POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Toto, Gaston och en sparkad tränare

Antonio Di Natale är i ensamt majestät i målskytteligan. Igen. Allt är som vanligt. Fast inte riktigt, Udinese ligger tvåa i tabellen. Visst, de kommer kanske inte ligga där länge till men deras stabilitet hittills är väldigt imponerande. Ett perfekt kollektiv spetsat med den där målkungen “Toto”.

Är Lazio den tredje kraften bakom Milan och Juventus? En stabil och imponerande seger mot Cagliari talar för det. Dessutom har de en tysk som alltid gör mål.

Marco Giampaolo har nu fått kicken från Cesena. Inte så oväntat efter tre poäng på nio matcher men jag tycker lite synd om Giampaolo då Cesena fört spelet i många matcher men inte lyckats vinna. I längden har det dock slagit knut för laget. Jag hävdar dock att bytet till konstgräs har varit negativt för laget. Ibland kan det kosta att spara pengar.

Gaetano D´Agostino har hittat hem i Siena. För några år sedan var han på väg till allt från Real Madrid till Juventus. Nu spelar han i lilla Siena. Tycker inte han ska gräma sig för mycket för det. Här får han utrymme för sin klass.

Emanuele Calaiò är kanske inte tillräckligt bra för att någonsin spela i en större klubb men tillräckligt bra för att spotta in mål mot mindre lag. Mattia Destro däremot kan i framtiden bli en spelare i den större Calcio-skolan.

Sinisa Mihajlovic räddade sig antagligen kvar som tränare i Fiorentina efter segern mot Genoa. Jag vet inte om det var bra eller dåligt. Jag inbillar mig fortfarande att Delio Rossi skulle vara en perfekt tränare för viola. Kul att se att det äntligen släppte för Andrea Lazzari.

Gaston Ramirez tar de rätta kliven. Kliven mot superstar-status.

Lorenzo Medici

Det är alltid två som dansar i topp

Jag hoppas varje säsong att så många lag som möjligt ska vara med och kämpa om scudetton. Jag borde veta bättre. Historiskt sett är det nästan alltid bara två lag som till slut är med och fightas om ligatiteln i maj. Är vi redan nu på väg åt det hållet? Milans och Juventus segrar igår förde dem upp i topp medan Napoli, Roma och Inter tappade mark.

Första halvlek mellan Inter och Juventus var helt galen. Det var bland det mest underhållande jag sett på länge. När Serie A drar upp tempot i bästa Premier League-klass är ligan oslagbar. Problemet är att det inte händer så ofta. Inter såg vassa ut framåt men lämnade också oceaner mellan sitt mittfält och sin backlinje. Något som Juventus tog väl vara på.

När Maicon kvitterade med sin bomb trodde jag nog att Inter skulle ta över kommandot men Juventus vassa omställningar ville annat. Den hittills så underbare Claudio Marchisio prickade in 1-2 istället.

I andra halvlek lugnade allt ner sig rejält. Inter hade svårare att komma med fart och Juventus kontrade inte lika ofta. Claudio Ranieri gjorde också enligt mig ett misstag när han bytte ut Mauro Zarate mot Luc Castaignos. Argentinaren var bra i första halvlek och hotade alltid Juve-försvaret med sin skicklighet och fart. Det var inte där skon klämde att Inter låg under. Dessutom behövde man ju komma ikapp och inte försvara en ledning.

För Juve ser det mesta bra ut och de åker nu nästa vecka till Neapel för en tuff bortamatch mot Napoli. Ett Napoli som tog stryk mot ett duktigt Catania men som förstås led mycket av sin utvisning på Mario Santana. Catania är för mig årets största överraskning och Vincenzo Montella som jag trodde skulle vara en svag länk har istället visat sig vara deras största styrka. Hatten av för “Il Aeroplanino”.

Zlatan Ibrahimovic mål-nickade dubbla gånger mot Roma i en match som aldrig tog sig till några högre höjder. Milan gjorde ungefär vad som behövdes mot ett sista-tredjedelen-sterilt Roma. Jag tyckte nog Luis Enrique skullle inlett matchen ungefär som de slutade den, dvs med Bojan-Osvaldo-Lamela på topp och med Pjanic på mitten.

Fabio Borini är spännande men inte redo att spela i ett tvåmanna-anfall ännu. Det hade kanske ändå inte spelat så stor roll. Milan hade kanske ändå varit det starkare laget. Jag tyckte nog Franco Baldini beskrev det bra, ” Squadra un po bambina”. Ungefär, Laget är lite barnsligt. Jag håller med.

Idag ska det bli intressant att se om Alberto Gilardino sänker det lag han var på väg till i somras, och se om Palermo kan fortsätta sin dolda och spännande färd i ligan mot Udinese. Jag ser också fram emot Andrea Cossu vs Hernanes. Kanske får Albin Ekdal spela också.

Lorenzo Medici

Cassano och Palacio bäst men Jovetic viktigast?

Är Antonio Cassano och Rodrigo Palacio bäst i Serie A? Ja, i alla fall om man ser till poängligan. Båda har nio poäng. Cassano har gjort två mål och spelat fram till sju medan Palacio har gjort fem mål och spelat fram till fyra. Cassano har därmed varit inblandad i 56 % av alla Milans mål. Palacio är ännu vassare då han stått för hela 69%.

Här är topp sex:

1. Rodrigo Palacio 9 (69%)
2. Antonio Cassano 9 (56%)
3. Miroslav Klose 7 (58%)
4. Stevan Jovetic 7 (77%)
5. Antonio Di Natale 7 (60%)
6. Sebastian Giovinco 7 (60%)

Så sett ur en procentuell synvinkel kan vi säga att Stevan Jovetic är den som hittills är viktigast för sitt lag. Eller? Verkligheten är ju inte bara siffror. Vem tycker du är Serie A:s  mest värdefulla spelare?

Lorenzo Medici

Små tankar från giornata 9

Kevin Prince Boateng verkar ha inspirerat andra Milan-spelare. Mot Parma var det Antonio Nocerinos tur att göra tre mål. Inte lika spektakulärt som Princen i söndags men Nocerinos andra mål var klar Boateng-klass.

Efter 1-1 mot Atalanta måste nog Inter vinna mot Juventus på lördag om inte scudetton ska bli alltför avlägsen. Men att spela 1-1 borta mot Atalanta är egentligen inget svagt resultat. Bergamo-laget är riktigt bra. Dessutom kunde det blivit förlust om inte Luca Castellazzi räddat den där straffen (som förmodligen inte var straff).

Roma hade mycket bollinnhav mot Genoa men torskade ändå men fotboll går inte ut på att ha mest boll. Men visst, oavgjort hade nog varit mest rättvist. Man kan ju undra var Roma-försvaret var när två Genoa-spelare stod fria och kunde fiffla in bolllen i slutminuterna? Tycker ändå att man kan se att Roma faktiskt skulle behöva Totti tillbaka nu.

Lazio tog inte chansen att ta serieledningen. Kryss mot Catania var nog en liten missberäkning. Typiskt för ett lag som inte är av scudetto-material. Speciellt inte när man har Marius Stankevicius i sitt lag.

Napoli gjorde som Juventus och hittade tillbaka till formen och vann över Udinese. Det verkar som att Mazzarri gör bäst i att inte ställa över sina bästa spelare. Ezequiel Lavezzi var sagolikt bra och fick äntligen göra mål på San Paolo.

Åker Marco Giampaolo nu? Han åkte i alla fall upp på läktaren igår. Cesena förde spelet på hemmaplan återigen men anfallssmässigt är det lite för sterilt. Om Giampaolo sparkas skulle jag välja Pasquale Marino framför Davide Ballardini alla dagar i veckan.

Stefano Pioli åkte tillbaka till Bentegodi och spökade för sitt gamla lag. Sex poäng på tre matcher för Bologna under sin nya tränare. Han är rätt man.

Novara-Siena 1-1. Inte speciellt oväntat resultat.

Imorgon kommer både en omgångs-krönika och en inför helgen-krönika. Kanske blir det något här på bloggen också.

Stay tuned.

Lorenzo Medici

Juve lyser igen när det lila skeppet havererar

Juve vann över Fiorentina. De hade kunnat avgöra efter en halvlek. Istället fick de onödigt svårt när Fiorentina vaknade i andra halvlek. Detta är ett problem som tränare Conte måste titta på. Man måste bli lite mer effektiva.

Juventus var fullständigt överlägsna i första halvlek och spelade ofta charmant fotboll. Claudio Marchisio var fantastisk och Andrea Pirlo elegant som vanligt. Giorgio Chiellini och Stefan Lichtsteiner är inte ligans mest estetiska ytterbackar men gör ett oerhört jobb och Andrea Barzagli är en garanti.

Framåt var Mirko Vucinic stundtals genialisk men måste bli bättre i avslutsningfasen. Det gäller även Simone Pepe. Han gör ett stort jobb och slår grymma inlägg men två jättelägen måste resultera i minst ett mål. Till sist har vi Alessandro Matri som rättvist nog blev matchvinnare. Han var bäst på plan (Marchisio inte långt efter).

Spelar Matri så här kan nog inte Prandelli hålla honom borta från landslagstruppen. Juventus har några saker att putsa på men kan nu åka till San Siro med stärkt självförtroende och stora förhoppningar.

Fiorentina däremot har problem. Stora problem. Även om man ryckte upp sig rejält i andra halvlek så kan man tydligt slå fast vissa saker. Sinisa Mihajlovic går från oklarhet till oklarhet och frågan är hur länge Fiorentina ska hålla fast vid honom. En seger mot Genoa kan säkert rädda kvar honom. Men är det verkligen vettigt i längden att behålla honom?

Det känns som att det inte finns en enda människa i Florens som inte skulle vilja byta honom mot Delio Rossi. Men all tyngd ska inte läggas på honom. Jag sa efter sommaren att Fiorentinas mercato var ett fiasko och nu kan man nog säga att det är ett faktum.

Houssine Kharja var fullständigt värdelös igår, Gianni Munari en staty i 90 minuter och resten av nyförvärven, ja de var inte med. Andrea Lazzari har inte bevisat någonting när han spelat, Santiago Silva (som Corvino hyllade så mycket) kämpar mycket men får ut väldigt lite, Mattia Cassani är en spelare på nedgång och Romulo har vi inte sett mycket av.

Lägg till den uteblivna försäljningen av Riccardo Montolivo och vi har en usel mercato. Det finns dock en hel del gott att ta vara på i detta Fiorentina. Stevan Jovetic är en stjärna (snyggt mål igår), Valon Behrami är en kämpe, Alessandro Gamberini och Alberto Gilardini håller fortafarande och Alessio Cerci, har även om han kallnat, härliga kvalitéer.

Sedan har de framförallt väldigt många unga talanger i verksamheten som Adem Ljalic, Babacar, Michele Camporese, Matija Nastasic, Federico Carraro och väldigt många fler. Där har Fiorentina väldigt mycket fint att bygga på. Men frågan är om det är Mihajlovic som ska leda detta projekt?

Jag säger det igen, jag tror Fiorentina måste blåsa nytt liv i sitt bygge och att det är Delio Rossi som ska ge nytt syre till ett smått havererande lila skepp.

Lorenzo Medici

Fönyelsens klocka tickar för Milan

Det kan låta som en gammal sång men Milan måste förnya sin trupp. De har väl försökt successivt att göra det redan men inte riktigt lyckats. Nu är det dock oundvikligt eftersom många av kontrakten på Milans gamla spelare går ut till sommaren. Inte en dag för sent. Visst, det finns en mening med att visa sina spelare respekt, inte minst för allt de gjort för klubben, men man måste också tänka på klubbens hälsa.

Dessa spelares kontrakt går ut till sommaren:

Flavio Roma
Finns ingen mening att förlänga med en målvakt som aldrig spelar.

Massimo Oddo
Nu utlånad till Lecce. Skulle bli förvånad om han får förlängt. Dessutom tjänar han alldeles för mycket pengar jämfört med vad han presterat under de senaste åren.

Gianluca Zambrotta
Knappt ordinarie längre och har svårt att hänga med numera. Dags att kapa banden.

Mario Yepes
Lite svårare. Yepes levererar nästan alltid när han spelar och kan vara en god back-up ytterligare ett år. Om Milan inte tycker sig ha ett bättre alternativ kan det vara värt att förlänga ett år. Men ett yngre alternativ vore bättre.

Alessandro Nesta
Lite som Yepes. Nesta är en legend och när han är frisk så är han fortfarande bra. Det går dock inte så fort längre och om Milan kan hitta en bra ersättare kan det vara lämpligt att inte förlänga med den gamle eleganten. Det är inte helt omöjligt att Nestas kropp säger ifrån och att han lägger skorna på hyllan efter denna säsong.

Mark Van Bommel
Van Bommel har gjort det bra sedan han kom till Milan men i det långa loppet är han inget att ha kvar. Han är viktig för det defensiva spelet men bidrar sällan till något konstruktivt framåt. Här borde man hitta en ersättare som kan klara av båda uppgifterna.

Gennaro Gattuso
En riktig trotjänare som det kan bli svårt att inte förlänga med av nostalgiska skäl. Rent sportsligt är det definitivt dags. Har för närvarande problem med ett öga och måste kanske opereras vilket gör hans framtid ännu osäkrare.

Massimo Ambrosini
Precis som Gattuso fast utan ögonskada.

Clarence Seedorf
Gjorde en fenomenal avslutning på säsongen ifjol och kan fortfarande leverera emellanåt. Trots att han ibland når topp-prestationer är det väl ändå dags att ge plats för en yngre förmåga.

Mathieu Flamini
En spelare Milan nog gärna lyfter bort från sin trupp. Är en lojal spelartyp men har i ärlighetens namn inte presterat som man hade hoppats. Men framförallt vill Milan slippa hans väldigt höga lön.

Filippo Inzaghi
Ytterligare en legend som nog ser sin sista säsong. Har denna säsong knappt fått någon speltid och det är tydligt att Allegri inte ser honom som något större alternativ.

Robinho
Hans kontrakt går inte ut men jag lägger till honom som en spelare som kan tänkas försvinna. Desto längre tiden går desto mer verkar det som om Robinho inte kan sätta ihop flera bra matcher i rad. Ibland känns det som om han skulle må bättre av att återvända till Brasilien. Går samma väg som Ronaldinho?

I mina ögon kan Milan mer eller mindre strunta i att förlänga med någon av dessa spelare. På sin höjd kan man förlänga med endera Yepes eller Nesta samt en av Seedorf, Gattuso eller Ambrosini. Detta innebär ju att Milan måste hitta ersättare och det finns inget outtömligt kassavalv längre. Däremot blir man av med många tunga löner vilket ger Milan mer spelrum.

Vilka spelare kan vara på väg in?

Samir Handanovic
Eftersom Abbiati inte är purung och visar tendenser på att karriären håller på att tippa över ända behöver Milan titta på målvaktsalternativ. Handanovic kan bli dyr men om man vill ha en riktigt bra målvakt är slovenen rätt spelare.

Andrea Consigli
Det billigare målvakts-alternativet. Varit bra i Atalanta under en längre period och kan vara rätt framtidsnamn. För orutinerad?

Luca Antonelli
Fostrad i klubben och skulle kunna vara en spelare att värva hem igen. Skulle ge Taiwo konkurrens om en plats i startelvan och ge Milan två bra alternativ på vänsterbacken. Dessutom spelade ju farsan i klubben.

Riccardo Montolivo
Var ju på väg redan i somras och lär bli aktuell igen. Fiorentina bör ju sälja honom redan i januari för att få någonting tillbaka. Milan däremot väntar nog gärna till sommaren 2012 då han kan komma gratis. Är det så Milan och Montolivo redan kommit överens? På ett eller annat sätt känns det som att han kommer bära en Milan-tröja inom ett år.

Radja Nainggolan
Har varit fantastisk i Cagliari och är en spelare som ger kvalité både defensivt och offensivt. Vore ett perfekt nyförvärv men frågan är vad som händer med priset då t ex Inter och Manchester City också sägs vara intresserade.

Casemiro
En spelare som Milan tittar noggrant på. Har fysiken och spelförståelsen vilket kompenserar att han inte är så snabb. Till rätt pris är han sannolikt en Milan-spelare.

Mehdi Benatia
Har varit otrollgt bra i Udinese och redan visat att han inte var en one-hit-wonder. Är elegant, spelskicklig och brytsäker. En komplett försvarare som dessutom kan spela både ytterback och mittback. Värvar man Benatia har man täckt två platser med en spelare.

Kwadmo Asamoah
Kanske räcker det med en av Nainggolan eller Asamoah. Men har man råd så vore båda bra. Ger mycket dynamik.

Alexander Merkel
Av alla unga spelare som Milan har lånat ut eller är delägare i så är Merkel den som ligger närmast att kunna ta en ordinarie plats. Antingen redan i januari eller till nästa säsong.

Amauri
Milan behöver en back-up till Ibrahimovic. Problemet är att man måste hitta en spelare som kan tänka sig att sitta på bänken men ändå kunna prestera på hög nivå. Amauri skulle kunna vara rätt man men bara för en halv säsong och inte på längre sikt. Man måste dock hitta en lösning till hans höga lön.

Mario Balotelli
Galliani drömmer om att se ett anfallspar med Balotelli och Zlatan. Om Mario återvänder till Italien så är det definitivt störst chans att han går till Milan. Problemet är väl att han börjar vara så bra nu att City aldrig kommer släppa honom.

Leandro Damiao
Vore perfekt eftersom han både skulle fungera som back-up till Ibra och även spela tillsammans med honom.

Stevan Jovetic
Om Milan bestämmer sig för att satsa stort skulle Jovetic kunna vara rätt man. En spelare med framtiden för sig och som kan bli en storstjärna. Problemet är väl att man då stänger vägen för El Shaarawy som man lagt stora pengar på och hoppas mycket på.

Dessutom tycker jag Milan ska försöka ge plats för några av sina egna talanger som Fossati, Calvano, Valoti, Ganz och Beretta. Milan kan vara på väg att göra en smärre spelartrupps-revolution till nästa säsong.

Det är dags för det.

Lorenzo Medici

Lillprins Erik och Super Prince Boa

Det var bland det galnaste jag sett. I en halvlek spelade Milan som ett bottenlag i Lega Pro. Noll inställning och mittfältet var ett vakum. Robinho gick inte att se på, Cristian Abbiati var darrig som ett hötslöv (det var dock ingen straff) och Massimo Ambrosini såg ut som en 70-åring med reumatism. Problemet var att resten inte var så mycket bättre. Lecce tog tillvara på Milans sämsta halvlek på länge (extremt länge) och var vassa. Tre-noll till Lecce i halvtid. Tre-noll!

Sedan bytte Allegri in Kevin Prince Boateng. Gonatt Lecce. Bäva för Super Prince Boa. Maken till inhopp har jag inte sett. Kanske är det den italienska fotbollshistoriens bästa inhopp. Först sköt han in sig med ett kanonskott sedan bombade in ettan med vänstern och pangade in tvåan med högern. Två kanonmål på tio minuter. Han behövde 8 minuter till för att pressa in Milans tredje mål. Mario Yepes blev matchvinnare för Milan med sitt nickmål men det var Boateng som vann matchen åt Milan. En seger som kan betyda allt för en säsong.

Men Boateng var inte den enda prinsen denna dag. Romas nye gyllene kulting föddes igår. Lillprinsen Erik Lamela. 19-åringen behövde bara sju minuter på sig för att presentera sig i sin debut. Med en smekning broderade han in bollen bakom Palermos målvakt, Tsorvas. Resten av matchen var han väl inte omvälvande bra men det råder inget tvivel om att Roma kanske sitter på Serie A:s mest spännande spelare. För övrigt gjorde Palermo en bra match och skulle kanske haft med sig en poäng.

Udinese leder serien. Otroligt starkt. Antonio Di Natale är en målmaskin, Francesco Guidolin är seriens bästa tränare och klubben är skickligast i hela Italien på att fylla på med nya spelare. Vi får se hur länge det håller men jag tycker de ska gotta sig ordentligt åt sin serieledning. De förtjänar en klart större tillströmning till sin arena.

Maxi Moralez slog till precis innan man hann undra om hans starka inledning bara skulle bli en illusion men det ska sägas att Atalanta hade domaren med sig i vinsten mot Parma.

Lazio tog en stark seger mot Bologna och ser stabila ut. De gör rätt i att tro att en topp-tre plats är möjlig. Gaston Ramirez är redo för ett större lag. Det visade han igår mot Lazio. Tror nog att Bologna kan klara sig kvar med Pioli som tränare.

Jag vill ha tillbaka Mario Balotelli. Jag ska trycka upp en tröja med texten, “I want you back”. Och jag tycker fortfarande att Giuseppe Rossi tillhör Serie A. Salvatore Bocchetti och Domenico Criscito också.

Det var inte bara en galen och härlig serieomgång. Det var också en sorgens dag för italiensk sport. Den italienske motorcykelföraren Marco Simoncelli omkom i en svår krasch.

Vila i frid, Sic.

Lorenzo Medici

Sitter verkligen Mihajlovic säkert?

Sinisa Mihajlovic sitter säkert. I alla fall om man får tro Andrea Della Valle. Men borde han göra det? Återigen lyckades inte Fiorentina vinna fastän man kanske borde ha gjort det. Hemmaplan mot Catania borde vara tre poäng om man vill nå någonstans.

Visst, Vincenzo Montella har fått bra ordning på sitt lag men ändå. Mihajlovic och Fiorentina har sett bra ut ibland men lika ofta har de sett ut som ett icke färdigt lag. De har väldigt svårt att att sätta ihop två, tre bra matcher i rad. Det är som att det fattas något. Nu har dessutom Mihajlovic fått bra med tid att laborera med.

Jag är dock inte helt gett upp hoppet om att Mihajlovic kan få ordning på saker och ting och är inte helt övertygad att det rätta är att sparka honom. Men precis som många Fiorentina-supportrar är medvetna om så finns det en tränare som är ledig som skulle passa perfekt. Delio Rossi. Jag tror ett Fiorentina-projekt skulle passa honom utmärkt. Varför missa chansen?

****

Juventus visade tendenser på att inte vara ett scudetto-lag igår mot Genoa. Alessandro Matri gjorde två mål och visade att han är man för startelvan och Juventus hade greppet eftre deras 2-1-mål. Men när Giorgio Chiellini, Leonardo Bonucci och Marco Storari alla missade lite grann i samma situation så kunde Andrea Caracciolo utnyttja det. Inte helt rättvis i just det läget kanske men sett över hela matchen rånade Genoa ingenting. De spelade friskt och gjorde en mycket bra match.

Jag förstår att Milans tränare Massimilliano Allegri vill ha tillbaka Alexander Merkel redan i januari. Han såg otroligt bra ut mot Juve. Han tar stora kliv ifrån att vara valp till att bli en Helmut Haller. Med lite tid ser denna upplaga av Genoa intressant ut.

Lorenzo Medici

Stålmysteriet med Juventus Stadium

Nu har det öppnats en förundersökning kring Juventus nya arena, Juventus Stadium. Det ska tydligen vara någonting med att stålet inte riktigt håller måttet (säkerhetsrisk). Jag kan inget om stål men detta känns typiskt Italien. Antingen att man använt sig av ett felaktigt material (för att det är billigare) eller så är det helt enkelt inte sant. I Italien kan byråkratin vara som tusen intrasslade sladdar så man kanske inte ska vara förvånad över att en sån här förundersökning dyker upp.

Jag är ingen expert på sånt här men kollar man inte att allt gått rätt till medan bygget sker och precis efter att det står klart? Är det inte så det går till? Har denna förundersökning öppnats efter en besiktning av arenan? Och i så fall varför så långt efter att arenan stod klar? Borde sådant inte vara klart innan man börjar använda den? En annan teori kan vara att någon eller några vill sätta käppar i hjulet för Juventus. Störa dem. Tyvärr kan man inte förkasta den konspirationslagda teorin helt och hållet. Inte när det gäller Italien.

Än så länge så är de två närmsta matcherna mot Genoa och Fiorentina (båda är slutsålda) inte i riskzonen och det ska sägas att det är inte Juventus som kan åka dit för någonting utan de är i så fall offer i det här sammanhanget. Men om det skulle innebära att arenan måste stängas på obestämd framtid är det ju ett gigantiskt bakslag för Juventus.

Inte bara för Juventus, utan för hela den italienska fotbollen.

Lorenzo Medici

Bum-bum Milan

Milan var ett väldigt mycket bättre lag än Bate Borsiov och hade nog kunnat vunnit med större siffror än 2-0 om skärpan vid avsluten hade varit större. Cassano och Ibra fortsatte att visa bra samarbete, Alberto Aquilani och Kevin Boateng gav rörlighet till mittfältet. Även om Taye Taiwo inte fick till sitt hårda skott så var hans insats positiv, han såg klart bättre ut än tidigare. Dessutom verkar han vara en jäkligt trevlig kille.

Ignazio Abate är en märklig spelare. Han kan inte dribbla och slår halvtaskiga inlägg men lyckas ändå vara en bra ytterback tack vare sin snabbhet och energi. Tänk om han skulle förbättra de två förstnämnda kvalitéerna, vilken spelare det skulle kunna bli. Jag är dock tveksam om han någonsin kommer göra det.

Det mest minnesvärda från kvällen var annars målen. Bum-bum Milan. Zlatan dundrande in ettan och Boatengs mål var bland det hårdaste jag sett. Mäktigt.

 

Lorenzo Medici

Ranieri gjorde rätt & Pinturicchios avsked

Claudio Ranieri gjorde inte som jag trodde men han gjorde rätt. Istället för att ändra i spelsystemet och använda sig av en mer defensiv uppställning med en anfallare mot Lille behöll han en 4-3-1-2 uppställning med en återvändande Wesley Sneijder i trequartista-rollen.

Ett mycket viktigt och rätt beslut av flera anledningar. Jag tror att det var betydelsefullt att inte ändra spelsystem bara för att det gått lite hackigt. Att inte resignera, inte bli mer defensiv utan behålla sin grundtanke. Dessutom var det helt rätt att ge Mauro Zarate chansen från start, att ge honom det förtroendet. Något som han betalade tillbaka med en fin framspelning till Pazzinis mål. Nu hoppas jag att Ranieri satsar på trion Sneijder-Zarate-Pazzini kontinuerligt.

Det är dags för Ranieri att sätta hierarkin. Sneijder är given och Pazzini, Zarate och Forlan (när han kommer tillbaka) får rulla runt på två platser. Milito är fjärdeforward. I segermatchen mot Lille gav också försvarsspelet ett styrkebesked. Lucio var säker igen och Cristian Chivu visade att han är bättre som mittback en ytterback. Segern mot Lille ger nu Inter ett klart kommando i sin grupp och nu kan de sikta in sig på ligaspelet.

*****

Napoli fick med sig en poäng mot Bayern Munchen. Ett rättvist resultat. Nu får Napoli hoppas att Villarreal kan plocka poäng mot City i nästa omgång. Napoli-Manchester City i näst sista omgången kan bli helt avgörande. Det kommer bli galet.

*****

Andrea Agnelli meddelade att denna säsong blir Alessandro Del Pieros sista i klubben. Något sorgligt men ändå vettigt. Ingen spelare är större än klubben. Inte ens Totti eller Del Piero. Att behålla en spelare av nostalgiska skäl brukar inte vara speciellt lyckat. Det är dags att tänka framåt med ett liv utan Del Piero för Juventus. Jag hoppas verkligen att Del Piero själv inser att denna lösning är den bästa för alla parter. Jag slipper gärna att se en “Pinturicchio” som försöker men som inte kan leverera, jag vill att vi ska minnas Del Piero som den stora legend han är.

Det här är den här spelaren som jag vill minnas:

[youtubeplay id=”t0mTWaRlufc” size=”large”]

Lorenzo Medici

Är Sneijder botemedel eller bara en alvedon för patient Inter?

Champions League ikväll. Ska man välja underhållning, häftig inramning och glamour är valet inte så svårt. Napoli – Bayern Munchen kan bara bli en fascinerande tillställning. Här kommer verkligen Napoli att ställas på prov. Men jag kommer även snegla på (eller spela in snarare) hur Inter klarar av att ta sig upp ur sin grävda grop.

Inter har två raka förluster bakom sig och den sämsta starten i Serie A på typ åttio år. Hur illa är det egentligen? Ikväll åker Inter till Frankrike för att möta Lille i Champions League och den bästa medicinen brukar vara att få en seger i ryggen så snabbt som möjligt. Men vad händer om det blir tvärtom? Hur ska Inter ta sig igenom sin mini-kris?

Det bästa receptet är förstås Wesley Sneijder. Holländaren är tillbaka ikväll och hans kvalitéer är oerhört viktiga för laget i detta läge. Men man ska akta sig för att hänga upp allt på Sneijder. Som jag ser det finns det en del andra bitar att titta på.

Ett problem har varit försvarsspelet. Både Lucio och Walter Samuel har inte varit lika bra som tidigare. Detta är naturligtvis ett problem då de är en viktig ryggrad i laget. För tillfället är både Samuel och Ranocchia på skadelistan så förmodligen lär Cristian Chivu kliva in i mittförsvaret. Det behöver inte vara helt fel då Chivu egentligen är bättre som mittback en ytterback. Men över lag måste Ranieri få sina mittbackar att vara mer koncentrerade och leverera på en högre nivå.

Vänsterbacken. Yuto Nagatomo har varit en frisk fläkt sedan han kom in i laget men successivt har det också blottat sig att han inte riktigt håller på den här nivå. Framför allt defensivt. Alternativen är få. Jag vet att Javier Zanetti är enfotad och kanske inte är helt lämpad att ta den platsen men Il Capitano gör alltid sitt jobb och skulle säkert klara av att ta den rollen temporärt. Ett annat alternativ är att flytta ner Joel Obi. Men Inter bör se över den positionen under vintermercaton.

Sedan har vi Claudio Ranieri själv. Ranieri gjorde en del viktiga ingrepp direkt när han tog över och resultaten kom också direkt. Men nu när Inter-hjulen hackat finns det alltid en risk att han blir en mer rädd tränare och när en italiensk tränare blir lite rädd tenderar han att bli mer defensiv. Detta är också typiskt för Ranieri.

Ikväll mot Lille verkar han inställd på att spela med Sneijder bakom en anfallare (Pazzini). Därmed riskerar han att signalera ett defensivare tänk till sina spelare vilket i sin tur antagligen kommer betyda att Lille blir det spelförande laget. Detta är drag som många italienska tränare gör när lagets självförtroende är i svajning.

Jag säger inte att det inte kommer funka men då måste Ranieri verkligen få spelare som Cambiasso, Thiago Motta och Stankovic att alltid fylla på framåt. Annars kommer Pazzini bli för ensam i straffområdet. Med detta sagt så förutsätter jag också förstås att yttrarna går på offensiven.

Sedan undrar jag varför Inter överhuvudtaget värvade Mauro Zarate. Ska man värva Zarate ska man vara övertygade om att han ska bli en viktig del av laget, spela honom ofta och ge honom förtroendet. Att ha Zarate endast som en nödlösning att slänga in som ska rädda laget när de ligger under är ingen lösning. Då är det bättre att ge unga spelare som Luc Castaignos och Phillipe Coutinho mer speltid så att de kan växa. Zarate kommer inte bli den stjärna han kan bli om han fastnar på bänken.

Känslan är att Ranieri åker till Frankrike för att försöka få med sig åtminstone en poäng för att sedan vinna över Chievo på söndag för att skapa lite lugn och ro. Men jag undrar om det verkligen ger svar på hur Inter mår i det långa loppet? Kommer Gasperini och Ranieri bara sluta som marionetter i Massimo Morattis drömmar om Pep Guardiola till nästa säsong?

Ikväll är i alla fall Sneijder tillbaka. Men är han ett botemedel eller bara en alvedon för patient Inter?

Lorenzo Medici

Den tyske exorcisten

Det krävdes en tysk för att bryta Edy Rejas förbannelse. Miroslav Kloses mål på övertid gav Lazio-tränaren hans första seger mot Roma någonsin. Att den uteblivna segern mot Roma har tyngt honom syntes tydligt på hans segerjubel efter matchen.

Det var ett annorlunda derby. Det var en stad som bara dagen innan stod i brand av människor som tröttnat på girigheten som råder och som agerat med våldsamhet. Därför var det extra skönt att det blev ett ganska lugnt derby. Åtta arresterade och alla portade från framtida matcher på 2-3 år. Inga kravaller.

Själva matchen var bra. Inget spektakulärt, men bra. Två jämna lag som försökte lista ut sätt att vinna på. Roma var snabbast på att hitta en lösning. Miralem Pjanic gjorde som förra veckan och skarvade elegant fram till Pablo Osvaldo som lätt kunde göra 0-1 till Roma.

I början av andra halvlek kom sedan matchens avgörande punkt. Straff till Lazio och utvisning på Simon Kjaer i samma moment. Det var en svår situation. På något sätt tycker jag att det var straff och ändå inte. Eller kanske straff men ingen utvisning.

Om du frågar en Roma-supporter skulle han säkert svara att det inte var någon straff och att Cristian Brocchi filmade. Medan t ex de flesta italienska fotbollstidningar tyckte att det var både straff och utvisning. Förmodligen agerade domare Tagliavento efter regelboken. Kanske är det just den det är fel på. Regelboken.

Kjaer är tydligt där med armen och kladdar på Brocchi. Att det sedan får honom att falla så teatraliskt är tveksamt. Jag tycker det är en knepig situation. Det som jag tycker brister är att det blir dubbel bestraffning i sådana situationer. Straff och utvisning för klar målchans (frilägesutvisning finns inte längre).

Den här regeln kom till eftersom försvararna satte i system att dra ner spelare som hade fri lejd till att göra mål och komma undan med ett gult kort och jag kan förstå själva idén med regeländringen. Det är bara det att den slagit för hårt åt andra hållet.

För min del skulle man kunna nöja sig med att om det sker i straffområdet så blir det straff och gult kort. Sker förseelsen utanför straffområdet och spelaren är helt fri så blir det rött kort. Visst, straffen kan missas och man har då varken gjort mål eller fått en motståndare utvisad men det är svårt att hitta en perfekt lösning.

Lazio missade inte sin straff och Kjaer slapp inte undan sin utvisning och i längden blev det kanske det som fällde avgörandet. Lazio pressade på och skapade fler chanser med en man mer. Klose hade en nick i ribban och Djibril Cissé hade en dundrande volley i stolpen.

Roma stod ändå upp bra och vaskade till och med fram några vassa chanser. Till slut var det ändå den omutlige tysken som avgjorde. Fri från derbyfrossa och full av rutin var han iskall i matchens sista skälvande sekunder. Han befriade sin tränare från hans demoner. Reja kommer nog vara evigt tacksam.

För övrigt tycker jag mig se en intressant framtid för båda Roma-lagen.

Lorenzo Medici

Milan höll när Napoli och Inter föll

Både Napoli och Inter förlorade igår. Inter hade ledningen i halvtid och hade matchen under hyfsad kontroll. Sedan drog Catania upp tempot direkt i andra halvlek och det var som om Inter inte var beredda på det. Det var ungefär det här jag var orolig för när det gäller Claudio Ranieri. Bra start, alla nöjda och sedan börjar det komma lite märkliga laguttagningar, mer defensiv fotboll två steg framåt blir till slut två steg tillbaka. Det var bara det att det kom tidigare än vad jag trodde.

Jag tycker inte att Giampaolo Pazzini och Diego Milito är helt kompatibla med varandra. För mig ska helst den ena eller den andra spela. Bredvid antingen Diego Forlan eller Mauro Zarate. Möjligen kan det funka när Wesley Sneijders kreativitet finns bakom dem. Mot Catana fanns den inte, mittfältet blev för defensivt.

Det borde Ranieri ha fattat. Eller så vad det just det han gjorde. Det kanske var meningen att det skulle vara lite defensivt. Kompakt skulle nog Ranieri säga. Det är också oroväckande att försvaret alltför ofta svajar. Med fyra poäng och haltande spel känns Inter långt ifrån en scudetto. Blir det inte bättre snart kan det börja handla om att rädda säsongen.

Vincenzo Montella överträffar mina förväntningar. Jag trodde han skulle få svårt i Catania men han verkar lugn och trygg och Catania känns hyfsat stabila. Men säsongen är lång. Att Sergio Almiron var ett grymt nyförvärv däremot var för mig väntat. Underbart mål igår.

Napoli känns inte riktigt scudetto-mogna. Matcher som Parma på hemmaplan måste man vinna om man ska vara med i spelet om ligatiteln i maj. Igår slarvade man bort en hel halvlek. Man har fortfarande väldigt svårt att föra matcher. Så var det mot Fiorentina och så¨var det igår mot Parma också. Napoli är bäst när de spelar med kniven på strupen men de måste lära sig att spela så från start.

Efter en bedrövlig inledning spelar Parma nu åtminstone som ett lag och gör man det så kan nog Sebastian Giovinco och Sergio Floccari lösa resten framåt. Jag vet inte viken klack-framspelning som var snyggast. Lavezzis eller Floccaris? Edinson Cavani var blek och Walter Gargano spred bollar som en vattenspridare. Jag älskar Abderazzak Jadids mustach.

Milan var topplaget som höll. Efter en liten tveksam start satte Zlatan igång. Den ena genialiska passen efter den andra. Ibrakdabra var tillbaka. Robinhos friska fläkt var också välbehövlig. När alla spelare finns tillgängliga så är Milan fortfarande det starkaste laget i Serie A. Däremot tyckte jag att Allegri borde satt in Stephan El Shaarawy tidigare. Han måste få mer speltid för att växa.

Palermo var för defensiva. Jag gillar Devis Mangias energi men jag är lite skeptisk till att sätta spelsystemet före spelarmaterialet. Jag hade satt Josip Ilicic bakom två anfallare. Mangia vill spela 4-4-2 men har inte yttrar av tillräckligt hög klass. Får se om han ändrar sig.

Två scudetto-kandidater föll och en höll. Vad gör den fjärde idag?

Lorenzo Medici

Den italienska fotbollskulturens olidliga svårighet

Den italienska fotbollens långsamma död. Så har Serie A målats upp av media. Jag skulle nog snarare definiera det som den italienska fotbollskulturens olidliga svårighet. Men att den skulle vara död känns tveksamt då de italienska klubbarna går bra i Champions League, Gli Azzurri har tagit sig till EM och U21-landslaget har tagit tre segrar av tre möjliga.

Just landslaget är kanske den stora banbrytaren. Cesare Prandelli har klivit in i den italienska fotbollskulturen och möblerat om. Gli Azzurri är på andra plats i hela Europa när det gäller procentuellt bollinnehav. Bara Spanien är bättre. När hände det senast?

Dessutom har han gett plats för kreativa spelare och bryr sig inte om ifall spelarna är under 1,70 eller inte. De skickligaste spelar. Inga taktiska och löpvilliga  träben som Vincenzo Iaquinta så länge ögat når. Inga gamla rävar som bara spelar på gamla meriter.

Det är inte bara underhållande, det är vägvinnande också. Italien tog 26 poäng av 30 möjliga och släppte bara in två mål under hela gruppspelet. Visst, matchen mot Serbien på hemmaplan avbröts och segern gavs till Italien i efterhand men resultaten är ändå väldigt imponerande.

Jag tror fortfarande att Italien kan få svårt att vinna EM nästa sommar, då Spanien och även Tyskland fortfarande känns lite vassare, men Prandelli har skapat ett lag som fått landet att drömma och ett lag för folket att älska. För mig är det viktigast. Dessutom har han lagt en fin grund för framtiden. Detta landslag är ett som är roligt att spela i och där tekniska spelare får utrymme.

Tyvärr finns det dock svårigheter att ta sig förbi för den italienska fotbollen. Arenorna givetvis. Vilket i sin tur leder till klubbarnas ekonomiska svaghet. Men även ungdomarna. När ska det satsas mer på de unga talangerna?

Det är väldigt få som inte tar chansen när de väl får den i klubblagen. Fabio Borini var pigg i sin debut, Stephan El Shaarawy gjorde mål direkt och titta vad Zeman gjort med Lorenzo Insigne och Ciro Immobile i Pescara på bara ett par månader.

Precis som Arrigo Sacchi säger så ligger problemet i den italienska fotbollens mentalitet. I kulturen. I Italien går 2 procent av en klubbs budget till ungdomsverksamhet. I Spanien är det 7-10 procent. Sedan är man mycket mer resultatinriktade i Italien.

Du kan märka det i tidningarnas betyg till exempel. En spelare som varit dålig i matchen men som avgjorde den med tio minuter kvar kommer ändå få ett relativt högt betyg för att han påverkade matchens resultat. Jag säger inte att det är helt fel men det visar på ett visst sätt att tänka och detta påverkar alla delar av fotbollsitalien.

Precis som Sacchi säger: “En klubbledning frågar alltid ungdomstränarna, hur gick det? Istället borde de fråga, hur spelade vi?

Det tar tid att förändra en fotbollskultur. Men det går.

Lorenzo Medici

Brassar som passar

Efter lite landslagsuppehåll är nu Serie A redo att ta ett nytt stort andetag. Nu gäller det för klubbarna att blåsa in så mycket luft i lungorna som möjligt inför en intensiv fas av matcher. Medan Juventus och Napoli har flugit fram och Rom-klubbarna smugit med så har Milano-klubbarna haft problem.

Nu gäller det för dem att börja jaga ikapp redan i helgen. Båda har slickat såren och verkar redo. Båda lagen verkar också inställda på att shoppa brasilianskt. Kanske redan i januari och annars åtminstone till sommaren.

Casemiro: Brassen verkade vara på väg till Inter under sommaren men kanske var prislappen lite för hög. Nu verkar Inter dock bestämt sig för Genoas Juraj Kucka och därför har pendeln svängt till Milan istället. Milans Ariedo Braida är i Brasilien för att titta på spelare och antagligen bland annat Casemiro.Till sommaren 2012 går kontrakten ut för Mark Van Bommel, Gennaro Gattuso, Massimo Ambrosini och Clarence Seedorf vilket självklart öppnar upp för tänkbara förstärkningar. Casemiro kan vara en.

Leandro Damiao: Braida har matchen Sao Paolo-Internacional på sitt schema och förutom Casemiro lär han hålla ett öga på denna anfallsstjärna. Damiao är en Luis Fabiano-typ som jag själv haussade under sommaren som gick. Det var ingen som nappade då men kanske håller Milan på att ställa sig först i kö till brassen.

Med tanke på att Robinho aldrig verkar nå sin fulla potential igen, att Zlatan och Cassano börjar se slutet på sina karriärer och att Pato alltid är skadad kan det ju vara bra att titta på nya anfallare. Damiao har dessutom ett lite annat anfallsregister (mer striker-typ) än de Milan redan har.

Lucas Rodrigues Moura: Denne supertalang har en vansinnig köpklausul på 80 miljoner euro. I verkligheten går det säkert att göra en affär med Sao Paolo runt 25 miljoner euro, men inte mycket mindre. Lucas har tidigare varit ett Milan-objekt men för tillfället verkar Inter ha starkare intresse av den snabbe och tekniske anfallaren. Kan bli dyr men kan med tiden verkligen vara värd sitt pris.

Tyvärr så kommer inget av Milano-lagen (eller något annat italienskt lag för den delen) kunna värva den störste brasse-talangen  som passar bäst av alla, Neymar. Med det här målet (bland det vackraste man kan tänka sig) kan man ju få drömma om hans inträde i Serie A. Lite grann i alla fall.

[youtubeplay id=”HUSdatoohpA” size=”large”]

 

Lorenzo Medici

60 spelare vi glömt att inte glömma bort (del 1)

22. Cedric Axel Konan
Konan debuterade som 16-åring för Lecce den 17 december 2000 mot Juventus. Hans riktiga genombrott skulle komma drygt tre år senare mot just samma lag. Hans två mål i bortasegern mot “den gamla damen” är oförglömliga. Han såg ut som en världsstjärna i görningen. Han kunde blivit en ny George Weah, men han blev aldrig det. Istället blev han en talang som aldrig nådde sin fulla potential.

Konan gjorde till slut 129 matcher och 22 mål på tio år för Lecce. Efter en sejour i Schweiz och Bellinzona är han idag klubblös. Men jag kommer aldrig glömma den 25 april 2004 då Lecce besegrade Juventus med 4-3 och jag trodde att jag såg en stjärna födas.

18. Moacir Bastos Tuta
Den 27 januari 1999 möttes Venezia och Bari. Matchen slutade 2-1 till Venezia. Men den skulle ha slutat 1-1. För så var det bestämt. Problemet var att en brasse vid namn Tuta inte visste om eller inte brydde sig om vissa italienska överenskommelser. Både lagkamrater och Bari-spelare angrep brassen i spelargången efter matchen.

Tuta gjorde bara 18 matcher och aldrig något större avtryck i Serie A men brassen som inte ville veta hut  blev ändå en hjälte med sitt anarkistiska mål. Titta även på videon på nummer 14 i Venezia (Marangon) och hans reaktion efter målet.

1. Andrea Fortunato
Fortunato fick sitt genombrott med Genoa i början av nittio-talet och blev snabbt en av Italiens mest lovande ytterbackar. Säsongen 1993-94 köpte Juventus honom och han gjorde vad som skulle bli hans enda landskamp för Italien. Men under våren 1994 tappade den unge ytterbacken oförklarligt formen och togs aldrig ut till VM-truppen sommaren-94. I slutet av maj samma år kom förklaringen. Fortunato led av en ovanlig form av leukemi. Efter medicinsk hjälp verkade allt bli bättre och det verkade som om han skulle kunna återfå sin fulla kraft.

Men ödet ville annat. Med försämrat immunförsvar drabbades han av lunginflammation som tog livet av en alldeles för ung människa. Fortunato såg ut som en ung Tomas DiLeva och var omtyckt av alla. Jag minns Fortunato som en personlig favorit och som en av de finaste ytterbackar man kan tänka sig. Strax innan Fortunato avled sa han: “Jag trodde aldrig att det skulle kännas så fantastiskt att passa en boll”.

Lev i frid, Andrea.

[youtubeplay id=”D3wZDvAlqn8″ size=”large”]

Lorenzo Medici

Vi som vill till Serie A

Vilka är spelarna som imponerar i Serie B och som borde hamna i Serie A nästa säsong? Jag har hittat några.

15. Antonio Ragusa
Snabb och teknisk anfallare som också kan spela ytter. Delägd med Genoa och om han fortsätter som han gjorde sist mot Bari (två mål) lär han nog finnas med i deras lag nästa säsong.

14. Pedro Obiang (Sampdoria)
Sampdoria har inte gått så bra hittills under säsongen men det har Obiang gjort. Fått mycket speltid som innermittfältare och imponerat med sin passningsskicklighet och dynamik trots att han bara är 19 år. Spansk U-19 landslagsman.

13. Aniello Cutolo (Padova)
Det här en “late-bloomer” likt Adrian Ricchiuti. Jagar nu ett liv i Serie A med Padova vilket det finns goda chanser till. Lyckas han inte med det kan han nog hamna där ändå trots en ålder på 28 år.

12. Paulinho (Livorno)
Har harvat runt i Serie B och Lega Pro men alltid ägts av Livorno. Efter en riktigt bra fjolårssäsong i Sorrento verkar han nu vid 25 års ålder äntligen redo för den stora scenen.

11. Riccardo Saponara (Empoli)
Empoli producerar alltid fram nya talanger. Nu sist var det Diego Fabbrini som förädlades och hamnade i Udinese. Det senaste stjärnskottet är Saponara. Kan både spela ytter och längst fram. Har varit given i Ciro Ferraras U-21 landslagstrupp.

10 Marco Verratti (Pescara)
Har haft lite problem med skador och en avstängning vilket gjort att han inte spelat så mycket som han borde. När han väl har spelat har han gjort det bra. Kommer växa successivt under säsongen och visa att han är en talang utöver det vanliga. En tidsfråga innan han hamnar i en Serie A-klubb.

9. Ousmane Drame (Padova)
Bara 19 år men är en oslipad diamant. Kan spela på många offensiva positioner och har fått en del speltid i Padova trots hård konkurrens. Bland annat Palermo och Fiorentina vill gärna knyta åt sig senegalesen.

8. Simone Missiroli (Reggina)
Gjorde en halv säsong i Serie A och Cagliari ifjol men var bara bra sporadiskt. Trots allt känns det som om den unge Zlatan-liknande (utseendemässigt) spelaren borde fått vara kvar i den högsta serien. Är en hybrid av mittfältare och anfallare och har varit riktigt bra för Reggina hittills.

7. Ciro Immobile (Pescara)
Enorm utveckling. Immobile har alltid varit en målskyttetalang men under Zeman har han blivit bättre på allt annat också. Tekniken, farten och spelet utan boll. Ser dessutom väldigt vältränad ut (vilket man gör om man gör en försäsong med Zeman). Tar en plats i Juves trupp nästa år?

6. Richmond Boayke (Sassuolo)
Har redan gjort en del Serie A-matcher för Genoa (som äger honom) och har imponerat i det Gais-klädda laget från Modena. Har tekniken och fysiken för att lyckas. Är denna säsong en uppladdning inför mer speltid i Genoa nästa säsong? Eller går han till med till en storklubb precis som El Shaarawy?

5. Lorenzo Insigne (Pescara)
Napoliägd talang som påminner lite om Giovinco. Förra säsongen spelade han med Foggia i Lega Pro med samma tränare som han har nu i Pescara. Zdenek Zeman. Den tjeckiske tränaren är mer eller mindre det bästa en ung talang kan få som vägvisare. Insigne har varit grym inledningsvis och även tagit en ordinarie plats i U-21 landslaget. Zeman har fattat att det är bara att låta talangerna flyga. Har Napoli fattat?

4. Rolando Bianchi (Torino)
Hela sommaren var han på väg bort från Torino men det kom aldrig något bra bud på anfallaren så han blev kvar. Tur för Torino. Bianchi är en lyx i Serie B och nu är han på väg att ta Torino upp i finrummet igen. Snyggast så.

3. Jonathas (Brescia)
Mino Raiola visste vad han gjorde när han erbjöd Brescia denna brasse. Efter en halv säsong i Serie A – där han mest var ett mysterium –  har han nu visat vem han är på riktigt. Jonathas har varit en sensation och har redan många Serie A-klubbar på sig. Kan hamna i Serie A redan under januari.

2. Angelo Palombo (Sampdoria)
Om Sampdoria inte går upp finns det en risk att Palombo stannar i sin kära klubb ytterligare en säsong. Men det kan också vara så att han vill avsluta sin karriär i Serie A. Förtjänar den italienska fotbollens finrum.

1. Angelo Ogbonna (Torino)
Alldeles för bra för Serie B som kommer att finnas i den högsta ligan till sommaren. Antingen med Torino eller utan. Garanterat.

 

Andra spelare som vi mycket väl kan få se i den högsta serien nästa säsong:: Gianluca Sansone (Sassuolo), Nicolas Viola (Reggina), Alessio Campagnacci (Reggina), Daniele Bazzoffia (Gubbio), Juan Antonio (Brescia), Marco Capuano (Pescara), Daniele Ragatzu (Gubbio), Federico Dionisi (Livorno), Daniel Adejo (Reggina), Dejan Lazarevic (Padova), Alen Stevanovic (Torino), Gianvito Misuraca (Vicenza)

Lorenzo Medici

Torinos hjältar

Den 4 maj 1949 kraschade flygplanet med hela det legendariska Torino-laget. Igår var det nära att historien upprepade sig. Torino hade besegrat Verona på bortaplan och därmed befäst sin serieledning i Serie BWin (gamla Serie B). Frid och fröjd. Ända tills det var dags att åka hem med spelarbussen.

Vid en autostrada-spärr kom en stulen, vad verkar, lastbil i hög hastighet emot spelarbussen. Men mellan bussen och lastbilen fanns det en BMW. Demolerad. Eld och panik. Personerna i lastbilen flydde. Två av passagerarna i bilen omkom medan en räddades mycket tack vare att Torino-spelarna kom till undsättning. Chock.

Två personer dog på grund av dårskap. Ibland kan livet vara skört, det kan hänga på en tunn tråd som man inte ser förrän den befinner sig rakt framför en. Om inte den där BMW:n varit emellan hade en del Torino-spelare dött och vi hade fått ett nytt Superga.

Nu var det två icke kända personer som istället omkom och därmed försvann nyheten från förstasidorna. Men även om olyckan denna gång inte bringade halvkända fotbollsspelare om livet så var det trots allt två människor av exakt samma värde som dog.

De som kanske förstår det bäst efter detta är nog väl just de halv-kända fotbollsspelarna. Att läsa om det är en sak men att beskåda det är en helt annan. Bilderna av elden, en demolerad bil och två döda människor lämnar en inte i första taget. Känslan att det kunde varit vi kommer sitta kvar länge.

Denna gång blev inte Torinos spelare offer. De räddade en människas liv.

Lorenzo Medici

Några namn inför vintermercaton

Juraj Kucka som är klar för Inter till sommaren kommer med stor sannolikhet anlända till klubben redan i januari. Precis som man gjorde med Andrea Ranocchia förra vintern. Annars tittar Inter mest på spelare till nästa sommar. Lucas (Sao Paolo) är ett hett namn.

Milan behöver förstärkning till mittfältet och kommer säkert försöka igen med Fiorentina och Riccardo Montolivo. Fiorentina inser antagligen att det är sista chansen att kunna få ut någonting för landslagsmittfältaren. Senaste ryktet är att Urby Emanuelson skulle kunna ingå i en delbetalning.

Juventus behöver framförallt två spelare. En mittback och en vänsterback. Brassen Rhodolfo ska enligt rykten ligga nära en flytt till Juventus. Rhodolfo är en stark och skicklig mittback lite à la Lucio. Både Diego Contento (Bayern Munchen) och Aly Cissokho (Lyon) har nämnts som tänkbara nya ytterbackar. Cissoko vore väl alldeles förträffligt?

Det är inte heller säkert att Milos Krasic blir kvar. Serben har inte fått det att stämma och det sägs att Antonio Conte inte är helt nöjd. Det har pratats om ett byte med Manchester City och Aleksandr Kolarov. I så fall löser ju Juventus ytterbacks-platsen på det sättet. Om man däremot säljer honom kan de använda pengarna för att köpa loss t e x Genoas Rodrigo Palacio.

En annan spelare som kan vara på väg bort från Juventus är Fabio Quagliarella. Än så länge har anfallaren inte fått någon speltid och konkurrensen är hård. Om det håller i sig finns det garanterat en del italienska klubbar som skulle vilja ha honom i sitt lag.

Under sommaren fanns det intresse från Fiorentina och det är inte otänkbart att de skulle vara intresserade i januari också. Tanken på ett anfall med Quagliarella, Jovetic, Gilardino, Cerci och Ljajic gör enligt mig Fiorentina till ett lag för topplaceringar.

Fiorentina har även anfallaren Modibo Maiga från Souchaux under sin lupp.

Palermo har redan gjort klart med argentinaren Franco Vazquez till efter jul, en mycket intressant spelare som mycket väl kan vara ett fynd. Bara en lite brasklapp. Positionen. Vazquez är lite av en trequartista-typ och i Devis Mangias 4-4-2 kan det bli svårt att hitta rätt plats för Vazquez.

Palermo är också ute efter Padovas unge Ousmane Drame. Senegalesen kan spela på flera offensiva positioner och har stark fysik för sin ålder. Även Arsenal och Fiorentina har tidigare visat intresse.

Lazio ville under sommaren värva Cagliaris Davide Biondini och kanske kommer de försöka i januari igen. Det bästa för Lazio är kanske ändå att vänta till sommaren 2012 då hans kontrakt går ut. En mittback är dock av större betydelse att hitta för Rom-klubben. Brassen Rafael Toloi är ett namn som tidigare varit uppe och som nu åter dykt upp.

Roma tittar på ytterbackarna  Dennis Aogo (Hamburg) och Cesar Azpilicueta (Marseille).

Napoli lär inte agera under vintermercaton om inte några skador dyker upp. Däremot har de redan börjat sondera terrängen angående Udineses Pablo Armero och Mehdi Benatia till nästa sommar. Klubbarna har bra samarbete och brukar komma överens.

Lorenzo Medici

Nu är det väl Tv-revolution på gång?

Ni känner fömodligen till historien om pubägaren Karen Murphy och hennes strid mot Sky Sports. Kvinnan som fick rätt av EUs domstol. Istället för att köpa ett dyrt abonnemang av Sky för att visa Premier League-matcher på hennes pub (som ironiskt nog går under det patriotiska namnet The red, white and blue) så skaffade hon en dekoder med ett grekiskt abonnemang. Tio gånger så billigt.

Nu ska ärendet upp ytterligare en instans men frågetecknen om vad som kan komma att hända börjar redan surra runt. Vilka blir dominobrickorna? Är detta ett TV-rättigheternas Bosman? Risken blir ju nu att priset på försäljningen av rättigheterna till Premier League utomlands kommer sjunka. Eftersom Premier League står i en klass för sig när det gäller att sälja sin produkt så är det främst de som kommer att undermineras av detta.

Det är dock inte helt lätt att förutse vad som kommer hända och detta scenario är ett antagande. Men det är ett  antagande som nu är vedertaget av hela fotbolls-Europa. Jag tycker att mycket av den moderna fotbollen är av godo men det finns också fallgropar och när saker och ting börjar nå sitt klimax kan det börja svänga åt en längtan till det gamla. I England har vi redan sett prov på många demonstrationer mot den moderna fotbollen. Italien ligger fortfarande långt efter. De har ännu inte hamnat där. Förhoppningsvis hinner de lära sig av misstagen.

Sky Sports menar på att detta bara kommer leda till sänkt kvalité och skada konsumenten i längden. Lätt att säga av dem som tjänar massor av pengar. Men säg det till dem som har det tufft i dagens ekonomiskt pressade läge och som försöker driva en pub och få det att gå runt.

Vems är fotbollen egentligen? Har inte TV-bolagen styrt tillräckligt när det gäller  fotbollens ekonomiska (och därmed även till viss del sportsliga) villkor. Kanske är det dags för folket att ta tillbaka en del av fotbollen. Ett nej till den moderna fotbollen som blir verklighet.

Åtminstone kan det vara ett tydligt budskap att hit men inte längre. Vi vill inte ha en omgång utspridd på tio olika starttider. Vi vill faktiskt kunna skilja på EA sports och verklighet. Kanske är det inte bara en TV-rättighets-revolution på gång, kanske är detta början på ett uppdämt missnöje över fotbollskulturens urholkning som kommer brisera. Men hur, var och när? Det vet jag inte.

Men det ligger någonting i luften.

Lorenzo Medici

Bästa nyförvärven hittills

1. Gökhan Inler (Napoli)
Gett Napolis mittfält lugn, passningsskicklighet och bollvinnande. Inler känns som den perfekta pusselbiten för Napoli att ta nästa steg. Dyr men en helt lysande värvning.

2. Andrea Pirlo (Juventus)
Smält in i laget som om han alltid hade styrt “bianconeris” mittfält med sin klokhet och magi. Så här bra trodde jag aldrig att han skulle bli i sin nya klubb.

3. Miroslav Klose (Lazio)
Vad ska man säga? Denne tysk levererar alltid. Ålder eller klubb spelar ingen roll. Matchen mot Fiorentina var ett bra exempel på Klose värde. En jämn match som kunde gått hur som helst men som gick i Lazios favör. Har man en målskytt i laget så har man.

4. German Denis (Atalanta)
Verkar passa perfekt in i Atalantas bygge. Nu får han spela regelbundet och vara lagets förste-striker. Kanske var mitt tips på 10-12 mål för argentinaren till och med lite lågt.

5. Mirko Vucinic (Juventus)
Bjudit på super-teknik och giftighet och har visat en hel del hittills men långt ifrån allt. Har en känsla att det snart kommer ännu mera från montenegrinen.

6. Matias Silvestre (Palermo)
Gett Palermo enorm styrka och skicklighet till backlinjen. En backtyp av Silvestres kaliber har de saknat länge. Att Palermo bara släppt in tre mål på de fyra sista matcherna är mycket hans förtjänst.

7. Luca Cigarini (Atalanta)
Smart nyförvärv. Att Cigarini har fina kvalitéer har de flesta vetat om. Problemet har varit att Napoli-kostymen varit för stor. Nu får han äntligen visa vilken duktig mittfältsregissör han är.

8. Arturo Vidal (Juventus)
Inte lyst hittills men gett mittfältet mycket dynamik och substans. Börjar redan bli svårpetad.

9. Thiago Ribeiro (Cagliari)
Jag varnade lite för honom innan säsongen men han har överträffat mina förväntningar. Kan vara den målskytt som Cagliari eftersökt.

10. Pablo Osvaldo (Roma)
Jag har varit väldigt kritisk till denna värvning för det dyra priset och för att han inte passar in som ytterforward. Jag är fortfarande inte övertygad och vill se vad han kan göra mot starkt motstånd men har man gjort tre mål på tre matcher måste jag ändå erkänna att han lyckats rätt bra hittills.

11. Cristobal Jorquera (Genoa)
En stor positiv överraskning. Kommer säkert inte hålla den här nivån länge till men att Genoa har hittat ett fynd känns redan uppenbart.

Lorenzo Medici

Obis avstängning och Zlatans förlorade glöd

Legat i feber. Kanske är det tristessen på grund av landslagsuppehållet som fått mig att krokna. Efter en dags tomrum ska jag nu långsamt öka farten på bloggen igen.

Efterspelet av Inters möte med Napoli är nu klart. Domare Gianluca Rocchi stängs av 2-3 matcher. Joel Obi och Claudio Ranieri missar en match samt böter till Ivan Cordoba, Diego Milito och Javier Zanetti. Att Rocchi får vila känns väl rimligt och även att de som förolämpat honom får sina straff. Men att Joel Obi ska straffas för en helt felaktig utvisning är för mig obegripligt.

Istället för att använda sunt förnuft och häva straffet måste man på nåt sätt “följa reglerna”. Man borde lära sig lite av England och Premier League där man hävde Evertons Jack Rodwells utvisning (den var också helt felaktig) i efterhand. För övrigt är Joel Obi en av Inters mest positiva överraskningar denna säsong. Hans energi och fart har varit härlig att se. En spelare att fortsätta att ha i startelvan.

Jag gjorde ett inslag om Zlatan Ibrahimovic i söndags och pratade om att när han lägger skorna på hyllan så kommer han att hyllas som han bör. Nu verkar det som att den tiden inte ligger alltför långt borta. I en intervju med Gazzetta dello Sport säger han att han inte har samma “grinta” som förr utan att allt går mer på rutin numera. Att han vill sluta på topp och inte som en gråhårig föredetting. Låter som 2-3 säsonger till på sin höjd. Det illavarslande för Milan är väl att han inte har samma glöd. Bygger inte Zlatan mycket av sitt spel på just glöd?

Pierpaolo Bisoli har fått sparken från Bologna. Först verkade det som att Davide Ballardini skulle bli den som tog över men nu verkar det istället som att det blir Stefano Pioli. Ett bättre val i mina ögon. Ballardini har inte direkt rosat marknaden med sina coola jackor och sin bistra uppsyn på sistone i Lazio och Genoa. Den mannen har typ tre ansiktsuttryck. Pioli däremot hamnade fel i Palermo men är en bra tränare och borde passa bra i en lite mindre klubb som Bologna.

Zdenek Zeman är fortfarande en av Italiens bästa tränare och förnämsta talang-förädlare. Pescara har tre spelare (Pinsoglio, Capuano och Insigne) med i Ciro Ferraras U-21 landslag. Talangerna finns, det är bara att låta dem spela. Synd bara att det straffar sig. Alla missar dagens match mot Sassuolo.

Lorenzo Medici

Pastor Conte har fått Juve att tro

Juventus är ett hungrigt lag. De käkade upp Milan igår. Hård press, massor med löpningar och snabba omställningar. Juventus spel är lite som Antonio Conte var som spelare. Massor av “grinta”. Just Conte måste tilldelas mycket av segern igår.Han har fått laget under sina vingar, fått dem att jobba hårt, tro på sig själva och spela som han vill. Dessutom är han taktiskt skicklig. Hans 4-1-4-1 gjorde att Juve vann mittfältskampen mot Milan utan att tappa kvalité framåt.

Juves mittfält utgår ifrån Andrea Pirlos magiska fötter och med Claudio Marchisio och Arturo Vidal som sköter löpandet (och massor av annat ska sägas). Framåt har man spetsat det med Mirko Vucinics överkursteknik och klass. Det som kanske inte funkade perfekt igår var väl yttrarna. Simone Pepe gjorde i och för sig ytterligare en gedigen insats men fortfarande är Milos Krasic en skugga av sig själv.

Tur att både Stephan Lichtsteiner och Giorgio Chiellini löpte sig blåa från sin ytterbackspositioner. Att sätta Chiellini på ytterbacken istället för Fabio Grosso var ett smart drag av Conte och det var nog inte sista gången vi såg honom i den positionen.

Conte vann verkligen matchen i matchen mot sin kollega Massimiliano Allegri. Milan-tränaren agerade ovanligt segt på bänken och gjorde ingenting för att förändra matchbilden. Alberto Aquilani och Stephan El Shaarawy satt fast på bänken fastän deras kreativitet kanske hade behövts. Att försöka förändra med Urby Emanuelson istället för Antonio Cassano kändes inte övertygande.

Även om Milans största problem heter skador så tycker jag ändå att matchen igår (och även innan dess) visar på att Milan har problem på mittfältet. Det går lite för långsamt och det finns för lite kreativitet.

Frågan är hur man mentalt tar sig vidare efter en sådan förlust igår där man knappt skapade en målchans och var så pass mycket sämre än sina motståndare. Kan man intala sig själva att man fortfarande har ett lag som kan ta sig långt (typ final) i Champions League och vinna en till scudetto? Måste man inte återvända till mercaton i januari trots allt?

Medan Juventus och Napoli känns som Italiens modernaste och fräschaste lag för tillfället får Milan gå till landslagsuppehåll med en del att fundera över.

Lorenzo Medici

Pazza Rocchi och Romas framsteg

Det var en fantastisk match ända tills domare Gianluca Rocchi förstörde allt. Det var länge sedan jag såg en så dålig domarinsats. Han delade ut ett gult kort på Joel Obi vid en situation som inte ens var frispark, dömde sedan straff fast förseelsen skedde utanför straffområdet (det var tveksamt om det ens skulle vara frispark) och visade dessutom ut den stackars nigerianen.

Det enda röda kortet han skulle kunna visat var på Julio Cesar som skällde på Rocchi tills han blev blå. Men det hade han bäddat för själv. Det märkliga är att Rocchi är en domare som sällan gör sådana här misstag. Därför är det inte konstigt att en del undrar om det fanns annat bakom denna domar-fars.

Fram tills Rocchi blev Pazza-Rocchi så såg Inter riktigt bra ut. Det är svårt att prata i termer som att Napoli ändå gjorde sig förtjänta att vinna men de gjorde det de skulle i andra halvlek. Marek Hamsik, Hugo Campagnaro, Gökhan Inler, Paolo Cannavaro och Cristian Maggio var alla fantastiska. Napoli kan ju inte hjälpa att Rocchi hjälpte dem.

Roma blir bättre och bättre. Visst, man kanske inte kan dra för stora slutsatser av en seger mot Atalanta på hemmaplan men faktum är att Roma utvecklas åt rätt håll. Om Bojan Krkic och Pablo Osvaldo fortsätter att strunta i mina farhågor och bevisa mig fel kan detta Roma bli riktigt vackert. Daniele De Rossi är bättre en någonsin i sin nya roll, Francesco Totti gjorde sin bästa match för säsongen igår och Miralem Pjanic visade stundtals vilken bra spelare han är. Romas kris känns i vilket fall redan som ett minne blott.

Lorenzo Medici

Grädden på BWin-tårtan

Toppmatch i Serie B (eller BWin som det heter) igår. Torino vann över Sampdoria. Det var en match som höll god Serie A klass. Det var två lag som inte har någonting i andra divisionen att göra. Varken sportsligt eller med tanke på vilka vackra klubbar de är. De är grädden på Bwin-tårtan. Jag vill ha tillbaka dem till högsta divisionen genast.

Sampdoria ägde den första halvleken och borde gjort två mål istället för ett. Istället gjorde Torino 1-1 på en av de få chanser de hade i första halvlek. I andra växte dock Turin-laget och spelade smartare än sin kollegor från Genua. Angelo Ogbonna var monumental i backlinjen. Killen håller inte bara Serie A-klass utan landslagsklass. Han måste med till EM nästa sommar.

Det blev en match där tränare Giampiero Ventura överlistade tränare Gianluca Atzori. Jag gillar egentligen Sampdoria-tränaren men jag har också alltid haft vissa tveksamheter till honom. Som att försvarsspelet inte riktigt stämmer. Jag hoppas att Atzori ändå är rätt man för dem. Men mest för att jag vill att de ska gå upp.

Tillsammans med Torino.

 

[youtubeplay id=”dtXWldwlfm0″ size=”large”]

 

Lorenzo Medici
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå