Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Anteckningar från en transfersommar

Det har hänt en hel del sedan jag förpassade bloggen in i viloläge i slutet av juni.

Serie A ser lite annorlunda ut sedan dess.

Juventus har ömsat skinn, De Laurentiis har bytt ut sitt spanska projekt till ett mer inhemskt med tränar-räven Sarri, Roma kör offensiv remake och Milano-lagen gör starka försök till återuppståndelse. Någonstans känns det rätt att börja mina anteckningar från en transfersommar med Milans och Inters mercato-bombardemang.

Milano-klubbarna har satt på sig spenderar-brallorna

Det är inte helt lätt att förstå var och hur pengarna plötsligt kan kastas ut ur Milano-lagens kassavalv, men vi kan konstatera att det gjorts.

Berlusconi har hittat en thailändare (Mr Bee) som av någon anledning ser ut att vara beredd att gå in med en massa pengar trots att han inte blir majoritetsägare och Erick Thohir pytsar ut stålar trots att man haft FFP:s skugga över sig.

Men kanske är det bäst att gräva ner den ekonomiska detektivbyrån i sanden, så vi istället bara kan glädjas åt att både Milan och Inter nu äntligen ser ut att få slagkraftiga lag som kan hota om en scudetto på allvar.

Milan har redan gjort om anfallet med att köpa in Carlos Bacca och Luiz Adriano och sålt Stephan El Shaarawy (sorgligt, men han hade aldrig fått en plats i Mihajlovics spelsystem).

Alessio Cerci och Jeremy Menez kan så sakteliga börja glömma sina minutrar på plan.

Men Milan vill ha mer. De vill ha tillbaka Zlatan och Sinisa vill ha sin unga favorit-mittback från Rom. Är Zlatan redan överens med Milan? Har han och Raiola redan gjort upp med Galliani? Eller kör Ibra ett år till i PSG för att sedan lämna för MLS?

Visst vill vi alla vara en fluga på Al-Khelaifis vägg, bryta oss in i Zlatans tankar eller se Raiolas skisser för framtiden. Vi vill veta vad som kommer hända med Ibra. Som Mihajlovic själv säger – med Zlatan är man ett scudetto-lag. Det är så det fungerar med Ibrahimovic.

Men man vinner ingen scudetto utan ett hyggligt försvar och det är därför Sinisa vill ha Alessio Romagnoli till varje pris.

Romagnoli och relativitetsteorin

Jag kan förstå att det finns många som tycker det är helt obegripligt hur en 20-årig mittback som ännu inte ens är ordinarie i Roma kan vara värd 25-30 miljoner euro.

Det är nämligen priset som Milan kan komma att behöva betala för Alessio Romagnoli.

Jag kan också förstå alla de som tycker att Roma borde tacka nej till de pengarna och behålla sin unga mittback.

Jag menar att Romagnoli visst kan vara värd 25-30 miljoner euro. Milan behöver en mittback både för nutiden och framtiden och Mihajlovic som har haft honom en hel säsong vet hur bra han är.

Priset på spelare har många orsaker. Ålder, kapacitet, potential är så klart självklara ingredienser i ett pris, men kostnaden beror även på hur mycket pengar som klubben vill köpa honom har.

Om Real Madrid har bestämt sig för att värva en spelare kommer priset vara högre för honom än om t ex Dortmund bestämt sig för att värva samma spelare.

Roma vet att Milan idag har råd att betala 25-30 miljoner euro.

Och om man som jag tror att Romagnoli kan vara Italiens näste storback och att han med stor sannolikhet blir den försvarsspelare som Milan behöver är det klart han är värd de pengarna. Riktigt bra mittbackar växer inte på träd idag, men är ack så viktiga.

Roma är inte alls i samma skrikande behov av mittbackar. De har sin mittbacks-gigant i Manolas och Castan är tillbaka. Men Romagnoli är fostrad i klubben och kan med tiden bli bättre än båda dem. Det är klart det är ett känsligt läge.

Men känslan är att Rudi Garcia inte ser samma sak som Mihajlovic, att han inte riktigt litar till en så pass ung spelare. Problemet är att Romagnoli inte kommer vilja vara bakom Yanga-Mbiwa i hierarkin speciellt länge till.

Och då Roma ser ut att kliva in hårt i sin remake av offensiven (vi kommer till det senare), kommer det behövas att pengar trillar in.

Jag tror att Romagnoli går till Milan till slut.

Värvningarna av Bertolacci, Bacca, Jose Mauri och Luiz Adriano är en riktigt bra början och nu gäller det för Milan att sätta pricken över i:et i slutet av mercaton.

Värvar man Zlatan och Romagnoli får de två spelare som verkligen gör skillnad och då kan vi verkligen börja snacka om en sovande gigant som vaknat på största allvar.

Mancini och det nya spännande, sprakande och ännu innehållslösa Inter

Apropå sovande giganter så gick Inter långsamt och la sig efter den fantastiska trippeln 2010. Benitez, Leonardo, Stramaccioni, Gasperini och Mazzarri blev alla en trist gäspning i den blåsvarta historien.

Nu vill Thohir väcka Inter till liv igen och bryta sig in i Champions Leagues kassako. Thohir tror och hoppas att Roberto Mancini är frälsaren som ska förvandla Inter till ett vinnande och välspelande lag.

Med hjälp av Ausilios trollformler på mercaton har man lyckats sätta ihop en högst beaktansvärd nyförvärvs-trojka.

Kondogbia blev visserligen dyr, men var en av marknadens mest eftertraktade spelare.  Man värvade Miranda och lyckades se till att betala för brassen över tre år. Med stort sett samma strategi trillade Jovetic in från Citys kompost.

Murillo var redan fixad sedan tidigare. Allt detta medan man ser ut att behålla Handanovic, Icardi och Kovacic? Smått fantastiskt.

Man har lyckats sprida ut kostnaderna över tre år, men måste nu också till varje pris kvalificera sig för Champions League till nästa år. Annars kommer bieffekterna bli hårda.

Inters rövartåg på mercaton ser dock ut att kräva minst ett offer, Xherdan Shaqiri. Något märkligt då han verkade vara handplockad av Roberto Mancini i vintras för att nu bara några månader senare vara helt ute i kylan.

Det är ju knappast så att Shaqiri gjort en Osvaldo.

Förmodligen har Mancini insett att Shaq inte passar in i det som han vill att laget ska åstadkomma. Kanske har det med schweizarens ibland irriterande skygglappar att göra.

Men det är mycket talang som man ger bort.

Inter har samlat ihop en väldigt spännande trupp som kan skjuta ut sig som en raket rakt upp Serie A-himlen. Men trots att det är fullspäckat med glamour och kreativitet vilar ändå en viss sensationalism över laget. Att det kanske saknas något.

Dels så tror jag att det är bristen på tydliga ledare som saknas, men jag ställer mig även frågan till om Mancini har planen klar för sig.

Det känns som om han samlar på sig spelare han gillar och hoppas att det ska ordna sig. Han fladdrar med spelsystem, provar spelare på olika positioner och har inte riktigt hittat rätt lösning.

Thohir och Ausilio har gjort sin del av jobbet, nu är det upp till Mancini att lyckas med sin del.

Romas offensiva remake – mot scudetton eller nya illusioner?

Roma har koncentrerat sig på att köra “restyling” av anfallet. Jag tycker det är rätt. Offensiven var ett problem under våren och var tvungen att ses över. Med fjolårets offensiva truppbesättning hade Roma aldrig kunna hota om en scudetto.

Nu sätter man sitt hopp till att Mohamed Salah och Edin Dzeko ska förvandla Roma till ett vassare och mer effektivt lag.

Fiorentina anser fortfarande att egyptiern står under kontrakt med klubben och kan sätta krokben för affären, men om det löser sig och Salah är lika bra som han var i Viola under våren, ger han Garcia behövlig fart och kreativitet.

Men det är främst Dzeko som flyttar nålen för Roma. Hans spelstil skulle ge laget en ny dimension till anfallet som man tidigare saknat. Dzekos styrka längst fram borde göra att man lättare kommer kunna flytta upp laget för längre anfall och man kommer kunna mata inlägg på ett helt annat sätt än tidigare.

Så fort Dzeko är klar måste Sabatini se till att banta ner den offensiva besättningen. Destro och Doumbia är två spelare man måste bli av med, men även någon av Ljajic eller Gervinho lär försvinna.

I övrigt har Roma jagat hundraelva ytterbackar under sommaren utan större lycka. Det måste fixas innan den sista augusti.

Roma har spännande saker på gång och kan ha ett scudetto-lag på gång. Eller är det bara nya illusioner som man säljer?

Juventus ömsar skinn – men förlusterna är tunga som regnade bly

Att Andrea Pirlo och Carlos Tevez lämnade Juventus var ofrånkomligt. De hade helt enkelt inte mer att ge. Men deras frånvaro kommer lämna stora hål bakom sig, inte minst “Apache” som varit lagets viktigaste offensiva spelare de senaste två åren.

Att man sålde Arturo Vidal till Bayern Munchen var inte lika givet, men ändå rätt enligt min mening. Det är en svår konst att sälja spelare vid rätt tidpunkt och inte bli för nostalgiska.

Vidals betydelse för Juventus de senaste åren har dock varit enorm. Utan honom är jag inte säker på att Contes Juventus hade vunnit den första scudetton. Hans energi och dynamik har varit helt avgörande för “den gamla damens” framgångar de senaste åren.

Men Vidal kommer inte bli bättre, vilket vi såg prov på under den gångna säsongen. Det här var sista chansen att få bra betalt för honom och man har spelare som kan ersätta honom (t ex Pereyra).

Men att försäljningen av Vidal sker samtidigt som Tevez och Pirlo lämnar gör att Juventus nu måste klara sig utan tre spelare som betytt väldigt mycket när det gäller kvalité, ledarskap och pondus.

Juventus ömsar verkligen skinn.

Dybala är ett mycket bra nyförvärv, men kommer behöva lite tid och Mandzukic är en uppgradering gentemot Llorente, men är samtidigt ingen Tevez.

Juventus försök att ge Allegri den “trequartista” han så gärna vill ha, har än så länge inte nått någon framgång.

Oscar, Isco, Götze och Draxler är inga lätta spelare att värva.

Jag gillar idén med Draxler, men är inte så säker på att det är rätt spelare i praktiken. Den unge tysken har en sanslös potential, men har samtidigt inte visat mycket av den hittills. Visserligen till viss del på grund av skador, men han är också ett relativt osäkert kort.

Jag hade hellre valt Götze alla dagar i veckan.

Nu håller tiden på att rinna ut vilket gör att man kan komma att landa på t ex Franco Vazquez, vilket givetvis inte skulle vara lika sexigt.

Skadan på Khedira tvingar även Juventus att leta en ersättare på kort tid. Gundogan och Mascherano skulle naturligtvis vara två bra ersättare, men kan bli svåra att köpa loss.

Mycket av ansvaret kommer därför hamna på Morata, Marchisio och Pogba. De måste alla prestera på topp för att Juventus ska kunna hålla samma nivå som tidigare år.

Sarri lär förändra Napoli – men tillräckligt och i rätt lagdel?

Benitez-eran är begravd och nu hoppas Napoli att italienske tränaren Maurizio Sarri ska få ordning på försvaret och ge laget en ny dimension.

Arvet av den spanske tränarens trupp har inneburit att lagdelarna vägt ojämnt för Sarri. Den italienska tränaren vill spela med Insigne strax bakom två anfallare vilket gör att t ex Gabbiadini hamnat i kylan. Man har för många bra offensiva spelare och för få bra defensiva spelare i truppen.

Allan är ett bra nyförvärv på mitten, men att Chiriches (Sarri visste dessutom knappt vem han var)  skulle förändra försvarsspelet speciellt mycket är jag inte så säker på. Att Napoli fortfarande verkar leta försvarare tyder på att man inte är nöjda med den lagdelen.

Sarri har även fått ta med sig två av “sina” spelare i Hysaj och Valdifiori. Fördelen med det är att de kan Sarris spelsystem väldigt väl, men frågan är om de är tillräckligt bra. Jag är skeptisk.

Under sommaren har Napolis offensiv sett spännande ut med Mertens och Insignes pigga ben, men samtidigt har försvarsspelet fortsatt sett svajigt ut.

Och det är ju den lagdelen som Sarri måste få ordning på om det ska kunna bli bättre än under Benitez.

Fiorentina post Montella – vandrar Sousas och ungdomens väg 

Fiorentina har haft en tuff sommar. Först stack Montella och sedan satte Salah kniven i det purpurfärgade hjärtat med att inte vilja förlänga med klubben.

Ett svek som tog hårt.

Fiorentina menar fortfarande att egyptiern står under kontrakt med dem och följetongen är ännu inte avklarad i skrivande stund.

Men det finns i ljus i mörkret. Nye tränaren Paulo Sousa har en tydlighet i vad han vill göra (många lag kommer får problem med Fiorentinas höga press) och har man bara tålamod med portugisen tror jag han kan föra klubben in i bättre tider.

Dessutom har man spännande unga spelare i Bernardeschi och Babacar som står redo att ta Fiorentina in i ny era. Sedan kan vi alltid hoppas att Giuseppe Rossi äntligen får vara skadefri.

Astori och Suarez är kanske inga fantastiska nyförvärv, men lär bli nyttiga och förmodligen är Fiorentina ännu inte klara med sin mercato.

Status quo-Lazio in i hetluften med det man tror på.

Lazio litar till den trupp som tog dem till en tredjeplats ifjol och har inte förstärkt nämnvärt.

Man lyckades sno åt sig Sergej Milinkovic-Savic framför näsan på Fiorentina och även om det är en intressant talang är risken stor att man överbetalade för serben. Mittfältaren är lite av en ny Kuzmanovic, där förhoppningen är att han är lite kvickare och lite mer teknisk än den förre Inter-spelaren.

Ajax-talangen Ricardo Kishna är en spännande lirare, men knappast någon startspelare.

Lazios fortsatta mercato kommer avgöras efter Champions League-kvalet. Kvalificerar man sig för gruppspelet kan man komma att värva en, två  spelare innan fönstret stänger, men om man missar i kvalet finns det risk att man säljer någon av Biglia eller Felipe Anderson.

Truppen som man har nu lär inte riktigt räcka för att dubblera ligaspel med C.L.

***
Torino har gjort en smart mercato. Man säljer sina stjärnor dyrt och köper smart. Man har fyllt på skickligt med Baselli, Zappacosta och Acquah som jag tror kommer visa sig vara bra köp.

Jag räknar även med att man säljer Bruno Peres och köper en hygglig anfallare innan fönstret stänger.

***

Palermo har tagit upp kampen med Torino som främsta svensklag i Serie A. Hiljemark har gjort Quaison sällskap och jag tror på succé för den 23-årige mittfältaren.

Intressant är också att Quaison sett mycket bra ut på försäsongen.

****

Skicklige sportdirektören Sean Sogliano har gjort ett jättejobb med Carpi under sommaren och lockat till sig dugliga spelare trots att klubben inte har några resurser eller en egen hemmaplan.

Problemet är att värvar-karusellen inte riktigt rimmat jämnt med tränare Castoris ideologi då han vill satsa på den struktur han byggt upp laget med och med de spelare som tog upp dem till Serie A.

Det brukar ofta betyda att tränaren får sparken förr eller senare.

***
Sampdoria är en enda stora röra. Jag har aldrig tyckt att Walter Zenga är någon större tränare och efter förnedrande 0-4 mot Vojvodina i Europa League-kvalet framstår han som ännu sämre än vad han kanske är. Ikväll krävs det nog en mirakel-vändning för att han ska få vara kvar som tränare när säsongen startar.

Luigi Delneri lurar i vassen för att ta över och Antonio Cassano lär följa med. Sampdoria hade annars gjort en intressant mercato med Barreto och Fernando som fina nyförvärv.

Men det hade ju varit bra med en lugnare och tryggare start på säsongen.

***
Genoas president Preziosi har hållit sin goda vana och bytt ut många spelare och litar till att Gasperinis förmåga att få ordning på saker och ting återigen ska falla väl ut.

Lazovic och Pandev kan säkert bidra med den del gott, men att sätta sitt hopp till Pavoletti som striker är mycket långsökt. Jag tror att hans fina vår var mer ett undantag.

***
Att sälja Benaoulane för ca 8 miljoner euro är ju en lyckoträff. Men om man inte använder pengarna till vettiga nyförvärv är det inte mycket värt.

Att tappa Baselli och Zappacosta till Torino är ett tecken på viss resignation. Atalanta har alltid en och annan egen produkt att plocka fram, men det lär krävas mer än så för att man någonsin ska kunna hota om en Europa plats.

***
Att Chievo lyckades värva M´Poku är ett bra bevis på varför man ständigt lyckas hålla sig kvar i Serie A.

***
Av någon anledning så tror jag på pensionärs-paret Toni-Pazzini i Hellas.

***

Kommer Filip Helanders skägg bli kult-förklarat bland Verona-supportrarna?

***
Duvan Zapata bör kunna göra en 10-12 mål i Udinese. Räknar även med att någon av Bruno Fernandes och Rodrigo Aguirre får ett litet genombrott.

Dessutom borde Panagiotis Kone rycka upp sig.

***
Sassuolo gör smarta grejer i smyg. Försvaret skulle visserligen behöva förstärkas en aning, men Di Francescos “anfall är bästa försvar” har fungerat som ett rätt bra recept för att hänga kvar.

Simone Zaza har dragit till Juventus, men man har behållit Domenico Berardi ytterligare en säsong och värvat bra i Duncan. Dessutom verkar Cesenas vasse anfallare Defrel vara på gång.

***
Sarri byggde upp något fint i Empoli, men har nu försvunnit till sydligare breddgrader. Dessutom är inte Rugani, Valdifiori och Hysaj kvar.

Sådant brukar bli tufft andra året.

Saponara känns nu lite ensam i Giampaolo-land.

***
Bologna och sportdirektör Corvino har jagat spelare febrilt under sommaren utan större lycka. Quintero och Duncan förblev drömmar och med Brienza och Crisetig som främsta nyförvärv finns det mycket kvar att göra.

Får se hur mycket den gode Pantaleo hinner med. Lyckas han t ex med Destro och Diamanti är mycket vunnet.

***
Det ska bli roligt att se Verde och Longo få mer speltid i Frosinone.

***
Har jag missat något? När blev Nikola Maksimovic värd 18 miljoner euro? När blev Faouzi Ghoulam så bra att han är aktuell för Real Madrid och Chelsea?

Du galna, underbara transfersommar.

Publicerad 2015-08-06 kl 08:37
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons