Är det ett genombrott vi ser?
Lorenzo Medici
Det är inte helt lätt att urskilja när det börjar eller när man kan säga att det är ett sådant. Ett genombrott. När är ett genombrott ett genombrott? Eller är det bara en spelare i flyt? Hur långt tid av topp-prestationer ska det gå innan man talar om ett genombrott?
Pablo Osvaldo lever just nu i något sorts mellanland mellan hysterisk form eller riktigt genombrott. Från bra till riktig toppspelare. Helt ärligt kunde jag inte riktigt se detta komma. Jag visste vad han kunde från tiden i Fiorentina och på senare tid i Espanyol men jag tyckte ändå Roma betalade för mycket för honom. Nu börjar han bevisa mig fel. Ordentligt dessutom. Super-mål i premiären, ett mål (otroligt snuggt) och en assist (otroligt snyggt det med) och nu igår två mål i landslaget mot Bulgarien.
Jag trodde Zeman skulle förvandla Lamela och Pjanic till världsspelare. Kanske är det istället Osvaldo han håller på att trasformera. Osvaldo har en rätt unik blanding mellan styrka och teknik. Han kan tappa kontrollen på en enkel passning och han kan inte dribbla något vidare men han när det kommer till avgörande situationer kan han blixtra till med nummer ur den högre skolan. Han är liksom på något lite märkligt sätt bättre bevandrad med överkursteknik än vanliga simpla tekniska nummer.
Osvaldo sprider energi. Åt alla håll. Han har fortfarande en tendens att skälla på domare lite för mycket vilket även Zeman påpekat. Men han har också positiv energi. Vid varje mål är han en av dem som jublar mest. Hans glädje är äkta. Han har en hunger och stort hjärta. Sådant spelar roll. Osvaldo befinner sig alltså någonstans mellan extrem toppform eller verkligt genombrott.
Jag undrar om inte det är det senare.
[youtubeplay id=”iQLu9MPNBX4″ size=”medium”]
Publicerad 2012-09-08 08:45