POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Midos saxkastande och Paddy Kennys ögonbryn

Idag har jag inte fastnat för en nyhet eller incident som ska inleda den här bloggen så istället tänkte jag bjuda på en potpurri av smånyheter, tankar och kommentarer från England samt något varje blogg bör innehålla: en anekdot om Sheffield Uniteds målvakt Paddy Kenny.

**********

Ibland undrar jag varför fotbollsspelare alltid är så tråkiga när de intervjuas. Men så händer det att någon öppnar munnen och säger något så dumt att man förstår att de andra väljer att antingen tiga eller säga saker som "obviously we are disappointed to have lost 3-0 today but we have to bounce back, learn from our mistakes and look forward…"

I veckan var det Jonathan Woodgate som uttalade sig om huspriserna i London. De var för höga, tyckte försvararen som tjänar åtminstone 650 000 kronor i veckan… I veckan!

"We need to find a place to live. We’ve seen apartments, we’ve seen houses and all the prices and it’s a lot more expensive down here than it is up north. I think you could buy 10 penthouses up north for the price of something down here. House prices are a joke, they are. It’s unbelievable."

Vad är han ute efter? Sympati? Men herregud. Huspriserna här i London är sjuka men då tänker jag mer på sjuksköterskor och lärare och andra underbetalda Londonbor som aldrig kommer att ha råd att köpa ett hus i huvudstaden – inte på en snorrik fotbollsspelare.

**********

Har noterat att flera Tottenham-supportrar (eller kan det möjligtvis vara en bitter person som använder sig av flera olika signaturer?) inte kan släppa att jag skrev att Tottenham-ledningen med Daniel Levy i spetsen hade drabbats av storhetsvansinne när de sparkade Martin Jol.

Jag hävdar fortfarande att Spurs uppträdde otroligt oprofessionellt när de gick bakom Jols rygg och pratade med Juande Ramos. Om man inte trodde på Jol skulle man ha agerat under sommaren – inte några veckor in på säsongen. På det sättet har man i stort sett slängt bort en hel Premier League säsong.

Visst, nu har man vunnit Ligacupen, men det gjorde man 1999 också. Och vad hände efter det? Inte mycket.

Framtiden får utvisa om Tottenham kan slå sig in bland Champions League platserna inom de närmaste åren. De har en chans men det finns inga garantier.

Jag har absolut inget emot Spurs – och med en fru som är uppväxt i norra London och som rånade spargrisen för att få tag på en biljett till Ligacupfinalen så är väl det tur. Annars hade jag nog blivit utkastad.

Att Juande Ramos är en fantastisk tränare har jag tyckte länge och skrev även det i min blogg dagen efter Tottenham fick honom att skriva på.

**********

Paddy Kennys misstag i FA Cupen mot Middlesbrough påminde mig om en incident under 2006-07 säsongen.

Så här skrev jag då:

Nyligen fick Sheffield Uniteds målvakt Paddy Kenny reda på att hans fru hade varit otrogen med en av hans polare. Det hela ledde till ett slagsmål på en restaurang i Halifax mellan de två "kompisarna".

Det slutade med att polaren bet av Kennys ena ögonbryn! Man häpnar. Och även om Kenny gjorde en ok insats mot United förra helgen så var hans tränare Neil Warnock inte helt nöjd.

-Han får ju skylla sig själv. Det är alltid de dumma spelarna som skapar problem för sig själva. Och på det där sättet lär han ju inte få tillbaka sin hjärna, sa en arg Warnock.

**********

Afonso Alves var riktigt bra mot Sheffield United. Utan tvekan hans bästa insats här i England så här långt. Och på Match of the Day var både Alan Hansen och Alan Shearer mycket imponerade.

Nu bör han få spela från start mot Reading i helgen.

**********

Apropå Middlesbrough. Stämmer det – som jag läste någon gång – att Mido en gång kastade en sax i ansiktet på Zlatan Ibrahimovic i omklädningsrummet när de spelade tillsammans i Ajax?

Någon därute som vet, eller tror sig veta?

**********

Och hur kunde jag missa den här incidenten. Jag måste ha varit på semester då. Det här är Reading-försvararen Andre Bikeys attack på en sjulvårdare – som behandlade hans lagkamrat under de Afrikanska Mästerskapen.

Jag menar, snacka om att det slog slint. Och sedan verkar han förvånad att han blir utvisad. Kolla in det
.

Undrar vad Afonso Alves gör om Bikey försöker på sig något liknande på lördag..

**********

Skönt att se att Manchester Uniteds dubbelmoral är lika imponerande som alltid. Alex Ferguson och co verkade mycket upprörda i början av säsongen när Real Madrid pratade om att köpa Cristiano Ronaldo men ändå så har Ferguson sagt flera gånger under de senaste veckorna att han vill köpa Karim Benzema från Champions League motståndarna Lyon…

Inte undra på att Jean-Michael Aulas är upprörd. Kan Lyon skrälla på Old Trafford? Jag tror inte det, trots att försvararen Cris kanske kan vara tillbaka.

**********

Jamie Carragher i bråk igen. Liverpool-försvararen arresterades i veckan efter ett bråk med en medtrafikant. Han verkar ha lite kort stubin ibland, 30-åringen.

Andra Carragher rubriker:

2008: Hoppar upp på läktaren på Kenilworth Road för att fightas med Luton-fans som kastat saker på honom under nedvärmningen.

2002: Plockar upp ett mynt som har kastats in på planen på Highbury och sular tillbaka den in bland publiken.

1998: Inget med kort stubin att göra men jag kan inte låta bli…

Det här är från en artikel jag skrev för Offside inför VM 2006:

För att förstå hur mycket festen hade spårat ur så kan man reflektera över det faktum att det var Paul Ince som försökte få Liverpool-spelarna att lugna ner sig.

Lagkaptenen och en av anförarna av Liverpools Spice Boys var tvungen att springa upp på scenen och dra bort Jamie Carragher innan han tappade den strippa han hade lyft upp och slängt över axeln.

Carragher var 20 år gammal. Han var också naken. Tidigare hade en strippa slickat grädde från hans bleka, brittiska lekamen. Det var ingen vacker syn, men troligen inget ovanligt när det kom till fotbollslagens julfester på den tiden.

Problemet var bara att en fotograf från News of the World var där och tidningen publicerade glatt bilderna på hur den överförfriskade Carragher hade slängt av sig sin dräkt (han kom som Ringaren av Notre Dame) och gått omkring naken.

-Spelarna uppträdde som djur, sa strippan Liz Traill till tidningen.

**********

Robin van Persie säger i dagens tidningar att han hoppas göra comeback mot Milan borta nästa vecka. Det kan betyda mycket för the Gunners.

Men kom ihåg att ett engelskt lag aldrig har vunnit på San Siro mot Milan…

**********

Spurs ytterback Allan Hutton berättar idag i the Guardian att han bröt benet för tre år sedan när han spelade för Rangers och undrade om hans karriär var över.

Men nu är han tillbaka – bättre än någonsin – och han hoppas att Eduardo da Silva kan komma tillbaka till toppfotbollen så snart som möjligt.

**********

Läser att Ian Holloway kan få sparken om Leicester förlorar mot Cardiff på lördag och Preston hemma på tisdag.

But surely not? Kom igen nu Leicester.

Tur att Lee Hendrie har lånats in. Har alltid gillat honom som spelare.

**********

Helgens matcher med topplagen i Premier League:

Arsenal-Aston Villa
Fulham-Manchester United
West Ham-Chelsea

Kan inte tänka mig att Arsenal eller United tappar poäng. Chelsea däremot… ja, kanske.

Ska bli en kul helg hur som helst.

Vi hörs på måndag.

Marcus Christenson

Riktigt pinsamt Chelsea!

Ibland är det väldigt, väldigt svårt att tycka om Chelsea.

Jag imponeras ofta av lagets effektivitet och Didier Drogba, Frank Lampard och Joe Cole är fantastiska fotbollsspelare. Men ibland gör klubben saker som bara gör mig så trött, så trött.

Och den här incidenten är så löjlig och så pinsam att jag inte ens hittar rätt adjektiv att beskriva den. Det känns inte riktigt som om "patestiskt" räcker till.

Det visar sig att klubben begärde att sex rader om Jose Mourinhos två Ligacupenvinster för Chelsea skulle raderas ur matchprogrammet för Ligacupfinalen mot Spurs.

Hur småaktig kan en klubb bli? Chelsea vann klubbens första ligatitel på 50 år under Mourinho. De vann FA Cupen och de vann Ligacupen tack vare portugisen.

Men nu verkar det alltså som om klubben försöker låtsas som om Mourinho aldrig tränade laget. Som om han inte ens existerar.

Idiotiskt. Journalisten som hade skrivit artikeln blev – naturligtvis – rasande och ville inte ha sitt namn på den. Helt rätt. Vill Chelsea försöka skriva om sin historia får de göra det själva.

**********

På tal om pinsamma saker. Jag tog inte upp det i måndagens blogg då allt handlade om Eduardo, men vad f-n höll William Gallas på med efter 2-2 matchen mot Birmingham?

Han sparkade reklamskyltar, såg ut som om han ville gråta och satt sedan ensam kvar på planen i en förvånansvärt omogen protest.

Jag vet inte om han protesterade mot domaren, mot sin vänsterback Gael Clichy eller mot alla orättvisor världen över. Hur som helst, så uppträder man inte som lagkapten.

Man kanske kan uppträda på det sättet om man är en 11-åring varsleksaksbrandbil har just gått sönder men inte om man är en 30-årig landslagsman och kapten för en av europas största klubbar.

Vad skickar det för signaler till resten av spelarna i Arsenal. Att man kan uppträda precis hur som helst?

**********

Jag tänkte på en sak häromdagen med tanke på all kritik mot Rafael Benitez och hans roterande: när spelade Sir Alex Ferguson senast med samma lag två matcher irad?

Jag tycker alltid att han har en ny mittfälts- eller anfallskonstellation.

Men det är klart: är man med i toppen av ligan så kanske det inte spelar någon roll.

**********

Så vad tycker egentligen engelsmännen om vår världsstjärna Zlatan Ibrahimovic?

Så här skrev populäre Des Kelly in sin krönika i the Daily Mail i veckan:

In the past, I have argued that Brazil full back Roberto Carlos was the most over-rated player in the world, having earned millions from sending just about every free-kick he had ever taken into low Earth orbit, ever since his famous banana kick against France in 1997.

We have now found an heir to that unwanted accolade. Zlatan Ibrahimovic is supposed to be one of Europe’s deadliest strikers. He is even said to be the most highly-paid player in the game with a contract worth £8million a season, or £150,000 a week.

Yet, every time I see him turn out for Sweden or Inter Milan, he plays like a drain. Is there any player out there whose performance is at such odds with his billing?

Ouch.

**********

Comebacker för Daniel Agger och Gary Neville i en reservlagsmatch igår. Goda nyheter för Liverpool och Manchester United även om det känns som om Liverpool är i större behov av lagets skadade back än United.

**********

Omspel i FA Cupen ikväll: Middlesbrough mot Sheffield United. Jag älskar fotboll men jag undrar om jag trots allt inte gör något annat ikväll.

**********

Såg på en av kommentarerna efter min Championship-blogg att en läsare ifrågasatte översättningen av "pull" till hångla.

Så här följer – alldeles gratis – en liten språklektion som kan vara användbar om man råkar gå i klinch med någon engelsman eller engelska och ska berätta för lokalpubs-stamgästerna vad som egentligen hände

(ok, jag inser nu att det här är ganska utsvävat men jag kör vidare ändå…)

Pull – To pull betyder oftast att man har hånglat med någon under en kväll ute. Det kan också leda till aktivitet mellan lakanen men om någon säger "I pulled last night" så betyder det nio av tio gånger att personen ifråga har hånglat med någon.

Snog – klassiskt hångel.

Kiss – en vacker kyss.

French kiss – en kanske inte lika vacker kyss men definitivt med mycket tunga.

Peck – en liten, snabb puss (ofta på kinden).

Smooch – att kyssa någon, speciellt medan man dansar (som till exempel en tryckare med Foreigners I Want To Know What Love Is i bakgrunden).

Canoodle – en av mina favoriter. Används ofta när man ska beskriva kyssar OCH händer som vandrar över diverse kroppsdelar.

**********

Läste ni att John Terry och assisterande tränaren Henk ten Cate rök ihop på en träning förra veckan? Hur som helst, Terry är en riktig tuffing men jag undrar om jag inte skulle lägga 10 pund på Ten Cate om de två möttes i ringen.

Han verkar vara lite smågalen den där Ten Cate. En "loose cannon" som de skulle säga här i England. Jag kommer ihåg att vi på the Guardian skrev en artikel om honom när han kom till Chelsea. Den kan ni läsa
.

**********

Jeremie Aliadiere fick till slut fyra matchers avstängning för sin klapp på Javier Mascheranos kind. Störtlöjligt. Det enda det engelska fotbollförbundet lyckas med i det här fallet är att se till att hela England skrattar åt deras idioti (alla som inte håller på Middlesbrough i varje fall).

Marcus Christenson

Vad f-n gjorde Anelka på kanten?

Inget snack som saken: Tottenham förtjänade att vinna ligacupfinalen mot Chelsea. Visst, Jonathan Woodgates vinstmål i förlängningen var turligt men Tottenham var bättre än Chelsea.

Juande Ramos har gjort ett fantastiskt jobb på några månader i norra London och om Woodgate och Ledley King får vara friska så ser det enormt ljust ut för Spurs inför nästa säsong.

Och man kan ju fortfarande vinna Uefa Cupen den här säsongen…

**********

Men var det Juande Ramos som vann matchen – eller var det Avram Grant som förlorade den? Nicolas Anelka som yttermittfältare?

Jag menar… Grant har gjort ett suveränt jobb som Chelsea-tränare hittills men hur i hela friden kan man peta Joe Cole, som har varit suverän den senaste tiden, och spela fransmannen på en kant? Jag fattar det inte.

Var Grant orolig att Anelka inte skulle kunna ta en petning? I så fall ligger israelen riktigt risigt till.

Men det kanske märkligaste med den taktiska bataljen mellan Ramos och Grant var väl att det tog Grant 98 minuter att byta in Cole trots att han måste ha sett från början att hans taktik inte fungerade.

**********


såg det ut när Tottenham senast vann något, 1999. Ljudkvaliteten är bedrövlig men det är alltid roligt att se en grinig Robbie Savage…

Laguppställningen i Ligacupfinalen mot Leicester 1999?

Walker, Carr, Campbell, Vega, Edinburgh (sent off 63), Anderton, Freund, Nielsen, Ginola (Sinton , 89), Ferdinand, Iversen

Avbytare: Armstrong, Dominguez, Young, Baardsen.

Några riktiga klassiker. Mina favoriter: Steffen Freund, Ginola och Jose Dominguez. Alla bra på sina sätt.

**********

Före gårdagens match hade Tottenham vunnit två av de 42 senaste matcherna mot Chelsea…

**********

Didier Drogba gjorde ett fantastiskt mål och är en fantastisk fotbollsspelare. Men varför måste han filma och överdriva så mycket?

Det blir ju bara pinsamt. Han är ju stor som ett hus. Stå på benen, mannen.

**********

Grant och vissa spelare skyllde på domaren efter matchen. So what’s new när det gäller Chelsea? Det verkar alltid vara domarens fel när de förlorar.

Men skönt att se assisterande tränaren Henk ten Cate försöka mota bort spelarna från domaren efter matchen.

**********

Såg på kommentarerna efter Championship-bloggen att den var uppskattad och lovar att återkomma med mer (speciellt om Wolves, Palace och Sheffield Wednesday (sorry, Sergej Odström)).

Och till signaturen "Strömmen" kan jag bara säga: Liverpool är en fantastisk stad med, som han säger, några av de vänligaste människorna i England. Det kanske jag skulle ha skrivit också.

Min poäng med bloggen var dock att staden verkar ha slarvat bort en hel del av de EU-pengar man fick som kulturhuvudstad utan att göra något åt de värsta problemen. Och det är en riktig skandal.

**********

Egentligen skulle jag vilja skriva en hel del om lördagens matcher (Torres hat-trick, Uniteds show, Larssons insats mot Arsenal, Fulhams enorma otur osv) men så fort jag tänker på vad som hände i lördags så kommer en bild av Eduardos brutala skada upp i huvudet.

För er som inte såg det eller har läst om det så satte Birminghams back och lagkapten Martin Taylor dobbarna rakt över brassens smalben – som gick av helt och hållet.

Under matchen såg man inte riktigt hur illa det var – tidingarna här i England visade dock allt på söndagen – men det räckte att titta på Cesc Fabregas och Alexander Hlebs vita ansikten för att förstå hur illa det var. De såg ut som om de var på väg bryta ihop efter att ha sett vad som hände Eduardo. Deras ansikten var kritvita.

The BBC visade inte ens allt om skadan på Match of the Day eftersom "it was too disturbing".

Och jag kan förstå att Arsene Wenger var rasande efter matchen och ville att Taylor skulle stängas av på livstid. Fransmannen tog tillbaka sina kommentarer senare på lördagskvällen men just efter matchen så var det svårt att kontrollera känslorna.

Det handlade inte längre om tappade poäng och röda kort – det handlade om en person, en människa, vars karriär kan vara över om det vill sig riktigt illa.

**********

Så här sa Wenger: -I think this guy (Taylor] should never play football again. What is he doing on the football pitch? I feel that goes around with the idea for a long time that, to stop Arsenal, you have to kick Arsenal. I knew that was coming for a long time now.

-If football is going to be like this we might as well stop. They say that Taylor is not like that but you only need to kill one person one time and that is enough.

Sa Birminghams tränare Alex McLeish till sina spelare att gå ut och "skrämma" Arsenal-spelarna med några tuffa tacklingar i början av matchen? Hur mår han i så fall idag? Och hur mår Martin Taylor?

**********

Senare på lördagen släppte Arsenal ett nytt statement från Wenger: -It was a highly emotional afternoon and we were all shocked by the injury to Eduardo. On reflection, I feel that my comments about Martin Taylor were excessive. I said what I did immediately after the game, in the heat of the moment.

Bra sagt: det såg inte ut som om Taylor tacklade Eduardo så brutalt med flit. Han hängde helt enkelt inte med. Det var en otroligt ful tackling men jag tror inte det var medvetet.

**********

Blir också riktigt uppretad när jag tänker på hur den engelska pressen uppträde efter Aldo Duscher bröt ett ben i foten på David Beckham före VM 2002.

För även om allt idag handlar om Eduardos hälsa så har Kroatien också tappat kanske sin bästa spelare inför EM-slutspelet.

Men engelsmännen skulle inte tolerara om den kroatiska pressen kom sättandes och gjorde Taylors liv till ett helvete.

De engelska tabloiderna jagade Duscher i flera veckor och gjorde honom till nationens fiende nummer ett den våren. Snacka om dubbelmoral.

**********

Taylor har redan varit och hälsat på Eduardo på sjukhuset och Eduardo säger idag att han kommer att ge allt han har för att komma tillbaka till fotbollen på elitnivå. Det är bara att hålla tummarna.

**********

Och även om jag inte på något sätt vill verka olycksbådande så tar jag med
till en intervju med David Busst, Coventry-spelaren som råkade ut för den mest horribla skada jag någonsin sett på en fotbollsplan 1996. Kommer ni ihåg den? Mot Manchester United.

Busst var tvungen att lägga av med fotbollen men vad jag förstår så var hans skada ännu allvarligare än Eduardos.

Jag tar med länken eftersom den erbjuder en liten insyn i de tankar som troligen går igenom Eduardos huvud just nu.

**********

Till slut: Något är riktigt, riktigt fel med systemet för avstängningar – i England och i resten av världen – om Taylor och Jeremie Aliadiere – som rörde vid Javier Mascheranos ansikte under matchen mot Liverpool – får samma straff. Båda kommer troligen att bli avstängda i tre matcher. Helt sjukt.

**********

Jag återkommer med ny blogg på onsdag.

Marcus Christenson

The Championship - roligare än ligan?

Idag väljer jag att ignorera Premier League och koncentrerar mig istället på andraligan här i England, the Championship.

På ett sätt är den roligare, mer intressant och framför allt mer händelserik än Premier League.

Till och börja med finns det fler än tre eller fyra lag som kan vinna ligan.

Dessutom har fortfarande hela 12 lag fortfarande chansen att nå en play-off plats. Ligans resterande lag riskerar att åka ur. Det betyder att i stort sett alla matcher betyder något.

Så nu är det bara att (om ni inte har ett favoritlag redan) att välja ett lag som ni kan följa resten av säsongen (och sedan bli så bitna att ni åker över till England för att se några Scunthorpe, Stoke eller Sheffield United matcher nästa säsong).

Här är lördagens matcher.

Blackpool-Charlton
Crystal Palace-Wolves
Colchester-Bristol City
Coventry-Leicester
Norwich-Barnsley
Plymouth-Burnley
QPR-Sheffield Utd
Scunthorpe-Southampton
Stoke-Ipswich
Watford-Preston
West Brom-Hull City
är ligatabellen.

**********

Vi börjar med tränarna. Att vara tränare i the Championship innebär att i stort sett inte ha någon jobbsäkerhet överhuvudtaget.

Just nu överlever en tränare i genomsnitt 13 månader hos en Championshipklubb. Ett år! Det hinner man inte bygga ett lag på. Den här säsongen har hela 10 av 24 klubbar bytt tränare.

Och det kanske är därför några av dem är på gränsen till att vara smågalna. Här följer mina favoriter på tränarsidan (spelarna följer sedan).

**********

There can be only one winner.

Leicesters tränare Ian Holloway är en citat-maskin av högsta klass. Här är några klassiker från den före detta QPR-spelaren.

-I think us human beings will end up with thumbs like giant crabs pretty soon because of all the texting that goes on and the playing of these stupid computer games, and we’ll have lost the art of talking. It really does worry me.

Efter ett oavgjort resultat mot Colchester: -To put it in gentleman’s terms, if you’ve been out for a night and you’re looking for a young lady and you pull med one, you’ve done what you set out to do. We didn’t look our best today but we’ve pulled.
Some weeks the lady is good looking and some weeks they’re not. Our performance today would have been not the best looking bird [tjej] but at least we got her in the taxi. She may not have been the best looking lady we ended up taking home but it was still very pleasant and very nice, so thanks very much and let’s have coffee.

Ha ha ha. Min favorit.

-Right now, everything is going wrong for me – if I fell in a barrel of boobs, I’d come out sucking my thumb!

-To the people who booed – boo to you! Come to my house tomorrow and we can fight!

**********

Men det finns fler galningar. Vad sägs om Chris Coleman – som just tagit över Coventry – som för några månader sedan skyllde på att hans tvättmaskin hade gått sönder och mannen som skulle fixa den var försenad när han missade ett möte med Real Sociedad-ledningen. Tydligen var han bakfull.

**********

En annan lirare är den före detta Southampton-tränaren Paul Sturrock, som just nu gör ett bra jobb i Plymouth. Han ser så ostädat och okammad ut att en spelare en gång sa att det var svårt att se "om han var bakis eller inte". Står ofta och äter en äggmacka under träningarna.

**********

Neil Warnock. Sheffield Uniteds fd tränare som nu gör att underbart jobb med Crystal Palace. Här följer en kort lista – som inte på något sätt är fullständig – på några av de spelare och tränare han har bråkat med genom åren:

Stephane Henchoz, Stephen Hunt, Gerard Houllier, Gary Megson, Stan Ternent, Joe Kinnear, Kevin Blackwell, Nigel Worthington och Gareth Southgate.

Och listan lär ju inte bli kortare direkt i framtiden…

**********

Sheffield Wednesdays Brian Laws – sparkad och sedan återanställd av Scunthorpe efter några dagar under 2004/05 säsongen.

**********

Wolves Mick McCarthy, vars rykte som tränare nog aldrig kommer att hämta sig efter Roy Keanes attack i Saipan under VM 2002 (då McCarthy var irländsk förbundskapten). Och skippa det här citatet om ni är under 18 år, please. Språket är inte direkt det bästa som engelskan har att erbjuda.

"Mick, you’re a liar . you’re a fucking wanker. I didn’t rate you as a player, I don’t rate you as a manager, and I don’t rate you as a person. You’re a fucking wanker and you can stick your World Cup up your arse. The only reason I have any dealings with you is that somehow you are the manager of my country! You can stick it up your bollocks."

**********

Och så har vi stackars Dave Jones – Cardiffs tränare – som gjorde ett fantastiskt bra jobb hos Southampton i slutet av 90-talet som sedan blev – felaktigt – anklagad för att sexuellt ha utnyttjat ett barn när han var lärare uppe på Merseyside.

Det visade sig att anklagelserna var helt påhittade och domaren slängde ut ärendet från domstolen efter några dagar av rättegången.

Men det var så dags då. Då hade pressen och alla supportrar redan bestämt sig att han var skyldig och han får fortfarande – åtta år efter det att han blev frikänd för något han uppenbarligen aldrig gjort – höra att han är en "pedofil" av motståndarfansen.

Jag tycker uppriktigt synd om Jones och hans familj och hoppas det går bra för hans Cardiff den här säsongen (speciellt eftersom Cardiff har drabbats av den finansiella osäkerhet inom fotbollen som går under namnet "ordförande Peter Ridsdale").

Fråga Leeds-fansen (inklusive redaktör Olof Lundh) vad de tycker om Ridsdale.

**********

Men herrejösses vad mycket jag har skrivit redan. Och jag som hade tänkte att ta upp massa spelare också. Det hinner jag tyvärr inte nu. Så för alla er som hade hoppats att få läsa om Paddy Kenny, Kevin Phillips och Bruno N’Gotty ber jag om ytterligare tålamod.

Det gäller även Mårten Hellqvist och bror som hade hoppats att få läsa mer om Crystal Palace.

**********

Det är som jag skrev i inledningen. The Championship innehåller så många godbitar att jag ibland undrar om den inte är mer intressant – och på något sätt lite mer äkta – än Premier League.

Marcus Christenson

Uniteds treble-tur och misär i Liverpool

Så Manchester United, med bara tre minuter kvar av ordinarie tid, kvitterade borta mot Lyon igår kväll och det blev 1-1.

Och så är det ju med Champions League och Uefa Cupen. En 1-0-förlust borta är ett riktigt dåligt resultat medan 1-1 borta plötsligt är ett riktigt bra resultat.

Och jag bryr mig inte om vad alla experter säger: ett sent mål innebär alltid att laget har haft en aningens, aningens tur.

Det spelar ingen roll om man har dominerat stora delar av matchen, ett mål med matchens sista spark eller i 89:e minuten är lite turligt eftersom man helt enkelt knappt har några chanser kvar att utnyttja.

Men kan det sena målet mot Lyon till och med vara ett gott tecken för United?

När laget vann the treble 1999 så var vårsäsongen fylld av sena mål.

De fyra klassikerna är naturligtvis:

24 januari 1999: 2-1 mot Liverpool i FA Cupens fjärde omgång. Det stod 0-1 i 88:e minuten, sedan mål från Dwight Yorke (88) och Ole Gunnar Solskjaer (90).

7 april 1999: 1-1 hemma mot Juventus i första Champions League semi-finalen. Det stod 0-1 i den 90:e minuten men United kivtterade genom Ryan Giggs i den 90:e minuten. Jag är övertygad om att United inte hade vänt 0-1 på Stadio delle Alpi.

14 april 1999: 2-1 mot Arsenal i FA Cup semi-finalens omspel. OK, målet var inte jättesent (110:e minuten) men jag måste bara få ta med den
länken. Det här det här målet som Ryan Giggs för evigt kommer att bli ihågkommen för här i England (och det var också dagen då vi insåg att walesaren är en mycket hårig man…).

26 maj 1999: Need I say more? Champions League final mot Bayern München. 0-1 i 90:e minuten och sedan inhopparmål från Teddy Sheringham och Ole Gunnar Solskjaer.

Kan det hända igen för United? Man vet aldrig.

**********

Jag tyckte att Arsenal-Milan var en riktigt, riktigt bra match. Visst, inga mål men vilket tempo, vilken intensitet.

Den matchen kan sluta hur som helst. Nu verkar det som om Alessandro Nesta kan bli frisk till returen men inte Kolo Toure. Det kan bli avgörande.

Men 0-0 hemma är långt ifrån ett katastrofalt resultat – som Olympiakos och Arsenal kan visa om två veckor.

Jag kan inte riktigt bestämma mig: är Emmanuel Eboue en riktigt, riktigt bra spelare eller bara en halvhyfsad ersättare om Tomas Rosicky eller Bacary Sagna inte kan vara med?

**********

Säga vad man vill om The Sun men de har hyfsade rubriksättare. Dagens: Ade-bar-yor.

**********

Var som sagt i Liverpool i tisdagskväll och att få höra You’ll Never Walk Alone är värt varenda pund och pence som någonsin går att betala. Gåshud, ståpäls, nackhår i givakt, kalla det vad ni vill.

Men ändå kom jag tillbaka från Liverpool lite betryckt. Området kring Anfield är så nedgånget, så fattigt och så fyllt av droger att det gör ont.

Gatan bakom The Main Stand är en lång rad av igenbommade hus, sönderkrossade rutor och ren och skär misär. När man går in på toaletterna på pubarna står 14,15-åriga Scousers och delar på påsar med droger i. Vissa affärer har burat in affärsbiträdena och spriten och cigaretterna eftersom de har blivit rånade så många gånger.

Det verkar som om Liverpool, som stad, har missat en enorm chans att rätta till de enorma problem som finns. Liverpool är trots allt europas kulturhuvudstad i år och har fått massor med pengar från EU.

Men trots detta så regerar alltså misären i vissa områden. Gängen slåss om droger och vapen och därför blev jag, tyvärr, inte helt överraskad av nyheten att en ung, oskyldig Everton-supporter sköts ihjäl förra året.

Rhys Jones blev 11 år. 11!

Och det ser inte bättre ut i centrum. Alla nya, fina byggnader som skulle ha stått klart i årets början – när man tog över som kulturhuvudstad – är långt ifrån klara. Det är snart mars men ändå ser man bara halvfärdiga byggnader, lyftkranar och cementsäckar på de smutsiga gatorna.

Min taxi-chaufför hävdade att lokalpolitikerna har tagit en hel del av pengarna själva. Egentligen spelar det ingen roll vad som har hänt.

Det är Liverpools fattiga befolkning som får betala det största priset för misslyckandet. Några, som Rhys Jones, får betala med livet.

**********

OK, tillbaka till fotbollsvärlden. Swedish Mag har mejlat och toon har kommentarat. De tror inte att Mike Ashley kommer att sälja Newcastle och visst vore det konstigt om han sålde redan.

Å andra sidan vet man aldrig med affärsmän. Det verkar som om Tom Hicks och George Gillett skulle vara intresserade att sälja till DIC om bara priset var det rätta.

**********

Intressant att både Jamie Carragher och Frank Lampard bönar och ber sina tränare att sluta med sina roations-idéer i dagens tidningar.

Jag kanske såg i syne men jag tyckte jag såg några kommentarer från Rafa Benitez häromdagen som sa: -Från och med nu så spelar bästa laget varenda match.

Kan det verkligen stämma? I så fall sitter nog Xabi Alonso på bänken fram till sommaren. Javier Mascherano var grymt bra mot Inter och har varit Liverpools bästa spelare sedan nyåret.

**********

Det var allt för idag. Det blev lite väl mycket Champions League idag tyvärr. Everton och Bolton spelar Uefa Cup matcher ikväll och David Moyes och Gary Megson har gjort fantastiska jobb med sina lag i Europa. Long may it continue.

I morgon (fredag) blir det en hel blogg om the Championship, kanske europas mest händelserika liga just nu.

Räkna med en hel del Bruno N’Gotty, Ian Holloway och Kevin Phillips.

Marcus Christenson

Rafa - the fat Spanish waiter?

Liverpools match mot Inter på tisdagskvällen har utmålats till en ödesbatalj för Rafa Benitez här i England. "Win or bust" och "Rafa in last chance saloon" är några av uttrycken som har använts.

Tidningarna här i landet har nästan fått det att se ut som om Benitez ska få sparken om Liverpool inte vinner mot Inter. Så ligger det naturligtvis inte till. Men å andra sidan om Liverpool åker ur tidigt ur Champions League och inte blir minst fyra i ligan så ryker spanjoren nog i maj…

Och faktum är att hans konstanta bortförklaringar börjar se allt mer patetiska ut. Han spenderade nästan 600 miljoner kronor i somras. Han har varit Liverpools tränare i tre och ett halvt år. Ändå verkar han vilja ha mer tid – och mer pengar.

Så här sa han efter förlsuten mot Barnsley: -We need to improve the squad. It is a young squad with young players.

Det är inte konstigt att ett nytt smeknamn har börjat sprida sig här i England: Rafa – the fat Spanish waiter – efter Manuel i Fawlty Towers.

**********

Liverpool-legenden Ronnie Whelan – en fantastisk fotbollsspelare på 80-talet som tyvärr ser ut som en liten överviktig köttbulle nu – har helt rätt i det han säger:

-Fansen skriker "Släng ut amerikanerna" men faktum är att amerikanerna har stöttat Rafa hela tiden och han har fått massor med pengar att köpa spelare för. Och då måste man börja titta på vem som har köpt spelarna och vem som tar ut laget, säger han.

**********

Barnsleys vinst på Anfield var sensationell. Men dagen hade inte börjat speciellt bra för tränaren Simon Davey. Han kunde inte sova så bra natten före matchen och gick på en tidig promenad istället. Efter ett tag så stannade han för att prata med lite med en bekant – och då bestämde sig en fågel för att skita honom rakt i huvudet.

-Det finns ett ordspråk som säger att det betyder tur och även om jag inte kände mig speciellt snygg just då så gick det ju bra senare mot Liverpool på Anfield. Kanske jag ska se till att det händer före matchen mot Chelsea också, sa Davey leende.

**********

Jag vet inte om ni kände igen namnet men Luke Steele spelade för Manchester United förut. Han gjorde inte speciellt många framträdande men hade varit på Anfield en gång tidigare. Den dagen var han reservmålvakt och United förlorade mot Liverpool i FA Cupen och Alan Smith bröt benet.

-Jag trodde aldrig att jag skulle få komma tillbaka till Anfield. Och framför allt trodde jag aldrig att jag skulle komma tillbaka till Anfield och vinna en match, sa 23-åringen.

**********

Det verkar som om Chelsea inleder med John Terry, Frank Lampard och Nicolas Anelka på bänken mot Olympiakos. Jag förstår inte riktigt varför.

Hela säsongen hör vi spelarna prata om Champions League som den viktigaste turneringen och så verkar det som om Grant väljer att vila spelare inför ligacup-finalen – i varje fall Lampard och Terry.

Men å andra sidan så kanske han har lärt sig något från Jose Mourinho och totalt lurat de engelska tidningarna. Vi får se ikväll.

**********

Har Avram Grant bara svarta kläder? Har ni sett några andra färger från israelens garderob? A hint of white, kanske? Mejla en bild i så fall.

The Daily Telegraph kallade honom "The undertaker" häromdagen. Inget dumt smeknamn.

**********

Måste erkänna att jag inte riktigt visste vem Steve Nash var före igår men han är tydligen en av NBA:s allra största spelare.

Ännu mer överraskande: han älskar Tottenham Hotspur och vill hjälpa till att göra klubben till ett topplag i Europa i framtiden.

Märkligt. Ni kan läsa en intervju med superstjärnan
om ni vill.

**********

Är Newcastles ägare Mike Ashley redo att sälja klubben redan? Har han ringt till DIC – som bara verkar intresserade av Liverpool? Det vore ju en katastrof för klubben om man fick börja på ny kula igen. Eller?

Swedish Mag, toon, vad säger ryktena uppe i Newcastle?

**********

Och till slut måste jag då erkänna att det som förra veckan kändes som en mycket bra quiz kan sluta i totalt fiasko. När vi satt och gjorde quizen om hat-trick heroes för tre olika Premier League klubbar på the Guardian så undrade vi om Paolo Wachope var en av dem. En kollega kollade på Soccerbase och svarade att "ja, så är det, för Man City, Derby och West Ham".

Ett lysande svar, tyckte jag. Bara ett problem. Det verkar som om det inte stämmer. Vissa källor har skrivit att han har gjort hat-trick för alla tre klubbarna men soccerbase.com har inte med det och jag litar mycket på soccerbase.

Hmm. Ganska pinsamt. Jag får be om ursäkt, speciellt till Pelle – och hans stackars arbetsgivare om han nu har någon – för detta.

Var det då Fowler som BBC menade när jag hörde quizen på radion (men inte slutet och därmed svaren)? Jakten går vidare.

Jag drar skammens täcke långt över öronen och laddar om batterierna.

**********

Min tabbe påminner mig om ett av de roligaste misstagen jag någonsin sett i en tidning (och tyvärr var det min tidning, the Guardian som stod för det).

Vi körde en intervju med Wolverhamptons ordförande på den tiden, Jack Hayward, när Wolves äntligen hade gått upp i Premier League.

I intervjun fanns ett intressant citat: -Our team was the worst in the first division and will probably be the worst in the Premier League.

Det var bara det att han inte hade sagt "team", han hade sagt "tea".

-Our tea was the worst in the first division and will probably be the worst in the Premier League.

Lite skillnad.

Så kan det gå.

**********

Nu åker jag upp till Liverpool där det blir Liverpool-Inter på plats. Och tyvärr måste jag åka direkt till jobbet på the Guardian i morgon (onsdag) och kan därför inte skriva förhands om Arsenal-Milan och Lyon-Manchester United (som borde bli två fantastiska matcher).

Ber om ursäkt för detta och återkommer på torsdag.

Marcus Christenson

Rooney United-kapten före årets slut?

Tillbaka efter en veckas semester och på måndagarna vill jag ofta skriva om söndagsmatcherna eftersom lördagens händelser känns lite gamla.

Men med tanke på vilka sömnpiller Sheffield United-Middlesbrough var (vad i hela friden tänkte BBC på när man valde den matchen?????) och Preston-Porstmouth var så finns det inga alternativ. Den här bloggen måste handla mest om United och Wayne Rooney i synnerhet.

I lördags var jag fortfarande i Österrike men lyckades se en hel del av Manchester United-Arsenal. Mycket har redan skrivits om matchen men det faktum att Rooney nu tycks vara på väg att infria alla förväntningar som spelare är värt att ta upp igen.

Mot Arsenal var han lysande. Den enda kritiken är kanske att han skulle ha gjort några fler mål men det känns mycket orättvist efter en sådan prestation.

Och tänk att han bara är 22 år. Jag är övertygad om att han är en framtida United-kapten. Tänk om jag hade sagt det för några år sedan då han blev utvisad stup i kvarten, bråkade med David Beckham på planen under en Englandsmatch och besökte bordeller i Liverpool.

Men nu verkar han ha mognat. Jag tyckte det var mycket intressant att läsa vad Carlos Tevez hade att säga för några veckor sedan. Han pratade om hur det var Rooney – och inte Ryan Giggs, Paul Scholes eller lagkaptenen Gary Neville – som fick honom att känna sig hemma när han hade flyttat till United från West Ham.

-Rooney är fenomenal. Han var en av dem som brydde sig om mig mest när jag kom till United. Han kom över och pratade med mig och tänkte på hur jag kände det i en ny klubb, sa Tevez.

Inte illa av en 22-åring.

Jag tror han kan vara United-kapten nästa säsong (om Neville inte kommer tillbaka från sin skada) och lagkapten för England inom fyra år.

Rio Ferdinand skulle kunna vara ett alternativ som United-kapten men jag tror inte Sir Alex Ferguson har glömt hur försvararen uppträdde när han skulle skriva på ett nytt kontrakt (åt middag med Chelseas Peter Kenyon mm) för några år sedan.

Jag tror Ferguson kände sig sviken – och jag kan förstå honom. Speciellt eftersom United gjorde allt för Ferdinand och betalade hans lön när han var avstängd för att ha missat det där doping-testet.

**********

Det var inte länge sedan Rooney var en blyg ungdomsspelare för Everton. Jag skrev så här i en artikel för offside för några år sedan med tanke på hur viktig David Moyes var för honom under Everton-åren.

Evertons tränare David Moyes tog ansvar. Moyes är en skotte som mycket väl vet att det är lätt att göra misstag som ung fotbollsspelare. Som 19-åring i Celtics reservlag tackade Moyes nej till ett erbjudande att gå till Arsenal på lån. Sedan tackade han nej till Sunderland. Till slut hamnade han i Cambridge United och slog aldrig igenom som spelare.

Moyes visste att Rooney lätt skulle kunna hamna i fel sällskap. När han hade fått ett klagomål om dåligt beteende från Rooney kallade Moyes upp 17-åringen på sitt kontor. Inom en minut stod Rooney uppe på Moyes kontor och skrapade nervöst med fötterna i golvet, som en skraj student inför en arg rektor.
Han verkade blyg och ängslig och muttrade att han inte gjort något fel. Moyes hörde inte vad pojken sa och frågade igen.

– Didn’t do nothin, sa Rooney lite högre. Moyes insåg att Rooney var nervös och bytte taktik. Han sa att det såg ut som att Rooney hade blivit av med några kilon.

– Been eatin’ lots of fish, sa Rooney och såg nöjd ut.

– Bra Wayne, sa Moyes. Fortsätt så. Och kom ihåg att aldrig äta något efter klockan sju på kvällen.

Efteråt sa Moyes: – Jag vet inte allt om Waynes liv och hans uppväxt men det verkar inte som om han har haft allt för många positiva upplevelser med äldre manliga förebilder. Det enda jag vill är att Wayne Rooney, när han är 30 år gammal, kan säga till sig själv att »den där Moyes, han var bra för mig«.

**********

The Guardians rubrik efter United-Arsenal: Arsenal risk their season with disregard for the Cup.

Jag tror det är lite överdrivet. Jag är övertygad om att Arsenal slår ett skadedrabbat Milan på onsdag.

**********

Mer om Liverpools katastrof mot Barnsley i morgon inför matchen mot Inter.

**********

Kul att se Jimmy Floyd Hasselbaink göra mål för Cardiff mot Wolves. Också roligt att se att Scott Sinclair fick chansen från start för Chelsea mot Huddersfield. Det är inte ofta unga engelsmän får chansen i något av topplagen.

**********

Jag har inte hunnit läsa alla kommentarerna från förra veckan men såg i morse att signaturen "Pelle" hade fått in tre av fyra spelare på frågan: Vilka fyra spelare har gjort hat-trick för tre olika Premier League lag.

Teddy Sheringham, Les Ferdinand och Kevin Campbell är helt rätt.

Robbie Fowler är ett imponerande svar och jag var egentligen inte tydlig nog i min frågeställning men det gällde att ha gjort mål för de tre klubbarna i Premier League och inte i någon cup.

Spelare nummer fyra är en riktig rysare och det var den vi hade problem med på the Guardian också. Här kommer en ledtråd: han har initialerna PW.

Svaret kommer i morgondagens blogg.

Marcus Christenson

Premier League håller på att förstöras

Det här skulle egentligen bli ett kort inlägg med informationen att jag tänker ta lite semester och inte kommer att uppdatera bloggen nästa vecka.

Men så meddelar Premier League att de funderar på att spela några Premier League matcher utomlands i framtiden och då kan jag bara inte låta bli att skriva några rader.

Har inte de engelska fansen lidit nog? Det verkar bara handla om pengar nuförtiden. Tack och lov så har media och supportrar enats i sin ilska mot det här förslaget.

Faktum är att jag sällan sett en sådan enig agenda bland de engelska tidningarna – tabloider såväl som kvalitetstidningarna – sedan jag flyttade till England 1995.

Det bor ungefär 50 miljoner personer i England och jag kan lova att det bara finns cirka 30 personer som tycker det här är en bra idé och det är Premier League-klubbarnas ordförande samt tio ordförande i Championship-klubbar som tror de kan gå upp i Premier League snart.

Det känns bara fel. Hur amerikansk kan engelsk fotboll bli?

Det började på 90-talet med Monday Night Football, ett amerikanskt koncept, som innebar att Newcastle-fans helt plötsligt inte kunde se sitt lag borta mot Southampton – om de inte tog ledigt från jobbet – eftersom det tar sex timmar att åka dit. Och Premier League valde att lägga sådana matcher på måndagskvällarna.

Sedan tillät fotbollförbundet att Wimbledon flyttade till Milton Keynes.

Och nu Premier League matcher i Miami eller Dubai. Vilket lag ska bli av med en hemmamatch? Eller kommer lagen kunna sälja en hemmamatch för x antal miljoner pund?

Skrämmande.

Jag bävar för framtiden.

**********

På tal om vad gamla spelare gör nu för tiden så undrar jag om ni kommer ihåg Ricky Otto? En "tricky winger", som engelsmännen säger, som spelade för Birmingham ungefär samtidigt som Dan Sahlin (alltså under Barry Fry).

Hur som helst, han var en småtokig yngling som hade suttit i fängelse i fyra år för beväpnat rån redan innan hans karriär började.

Men vad gör han nu? Hjälper ungdomar som har hamnat i fängelse och studerar teologi på helgerna.

Vilken förvandling. Kul att se.

Förresten så ska Otto, enligt Fry, ha dykt om i en T-shirt som det stod "I’ve been to Benidorm" på framsidan och "and shagged most of it". (Ordet "shag" bör ni inte kunna om ni är under 18 år gamla, om vi säger så).

Tänk om Cristiano Ronaldo skulle dyka upp i en sådan T-shirt den här säsongen. Det skulle bli ramaskri.

**********

Det var många bland kommentarerna som ville veta vad en lirare som Darren Anderton gör nuförtiden. Well, "Sicknote" är faktiskt hel och spelar för Bournemouth nere på sydkusten. I League One (alltså tredje divisionen).

Eller vad sägs om Teddy Sheringham. Ännu mer imponerande. Han spelar för Colchester i the Championship. Som 41-åring. Och det här är alltså en man som verkar ha festat sig genom livet sedan han lånades ut till Djurgården på 80-talet. Hur orkar hans kropp med allting?

**********

Kommer ni ihåg Danny Wallace? En av bröderna Wallace – Roy och Rod var de andra – som spelade för Manchester United på 80-talet. Tyvärr har han drabbas av den hemska sjukdomen MS och kan inte ens springa omkring oh spela fotboll med sin yngsta son.

-Jag kan inte sparka till en boll eller springa omkring. Det är hemskt, speciellt för min minsta son. Jag kunde lira boll med mina andra barn men han var bara åtta månader när läkarna sa att jag hade drabbats av MS.

-Han har bara sett mig som jag är nu. Han har självklart sett DVDs från när jag spelade men det är ju inte samma sak.

Wallace har bildat en välgörenhetsorganisation och ni kan läsa mer om den
om ni är intresserade.

**********

Kan inte låta bli att ta med Peter Storries förklaring till varför Benjani dök upp så sent till Manchester City på transfer deadline day.

Storrie är Portsmouths verkställande direktör och han sa så här (även om jag tror han menade inimitable istället för inevitable):

"In his own inevitable, wonderful way – and we all love Benji so much – he falls asleep at the airport and misses two planes. You couldn’t write the script. The next plane at 7 o’clock got cancelled and the 8.30 was delayed. It just made the whole situation a fiasco."

Ha ha.

**********

Jag avslutar med en quiz och hoppas ni kan lösa den här eftersom jag – och några av mina kollegor på the Guardian -bara kan komma på tre spelare (det ska tydligen vara fyra).

Frågan: Vilka fyra spelare har gjort hat-trick för tre olika Premier League klubbar?

Inga ledtrådar. Jag ser fram emot att läsa svaren när jag kommer tillbaka till England nästa helg.

Ha en kanonvecka.

Marcus Christenson

Dagen då åtta Busby Babes dog

Idag är det 50 år sedan ett flygplan med Manchester United-spelare kraschade på flygplatsen i München. Jag vet mycket väl att det också är Fabio Capellos första landskamp ikväll men ni kan läsa om den på många andra ställen i svensk och engelsk media.

Den här dagen tillhör de 23 personer som dog den 6 februari 1958. För att få lite perspektiv så kan vi bara tänka oss hur det skulle vara om Wayne Rooney, Cristiano Ronaldo och Carlos Tevez dog i en flygkrasch idag.

Helt plötsligt skulle de vara borta för evigt. Det känns otänkbart.
För oss som inte var födda 1958 är det kanske svårt att förstå vilken tragedi det var men här gör jag – med hjälp av mina kollegor på the Guardian – i varje fall ett försök att återberätta vad United gick igenom den säsongen.

**********

United – precis som den här säsongen – inledde 1957-58 kampanjen som engelska ligamästare med ett ungt, spännande lag som fick smeknamnet The Busby Babes efter tränaren Matt Busby.

Medelåldern vara bara 22 år och laget förväntades att dominera engelsk och europeisk fotball i åratal. Ingen kunde ana att sju månader senare skulle åtta av spelarna inte längre vara i livet.

Det är en säsong i fotbollshistorien som vi aldrig bör glömma.

25 september 1957: David Pegg, en 22-årig engelsk landslagsman, gör två mål i en ligamatch mot Tottenham. Det är hans sista mål i en United-tröja.

4 december 1957: Uniteds plan från en Europacupmatch i Prag blir försenat på vägen hem. United håller på att missa matchen mot Everton och klubben bäslutar att de ska chartra ett plan för kvartsfinalen mot Röda Stjärnan.

4 januari: United slår Workington med 4-1 i lagets första FA Cup match för säsongen. Dennis Viollet gör ett hat-trick.

14 januari: United slår Röda Stjärnan med 2-1 på Old Trafford i den första Europacup-kvartsfinalen.

1 februari: United slår Arsenal med 5-4 i en fantastisk ligamatch. Det är lagets sista före avresan till Belgrad.

3 februari: United landar i Belgrad. Det snöar och sikten är dålig.
5 februari: United kämpar sig till ett 3-3 resultat mot Röda Stjärnan och firar semi-finalplatsen med ett cocktail party på den brittiska embassaden.

6 februari klockan 13.15 lokal tid i München. Uniteds plan landar i södra Tyskland för att tanka om. Molnen ligger låga runt flygplatsen och det är dimmigt och det regnar.

6 februari klockan 14.20: Keptenen James Thain gör sig redo att lyfta men avbryter manövern två gånger på grund av den dåliga sikten samt ett ovanligt ljud som kommer från en av motorerna. United-spelarna och resten av passagerarna går av.

6 februari klockan 15.04: Planet lyfter till slut men klarar inte att stiga tillräckligt och kraschar in i ett staket och sedan ett hus. Planet börjar brinna och 21 personer dör innan sjukvårdspersonalen är på plats.

6 februari klockan 17.00: Allt hopp om att hitta överlevande är borta. Sjukhuset säger att Matt Busby "med all säkerhet" kommer att dö.

7 februari: De avlidna spelarna, journalisterna och United-ledarna flygs hem och läggs i ett gym på Old Trafford före de hämtas av familjemedlemmarna dagen efter.

15 februari: FA Cup matchen mot Sheffield Wednesday ställs in.

16 februari: Assisterande tränaren Jimmy Murphy tar över laget och Matt Busby, som fortfarande är kvar på sjukhuset, önskar honom lycka till från sjukbädden.

19 februari: United, som har tvingats panikköpa nya spelare, lyckas slå Sheffield Wednesday i cupmatchen med 3-0. Busby har repat sig så pass att han kan åka till Interlaken i Schweiz med sin fru för att fortsätta konvelascensen.

21 februari: Duncan Edwards, lagets stjärna, en 50-talets Roy Keane, dör på sjukhuset där han har vårdats sedan kraschen. Han blev 21 år gammal. Han kunde ha blivit hur bra som helst.

8 mars: Ett meddelande från Matt Busby spelas upp på Old Trafford före matchen mot West Bromwich Albion. News of the World skrev: "Women wept as the tape-recorded voice echoed across a packed and silent Old Trafford".

18 april: Busby återvänder till Manchester för första gången sedan kraschen. Han använder sig av tåg och färja för att ta sig hem från Schweiz.

26 april: United förlorar sista ligamatchen mot Chelsea på Stamford Bridge. United blir nia i ligan.

3 maj: Jimmy Murphy får sällskap av Matt Busby – som tar sig fram med hjälp av en käpp – leder United ut från spelartunneln på Wembley för FA Cup finalen mot Bolton. United förlorar med 2-0.

14 maj: United förlorar den andra semi-finalen mot Milan med 4-0 i Milano och den mest fruktansvärda säsongen i klubbens historia tar slut.

**********

De här spelarna omkom den 6 februari 1958:

Roger Byrne (28 år)
Billy Whelan (22)
Tommy Taylor (26)
Duncan Edwards (21)
Mark Jones (24)
Eddie Colman (21)
Geoff Bent (25)
David Pegg (22)

**********

Sir Bobby Charlton, som överlevde kraschen och var lagkapten och gjorde två mål när United slog Benfica i Europacupfinalen 1968, säger att det inte går en dag utan att han tänker på olyckan och de kamrater han förlorade.

På kvällen efter finalen mot Benfica satt han och grät på sitt hotelrum i London.

**********

Mer läsning på engelska för er som vill: England kanske främsta sportjournalist, Richard Williams, berättar
om hur han upplevde tragedin som 10-åring. En vacker, känslofylld artikel.

Läs
om hur Sir Matt Busby inspirerade Sir Alex Ferguson.


rapporterade the Guardian nyheten för 50 år sedan.

The Guardians rapport från 3-3 matchen mot Röda Stjärnan, The Busby Babes sista, finns
.

**********

Ni kan också söka på Busby Babes på
för att få ett smakprov av dessa talangfulla spelare.

May they rest in peace.

Marcus Christenson

Adebayor, Windass och London-guide

Emmanuel Adebayor är en av Premier Leagues största profiler just nu – men vad vet vi egentligen om mannen från Togo?

Här kommer ett litet axplock:

Han föddes den 26:e februari 1984 i Lomé

Han tycker det viktigaste med fotboll "är att ha roligt".

Arsène Wenger har kallat honom "en snabb Nwankwo Kanu".

Wenger funderade på att köpa Peter Crouch eller Nikola Zigic innan han fastnade för Adebayor.

Hans pappa, Adeyi, ville att han skulle bli läkare.

Promenerade 400 meter – över gränsen till Ghana – varje dag för att gå i skolan i grannlandet för att lära sig engelska när han var liten.

Hans mamma och pappa är från Nigeria.

Bojkottade landslaget en längre tid efter ett bråk om bonuspengar.

Vad motiverar honom?

"When I put on my Arsenal shirt, I always think about the people who hate me, those people when I was young who did not support me, and the people since then who have not backed me. It gets me motivated, and I say to myself, ‘I have to show them that I can be a good footballer’."

Han tycker att Emmanuel Eboue är den roligaste personen i hela världen…

**********

Adebayor spelar på den absolut högsta nivån i England och jag beundrar honom som fotbollsspelare. Han är en atlet som har mognat på sistone och kan kanske se till att Arsenal vinner ligan i år.

Men på andra sidan skalan har vi Dean Windass. Kommer ni ihåg honom? En lite små-mullig anfallare som ansågs vara slut för ungefär 10 år sedan.

Jag beundrar honom också. Det är något väldigt engelskt över Windass. Han är ett minne från en svunnen tid. Och han fick verkligen kämpa för att lyckas inom fotbollen.

Han fick inget kontrakt av Hull – staden där han växte upp – som tonåring och tvingades att spelade amatörfotboll i flera år samtidigt som han arbetade i livsmedelsaffärer och som byggnadsarbetare.

Han är också lite av en galning – en "loose cannon" som engelsmännen säger – och stängdes en gång av i fem matcher efter att ha drabbat samman med en domare på en parkeringsplats efter en match.

Dean Windass är nu 38 år men det roliga är att han fortsätter att göra mål. I dessa dagar – när alla spelare tycks vara helprofesionella och äter broccoli och pasta hela tiden – så är han ett undantag.

Han är tillbaka i Hull City nu (som spelar i näst högsta divisionen, the Championship) och har gjort nio mål den här säsongen. Imponerande av en medelåldersman som sa så här nyligen:

-Jag dricker alltid en öl efter matchen på lördager, det är mitt sätt att få ut allting ur kroppen. Och jag dricker mig också rejält full om det känns rätt. Men på söndagen så tar jag mina grabbar till deras matcher och börjar att förbereda mig för min nästa match.

Mannen med "boxar-näsan" – som Sunday Times nyligen beskrev honom – har spelat runt 680 matcher på senior-nivå och gjort över 200 mål. Fantastiskt.

Vad är det egentligen som driver honom? Fear (och det här citatet kör vi på engelska)

-Fear, basically. The thought of not playing this game at a good level is very, very scary, so I’ll go on until – well, I’m 39 on April Fool’s Day, which sums me up, but I’ve got another year after that, so it’s a case of how long is a piece of string.

Förra helgen avgjorde Windass matchen mot Plymouth på bortaplan. Han gjorde matchens enda mål och nu är Hull bara en poäng nedanför play-off platserna med en match mindre spelad.
Tänk om vi får se Windass i Premier League nästa säsong. Som 39-åring.

**********

Ibland älskar jag det här jobbet. Nyligen så skrev jag klart en London-guide för fotbollsmagasinet Offside. Det innebar att jag behövde åka omkring London och hitta de bästa pubarna, skriva om de bästa arenorna och hitta anekdoter om spelare från förr och nu.

Här är min favorit från hela guiden – och den kom inte ens med i tidningen:

Benknäckaren som drev bordell (Åh fan!)

Peter Storey var en legendarisk högerback och sedermera defensiv mittfältare som spelade 501 matcher för Arsenal, vann dubbeln 1971 och spelade 19 landskamper för England. Tysken Wolfgang Overath sa att Storey var den tuffaste spelaren han hade mött och Arsenals sjukgymnast Fred Street brukade gå omkring efter matcherna och fråga hur spelarna kände sig: «Right lads – any aches, pains, strains, bruises? Peter? Any broken bones?»

Efter karriären gick det dock inte lika bra för Storey. 1979 dömdes han till sex månaders villkorligt fängelsestraff och bötfälldes 10 000 kronor för att driva en bordell – the Calypso Massage Parlour – i Leyton. Året efter hamnade han i fängelse för att ha finansierat ett försök att förfalska guldmynt och 1990 åkte han fast för att ha smugglat porrfilmer till England instoppade i ett reservdäck i bakluckan.

Calypso Massage Parlour
Adress: Någonstans på Leyton High Road
Tunnelbanestation: Leyton eller Walthamstow Central

Ha ha. Vilken lirare.

Hur som helst. De punkter och platser som inte kom med i tidningen kan ni se
men om ni har tänkt att åka till London inom det närmaste året så råder jag er att gå ut och köpa senaste Offside som innehåller en karta över tunnelbanenätet och 87 fotbollsrelaterade ställen att besöka…

**********

Signaturen och Märsta-bon "Robert" frågade efter förra bloggen var jag växte upp och det var, tro det eller ej, "metropolen" Rosersberg, ute vid Arlanda flygplats.

**********

Jag tror det var "toon" som tog upp det efter förra bloggen: Varför blev inte Adebayor avstängd efter att ha skallat Nicklas Bentdner under matchen mot Tottenham?

Otroligt nog så sa det engelska fotbollförbundet att matchbilderna var "inconclusive" trots att Bendtner gick blodig därifrån och att Adebayor har bett om ursäkt.

Mycket, mycket märkligt om vi säger så. Jag undrar om förbundet hade nått samma slutsats om det var Robbie Savage, Joey Barton eller varför inte Dean Windass som hade varit i farten.

Jag tror inte det – och det är synd.

**********

I morgon kommer det bara att handla om the Busby Babes – på 50-års dagen av tragedin i München.

Marcus Christenson

Beckham, Unitedfans och… Curtis Davies

Som ni förstår så dominerar David Beckham sportsidorna här i England idag. Och även om man kan tycka lite synd om Beckham som har gjort ett fantastiskt jobb för England i över tio år så hade Fabio Capello inget val.

Capello har bara några få matcher på sig före VM-kvalet börjar och då kan man helt enkelt inte plocka med en spelare som inte har spelat en tävlingsmatch sedan november och som inte spelat en ligamatch för sin klubb sedan oktober bara för att han ska få spela sin 100:e landskamp.

Capello gjorde helt rätt som petade Beckham för landskampen mot Schweiz nästa onsdag. Tidningarna här borta är i stort sett positiva till beslutet och The Sun kör "UP YOURS – Hardman Fabio gives two fingers f*ck off to Beckham, the FA and celebrity."

Andra rubriker: "Ruthless Capello casts Beckham aside" och "Coach will not let misty eyes blur long-term vision".

**********

Truppen:

Målvakter: Carson (Aston Villa), James (Portsmouth), Kirkland (Wigan);

Försvarare: Bridge (Chelsea), Brown (Manchester United), A Cole (Chelsea), C Davies (Aston Villa), Ferdinand (Manchester United) G Johnson (Portsmouth), King (Tottenham), Lescott (Everton), Richards (Manchester City), Shorey (Reading), Upson (West Ham), Woodgate (Tottenham);

Mittfältare: Barry (Aston Villa), Bentley (Blackburn), Carrick (Manchester United), J Cole (Chelsea), Downing (Middlesbrough), Gerrard (Liverpool), Hargreaves (Manchester United), Jenas (Tottenham), Wright-Phillips (Chelsea), Young (Aston Villa);

Anfallare: Agbonlahor (Aston Villa), Crouch (Liverpool), Heskey (Wigan), Owen (Newcastle), Rooney (Manchester United).

**********

Frågan är om Michael Owen egentligen ska vara med i truppen. Eller Ledley King. Mannen som inte kan spela två matcher i rad för Spurs. Vad gör han i truppen? En fantastisk spelare – men borde han inte fortsätta att arbeta på sin fysik med Spurs till hans blir 100-procentigt frisk?

**********

Kul med fem Aston Villa-spelare i truppen. Det är också ett bevis på vilket bra jobb Martin O’Neill har gjort hos Villa. Tänk om det engelska fotbollförbundet hade valt honom istället för clownen Steve McClaren sommaren 2006. Då hade vi nog kunnat se fram emot en sommar med EM-deltagande här borta i England.

Största skrällen i truppen: Villas försvarare Curtis Davies. Han sågade sig själv som en " pub-team player" tidigare den här säsongen efter en fruktansvärt dålig insats och trodde att det var någon som drev med honom när fotbollsförbundet ringde och sa att han var med i truppen.

**********

Angående bloggen igår och Unitedsupportrarna som vandaliserade en minnesbanderoll för spelarna som dog i flygkraschen 1958 så kan jag bara hålla med flera arga signuterer: AIG skulle inte haft någon logga på banderollen.

Det känns helt fel – och som någon skrev – hur skulle det sett ut om Sevilla hade tagit fram en banderoll som det stod "VILA I FRID ANTONIO PUERTA – BEGRAVNINGEN SPONSRAS AV TELECAIXA" på?

Men jag tycker fortfarande att rangordningen på hur man måste tänka som supporter måste vara:

1. Inte skända en minnesbanderoll för åtta spelare som dog i en flygkrasch.

2. Motarbeta sponsorer och ägare som man hatar och som har belastat klubben med en massa lån.

**********

Uppskattar också att signaturen "språkpolisen" slog till på rubriken "Idiotiska United supportrar". Det ska naturligtvis vara "Idiotiska Unitedsupportrar" sammanskrivet men det hade inte fått plats på första raden på rubriken och därför valde jag att dela på United och supportrar.

Inte en tillräckligt bra anledning så här i efterhand. Pest eller kolera osv. Nästa gång vinner grammatiken över det estetiska. Det lovar jag.

**********

Ska bli kul att se hur det går för alla nyförvärv den här helgen.

Här är mina tips inför vårsäsongen:

Succér:

Nicolas Anelka (195 miljoner kronor, Bolton till Chelsea)
Manuel Fernandes (lån, Valencia till Everton)
Afonso Alves (135 miljoner kronor, Heerenveen till Boro)
Jermain Defoe (110 miljoner kronor, Tottenham till Portsmouth)
Lassana Diarra (75 miljoner kronor, Arsenal till Portsmouth)

Floppar:

James McFadden (70 miljoner kronor, Everton till Birmingham)
Gary Cahill (65 miljoner kronor, Aston Villa till Bolton)
Hossam Ghaly (lån, Tottenham till Derby)
Erik Nevland (25 miljoner kronor, Groningen till Fulham)
Milan Baros (lån, Lyon till Portsmouth)
Andy Reid (54 miljoner kronor, Charlton till Sunderland)

Kan sluta hur som helst:

Jari Litmanen (utan kontrakt, till Fulham)
Jonathan Woodgate (108 miljoner kronor, Boro till Tottenham)
Martin Skrtel (88 miljoner kronor, Zenit St Petersburg till Liverpool)
Rade Prica (27 miljoner kronor, AaB till Sunderland)

Vad tror ni där ute?

**********

Ha en trevlig helg.

Marcus Christenson
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå