Näst sista söndagen i maj

Milano lagen vann, men går en osäker framtid till mötes

Båda Milano-lagen vann i lördags. Inter säkrade sin Europa League-plats och Milan gav de själva en fortsatt chans att göra detsamma.

Förutom tre poäng fanns det inte så mycket att rapportera från San Siro. Icardi gjorde mål och blev skadad, Perisic var bäst på plan och Empoli var inte så mycket sämre.

Det intressanta är framtiden. Roberto Mancini babblade om den bästa placeringen på fem år efter matchen och även om det förvisso är sant så är det också sant att Mancini fick allt han pekade på och att Inter gjorde en rejäl ekonomisk satsning för att nå C.L. Han gör sitt bästa för att skydda sig själv och sopa misstagen under mattan.

Nu får vi se hur Thohir löser sommaren. Hittar han partners som kan gå in med pengar? Eller tvingas han sälja någon av de bästa spelarna? Den uteblivna C.L.platsen lär få konsekvenser.

Det lär också bli intressant att följa efterdyningarna av Mancinis plottrande av startelvan. Jovetic har redan luftat sitt missnöje över det tidigare bänkandet och det är inte otänkbart att fler kommer gnälla när säsongen är avslutad.

Men Mancini kanske kan få elva nya nöjda spelare till sommaren?

Bologna såg pigga ut i ungefär tolv minuter. Sedan drog Diawara på sig en onödig utvisning och så var den matchen körd. Med en man mer i nästan en hel match kunde inte ens detta Milan misslyckas.

Det finns dock inget som tyder på att Brocchi kommer få vara kvar till nästa säsong och det enda intressanta är om Berlusconi säljer klubben eller inte. Medan det ryktas om kinesiska köpare, dribblar han vidare om att han helst vill att klubben hamnar i italienskt ägo (han har svårt att släppa taget helt enkelt).

Frågan är hur länge han tänker dra ut på det?

Napoli på väg mot direktplats
Napoli gjorde det som de är så bra på. Ta tag i matcherna från start och satsa framåt. Hamsik dansade omkring och hittade först in till Pipitas 33:e mål för säsongen och sedan in till Callejon för 0-2. Torinos reducering i den andra halvleken gav matchen lite spänning, men den ljusblå segern bärgades utan större problem.

Nu när de passerat Toro-hindret är det bara en seger mot redan avsågade Frosinone som står i vägen för en andraplats. En placering de enligt mig förtjänat. De har spelat en positiv fotboll och varit hyfsat jämna hela säsongen. Trots Romas fina Spalletti-spurt tycker jag Napoli varit det bästa laget efter Juventus.

Det är också en andraplats man inte ska underskatta. Vi vet vad ett kval till Champions League betyder. En försäsong som stökas till, en mercato man inte kan sätta förrän man vet om man är vidare eller ej och åker man ut i kvalet kan de få negativa effekter på resten av säsongen. Allt detta har vi sett många gånger tidigare.

Andraplatsen innebär däremot ett lugn, en positiv atmosfär och säkrade pengar. Napoli är mycket nära allt det där.

En söndag som log Palermo i ansiktet
Medan Mbakogu missade straffar mot Lazio tog Palermo en helt nödvändig poäng borta mot Fiorentina. Nu har “Rosanero” allt i sina egna händer. Seger mot redan nedflyttningsklara Hellas Verona i den sista omgången skulle betyda nytt kontrakt.

Det skulle naturligtvis vara en enorm lättnad för Zamparini och klubben. Någonstans vill jag se Palermo få en ny chans i Serie A.

Helst utan Zamparini och det kaos han när som helst kan blåsa igång.

Teorin om Spallettis plan att få igång Totti
Roma hade inga problem med Chievo. Nainggolan och Rudiger fixade 2-0 och sedan hoppade Totti in i sin 600:e match och passade fram till Pjanics 3-0-mål.

Jag börjar undra om inte Spalletti planerat detta. Att han visste exakt vad som behövdes för att sätta fart på “Er pupone” Kanske landade han i Rom och såg en legend som slagit sig till ro en aning och klurade ut ett sätt få igång honom.

Att bänka och hamna i dispyt med honom kanske var det bästa som kunde hända. För faktum är att Totti sett rätt underbar ut de senaste veckorna. Vi ska inte glömma bort att Spalletti ändå känner Totti bättre en de flesta andra.

Genoa sopade hem derbyt
Jag är barnsligt förtjust i Genua-derbyt. Det är en av de matcherna som påminner mig om varför jag fortfarande älskar Serie A. Det är något speciellt när Genoa och Sampdoria drabbar samman.

Igår blev handlade Derby Della Lanterna nästan bara om Genoa. De var bättre i det mesta och att smacka dit sina värsta rivaler med 3-0 var en fin avslutningspresent till supportrarna. Suso har förvandlats till en väldigt bra spelare, Laxalt har varit pålitlig hela säsongen, Pavoletti är en late-bloomer med fin målkänsla, Ansaldi kan gå till en större klubb i sommar och Rincon gör sitt yttersta att kopiera det bästa av Gattuso. Jag tycker nog Gasperini nästan alltid får ut det mesta av sitt lag och att han förtjänar att få vara kvar till nästa säsong.

Sampdoria och Montella kliver däremot in i sommaren med många frågetecken. Tränarskiftet föll inte alls så väl ut som man hade hoppats. Laget har ofta sett lite för fega ut i offensiven och förvirrade ut i defensiven. Om det äktenskapet fortsätter till nästa säsong återstår att se.

Vackra avsked
Gianpaolo Bellini gjorde sin sista match efter arton år i klubben med att få göra mål på straff, Luca Toni tog adjö hemma på Bentegodi med att göra mål via en Panenka-straff, Manuel Pasqual tog farväl av Artemio Franchi och Frosinone-supportrarna hyllade sitt lag trots att man åkte ur Serie A.

Ibland är fotbollen vacker.

Skador som skadar
Skadorna på Claudio Marchisio och Marco Verratti innebär nu att Italien nu kan komma att ställa upp med ett mittfält bestående i någon form av dessa spelare: Motta, De Rossi, Parolo, Soriano, Montolivo eller Pirlo….

Hamrén borde jubla inombords.