Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

En lektion i ödmjukhet, men ingen kris

Man Utd är utslaget ur Champions League efter en precis lika likgiltig insats i den sista och helt avgörande matchen som man har gett prov på under hela gruppspelet.

Där fanns under hela den här matchen en känsla från Man Utd som lag, med andra ord dess spelare, att det här ordnar sig, eftersom vi är Man Utd. Och på så vis var den här matchen en perfekt representation för hela gruppspelet. Man Utd har genomfört hela gruppspelet i den fasta tron att det till sist kommer att ordna sig på något vis, eftersom man är stora stygga Man Utd.

Men de tre små grisarna i form utav Basel, Benfica och Otelul Galati var inte villiga att vända magen upp och ge upp på förhand. Och när Man Utds egen likgiltighet leder till att de inte tar sitt jobb, vare sig offensivt eller defensivt, när man i nästan varje spelsituation lämnar motståndaren tre-fyra meters utrymme och flera sekunders tid att göra vad han vill med bollen, då har alla motståndare på den här nivån den tillräckliga kvaliteten att ställa till ordentligt med problem.

:::

Mest markant i just den här matchen var ju hur där fanns absolut noll press på motståndarens bollhållare, under i princip någon period av matchen. Och i mer eller mindre varje offensiv såväl som defensiv situation så joggade Man Utds spelare snarare än sprang.

Sådant är inte en kvalitetsfråga, det är helt och hållet en attitydfråga.

:::

Man Utd som lag förresten. Ett dåligt ordval. För vad vi såg i den här matchen var inget lag. Det var ett gäng yra spelare som försökte navigera matchen som individer. Och var det något jag trodde att jag i stort sett aldrig skulle skriva om just Man Utd så var det just det. Där finns inget samspel mellan lagdelarna, där verkar inte finnas någon kollektiv idé om hur matcherna ska genomföras. Som mest verkar man helt enkelt hoppas på att det ordnar sig.

Där finns inget att skylla på för Man Utd i det här läget utom sig själva. Jag vet inte om Basel förtjänade att vinna, det får andra avgöra, vad jag däremot vet är att Man Utd helt och hållet förtjänade att förlora.

Vad det här måste var för Man Utd är helt enkelt en lektion i ödmjukhet, att inse att man alltid måste göra jobbet. Att saker och ting inte ordnar sig av sig självt, utan att framgång bygger på hårt arbete och samarbete inom laget. Den ödmjukheten har Man Utd helt och hållet saknat i den här upplagan av Champions League, och man får nu betala det helt rättmätiga priset för den arrogansen.

Någon kris är det emellertid inte fråga om. Man Utd kommer nämligen att spela i Champions League även nästa säsong, om det kan vi vara rimligtvis övertygade. Man Utd står med andra ord inte inför samma situation som Liverpool stod inför för ett par säsonger sedan. Man Utd har dessutom befunnit sig i den här situationen förut, också då var man ett lag under förnyelse och förändring.

Nu blir det nya tag i Europa League för Man Utd, och det måste jag personligen säga ska bli rätt kul att följa. Och om det är möjligt så skulle jag vilja säga att det menar jag helt genuint och uppriktigt, och fullständigt bittert och sarkastiskt, på en och samma gång.

:::

Jag sitter på O’Learys och kollar matchen. På plats befinner sig även tre Arsenalsupportrar utspökade i det egna lagets tröjor och jublar som små barn när Basel gör 2-0 och därefter vinner matchen. Jag måste fråga mig, vad exakt är det som motiverar tre vuxna män att klä sig i det egna lagets färger, ge sig ut på stan, för att titta på en match enbart för att hoppas att en motståndare ska förlora?

Mitt i dess allra mest uppenbara skadeglädje kunde jag inte riktigt avstå den något syrligt menade repliken: ”Grattis, det här var Arsenals största framgång på sex år!”

Så stor var jag i nederlagets stund. Det enda svar jag fick var något mummel ner i de egna ölglasen. Men så var de ju norrlänningar också, det låg förmodligen något mycket djupsinnigt i det där mumlet.

:::

Det fanns en kort stund under kvällen när Man City faktiskt var vidare från gruppspelet, men till sist visade det sig ändå att Napoli pallade för trycket, att motivationen avgjorde på Madrigal.

Mycket tråkigt för Man City, men milt uttryckt en rätt rolig kväll för Europa League.

:::

Be Champions!!

Publicerad 2011-12-07 kl 23:21

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER