett oväntat kapitel i görningen. Adem Ljajic agerade förste författare när han på sitt vanliga skickliga vis avlossade ett skott ur en knepig vinkel som hittade rätt bakom Reina.

2-1. Match? Inte match väl? Nä, Inter hade väl en man mindre? Jodå, det skulle bli match så det stod härliga till.

Plötsligt blottade Napoli en svag sida hos sig själva. Som om Inter trampat på en öm tå. När de blåsvarta plötsligt spelade med mindre tyglar och mer galenskap blev Napoli-spelarna oroliga, började chansa och slå bort bollar.

Inter började skapa lägen för en kvittering och i matchens allra skälvande minuter skapade de inte bara lägen utan var ytterst, ytterst nära en kvittering.

Jovetics nick i stopen. Reinas sanslösa räddning. Millimetrar från 2-2.

Det var så nära att Napoli kastat bort en given seger i sjön. Så nära att Inter fått med sig en poäng ur ett omöjligt läge.

Ett läge som de dock skapat själva. I drygt sjuttio minuter var ändå Napoli väldigt mycket bättre och förtjänade segern. Det fanns frågetecken från min sida kring att Mancini valde bort Jovetic. Att man inte var bättre förberedda på Napolis höga press. Att man inte försökte svara med samma höga press som de utsattes för. 

Men nu kan de i alla fall ta med sig sina sista tjugo hem med viss stolthet. En känsla av att man inte var så långt ifrån.

Trots Napolis något märkliga kollaps i slutet kan vi efter en snart halv säsong konstatera att de har transformerats till Italiens just nu bästa lag. De spelar med fart, har ett fungerat kollektiv kryddat med individuellt skickliga spelare som t ex Insigne och Higuain.

Bättre julklapp än att anställa Maurizo Sarri kunde De Laurentiis inte ha gett sina supportrar.

Lorenzo Medici
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå