Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Jag är nyfiken - West Ham

West Ham lyckades vinna den gångna helgens måstemöte med Wigan efter en stabil insats på hemmaplan.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/29/west-ham-united-wigan-athletic-premier-league

Det gav Avram Grant lite andrum och möjlighet att nu koncentrera sig på det andra som gett honom andrum hittills den här säsongen – Ligacupen.

En bra cup run har sett laget ta sig till kvartsfinal, där man står inför ett hemmamöte med Man Utd – ikväll kl 20:45.

På vägen dit har West Ham slagit ut Oxford (h), Sunderland (a) och till sist Stoke (h) på straffar.

Men West Ham är ett lag med stora problem.

Trots vinsten mot Wigan ligger man fortfarande sist i tabellen, tre poäng upp till strecket. Förtroendet för Grant känns inte helgjutet och flertalet spelare ger inte ett intresserat intryck.

West Ham är på många sätt en institution inom engelsk fotboll. En klubb som arbetat på sitt sätt, med en oerhört produktiv talangfabrik, och som ofta nått större framgång än vad deras medel motiverat.

Problemen startade i huvudsak 2006 och stavas isländska investerare och banker – Bjorgolfur Gudmundsson tog då över klubben med fagra löften om snabb framgång.

Det är den soppans bottenskrap som West Ham och klubbens nya ägare – David Gold och David Sullivan – nu tvingas brottas med. En kamp som har synbara sportsliga såväl som ekonomiska konsekvenser.

…………………………………………………

DREAMS THEY FADE AND DIE

Skillnaden i hur West Ham styrdes före och efter de isländska affärsmännen tog över klubben är så tydlig att den nästan går att ta på.

Under femårsperioden innan 2006 så var West Ham en klubb som producerade spelare och sålde dem vidare dyrt, de gjorde en nettovinst på transfers under perioden med £7m och total nettovinst under PL-eran var drygt £30m.

Under femårsperioden efter 2006 så har i princip hela den ackumulerade vinsten ätits upp av ofta tämligen vettlösa transfers. Efter att som mest ha lagt £15,5m brutto på spelarköp under en säsong tidigare så har man därefter dubblerat denna siffra vid två tillfällen och tangerat den vid ytterligare två.

Efter det att Gold och Sullivan tagit över klubben så har deras egen finansdirektör uttryckligen förklarat att klubbens affärsstrategi är ”fundamentally flawed” och att det inte fanns någon affärsmässighet alls med att köpa klubben.

De isländska ägarna hade belastat klubben med flertalet svårlösta problem.

Mest uppenbart är en med tanke på klubbens omsättning stor och besvärande skuld. Sammantaget, med banklån och skulder till fordringsägare så uppgår klubbens totala skuld till £110m, som därefter har minskats ned till £90m.

Flera av klubbens finansiella problem är helt och hållet beroende på dess egen ledning som ofta fattat dåliga beslut och ibland agerat närmast inkompetent. Sanslöst nog har klubben under de tre senaste åren slösat bort £47m på extraordinära kostnader, som härleds till att klubben tvingats betala olika former av vederlag eller skadestånd.

David Sullivan har också uttalat irritation över klubbens närmast fåfänga lönekostnader: [”The crazy wages the Icelandics were paying brought the club to its knees. I can’t believe the contracts I’ve inherited. Every position is over-paid, whether in administration or on the playing side. All are earning more than they would at other clubs.”]

Som ett exempel kan nämnas att Steve Clarke under sin tid som assisterande manager till Gianfranco Zola tjänade £1,2m om året, vilket är mer än dubbelt så mycket som Mike Phelan, hans motsvarighet i Man Utd, tjänar.

Att lönekostnaderna exploderat beror såväl på att personal tillkommit på den administrativa sidan som på att spelartruppen utökats markant – från 77 spelare 2006 till 107 i 2009.

Men med dessa ökade kostnader, och särskilt då lönekostnader, så har klubben ändå inte presterat bättre. Förra säsongen så hade West Ham Premier Leagues sjunde högsta lönekostnader, men man slutade ändå bara på 17:e plats. Den enda klubben med en jämförbar skillnad mellan lön och prestation under den här tiden är Portsmouth.

Klubben medger enastående nog i sin egen årsredovisning: [”Clubs with fewer resources and lower levels of expenditure on their squad have achieved a greater level of league and cup success.”]

Föga förvånande så har detta varit det som Gold och Sullivan främst har tvingats ta tag i – och klubben genomgår just nu också ett ordentligt stålbad med sparpaket och uppsägningar.

Vid sidan av detta kan klubben naturligtvis jobba med intäktssidan, att skära kostnader räcker inte till för att utveckla klubben. Ljuspunkten här är det nya TV-avtalet i Premier League som kommer leda till ökade intäkter om £10m per år.

Däremot är det inte särskilt troligt att klubbens kommersiella intäkter ökar då samtliga kontrakt och samarbetsavtal är låsta under flera år framöver. Det som klubben ställer sitt hopp till är ökade matchdagsintäkter genom att få tillgång till OS-stadion i London från och med 2015.

Men det verkar ju som om de kommer att få kriga om den med Tottenham, som dessutom just nu ser ut att vinna den striden.

Att under dessa förutsättningar åka ur Premier League vore naturligtvis helt katastrofalt för klubben. Åker de ur så finns inte bara en stor risk att de inte kommer tillbaka inom överskådlig tid utan även att klubben faktiskt rent konkret går under.

Så pressen på Avram Grant och laget är inte bara sportslig, den är i högsta grad ekonomisk.

Och det bör vara en lärdom för samtliga fans att klubben befinner sig i den här situationen tack vare ansvarslösa affärsmän som tog över en klubb för att det lät som en kul grej och därefter drev den mer ansvarslöst än ett genomsnittligt Football Manager-spel.

Något de till stor del tilläts göra ostört i och med att de utlovade snabb framgång och gjorde några tidiga spektakulära värvningar. Ett trick som vi fans tenderar att gå på mer eller mindre varenda gång.

…………………………………………………

I kvällens kvartsfinal riskerar West Ham dessutom behöva klara sig utan sin dominante mittfältare Scott Parker – som inte verkar lyckas återhämta sig från en infektion i bröstet.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1334130/West-Hams-Scott-Parker-Carling-Cup-showdown-Manchester-United.html

Inför kvällens kvartsfinal hemma mot Wigan så uppmanar Arsene Wenger klubbens fans att behålla tron på laget och på hans vision.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/29/arsenal-arsene-wenger

Om nu matcherna blir av – det rapporteras om snöoväder i London.

…………………………………………………

RE-FE-REEEE

Lite intressant domarstatistik så här snart halvvägs in i ligasäsongen:

Domare M G R F S K/M F/K
Phil Dowd 13 48 4 346 4 4 6
Andre Marriner 11 41 1 296 3 4 7
Howard Webb 12 41 1 298 3 4 7
Michael Jones 11 39 1 278 4 4 7
Martin Atkinson 12 38 7 318 7 4 6
Mike Dean 11 37 1 239 5 4 6
Mark Clattenburg 12 33 2 260 3 3 7
Lee Mason 7 29 3 202 1 5 6
Lee Probert 11 29 4 275 1 3 7
Peter Walton 9 26 1 183 1 3 7
Stuart Atwell 4 24 1 115 1 6 4
Chris Foy 11 24 0 230 3 2 10
Mark Halsey 9 21 1 204 1 3 9
Michael Oliver 6 20 2 172 3 4 7
Anthony Taylor 5 15 1 127 1 3 7
Kevin Friend 5 13 1 131 1 3 9
Andy D’Urso 1 3 0 32 0 3 11
M: Matcher, G: Gula kort, R: Röda kort, F: Fouls, S: Straffar, K/M: Kort per match, F/K: Fouls per kort

Mark Atkinson verkar vara duktig både på att visa ut spelare och att döma straffar. Kanske mindre märkligt när man betänker att det foulas rätt mycket i de matcher han dömer. Bra och balanserat dömt eller ska man se det som en indikation på att han då och då tappar kontroll över matcherna?

Chris Foy är en hård nöt – han blåser sällan, visar sällan kort och dömer relativt få straffar. Det tar hela tio fouls innan han får för sig att visa något kort. Är det här något som lagen har koll på och därför trycker på lite extra i närkamperna när han dömer?

Howard Webb anses generellt vara Englands bäste domare – man får anta att Andre Marriner har videogranskat honom mycket noggrant.

…………………………………………………

Vilket är Englands sämsta lag?

Tja – Madron FC har förlorat elva matcher på raken, har släppt in 227 mål på dessa och bara gjort två själva. En match förlorade man med hela 0-55. Det är mer än ett mål i baken varannan minut!

http://www.guardian.co.uk/uk/2010/nov/29/football-team-concedes-227-goals

Madron FC kan i alla fall glädja sig åt att inte ligga sist i sin tabell – ett annat lag ligger efter dem, på grund av att de drabbats av poängavdrag.

…………………………………………………

Det här har jag sagt förut och det är så givet att jag kanske betraktar det som en självklarhet – men fler är både trevligare och mer givande och alla är givetvis hjärtligt inbjudna att diskutera och tjöta i kommentarsfältet.

Det är inte farligt på något vis, det är ingen som bits. Åtminstone inte sedan jag satte på mig munkorgen i somras.

Själv tycker jag vi har en rätt bra, trevlig och öppen stämning härinne.

:::

Låt oss också önska Lönnquist lycka till på ett yrkesprov han ska genomgå under dagarna och hoppas att han inte roterat revisionskunskaperna alltför mycket.

:::

Bästa eller i alla fall mest tvetydiga rubriken inför gårdagens Classico: [”Madrid coach stoned on hotel arrival”]

Rivaldoklass på Messis filmning igår kväll – eller vad säger ni?

Men i övrigt en väldigt imponerande genomförd match av Barcelona – en insats att vara stolt över.

Lev väl!

Peter Hyllman

"Tomorrow" - Läget i Premier Academy League

Premier Academy League tuffar vidare vid sidan av det ordinarie ligaspelet och det har nu spelats cirka 13 omgångar.

I en blogg från slutet av september gav jag er en introduktion till PAL och ställningen då efter sex omgångar.

http://blogg.fotbollskanalen.se//hyllman/2010/09/30/that-time-of-the-month-en-koll-pa-englands-reserv-och-akademiligor/

Matcherna har därefter fortsatt under oktober och november och det har lett oss fram till följande tabeller:

Premier Academy League – Grupp A

Pos Team Pld W D L GD Pts
1 Southampton 13 7 2 4 28-25 23
2 Norwich 12 7 1 4 28-19 22
3 Crystal Palace 13 7 1 5 25-25 22
4 Fulham 13 6 2 5 21-15 20
5 Arsenal 13 6 2 5 22-20 20
6 Charlton 13 5 3 5 21-21 18
7 West Ham 13 5 1 7 19-23 16
8 Ipswich 13 4 3 6 19-27 15
9 Chelsea 12 2 4 6 16-23 10
10 Portsmouth 13 1 1 11 16-35 4


Gruppens stjärna: Southampton har på de senaste månaderna gått från nionde till första plats i gruppen genom att vinna åtta av sina nio senaste matcher, bland annat en 3-0-seger mot Arsenal. Instrumentell i den sviten är den lovande anfallaren Jordace Holder-Spooner tillsammans med mittfältaren Andy Robinson.

:::

Premier Academy League – Grupp B

Pos Team Pld W D L GD Pts
1 Leicester 13 10 2 1 +22 32
2 Watford 13 7 3 3 +12 24
3 Birmingham 13 7 2 4 +4 23
4 Aston Villa 12 6 4 2 +10 22
5 Bristol City 13 6 2 5 -2 20
6 Reading 13 6 1 6 +2 19
7 Coventry 13 3 5 5 -5 14
8 Cardiff 12 4 2 6 -7 14
9 Tottenham 13 3 2 8 -9 11
10 MK Dons 13 0 2 11 -27 2


Gruppens stjärna: Svennis kan glädja sig åt att ha en väldigt lovande ungdomskull i klubben som har gått fram till en överlägsen ledning i Grupp B. Central för lagets framgångar är den oerhört produktive anfallaren Jeffrey Schlupp, som för tillfället gör mål i mer eller mindre varenda match. Leicester har vunnit sina sex senaste matcher och har inte förlorat sedan i säsongspremiären mot Crewe.

:::

Premier Academy League – Grupp C

Pos Team Pld W D L GD Pts
1 Everton 13 9 2 2 24-14 29
2 Man City 13 6 6 1 26-20 24
3 Bolton 13 7 2 4 21-17 23
4 Man Utd 12 6 3 3 29-19 21
5 Wolves 12 6 2 4 28-18 20
6 Liverpool 12 5 4 3 29-19 19
7 West Brom 13 5 3 5 29-28 18
8 Blackburn 13 5 2 6 27-27 17
9 Crewe 13 4 2 7 25-30 14
10 Stoke 12 3 2 7 12-24 11


Gruppens stjärna: Evertons akademisatsning börjar resultat och man leder nu Grupp C före Bolton och de båda Manchesterklubbarna. På vägen har man bland annat slagit Bolton med 3-1 och Man Utd med 4-3 och spelare som unge anfallaren Hallam Hope och försvararen Luke Garbutt har varit tongivande spelare för The Toffees.

:::

Premier Academy League – Grupp D

Pos Team Pld W D L GD Pts
1 Sunderland 12 7 3 2 25-13 23
2 Sheffield Utd 13 7 2 4 27-19 23
3 Middlesbrough 13 7 1 5 21-25 22
4 Newcastle 13 6 3 4 30-24 21
5 Sheffield Wed 13 5 4 4 19-20 19
6 Nottingham 13 6 0 7 23-20 18
7 Barnsley 13 5 3 5 27-27 18
8 Derby 13 5 1 7 28-23 16
9 Leeds 13 2 1 10 10-32 7
10 Huddersfield 12 1 2 9 6-29 5


Gruppens stjärna: I den jämnaste av de fyra grupperna så har Sunderland tagit en knapp ledning, därtill med en match mindre spelad. En stor anledning till det är den tuffe anfallaren Jordan Laidler som leder Sunderlands anfallslinje på ett högst kompetent sätt. Han behöver fortsätta prestera om Sunderland ska lyckas hålla Sheffield Utd, Middlesbrough och Newcastle bakom sig i tabellen.

…………………………………………………

Intressant blogg om unga domare i det engelska ligasystemet och hur de slängs in i hetluften alldeles för snabbt för sitt eget bästa.

http://thetwounfortunates.blogspot.com/2010/11/reffing-prodigies.html

Framför allt Stuart Atwell och Michael Oliver befinner sig i skottlinjen – efter en serie av svårsmälta misstag.

…………………………………………………

Vi som uppskattade och saknar Marcus Christensons skrivande kan glädja oss åt att det verkar gå så pass bra för honom att han nu fått äran att räkna upp fem saker vi lärt oss av den här Premier League-helgen:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/29/five-things-learned-premier-league

Jag skulle vilja addera en sjätte lärdom:

Stoke kan faktiskt spela riktigt bra fotboll. Stereotypen är att det är ett långbollande och inte minst långkastande lag. Men det spel de visade upp mot Man City visar att det bara är ett av de verktyg de har i lådan. Som vanligt så är verkligheten mer komplex och nyanserad än hur vi ofta vill beskriva den.

…………………………………………………

I mittveckan så spelas Ligacupens kvartsfinaler med några möten som får det att vattnas i munnen.

Tisdag:

20:45 – (LC) Arsenal vs Wigan
20:45 – (LC) West Ham vs Man Utd (Bet365)

Onsdag:

20:45 – (LC) Birmingham vs Aston Villa (Bet365)
20:45 – (LC) Ipswich vs West Brom

Och Arsenal fortsätter sitt korståg för att vinna sin första titel sedan 2005 – Arsene Wenger planerar ställa ut ett starkt lag mot Wigan.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1333894/Aston-Villa-2-Arsenal-4-Arsene-Wenger-planning-strong-Cup-bid.html

Såväl Avram Grant som Roy Keane anses leva på lånad tid på sina managerposter inför sina respektive cupmöten.

…………………………………………………

Rätta mig om jag har fel – men den stora matchen i fotbollseuropa ikväll är väl ändå Leicester vs Nottingham Forest?

På Bet365 kl 20:45.

Dessutom FA-cupmötet Droylsden vs Leyton Orient. Vinnarna möter Norwich på bortaplan.

Lev väl!

Peter Hyllman

Take This Sabbath Day

FA-cupens tredje omgång är då lottad, med lite hjälp av en Oasis-brorsa, och det blev så här:

» Burnley vs Port Vale
»
Coventry vs Crystal Palace
»
Bristol City vs Sheffield Wednesday
»
Fulham vs Peterborough
»
Doncaster vs Wolves
»
Brighton/FC United vs Portsmouth
»
Huddersfield vs Dover Athletic
»
Crawley Town/Swindon vs Derby County
»
West Ham vs Barnsley
»
Reading vs West Brom
»
Arsenal vs Leeds
»
Sheffield Utd vs Aston Villa
»
Leicester vs Man City
»
Bolton vs York City
»
Blackburn vs Queens Park Rangers
»
Swansea vs Colchester
»
Wycombe vs Hereford/Lincoln
»
Stevenage vs Newcastle
»
Burton Albion vs Middlesbrough
»
Millwall vs Birmingham
»
Southampton vs Blackpool
»
Watford vs Hartlepool/Yeovil
»
Chelsea vs Ipswich
»
Sunderland vs Notts County/Bournemouth
»
Scunthorpe Utd vs Everton
»
Man Utd vs Liverpool
»
Hull vs Wigan
»
Stoke vs Cardiff
»
Tottenham vs Charlton/Luton
»
Preston vs Nottingham Forest
»
Norwich vs Droylsden/Leyton Orient
»
Torquay vs Carlisle

Givetvis några punkter som står ut:

Arsenal vs Leeds är onekligen ett möte som får det att vattnas i munnen – ska Leeds kunna upprepa förra säsongens cupbravader?

Svennis med sitt Leicester får ta emot hans gamla klubb – Man City.

Och så givetvis den här omgångens monstrositet:

Man Utd vs Liverpool.

Den enda matchen mellan två PL-lag den här omgången.

Omgången spelas den 8-9 januari.

…………………………………………………

För två veckor sedan sade jag att jag hade en sneaky feeling att vi skulle ha nya serieledare om två veckor.

I love to say I told you so.

Men nu går vi in i december och det är en riktigt intensiv månad vad avser titelstriden. Det är först efter den som vi kan börja få en bra uppfattning om hur det hela kommer att utveckla sig.

…………………………………………………

Newcastle fick bästa möjliga start hemma mot Chelsea efter att Mikel, Alex och Cech sammantaget stått för minst fyra misstag i samma spelsekvens. Andy Carroll tackade och tog emot.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/28/newcastle-united-chelsea-premier-league

Men Chelsea tog tag i spelet, kvitterade något turligt precis innan halvtid och var i slutänden närmast att vinna matchen.

Mot slutet av matchen kan Salomon Kalou ha stått för vad som kan visa sig bli säsongens miss.

Och de som dissade min tidigare analys av Chelseas defensiva svagheter har fått något att tugga på under de senaste tre-fyra omgångarna.

Jovisst, Terry är skadad. Men ändå.

…………………………………………………

White Hart Lane fick vi se en match som innehöll lite av det mesta.

Mål åt båda håll, fart och dramatik, en korrekt dömd straff mot N’Gog som Defoe missade, en tveksamt dömd icke-straff för Liverpool med cirka 20 minuter kvar av matchen, ett bortdömt mål för Spurs i slutminuterna. Med mera.

Och därefter ett dramatiskt avgörande för Tottenham i den 92:a minuten.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943694/Tottenham-Hotspur-2-Liverpool-1-match-report.html

:::

Skys kommentator Andy Gray var heligt vred på David N’Gog som orsakade straffen efter att ha tagit med handen i muren. Spelarna får stora pengar för att ta sådana där bollar med ansiktet, var det centrala i hans budskap.

:::

Årtal som slutar med -1 brukar vara bra år för Tottenham. 1901, 1921, 1951, 1961, 1971, 1981 och 1991 har man samtliga gånger vunnit titlar.

Det vete tusan om det inte börjar se ut som att 2011 får läggas till den härliga listan.

:::

Roy Hodgson vann väl ändå den här taktikkampen mot Harry Redknapp, eller vad säger ni?

Men det räckte inte – när Aaron Lennon i slutänden ändå vann sin kamp med Paul Konchesky.

Kvaliteten på Tottenhams spelare lyste till sist igenom, och med Gerrard borta och Carragher dessutom skadad i slutet av matchen så uppgiften till sist Liverpool övermäktig.

:::

Martin Skrtel gjorde mål både framåt och bakåt i den här matchen. En enda Liverpoolspelare har gjort det tidigare i en Premier League-match, John Barnes.

Också då mot Tottenham, också då på White Hart Lane – 1995/96.

…………………………………………………

Norwich tog en övertygande 4-1-seger i ”Old Farm”-derbyt mot Ipswich efter ett hattrick av Grant Holt och en strålande prestation av Arsenallånet Henri Lansbury.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1333820/Norwich-4-Ipswich-1-Grant-Holt-hat-trick-piles-pressure-Roy-Keane.html

Med tio minuter kvar av första halvlek vid ställningen 2-1 så blev Ipswichs Damien Delaney utvisad för en professional foul – något som gjorde det hela mer bekvämt för The Canaries.

…………………………………………………

HjH plockar hem segern i söndagens frågesport. Nio rätt av tio var ett imponerande facit.

Alla lag gjorde alltså mål under den här omgången av Premier League.

Lev väl!

Peter Hyllman

Running Mates

Ett högintressant möte mellan Tottenham och Liverpool på White Hart Lane ikväll.

Förra säsongens möte – i ligapremiären – slutade 2-1 till Tottenham.

Den matchen var på sätt och vis en vändpunkt i Liverpools status från topplag till krislag. Nu symboliserar matchen en möjlig vändpunkt åt andra hållet – ett bra resultat borta mot Tottenham vore manna från himlen.

Spurs å sin sida siktar på att vinna sin tredje raka ligamatch och ta in poäng på framför allt Man City – men även på övriga lag i ligatoppen.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943692/Tottenham-Hotspur-v-Liverpool-match-preview.html

Vanligtvis gillar jag inte att reducera fotbollsmatcher till ”individuella kamper” men den här matchen lämpar sig kanske hyfsat väl för detta. Fyra kamper står ut i mina ögon:

Gareth Bale vs Glen Johnson

Världens just nu mest formstarke ytter möter en offensivt skicklig men defensivt opålitlig Johnson. Klarar Johnson av att stänga till landskapen för Bale och vilken hjälp med jobbet kan han få av Dirk Kuyt?

Younes Kaboul vs Fernando Torres

En något plattfotad mittback i sällan skådad form möter en extremt snabb anfallare – Kaboul kommer onekligen att få bekänna färg och ett av Liverpools stora hopp är att Torres hittar in bakom Tottenhams mycket skakiga backlinje.

Harry Redknapp vs Roy Hodgson

Mannen utan taktik mot mannen som bara har taktik. Typ. Redknapp kommer vissla igång offensiven och Hodgson kommer betona sina spelares taktiska uppgifter – men kommer han ge dem friheten att ta matchen till Spurs?

Aaron Lennon vs Paul Konchesky

Kampen på den andra kanten där en förvisso snabb men inte alltid spelskicklig Lennon möter en inte särskilt snabb men i alla fall hyfsat spelskicklig Konchesky, kan bli avgörande i en match där koncentrationen ligger på Bale.

:::

Paul Wilson på The Guardian diskuterar Roy Hodgsons ställning på Anfield och hur en central del i ’The Liverpool Way’ håller på att gå förlorad i fansens rop på hans snabba avgång.

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/28/roy-hodgson-liverpool

Vilket jag länkar till inte minst för att jag själv reflekterat över detsamma.

:::

Paul Hayward på samma tidning skriver om hur en av Harry Redknapps styrkor är att kunna släppa på lite av sin egen taktiska kontroll och frigöra sina spelare att ”uttrycka sig själva”.

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/28/harry-redknapp-tottenham-hotspur

Vilket – som jag antyder ovan – är en av skillnaderna jag ser mellan Redknapp och Hodgson.

Det är å andra sidan alltid lättare att vara så frisläppt när det går bra jämfört med när det går dåligt. Men då är vi också inne lite på hönan och ägget.

:::

Harry Redknapp och Roy Hodgson är ändå något så unikt som två engelska managers i två av Englands större klubbar. De är dessutom goda vänner sedan lång tid tillbaka.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/8164992/Tottenham-Hotspur-v-Liverpool-no-old-pals-act-as-Harry-Redknapp-and-Roy-Hodgson-become-foes-for-a-day.html

Lika barn leka bäst eller opposites attract?

…………………………………………………

Adel Taarabt avgjorde den tidiga seriefinalen i The Championship igår mellan QPR och Cardiff – en match som QPR alltså vann med 2-1.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/27/qpr-cardiff-city-championshio

Mycket sura miner i efterhand från båda klubbarnas managers – Neil Warnock och Dave Jones. Vad gäller Jones i riktning mot domaren och vad gäller Warnock i riktning mot Jones.

Cardiff förtjänade nog ärligt talat att få med sig en poäng från det här mötet – men individuell briljans gav QPR alla tre poängen.

QPR som nu leder The Championship med fem poängs marginal.

…………………………………………………

Fem mål i en och samma Premier League-match hade hittills bara Andy Cole, Alan Shearer och Jermain Defoe lyckats uppnå.

Och nu även Dimitar Berbatov.

Det hade man inte precis trott när man vaknade upp i lördags morse.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/27/manchester-united-blackburn-rovers-premier-league

…………………………………………………

FA-CUPEN

»  FC United stod för ännu ett mindre mirakel när de på bortaplan pressade fram ett oavgjort resultat mot Brighton – ledarlaget i League 1 och hela 112 platser ovanför i det engelska ligasystemet.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/fa-cup/8165177/Brighton-1-FC-United-of-Manchester-1-match-report.html

FC United tog ledningen genom Nicky Platt men fick Scott McManus utvisad i 70:e minuten. Brightons spelande assisterande manager Mauricio Taricco kvitterade i 83:e minuten och på övertid räddade FC Uniteds Sam Ashton en straff för att ta mötet till omspel.

» AFC Wimbledon åkte ur cupen efter en 0-2-förlust hemma mot Stevenage.

» Ett nonleague-lag lyckades ta sig vidare: Dover. I första omgången slog man ut League 2-laget Gillingham och här lyckades man slå ut ett annat League 2-lag, Aldershot. Dover vann med 2-0 efter två mål av förre Arsenallärlingen Adam Birchall.

http://www.independent.co.uk/sport/football/fa-league-cups/fa-cup-roundup-birchall-double-as-dover-silence-shots-on-the-coast-2145736.html

Lottningen av FA-cupens tredje omgång sker idag kl 19:00.

…………………………………………………

ÖVRIGA RESULTAT

» Arsenal lyckades slå såväl Aston Villa som sig själva när man till sist som första bortalag den här säsongen vann på Villa Park.

» Blackpool svarade för ännu en stor insats, men Bolton hämtade för femtielfte gången den här säsongen upp ett tvåmålsunderläge och räddade en poäng.

» West Ham vann vad som är att betrakta som en ödesmatch mot Wigan – om det räddar Avram Grants jobb återstår att se.

» West Brom återfann formen med en oerhört imponerande bortaseger mot Everton med 4-1.

» Stoke räddade ytterst välförtjänt en poäng på tilläggstid mot Man City efter ett konstmål på kombo av Tuncay och Matthew Etherington – Mancini valde efter matchen att gnälla på motståndet snarare än att se till det egna lagets insats.

» En svängig match på Molineux slutade med en oerhört skön 3-2-seger för Wolves mot Sunderland efter ett mål i slutminuten av Ebanks-Blake – McCarthy såg för en gångs skull lite lycklig ut efter slutsignalen.

» Absolut ingen blev nog förvånad över att mötet mellan Fulham och Birmingham slutade oavgjort – Sebastian Larsson nätade för Birmingham.

…………………………………………………

FRÅN CAREFREE TILL CARELESS

Först sparkar klubben den assisterande managern Ray Wilkins, mot Carlo Ancelottis vilja. Några dagar därefter meddelas det att Frank Arnesen lämnar klubben i slutet av säsongen.

Chelseas styrelserum börjar mest av allt att likna en avancerad form av ”hela havet stormar”. Allt färre stolar återstår.

Rapporter om Ancelottis missnöjdhet blir alltmer frekventa och det sägs att han också funderar på att lämna klubben inom en snar framtid.

Samtidigt går nu ledande engelska källor ut med nyheten att Chelsea vill plocka in Pep Guardiola och modellera klubben med Barcelona som förebild.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/chelsea/8165158/Chelsea-set-their-sights-on-Barcelona-head-coach-Pep-Guardiola.html

Ärligt talat – håller Abramovich & co på att helt förlora vettet?

Ja – det finns många goda saker att lära sig av Barcelonas talangutveckling, inte minst ekonomiskt för en klubb som alltmer framstår som en klubb som befinner sig i ett ekonomiskt stålbad.

Men att konkretisera en sådan satsning med att bara luftlandsätta personal från Barcelona i London? Det vore sportsligt såväl som kulturellt vansinne. Det vore ännu ett försök till quick fix från en ägare som har ett rätt dåligt facit av sådana.

Guardiola ska ha heder för det jobb han gör – men hans erfarenhet är ringa.

Han har aldrig tränat utanför Spanien, aldrig ens utanför Barcelona. Han har aldrig varit manager i motgång. Han har aldrig byggt ett eget lag från grunden, och kommer då till ett Chelsea som inom kort måste göra just detta.

Han har varit manager i en liga vars konkurrenssituation är helt väsenskild från motsvarande läge i Premier League. En liga fundamentalt annorlunda från La Liga sett till kultur och spelfilosofi.

Jag tror det vore dömt att sluta i olycka för såväl Chelsea som Guardiola.

Hur mycket sanning som ligger i det hela är ju däremot svårt att säga. Men när flera vanligtvis trovärdiga källor säger samma sak på samma gång så är ju åtminstone tanken värd att luftas.

:::

Med detta som bakgrundsbrus så beger sig Chelsea idag till St James Park för att återfinna formen mot ett Newcastle som blandat och gett under säsongens första tredjedel.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/26/squad-sheets-newcastle-united-chelsea

…………………………………………………

MILAN UGGLAR I LEAGUE 1

Milan Mandaric – tidigare ägare i Portsmouth och Leicester – har tagit över som ägare i tidigare konkurshotade Sheffield Wednesday. Åtminstone om affären godkänns av en extrainsatt bolagsstämma.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1333609/Milan-Mandaric-set-control-Sheffield-Wednesday-8m.html

Mandaric sålde tidigare under säsongen Leicester till ett thailändskt konsortium och flyttar nu alltså till Yorkshire och Sheffield. Genom affären så räddar han klubben från närmast säker konkurs.

Ett bud från det fansägda konsortiet One Wednesday förkastades av klubbens styrelse.

…………………………………………………

Låt oss köra lite frågesport så här under söndagen – ni kan ju meddela i kommentarsfältet hur många rätt ni får.

http://www.skysports.com/fun_games/football_brain/0,20930,,00.html

Men samtidigt kan ni ju undvika att posta de rätta svaren där – det förtar ju en del av nöjet.

:::

Och här har vi det allra senaste avsnittet av Special 1 TV:

Be Champions!!

Peter Hyllman

And It’s Surely To Their Credit - Queens Park på väg mot Premier League?

18 matcher in på säsongen och 28 matcher kvar av den. Och hittills har ännu inget lag lyckats besegra Queens Park Rangers. Och det är ett enastående facit i en liga som trots allt är så väldigt oförutsägbar.

Frågan är om QPR kan fortsätta stoltsera som obesegrade efter lördagens tidiga seriefinal i The Championship hemma mot Cardiff?!

Kl 16:00 smäller det på Loftus Road.

Med tanke på att Cardiff förlorat två av de tre senaste matcherna, mot Swansea och Nottingham Forest, så får nog QPR betraktas som favoriter.

QPR leder för närvarande ligan på 38 poäng, två poäng före Cardiff och fem poäng ovanför playoff-strecket.

Queens Park har fått utstå viss kritik på sistone, vilket ofta händer när ett lag som presterar bra får flera oavgjorda resultat på raken. Inte så konstigt då det i termer av tappade poäng är dubbelt så kostsamt att släppa in en sen kvittering som det är att släppa in ett sent förlustmål.

QPR är ett lag bestående av spelare med mycket god arbetsetik. Det ska däremot inte förstås som att de därför är oskickliga. Mittfältaren Alejandro Faurlin och Tottenhamlånet Kyle Walker håller hög nivå.

Och James Mackie inledde också säsongen starkt med att göra sex mål på sina sju första skott på mål.

Men naturligtvis är det Adel Taarabt som är den klarast lysande stjärnan i Neil Warnocks lagbygge.

Marockanen är precis den typ av spelare som motståndarfansen älskar att hata. Ofta kritiserad för att inte tåla det engelska spelet, men den här säsongen har han lyst upp The Championship med sina färdigheter.

QPR:s hemligheter är däremot flera och bygger inte enbart på Taarabts skicklighet och Warnocks slughet. Det är ett defensivt ramstarkt lag. Och endast ett oturligt självmål i förra helgens match förhindrade säsongens tolfte nolla.

Cardiff, med bland andra Craig Bellamy och Jay Bothroyd, kommer att göra allt för att utmana QPR:s stentuffa försvarslinje, suveränt ledd av letten Kaspars Gorkss.

Det är seriefinal – och det är the irresistable force meets the immovable object.

http://www.skysports.com/football/match_preview/0,19764,11065_3283591,00.html

:::

Neil Warnock har fått till ett intressant lagbygge med sitt Queens Park Rangers och man får ge honom stilpoäng för lite otraditionellt mod.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/queens-park-rangers/8149941/Adel-Taarabt-given-free-rein-to-create-and-infuriate-at-QPR.html

Han arrangerar sitt lag tämligen defensivt givet att det är det han kan och till stor del förstår sig på. Resultatet är ligans grymmaste försvar.

Men han ger också fritt spelutrymme till sitt kreativa spelgeni Adel Taarabt som står för lagets kreativitet framåt.

Det lätta valet för Warnock och, som han medger själv, det val han hade gjort för några år sedan hade varit att peta en spelare som Taarabt och istället satsa på trygga kort i form av habila lagspelare.

Istället organiserar han ett lag som i övrigt täcker upp för Taarabt och ger honom möjlighet att uttrycka sin förmåga.

Det är en lagfilosofi som i mångt och mycket liknar den som Man Utd byggde upp för att dra maximal nytta av Cristiano Ronaldo.

Den fungerade naturligtvis med bedövande effekt – samtidigt som svagheten med en sådan filosofi är likaledes tydlig. När spelgeniet försvinner så står laget där med en kreativitetsbrist på mittfältet.

Men det är en fråga för framtiden (förhoppningsvis) – QPR:s jobb den här säsongen är att äntligen ta sig tillbaka till Premier League.

Spelarna finns där, lagsystemet finns där och resurserna finns där.

Kanske har nu Neil Warnock återfört något av det självförtroende som behövs för att ta det slutliga klivet upp.

…………………………………………………

När Kristian Borell sitter i Euro Talk och stereotypt och kunskapsfattigt avfärdar Bolton och Owen Coyle som ”typiskt brittiska” så gläds den här bloggen åt att kunna rekommendera följande läsning av Rory Smith på Telegraph:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/bolton-wanderers/8160901/Owen-Coyles-attacking-philosophy-helps-Bolton-Wanderers-scale-Premier-League-heights.html

Endast tre lag – Arsenal, Chelsea och Man Utd – har gjort fler mål den här säsongen än Bolton.

Bara Carlos Tevez har gjort fler mål än Johan Elmander den här säsongen.

I sanningens namn så är Owen Coyle en skotte i samma andas barn som Sir Matt Busby, Bill Shankly, Jock Stein och Sir Alex Ferguson.

Med samma syn på fotbollen, hur fotbollen ska spelas och fotbollens betydelse för fansen.

Och det finns inget ”typiskt brittiskt” i det. Åtminstone inte i den nedsättande mening som Borell lägger i uttrycket.

…………………………………………………

NYHETER

» Sam Allardyce vill plocka tillbaka Roque Santa Cruz från Man City till Blackburn – vilket i så fall skulle göra det hela till en rätt söt affär för Blackburn.

» Fulhams ägare, Mohamed Al Fayed, har gett spelartruppen en utskällning efter deras senaste prestationer men visar fortsatt stöd för Mark Hughes – och utesluter inte spelarförstärkningar i januari.

» Arsene Wenger har efter matchen mot Braga och Cesc Fabregas skada kommit fram till att han kanske måste vara mer sparsam i hur han använder mittfältaren under resten av säsongen.

:::

Anders Lindegaard rapporteras då slutligen vara klar för Man Utd och ses som en potentiell ersättare till Edwin van der Sar.

Den norska klubben Ålesund lyckades med konststycket att också en andra gång publicera på sin hemsida att övergången var klar innan den faktiskt rent formellt var det.

Naturligtvis pinsamt, och klubbens ordförande beskrev det hela som amatörmässigt.

Själv tycker jag ändå det är rätt charmigt att den typen av amatörmässighet förekommer. Det påminner mig om att fotbollen inte bara är multinationella företag utan lika mycket ideellt drivna föreningar.

:::

» Wayne Rooney har, som rapporterats på många ställen redan, bett fansen om ursäkt för kontraktsbråket – och om det kan man ju välja att tycka precis vad man vill.

…………………………………………………

HELGENS MATCHER

Lördag:

13:45 – (PL) Aston Villa vs Arsenal
16:00 – (PL) Bolton vs Blackpool
16:00 – (PL) Everton vs West Brom
16:00 – (PL) Fulham vs Birmingham
16:00 – (PL) Man Utd vs Blackburn
16:00 – (PL) Stoke vs Man City
16:00 – (PL) West Ham vs Wigan
16:00 – (PL) Wolves vs Sunderland

Söndag:

14:30 – (PL) Newcastle vs Chelsea
17:00 – (PL) Tottenham vs Liverpool

Full omgång dessutom i The Championship och utöver detta så spelas under den här helgen också FA-cupens 2:a omgång.

http://www.thefa.com/TheFACup/FACompetitions/TheFACup/Fixtures

AFC Wimbledon vs Stevenage kan ni se på TV/stream idag lördag kl 13:50 – om ni är intresserade.

Lottningen av FA-cupens tredje omgång – när också Premier League-lagen träder in i handlingen – äger rum kl 19:00 på söndag.

…………………………………………………

Som väntat många reaktioner på gårdagens lista över Premier Leagues bästa centrala mittfältare.

Kevin Nolan, Paul Scholes, Steven Gerrard och Tom Huddlestone var stora talking points.

Roligt ändå – jag lyckades bli anklagad för att cyniskt ha placerat Gerrard lägre än motiverat antingen för att jag bara ville provocera eller för något odefinierat lillebrorskomplex.

Sanningen var kanske snarare den motsatta.

Jag fick bekämpa en vilja att ge honom en högre placering än jag fann sakligt motiverat, då i syfte att undvika den mest förutsägbara kritiken.

Men nu hade jag ju lovat er en ärlig blogg, och då kan man inte ta den typen av ”politiska” hänsyn.

Även om det trampar vissa på tårna.

Hur som helst var det bara en lista – men med ett rätt härligt rekord i antal kommentarer.

:::

Riktigt viktig match för West Ham hemma mot Wigan i eftermiddag.

:::

Senaste avsnittet av Special 1 TV:

Be Champions!!

Peter Hyllman

Premier Leagues 10 bästa centrala mittfältare

Varför inte ägna fredagen inför den kommande ligahelgen åt att fortsätta det här lilla listexperimentet som vi inledde för snart två veckor sedan.

Låt oss hoppas att vi den här gången bättre klarar av att diskutera listan något mer sansat. Trots allt, det är bara en lista. Jorden går inte under om den inte ser ut exakt så som man själv tycker den borde se ut.

Turen har kommit till mittfältare.

Däremot så kommer jag göra två olika listor för å ena sidan centrala mittfältare och å andra sidan yttermittfältare.

Så väldigt olika spelartyper. Och redan på den här listan så trängs ju offensiva mittfältare med så kallade holding midfielders.

Madness!

Förra listan – den om försvarare – reste ju frågan om det var bäst den här säsongen eller typ bäst genom tiderna som listan gällde.

Svaret är väl lite både och. Jag utgår från bäst nu men tar ett lite längre perspektiv på det än att bara kolla på de senaste fem-tio matcherna om vi säger så.

…………………………………………………

PREMIER LEAGUES TOPP-10 – CENTRALA MITTFÄLTARE

(1) Frank Lampard, Chelsea

Navet i Chelseas offensiva spel. Har inte bara levererat stort spel och många mål under hela Chelseas storhetstid, han har också en tendens att göra viktiga och vinnande mål. Stabil i Chelseas positionsspel, en spelare med en otroligt hög lägstanivå.

(2) Francesc Fabregas, Arsenal

Arsenals briljante speldirigent. Fabregas är med rätt bred marginal Premier Leagues bäste passningsspelare och runt vilken Arsenals alla förhoppningar under de senaste fem åren har centrerats. Har tagit ett stort ledaransvar i Arsenal även om han ibland riskerar försvinna ur viktiga matcher.

(3) Michael Essien, Chelsea

Premier Leagues och kanske världens bäste box-to-box-mittfältare – vansinnigt starkt defensivt och med underskattade offensiva förmågor. Vid sina offensiva löpningar är han närmast att betrakta som en skenande stridsvagn. En väldigt mångsidig spelare kapabel att axla flera olika roller.

(4) Rafael van der Vaart, Tottenham

En spelare av stort internationellt snitt och extremt god blick för spelet. Han har nästan synbart tagit med sig en vinnarinstinkt in i Tottenhams trupp och har axlat rollen som mittfältsgeneral nästintill omedelbart. Övriga spelare växer i hans närvaro.

(5) Steven Gerrard, Liverpool

En sagolik pådrivare och inspirationskraft i sina bästa stunder där han närmast på egen hand lyfter Liverpool ur prekära situationer. En spelare med hög intensitet och ett brett passningsregister. Men styrkan kan ibland också bli ett problem, han kan plockas bort ur matcherna och hans medspelare kan ibland lita lite för mycket på att just han ska lösa varje problem.

(6) Samir Nasri, Arsenal

Har tagit ytterligare ett steg den här säsongen och har kompletterat finess och snabbhet med spets och målfarlighet. Passar väldigt väl in i Arsenals offensiva spelstil och tillför även direkthet till lagets spel. Kompletterar Fabregas spelgeni på ett utmärkt sätt.

(7) Yaya Touré, Man City

Positionssäker ledargestalt i Man Citys maskinrum som med ett bedrägligt enkelt men ändå effektivt passningsspel startar många av lagets anfall. Ses främst som en defensivt stabil mittfältare men är därtill överraskande stark i det offensiva uppbyggnadsspelet.

(8) Darren Fletcher, Man Utd

Innehar något av ledarrollen på Man Utds mittfält och är spelaren som driver på hårdast från defensivt till offensivt straffområde. Saknar den kreativa spetsen men viker inte en tum i mittfältskampen och växer alltid ett par snäpp när det vankas stormatch.

(9) Tim Cahill, Everton

Extremt målfarlig offensiv mittfältare i Everton som levererar oerhört konsekvent i en klubb precis nedanför toppskiktet. Vållar alla typer av motstånd stora problem och personifierar mycket av attityden i David Moyes lagbygge.

(10) Luka Modric, Tottenham

Diminutivt spelgeni på Tottenhams mittfält som passar bäst när han har i huvudsak offensiva uppgifter. Kan plockas bort ur matcher och har avslöjats när han hamnat i djupare positioner men när han hittar sin roll i matchen så är han både ett hot själv och en spelare som höjer sina medspelare.

Bubblare:

» Alex Song, Arsenal
»
Charlie Adam, Blackpool
»
Paul Scholes, Man Utd
»
Scott Parker, West Ham
»
Mikel Arteta, Everton

…………………………………………………

Daily Mail gräver vidare i vad det är som gör att Arsenal verkar falla på mållinjen varje säsong.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1332812/Why-Arsene-Wengers-Arsenal-falling-short.html

Och nej, det är inget nytt under solen.

Inför Arsenals tuffa bortamöte med Aston Villa under tidig lördag så gör Matthew Norman på Telegraph en inte särskilt smickrande jämförelse mellan Arsene Wenger och Sir Winston Churchill.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/arsenal/8160688/Matthew-Norman-the-time-has-come-for-Arsene-Wenger-to-realise-he-has-to-go.html

Det känns som att den här matchen kan ha rätt stor betydelse för Arsenals fortsatta säsong.

Men den känslan har man ju å andra sidan haft rätt många gånger förut.

…………………………………………………

Owen Hargreaves.

Frisk och i den form som han var i innan skadan så hade han varit gjuten bland de fem bästa på listan ovan. Men ack, så är ju inte längre fallet.

Oerhört saknad spelare. Mycket viktig för Man Utd, dödligt viktig för England.

…………………………………………………

Paul Hayward på The Guardian gräver djupare i vad exakt det är som gör den här säsongens Premier League så jämn.

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/25/premier-league-levelling-out

Arsene Wenger kommer fram till ungefär samma sak som den här bloggen – standarden på lagen under toppskiktet har förbättrats.

Sedan kan man alltid diskutera vad det beror på.

…………………………………………………

I helgen bloggar jag huvudsakligen om QPR och deras tidiga seriefinal mot Cardiff på lördag – och på söndag blir det ett extra öga på mötet mellan Tottenham och Liverpool.

Be Champions!!

Peter Hyllman

The Birnam Wood

[”Macbeth shall never vanquished be until Great Birnam wood to high Dusinane hill shall come against him.”]

Den shakespearianska spådomen borde kanske Ally McCoist och hans manskap ha funderat lite på inför gårdagskvällens hemmamöte med Man Utd.

Rangers var i praktiken piskade att vinna för att ha någon chans att gå vidare till slutspel i Champions League – men de inledde matchen enormt defensivt och med ett femmannaförsvar och verkade aldrig riktigt intresserade av att frångå den taktiken.

Det var först i 87:e minuten, efter att Man Utd gjort mål på straff, som det blev lite mer offensivvilja.

Men då var det så dags – och McCoist måste kanske inse att det inte räcker med att ställa ut en försvarsskog i och runt det egna straffområdet, den måste också röra sig lite framåt för att man ska kunna vinna matcher mot kvalitetsmotstånd.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/champions-league/8157801/Rangers-0-Manchester-United-1-match-report.html

Man Utd vinner gruppen så länge de inte förlorar med två mål eller fler hemma mot Valencia om några veckor.

Därtill kan man tydligen slå ett rekord – som första lag att gå igenom Champions Leagues gruppspel utan att släppa in ett enda mål.

Avdelning meningslösa rekord.

:::

Wayne Rooney slog in Man Utds straff och man får väl ändå säga att det såg ut att vara genuin glädje (och lättnad) bakom målfirandet.

Men något säger mig att han inte fann supportern som efter målet sprang in och la sig i missionären ovanpå honom fullt lika mysig.

…………………………………………………

Ett segt Battle of Britain i all ära – den stora grejen för kvällen var ändå att Tottenham gjorde processen kort med Werder Bremen och kvalificerade sig för slutspel.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/tottenham-hotspur/8157808/Tottenham-Hotspur-3-Werder-Bremen-0-match-report.html

Det var aldrig riktigt någon fråga om saken – Spurs lekte med Bremen som katten leker med råttan.

Särskilt Luka Modric var i strålande form.

Så länge Spurs i sista gruppspelsomgången borta mot Twente matchar Inters resultat borta mot Bremen så vinner de gruppen – och kan därmed få en lättare lottning i åttondelsfinalen.

Med tanke på att Chelsea väntar i ligan kort efter matchen mot Twente så ska det bli intressant att se vilket lag Harry Redknapp ställer på planen mot holländarna.

Hur viktigt är det för Tottenham att vinna gruppen?

…………………………………………………

Rangers har med sitt extremt defensiva spelsystem med fem spelare i backlinjen lyckats frustrera Man Utd i två matcher på rad.

Jonathan Wilson på The Guardian tittar närmare på taktiken och vad som gör den framgångsrik – och på vad som är dess svagheter.

http://www.guardian.co.uk/sport/blog/2010/nov/24/the-question-rangers-five-man-defence

Grovt sammanfattat – det är en taktik väl anpassad för ett lag vars enda syfte är att hålla ut och förhindra motståndarna från att göra mål.

…………………………………………………

HASTA MAÑANA

Få brittiska spelare har gjort sig ett namn inom spansk fotboll – även om spelare som David Beckham, Gary Lineker och Lawrie Cunningham gjorde goda insatser på den iberiska halvön.

Men det har börjat hända saker i den pyttelilla klubben Jerez Industrial – för närvarande trea i Grupp 10 i den spanska regionala tredjedivisionen, en poäng bakom Pozoblanco och Algeciras.

Fascinerande nog består klubben av hela 22 brittiska spelare – vilket är fler än i Man Utd, Arsenal, Chelsea eller vilken som helst annan Premier League-klubb. Men hur kommer då det sig?

Efter att ha relegerats från den spanska regionala andradivisionen 2009/10, med ett lag bestående av enbart spanska spelare, så befann sig Jerez Industrial i en svår finansiell situation. Klubben köptes då upp av den Tottenhamlegenden Glenn Hoddle.

Bakgrunden till den något märkliga finansiella rockaden är Glenn Hoddle Academy som öppnades 2008 precis utanför Jerez. Dess syfte är att erbjuda en väg tillbaka in i det professionella fotbollslivet för unga brittiska spelare som ratats av de engelska klubbarna.

Akademin erbjuder spelarna träning, utveckling och rådgivning och bygger på idén att klubbar tenderar att avfärda spelare alldeles för snabbt. I gengäld så får akademin ersättning när en spelare säljs vidare från akademin till en klubb och kan på så vis finansiera sin verksamhet.

Hoddles problem var att det inte fanns någon riktig liga att testa spelarna i – så på det viset framstod möjligheten att köpa Jerez Industrial som en utmärkt lösning på det problemet.

Flödet av unga brittiska talanger in i klubben har gett resultat och Jerez har bara förlorat två av de första elva matcherna. Bland fansen har klubben fått nya smeknamn såsom ”Los Ingleses”, ”Sherry Industrial” eller ”British Industrial”.

Så här långt finns vissa tecken på att akademin har lyckats med sitt syfte. För några veckor sedan togs exempelvis mittbacken Sean McCashin ut till det nordirländska U21-landslaget.

Ett antal spelare har dessutom plockats upp av klubbar som Ipswich, Lincoln, Northampton och Kilmarnock. En spelare fick ett tvåårskontrakt med Sevilla och är numer utlånad till Celta Vigo.

Som ett alternativ till det traditionella systemet så framstår det här projektet som ett klart intressant initiativ.

Hur som helst är det så klart mänskligt värdefullt att fånga upp och ge en andra chans till de som annars riskerar hamna på den professionella fotbollens skräphög.

…………………………………………………

NYHETER

» Inför helgens måste-match mot Wigan så går Carlton Cole ut och sågar sin managers Avram Grants taktiska förmåga – inte något som lär göra vare sig spelare eller manager mer populära hos fansen.

» Blackpools spelförare Charlie Adam har vunnit en rättslig strid mot klubben angående en bonus han anser sig ha rätt till – men kontraktet mellan spelare och klubb anses för den delen inte vara brutet.

» Efter att ha sparkat Zeljko Petrovic så har West Ham anställt Wally Downes som ny defensiv tränare – en man som måste ha nickat många luftbomber i sina dagar.

:::

David Conn på The Guardian tar en närmare titt på Sheffield Wednesday och deras situation – klubben balanserar för närvarande på en mycket skör lina ovanför konkursens avgrundsdjup.

http://www.guardian.co.uk/sport/david-conn-inside-sport-blog/2010/nov/24/sheffield-wednesday-sir-dave-richards

:::

» Newcastles försvarare Mike Williamson stängs i efterhand av i tre matcher efter sitt våldsamma uppträdande mot Johan Elmander i den senaste ligamatchen mot Bolton – och Chris Hughtons defensiva bekymmer växer.

…………………………………………………

Intressant stycke i Italienbloggaren Hussfelts kvällsblogg från igår:

[”Spurs har ett sympatiskt lag som är värt att tycka om. Inte så arrogant och självgott som Fergusons eller Wengers lag. Och spelare som Modric och ‘peta och gå’ Bale, plus Krajncar och van der Vart. Tycker jag.”]

No offense mot Spurs – jag ser inte heller något arrogant och självgott med dem, men man undrar ju vad Hussfelts personliga erfarenheter av ”Fergusons eller Wengers lag” egentligen är.

Möjligen att de har en elak tendens att spöa italienska lag.

Men vi vet ju inte – eftersom Hussfelt inte utvecklar sin säkert mycket skarpsinta iakttagelse.

Eller så är det en ”vobbler”, dock utan kommentarsfält. Eftersom bloggaren har rätt att provocera men bloggläsaren tydligen inte har rätt att bli provocerad.

Är det en form av hit and run-blogging? Lite som att hälla en hink vatten på bastuaggregatet och därefter snabbt som ögat slinka ut ur bastun.

Man får ge Hollandsbloggaren det, han stannar i alla fall kvar i bastun.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Gästblogg: Linhem’s Football League Watch

It’s … Linhem’s Football League Watch!

Ännu en helg, ännu en omgång i den som vanligt händelselösa Football League, men förhoppningsvis finns det något värt att notera.

…………………………………………………

CHAMPIONSHIP – ”Your dad’s ashamed of you”

Preston North End är en klubb med stolt historia. Fram till i våras låg här FA:s officiella fotbollsmuseum. Deras arena Deepdale är den äldsta i det engelska ligasystemet. Förutom att man var med och grundade The Football League så vann man även obesegrade den första upplagan av ligan.

En av de största spelarna i England genom tiderna, den störste enligt en man mycket visare än jag, Tom Finney, var Prestonspelare. Han är avbildad utanför Deepdale när han tar sig förbi två Chelseaförsvarare på Stamford bridge i leran. Han är 88 år nu för tiden vilket gör honom till den äldste levande engelska landslagspelaren.

Vadhän denna spretiga bit historia om Preston?

Jo, Preston ligger – efter att Adel Taarabt slog dem med 3-1 – sist i tabellen med sex poäng upp till säker mark.

Som ni troligen vet så heter Prestons manager Darren Ferguson, son till Sir Alex Ferguson, vilket också självklart påverkat Darren som person, spelare och manager.

Förutom att han blivit arresterad för att ha bråkat med sin fru utanför sin fars hus och spelat ett tjugotal matcher för Man Utd, där han var deras förste ”nr 18”, så är han faktiskt Prestonmanager tack vare sin far.

Utöver det biologiska så fick Prestons ordförande Trevor Hummings numret till Darren Ferguson av sin gamle vän Sir Alex Ferguson.

Prestons fans vill se Darren Ferguson avgå. Än så länge har han fortfarande stöd av ledningen, de är ju faktiskt så att Preston likt oräkneligt många andra klubbar i England har problem med sin ekonomi, så sent som i maj var man nära administration. Klubben har stora skulder som växer och därtill har publiken svikit under senaste tiden. Just nu snittar man 9,000, en bit från de 13-14,000 som behövs för att få ekonomin att gå runt.

De finns så klart saker som pekar på att man kan klara sig kvar i The Championship. Ferguson gjorde ett riktigt bra jobb i Petersborough, Jon Parkin, Keith Tracey är en fantastisk vänsterytter och ynglingen Adam Barton är mycket intressant, nybliven landslagsman för Nordirland och allt.

Tror ni Preston åker ut? Ferguson Jr får kicken? Jon Parkin äter upp en juniorspelare? Eller allt ordnar sig?

:::

I matchen mellan Sheffield United och Crystal Palace lyckades domaren med en sällan skådad prestation: Tre felaktiga straffar och minst ett felaktigt rött kort.

Två straffar för lätta knuffar i ryggen som inte fått en 95-åring med benskörhet på fall. En situation där en Sheffield Utd-anfallare fick bestående men utav att se en krock mellan två Palace-försvarare och så fick Owen Garvan i Palace rött kort direkt för att han svor åt domaren.

Cardiff förlorade för andra gången på hemmaplan, denna gången mot Nottingham Forest tack vare ännu en patenterad missil av Lewis McGugan och sedan mål av kvalitetsnamnet Dexter Blackstock, varav den senare nog ångrar sitt inhopp.

Av någon oklar anledning har Millwall fått låna Jason Puncheon av Saints och i sin första match avgjorde han mot Tony ”Mogga” Mowbrays Middlesbrough som behöver fylla på rejält med bränsle för att nå sitt mål.

…………………………………………………

LEAGUE  1 – ”Club for a Fiver”

Orient: “Club for a Fiver” är en dokumentär som gjordes utav den kvinnliga studenten Jo Trehearne säsongen 1994/95. Hon har på något sätt fått möjligheten att följa med laget Leyton Orient bakom kulisserna under en säsong.

Klubben vann inte borta på hela säsongen, hade en svit på åtta matcher då man inte gjorde ett enda mål och man avslutade säsongen med nio raka förluster, vilket ledde till en jumboplats i Division 2 (nuvarande League 1).

Vad är så speciellt med det då?

jo, under denna säsongen hade man otroliga finansiella problem, klubbens ordförande var tvungen att sälja klubben då hans affärer helt gick i stöpet på grund av inbördeskriget i Rwanda. Vilket gjorde att man sålde av en bunt spelare ner till endast 18 stycken, man hade inte råd att betala för mjölk till kaffet, och vid bussresor tvingades man betala kontant vid avresa.

Förutom att följa en klubb nära konkurs inifrån så är det managern John Sitton som verkligen nått kulstatus tack vare dokumentären, han och Chris Turner delade förvisso på managerjobbet à la Lagerbäck och Söderberg.

Chris Turner gick vidare att rädda Hartlepool från nedflyttning till The Conference, lyckades därefter inte förhindra Sheffield Wednesday att trilla ur andradivisionen, och så sent som i år var han tillbaka i Hartlepool. Men för kollegan John Sitton, som då sågs som en hyfsat lovande manager, blev det inget mer efter denna ungefär en timme långa dokumentär.

Varför? Jo, John Sitton är en riktig gammaldags och smått galen manager som alltid har en hårtork nära till hands.

När Leyton Orient ligger under med 3-0 i paus mot Brentford så är han verkligen i sitt esse. Han kritiserar alla spelare, ordföranden, Graham Taylor som han också citerar och allt möjligt.

Men inget slår halvtidspausen efter att de ligger under med 1-0 mot Blackpool.

Han börjar med att sparka ut den populäre försvararen Terry Howard från klubben och skäller ut två andra spelare.

[“You, you little c-nt, when I tell you to do something, and you, you fucking big c-nt, when I tell you to do something, do it. And if you come back at me, we’ll have a f-cking right sort-out in here. All right? And you can pair up if you like, and you can f-cking pick someone else to help you, and you can bring your f-cking dinner. ‘Cos by the time I’ve finished with you, you’ll f-cking need it.”]

Efteråt pratar han om händelsen där han först citerar Sir Bobby Robson:

[”I’m not in football to make friends”]

[“Terry’s an ex-teammate of mine who I like very, very much. He’s good company when you go for a night out – but as a manager and a coach, he’s not what I’m looking for. I may have lost a friend.”]

Två månader senare får Sitton och Turner sparken, totalt vann de sju av 46 matcher och Sitton har därefter blivit stereotypen av en bindgalen manager.

Leyton Orient överlevde dock efter att boxning och snooker-mogulen Barry Hearn tog över och sanerade klubben.

Sugen på att kolla dokumentären? Som tur är finns den hela här på avguden Youtube.

:::

För andra veckan i rad gjorde Johnnie Jackson två mål för Charlton som nu bara är fyra poäng bakom Brighton.

Colchester, som vägrar att kryssa numer, trodde sig få nöja sig med ett oavgjort resultat mot Hartlepool, men fick en straff orsakad utanför straffområdet på övertid som Ian Henderson säkert slog in.

Före detta Liverpoolspelaren Neil Mellor nickar inte bara fram till suveräna mål utan nu i helgen gjorde han ett hattrick med huvudet när Sheffield Wednesday slog MK Dons.

…………………………………………………

LEAGUE 2

Börjar med att belysa det att Gillingham vann på bortaplan efter en vinstfri bortasvit på 35 matcher – Up the Gills!

Chesterfield leder fortfarande League 2 tack vare en 2-0-vinst mot ”Hot Shots” Aldershot.

Barnet lyckades otroligt nog slå Northampton med hela 4-1, bara några stapplande steg ifrån säker mark nu.

Får be Pleo om ursäkt men jag kan lova att jag kommer fokusera på Accrington Stanley, Aldershot och Dag & Red inom en snar framtid.

…………………………………………………
ÖVRIGT – The Footballer Formerly Known As Bambi

» Football League’s högsta höns Greg Clarke åker land och rike runt, till metropoler som Accrington och Stockport för att hitta den slutgiltiga lösningen. Mycket intressant läsning och bra initiativ av Clarke, faktiskt.

» Hur kan Football League kan hjälpa Don Fabio?

» När man får stryk av ett barn(et), då vet man att det är illa.

» The story about Gary Madine.

» Crawley Town, fågel eller fisk? Med Steve Evans som manager så blir det troligen tidig framgång och sedan en djupdykning ner i divisionerna.

…………………………………………………

NÄSTA OMGÅNG

QPR  vs Cardiff

Tidig seriefinal mellan höstens båda succéklubbar. Båda har lite skumma folk som styr dem bakom draperiet och båda dess managers har varit omtalade på väldigt olika sett.

Neil Warnock för att han bråkat med halva Fotbollsengland och Dave Jones för att han var åtalad för att ha antastat ett barn (en helt fabricerad historia som tyvärr fick hela Fotbollsengland att se Jones som en barnantastare)

På planen är de också väldigt olika i sina filosofier. QPR är framför allt stabila bakåt, har två defensiva mittfältare, en stor anfallare att skicka långbollar på och några individuellt skickliga offensiva spelare som ska sköta de mesta framåt.

Cardiff däremot bygger sitt spel på en otroligt namnkunnig offensiv bestående av Craig Bellamy, Jay Bothroyd, Michael Chopra, fjolårets skyttekung Peter Whittingham som innermittfältare och den intressante yttern Chris Burke.

Dessutom spelar Swansea mot Pompey på fredag samtidigt som Crawley möter Swindon i FA-cupen, tune in!

…………………………………………………

De var allt för mig denna veckan, om ni har något att säga så är de bara att kommentera nedan eller så mailar ni mig.

//Peter A Linhem

…………………………………………………

CHAMPIONS LEAGUE MCNUGGETS

Tack Linhem, för ännu ett bra jobb med Football League Watch.

Det här är dessutom blogg #100 – det ni!

Fabregas beräknas vara borta i tre veckor på grund av en ny hamstring-skada och Eboué ännu längre efter en knäskada – och det var ändå bara några av de saker som irriterade Wenger efter gårdagskvällens match mot Braga.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1332487/Cesc-Fabregas-gamble-backfires-Arsene-Wenger-captain-faces-weeks-hamstring-problem.html

Men nej – jag kan inte tänka mig att Arsenal tappar poäng hemma mot Partizan samtidigt som Braga tar fler poäng än så borta i Ukraina.

Så det ska inte vara någon fara med CL-avancemanget – däremot kan det ju bli kostsamt att sluta tvåa i gruppen.

:::

Chelsea tog en stapplande seger hemma mot Zilina men misslyckades med att leverera någon tyngre form av avsiktsförklaring.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/23/chelsea-msk-zilina-champions-league

:::

Sir Alex Ferguson lämnar såväl Rio Ferdinand som Nemanja Vidic hemma för mötet med Rangers i Glasgow – vilket innebär att mittförsvaret med all sannolikhet kommer bestå av Jonny Evans och Chris Smalling.

Evans beskriver den här situationen som hans främsta utmaning i hans Man Utd-karriär.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1332421/Jonny-Evans-facing-biggest-challenge-Manchester-United-career.html

Det går i alla fall inte att klaga på inställningen.

:::

Harry Redknapp var i stor form på presskonferensen inför kvällens match mot Werder Bremen där Tottenham har chansen att kvalificera sig för Champions Leagues slutspel på deras första försök.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/23/harry-redknapp-tottenham-hotspur

He’s having the time of his life.

Peter Hyllman

Disaster Relief

Champions League fortsätter den här veckan med gruppspelets femte omgång.

Chelsea tar emot Zilina, Arsenal åker till Braga, Tottenham får besök av Werder Bremen och Man Utd åker upp till Glasgow för ett möte med Rangers.

Gruppspelet i Champions League har fått alltmer kritik för att mest vara en tämligen tråkig transportsträcka för många av de stora lagen – och inte minst då de engelska.

Det är först efter jul som tävlingen verkligen börjar.

Nu kanske det mest är en halvsanning – såväl Man Utd som Liverpool har åkt ur i gruppspelet de senaste åren och för Tottenham har gruppspelet den här säsongen absolut inte varit någon transportsträcka.

Men visst, något ligger där i det.

Däremot har Champions Leagues gruppspel en annan betydelsefull funktion för de engelska storlagen.

Det är ett andningshål och en möjlighet till återhämtning, ett sätt att undkomma Premier Leagues tryckkokare för några dagar och lappa ihop brister och sviktande självförtroende.

Är ett lag inne i en dålig trend så är t ex ett hemmamöte med Zilina ett bra sätt att bryta den trenden – kort och brutalt uttryckt.

Och ett returmöte med ett lag man nyligen demolerat med 6-0 likaså.

…………………………………………………

Chelsea befinner sig för tillfället i alla möjliga former av problem.

Viktiga spelare är skadade, avstängda och i vissa fall till och med lidande av malaria.

Tre förluster på fyra matcher har eliminerat lagets försprång i ligatabellen.

Interna problem – manifesterade i det kontroversiella sparkandet av Ray Wilkins – hotar att fortsätta störa laget under säsongen.

Flera experter betonar att Chelseas trupp saknar bredd och att även detta är en följd av reformer påtvingade Carlo Ancelotti av Chelseas ledningsstruktur.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/22/carlo-ancelotti-chelsea-zilina

Ancelotti själv har medgivit att hans befogenheter i Chelsea är begränsade och rest frågetecken kring sin framtida roll i klubben – även om dessa uttalanden har förmildrats efterhand.

Men resultaten måste börja komma igen för Chelsea, annars riskerar Ancelottis position i klubben undermineras. Vilket så klart, givet hans facit i klubben så här långt, är något utav en travesti.

Hur som helst, kvällens match mot Zilina är en möjlighet för Chelsea och Ancelotti att återvinna fokus och självförtroende samt att skapa positiva snarare än negativa rubriker.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/chelsea/8152409/Chelsea-v-MSK-Zilina-Carlo-Ancelotti-quickly-quells-storm-as-he-looks-to-avoid-any-nasty-surprises.html

:::

Chelseas fans kan idag glädja sig åt att få se 17-årige Josh McEachran göra sin fulla debut mot Zilina, där han ges chansen att bevisa att han kan ta en plats på Chelseas mittfält.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/chelsea/8152625/Josh-McEachran-earns-chance-for-Chelsea.html

Jeffrey Bruma rapporteras också få starta som mittback.

En poäng räcker för Chelsea för att säkra gruppsegern.

:::

Arsenals problem är delvis annorlunda.

De spelar stundtals bländande fotboll men varvar imponerande prestationer med rejäla bottennapp och nu senast mot Tottenham gick man på en rejäl stjärnsmäll som satte fingret på vad många uppfattar som ett mentalt problem i truppen.

En brist på vinnarmentalitet.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/arsenal/8152545/Braga-v-Arsenal-Arsene-Wenger-concerned-by-teams-mental-fragility-after-derby-defeat-to-Tottenham.html

För dem utgör kvällens match mot Braga en chans att slicka såren, att återfå flytet i och tron på det egna spelet.

Det är ofta så gruppspelet i Champions League fungerar. Ett dåligt resultat i ligan följs upp av en stabil prestation i Champions League och Arsenal kan gå in till nästa ligamatch med positiva snarare än negativa tankar.

http://www.independent.co.uk/sport/football/european/wenger-tells-arsenal-to-quit-the-damaging-habit-of-complacency-2141166.html

Matcherna får på så vis karaktären av ett ”skarpt träningspass”.

Ett mer övergripande problem för Arsenal är naturligtvis att den här ventilen bara existerar under hösten. Under vårsäsongen går också Champions League in i ett skarpt läge.

En kanske alternativ förklaring till Arsenals tendens under senare år att inte orka hela vägen under våren.

:::

Arsene Wenger har hur som helst krävt att hans spelare levererar en god prestation mot Braga ikväll.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1332130/Arsene-Wenger-demands-Arsenal-bounce-shock-Spurs-defeat-Braga.html

Spelare som Koscielny, Sagna och Clichy sägs få vila ikväll och Kieran Gibbs och Nicklas Bendtner tros få spela.

Arsenal har aldrig vunnit en tävlingsmatch i Portugal.

Märkligt nog riskerar faktiskt en förlust göra den sista omgången lite spännande för Arsenal då Braga just nu befinner sig på sex poäng och Shakhtar på nio poäng, samma som Arsenal.

Även om Arsenal avslutar hemma mot Partizan.

…………………………………………………

Harry Redknapp siktar på att säkra gruppavancemang för Tottenham redan den här omgången hemma mot Werder Bremen.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/tottenham-hotspur/8152502/Tottenham-Hotspur-v-Werder-Bremen-Harry-Redknapp-wants-Champions-knockout-stage-place-confirmed.html

Bremen är ett lag i stora problem – de ligger sist i gruppen och har släppt in tio mål utan att göra ett enda på sina tre senaste matcher i Bundesliga.

Med all sannolikhet kommer Tottenham kunna undvika en helt avgörande sista match borta mot Twente.

…………………………………………………

Mark Ogden på Telegraph debunkar myten om ”the closest title race in years” med argumentet att det är så här varje år – till dess att säsongen går in på upploppet.

http://blogs.telegraph.co.uk/sport/markogden/100013873/the-closest-title-race-in-years-until-it-really-matters/

Jag är rädd att mannen har en poäng.

Och att det inte har någon reell betydelse att poängdifferensen mellan lagen 1-4 i ligan efter 14 omgångar är den minsta sedan 1997/98.

…………………………………………………

Sunderland och Everton levererade igår kväll en sprakande och underhållande match som tämligen rättvist slutade 2-2.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943667/Sunderland-2-Everton-2-match-report.html

Welbeck imponerade för Sunderland och Cahill samt Arteta gjorde goda insatser för Everton.

I slutminuterna brände såväl Welbeck som Beckford bra lägen att avgöra för sina båda klubbar.

…………………………………………………

Några av er tolkade gårdagens blogg som att jag sa att spelare bara bryr sig om pengar nu för tiden.

Vilket nästan var motsatsen till vad jag försökte säga – nämligen att den vanliga uppfattningen att spelare är antingen lojala eller giriga är såväl simplistisk som vilseledande.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Shibboleth

Wayne Rooney gjorde sin comeback i en Man Utd-tröja i helgen till blandat jubel och tvivel. Det har gått en dryg månad sedan kontraktsaffären som fick fotbollsfans världen över att betvivla hans lojalitet.

Simon Kuper, en av författarna till boken Soccernomics, argumenterar däremot kraftfullt för att lojalitet är ett i princip irrelevant begrepp för dagens fotbollsspelare.

http://www.ft.com/cms/s/2/4713c328-e1e2-11df-b18d-00144feabdc0.html#axzz15weDlqtx

Fotbollsspelare betraktar sig själva som ”professionals” och sina klubbar inte som helgedomar utan som arbetsgivare.

Däremot framställer de sig ofta som lojala, t ex genom att kyssa klubbmärken eller prata om hur de stött klubben sedan barnsben. Oftast för att hålla sig populära med supportrarna.

Därmed förstärker de en av supportrarna upprättad dikotomi mellan lojalitet och girighet. Spelarna är antingen lojala eller så är de giriga. Detta är alltså en falsk dikotomi.

De är proffs. Det betyder att de måste odla sin egen trädgård likväl som klubbens.

Men den speglar hur vi som fotbollssupportrar ser på fotbollen och våra klubbar, och vi vill att spelarna ska se det på samma sätt.

För oss är fotbollen och supporterskapet en fråga om mening och identitet. Det är inte en fråga om teknik och pengar, och vi blir upprörda varje gång vi påminns om att för spelare är det trots allt det.

Den här typen av föreställningar är naturligtvis på sätt och vis barnsliga – eller barnslika i betydelsen att de bygger på en extremt svart-vit världsbild.

Och med tanke på att de allra flesta av oss blir supportrar i väldigt ung ålder så är det nog inget att förvåna sig över.

Kanske är det också därför vi som fotbollssupportrar har så väldigt lätt att förlåta spelare när de beter sig såsom barn: dricker för mycket, är otrogna, beter sig omoget och ovårdat på fotbollsplanen och så vidare.

Men när de beter sig vuxet – genom att förhandla om kontrakt, begär klubbyten eller publicerar pressmeddelanden – så finner vi det ofta näst intill oförlåtligt.

Vi vill ha vår fotboll med det glada barnasinnet kvar.

…………………………………………………

TRUE LOVE

The Spoiler gjorde för några år sedan en kort sammanställning över vilka klubbar olika PL-spelare faktiskt höll på som barn. Och det är ju lite intressant och ibland förvånande läsning.

Andrei Arshavin. Arsenalspelaren har aldrig dolt att det är Barcelona som är klubben i hans hjärta och har till och med sagt att han vill spela där under sin karriär. Eller vill han bara ha ett bättre kontrakt?

John Terry. Mr Chelsea gick aldrig till Man City och de flesta Chelseafans vill nog tro att han är Blue to the bone. Men Terry var faktiskt en Man Utd-supporter när han växte upp. Moscow, anyone?

Ole-Gunnar Solskjaer. Ikon och stor publikfavorit på Old Trafford där han fram till nyligen blivit kvar även efter det att spelarkarriären tagit slut. Kanske är det därför det talas tyst om att han höll på Liverpool som liten gutt.

Everton i rött. Michael Owen, Ian Rush, Jamie Carragher, Steve McManaman, Robbie Fowler och Steven Gerrard. Samtliga Liverpoolikoner (nåja). Och samtliga Evertonfans i sina tidiga år.

Lee Clark. Inledde karriären i klubben han älskat sedan barnsben, Newcastle. Flyttade därefter till Sunderland. Dök upp till FA-cupfinalen 1999 i en t-shirt med texten ”Sad Mackem Bastards”. Spelade aldrig för Sunderland igen.

Micah Richards. Man City-produkten är ett livslångt Arsenalfan. Så om Arsenal skulle höra sig för om den unge backen så kan en transferbegäran förväntas så snabbt att Wenger aldrig skulle hinna se den.

Henrik Larsson. Trots att han under sin karriär valde att spela för Celtic, Barcelona och Man Utd istället så påstås faktiskt Larsson vara en Evertonfan sedan barnsben. Tänk om, tänk om…

Har ni några andra true love stories?

…………………………………………………

THE PRICE YOU PAY

Det verkar å andra sidan som om vissa spelare gjorde klokast i att stanna kvar i sina klubbar. Särskilt då spelare i Leeds United.

Det är en ny trend i engelsk fotboll, att spelare som valt att lämna Leeds helt enkelt inte har lyckats så värst bra därefter.

Jermaine Beckford är det kanske senaste exemplet. Trots att han gjorde 35 mål för Leeds under förra säsongen så har han knappast övertygat under den här säsongen för Everton.

Men Beckford, som lämnade in sin transferbegäran bara tre dagar innan han sänkte Man Utd på Old Trafford, är inte den förste spelaren som har haft svårt att hitta form utanför Yorkshire.

Fabian Delph lämnade Leeds för Aston Villa när han var 20 år och allmänt betraktad som en av Englands mest intressanta unga spelare. Sedan dess har han fått väldigt lite speltid, och värre blev det när han i april drog på sig en allvarlig knäskada.

Danny Rose såldes till Tottenham 2007 innan han ens gjort en match för Leeds men har sedan dess funnit det svårt att anpassa sig till det tuffa livet i Premier League. Kanske var förra säsongens drömmål mot Arsenal en förvarning?

Matt Kilgallon spåddes vara en spelare i Jonathan Woodgates anda och spelade under sin tid i Leeds för Englands U21-lag. Såldes 2007 till Sheffield Utd där han vare sig gjorde Neil Warnock eller Kevin Blackwell lycklig. Han såldes därefter till Sunderland, men klarade inte av steget till Premier League och är nu utlånad till Middlesbrough.

David Healy. Leeds främste målskytt under två raka säsonger i The Championship, har åstadkommit väldigt lite sedan han såldes till Fulham 2007 och hans karriär har dalat betänkligt.

Lägg till det spelare som Simon Walton, Tom Taiwo och Richard Cresswell så börjar man förstå omfattningen av den förbannelse som vilar över spelare som lämnar Leeds.

The Damned United?

Där finns naturligtvis undantag. Spelare som James Milner, Aaron Lennon och Rio Ferdinand har naturligtvis haft framgång efter de lämnat Leeds. Men det är också spelare med exceptionell kvalitet.

Möjligen bör Leeds nuvarande kull av unga talanger ta detta som en varning och som ett tecken på att stanna kvar i klubben.

Inte minst då det 22-åriga jättelöftet Jonny Howson. När han för någon vecka sedan gjorde ett hat-trick mot Scunthorpe så var Jermaine Beckford en icke använd avbytare på Evertons bänk när de mötte Stoke.

…………………………………………………

Ett hårresande dåligt Fulham fick storstryk mot ett bra spelande och ytterst målmedvetet (!) Man City.

http://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/tevez-rampant-as-city-cruise-to-victory-2140207.html

Carlos Tevez är en fantastisk spelare – no doubt about that!

Blackburn tog en tung hemmaseger mot Aston Villa och norske (!) Morten Gamst-Pedersen gjorde båda målen.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943649/Blackburn-Rovers-2-Aston-Villa-0-match-report.html

Blackburn gick därmed förbi Aston Villa i tabellen och upp på något säkrare mark runt tabellens mittregioner.

[“Pedersen hatches win for Blackburn owners”]

Hehe.

…………………………………………………

Intressant läsning av Julian Coman i The Observer om FC United – i hans ord en fotbollens ”punksaga”.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/21/fc-united-punk-football-fairytale

FC United spelar borta mot Brighton i FA-cupens andra omgång, nu på lördag kl 16:00.

http://www.thefa.com/TheFACup/FACompetitions/TheFACup/Fixtures

…………………………………………………

[“Och gileaditerna besatte vadställena över Jordan för efraimiterna. Då nu någon av de efraimitiska flyktingarna sade: ’Låt mig komma över’, frågade Gileads män honom: ’Är du en efraimit?’. Om han då svarade nej, så sade de till honom: ’Säg schibbolet’. Sade han då sibbolet, därför att han icke nog lade sig vinn om att uttala ordet rätt, så grepo de honom och höggo ned honom där vid vadställena över Jordan. På detta sätt föllo vid det tillfället fyrtiotvå tusen efraimiter.”] – Domarboken 12:5-6

Det är ingen ny grej, det här med att förvänta sig att andra människor ska säga saker för att markera tillhörighet.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Grudge Match

Efter 13 omgångar av förra ligasäsongen så hade Man City under Mark Hughes skrapat ihop 22 poäng – och man vann den fjortonde matchen mot Chelsea för att ta upp poängskörden till 25 poäng.

Efter 13 omgångar av denna ligasäsong så har Man City under Roberto Mancini skrapat ihop 22 poäng – och man möter i den 14:e omgången Fulham borta på Craven Cottage.

Fulham, vars nye manager är Mark Hughes.

Skillnaden mellan säsongerna i termer av prestation så här långt är att Man City under Hughes hade gjort nio mål fler men också släppt in sju fler – samt att Man City under Mancini sedan dess har spenderat cirka £125m netto på fler spelare.

För sina prestationer fick Mark Hughes sparken – dessutom på ett tämligen förnedrande sätt.

Sett till ren prestation borde rimligen Roberto Mancini nu känna lite oro över sitt jobb. Lägg till det en på grund av defensivt spel buande hemmapublik och återkommande rapporter om spelarkonflikter.

Men det var inte framför allt sportslig prestation som låg bakom sparkandet av Hughes och anställningen av Mancini. Man City befinner sig i ett stort och brådskande projekt att bygga sitt varumärke som ”storklubb”.

För ett sådant projekt krävs det stora och glamourösa namn – och Roberto Mancini är i det sammanhanget ett namn som alltid kommer att skapa mer ståpäls än Mark Hughes.

Det är först när Mancinis namn har tappat i glamourvärde – eller när någon rival dyker upp med ännu högre dylikt värde – som Mancinis jobb verkligen är i fara.

:::

Paul Wilson på The Observer reflekterar intressant att vad Man City har saknat i sitt projekt hittills har varit fantasi. De kopierar Chelseas varje move, men Chelsea hade helt andra förutsättningar.

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/21/manchester-city-roberto-mancini

Wilson menar att det kanske mest fantasifulla Man City nu kan göra är att hålla fast vid Mancini i två-tre år – då klubben riskerar kastas in i fullt kaos om där kommer in ännu en ny manager med nya idéer.

:::

Mark Hughes säger att han inte har något otalt med sin före detta klubb, vilket kanske stämmer vad gäller själva klubben och fansen, men det är också uppenbart att han anser sig orättvist behandlad och gärna gnider in en förlust i ansiktet på de som han håller som ansvariga – Garry Cook, Brian Marwood och Roberto Mancini.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/manchester-city/8148028/Fulhams-Mark-Hughes-comes-face-to-face-with-disrespectful-Manchester-City.html

Mark Hughes är av den bestämda uppfattningen att Man City idag hade befunnit sig i en bättre position om de låtit honom behålla jobbet – och ikväll är ett bra tillfälle att bevisa den poängen.

Bättre är väl svårt att säga – men personligen tycker jag i alla fall inte det råder någon tvekan om att Man City under Mark Hughes såg farligare ut än vad de gör nu.

:::

Fulham går in i dagens match med Dembele, Senderos och Zamora på skadelistan samtidigt som ett flertal spelare är osäkra för start i Man City: Barry, Boateng, Hart, Lescott och Richards.

Dessutom är Balotelli fortsatt avstängd.

Ingen av de senaste sju ligamötena mellan Fulham och Man City har slutat med en seger för hemmalaget. Och bara i ett av de senaste 16 mötena så har något av lagen hållt nollan.

Men statistik är som alltid historia. Det säger inte alltid så mycket om nutid och framtid.

Clint Dempsey är en spelare som trivs att spela mot Man City, han har gjort tre mål på sina två senaste PL-starter mot klubben.

Fulham bör däremot frukta Emmanuel Adebayor, som har gjort fyra mål på fem ligamatcher mot dem.

Telegraph spekulerar i följande startelvor:

Fulham: Schwarzer – Salcido, Hangeland, Hughes, Kelly – Gera, Murphy, Greening, Davies – Johnson, Dempsey

Man City: Hart – Kolarov, Kompany, Touré, Boateng – Barry, De Jong, Touré – Milner, Tevez, Silva

…………………………………………………

Kolo Toure, värvad från Arsenal 2009, kritiserar bryskt flera spelare i Man Citys trupp för att inte jobba tillräckligt hårt för laget.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1331697/Kolo-Toure-hits-lazy-Manchester-City-team-mates.html

[“You need to be honest, even if you hurt people, and there are some players here, I am not scared to say, who are not working hard enough for the team.”]

Ouch!

Bara en bland en uppsjö av rapporter från den senaste veckan och senaste månaderna om oroligheter i Man Citys spelartrupp.

Självklart oroligheter som späds på av att Man City beslutat att halvera sina utbetalningar till spelaragenter.

…………………………………………………

Det av ett indiskt fjäderfäföretag nyss uppköpta Blackburn Rovers tar i dagens tidiga match emot Aston Villa på Ewood Park.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943647/Blackburn-Rovers-v-Aston-Villa-match-preview.html

Chicken McNuggets istället för Pukka Pies?

…………………………………………………

Rob Draper på Daily Mail gör en dyster analys av Chelseas interna problem och möjliga framtid.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1331639/Is-end-Carlo-Ancelotti.html

Ligger det någon sanning i det där så är läget faktiskt klart allvarligare än vad jag trodde.

…………………………………………………

Harry Redknapp har utmanat sina spelare att bevisa att de kan vinna ligan den här säsongen.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/tottenham-hotspur/8149207/Harry-Redknapp-the-championship-is-wide-open.-Who-says-Spurs-cant-win-it.html

Givetvis är Tottenham berättigade att fira så här dagen efter Den Stora Segern, men det här sades faktiskt innan gårdagens match.

Gör han rätt, kan Tottenham vinna ligan den här säsongen?

Jag tror inte det. Vi kan prata om en jämn Premier League bäst vi vill. Det var så här förra säsongen också. Men hur ojämna Chelsea och Man Utd än framstår nu, när säsongen går in i squeaky bum time så brukar de båda lagen lyfta sig.

Det är nog ett för högt hinder för Tottenham att komma över, åtminstone den här gången.

Men man måste respektera Redknapp för att föra in en vinnarmentalitet hos sina spelare. Det går inte att nöja sig med en fjärdeplats. Då är man redan halvdöd.

…………………………………………………

Som söndagsunderhållning frågar jag mig och er hur många som kan nämna Liverpools startelva i UEFA-cupfinalen 2001 mot Alaves – och hur mycket tid ni i så fall behöver på er.

http://www.skysports.com/fun_games/missingmen/0,20922,13024_6485682,00.html

Själv tog det mig någon minut att lista ut alla utespelare – men jag kom aldrig på vem det var som stod i mål.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Saturday Night Fever

Det var en oerhört märklig match som utspelade sig på The Emirates.

När krutröken lagt sig så hade Tottenham vunnit på bortaplan mot Arsenal för första gången sedan 1993.

De hade slagit ett så kallat Big Four-lag på bortaplan för första gången sedan dinosaurierna vandrade på jorden.

Och de hade vunnit ett Londonderby mot sina värsta rivaler på ett sätt som gör det till en av klubbens genom tidernas största och mer ikoniska segrar.

Men det var ju inte så det började.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/20/arsenal-tottenham-hotspur-premier-league

:::

Arsenal var helt överlägsna under första halvlek och gick in i halvtid med en ytterst välförtjänt tvåmålsledning.

Arsenals spelare pressade Tottenham vansinnigt högt och skar av i stort sett samtliga möjliga passningsvägar, samtidigt som Pavlyuchenko inte alls är den ensamme anfallaren som kan hålla fast bollen.

Tottenhams ytterbackar var rundningsmärken – vilket i båda fallen inte var särskilt svårt att förutse.

Harry Redknapp hade valt att köra med fem mittfältare, rimligtvis för att minska ytor för Arsenal på mittfältet. Arsenals mittfältare, inte minst Fabregas, fick ändå gång på gång vända upp med inte en motståndare inom tio meter.

Det var kort och gott ett skämt och i stort sett provocerande att titta på.

:::

Till andra halvlek valde däremot Redknapp att spela med två anfallare och satsa mer på snabbhet för att tränga igenom Arsenals backlinje och finna ytorna bakom den.

Taktiken lyckades, och det var en taktik som också avslöjade osäkerheten i Arsenals backlinje. Koscielny var särskilt olycklig i sina försök att trycka upp högt i banan.

Tottenham fick ett tidigt mål, de skapade sig ett fotfäste på Arsenals planhalva och Arsenal blev osäkra.

Två fasta situationer senare och matchen var vänd och vunnen för Tottenham. Och svårare än så behöver inte fotbollen vara.

Men det går att prata taktik i oändlighet – det är ändå svårt att komma från känslan att Arsenal kände att matchen var avgjord i halvtid och kom in med fel attityd till den andra halvleken.

Arsene Wenger var synbart rasande och frustrerad mot slutet av matchen – det är nog vad han har mest anledning att vara rasande över.

:::

Harry Redknapp:

[“In the first half we didn’t really get hold of the ball. We changed it at half-time, which opened us up even more really, but we started the second half on the front foot, got back into the game and had a great second-half performance.”]

Arsene Wenger:

[“Today we were always in a position where we could have won the game, and that is difficult to swallow. If you look at the stats and the numbers, it is very difficult to understand how we lost this game – a drop in concentration, some basic errors, some bad luck as well.”]

:::

För mig var Younes Kaboul matchens spelare.

Briljant i försvaret, han räddade Spurs ett antal gånger, inte minst när Gallas var ute på äventyr.

Och som det visade sig så var han heller inte ofarlig framåt.

:::

Tidningarna börjar naturligtvis omedelbart vässa frågorna om man ska det här som ett tecken på att Arsenal inte har vad som krävs för att vinna ligan.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1331551/Have-Arsenal-really-got-takes-Spurs-heading-again.html

Jag tycker ändå man ska komma ihåg att de bara ligger två poäng bakom de två lagen i toppen av tabellen.

En omgång och de kan leda den.

:::

Tottenham å sin sida tog en enormt viktig seger i striden om de fyra översta platserna och fortsatt spel i Champions League.

Tung press på Man City i dagens bortamatch mot Fulham.

…………………………………………………

Chelsea dundrade iväg precis all ammunition mot Birminghams målvakt Ben Foster, men inget hjälpte.

Birmingham gjorde mål genom den gamle antihjälten Lee Bowyer på deras första och egentligen enda riktiga anfall under hela första halvleken.

Vid tidpunkten för målet hade Chelsea redan haft ett halvdussin chanser mot Foster och så fortsatte det när Chelsea jagade kvittering och en väg tillbaka in i matchen.

Men Ben Foster gjorde både sin nya och sin gamla klubb stora tjänster och visade varför han förtjänar sin landslagsplats.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/20/birmingham-city-chelsea-premier-league

:::

Det är värt att poängtera att oavsett hur mycket Chelseas offensiv än har hyllats så har nu både Arsenal och Man Utd gjort lika många mål.

Och man har bara gjort två fler mål än Bolton!! Även om det kanske är en ”glaset är halvtomt”-tolkning av det hela.

:::

Chelsea har nu förlorat tre av sina fyra senaste ligamatcher.

Den första förlusten kom när gamle vännen Roy Hodgson för en stund övergav sin defensiva försiktighet. Den andra förlusten kom efter att Danny Welbeck skurit Chelseas försvar i småbitar. Den tredje förlusten kom efter storspel av Ben Foster.

Sir Alex har placerat ut sina pjäser klokt och strategiskt.

…………………………………………………

Wayne Rooney byttes in i 56:e minuten på Old Trafford i hemmamötet med Wigan.

Ett ögonblick som tydligt illustrerade medias svagheter. FK beskrev det som att han hyllades samtidigt som Aftonbladet menade att han buades ut.

En mer sanningsenlig beskrivning är nog att det var blandade reaktioner, enstaka burop men huvudsakligen måttligt jubel och applåder.

:::

När Rooney kom in så stod det 1-0 till Man Utd efter att Evra gjort sitt andra ligamål för klubben precis innan halvtid.

Wigan höll annars uppe spelet bra och inte minst Charles N’Zogbia var ett konstant hot mot Man Utds försvar.

Men när Wigan mitt i andra halvlek fick ett frispel och drog på sig två röda kort inom tre minuter så avgjordes matchen i praktiken.

Och med en kvart kvar så nickade Javier Hernandez också in det avgörande målet.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/20/manchester-united-wigan-athletic-premier-league

…………………………………………………

Tänk er att Johan Elmander ligger på delad ledning i Premier Leagues skytteliga! – tillsammans med Andy Carroll.

Vem hade trott det inför säsongen?

Mot Newcastle gjorde han två mål och låg bakom ytterligare ett när Bolton på ett imponerande sätt avfärdade nykomlingarna med 5-1.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/20/bolton-wanderers-newcastle-united-premier-league

…………………………………………………

Stoke tog en blytung 3-0-seger borta mot West Brom – och de båda lagens tendenser fortsätter. West Brom på nedgång, Stoke på uppgång.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/20/west-brom-stoke-city-premier-league

Blackpool å sin sida lyckades hålla fast vid sin ledning mot Wolves och vinna med 2-1, den första segern mot Wolves på 42 år.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/20/blackpool-wolves-premier-league

Ett fantastiskt mål av Luke Varney.

…………………………………………………

I skrivande stund leder Liverpool med 3-0 hemma mot West Ham med en halvtimme kvar av matchen.

Jag blir inte förvånad om Avram Grant får sparken i veckan. Tvärtom, jag blir förvånad om han inte får det.

Roy Hodgson däremot, skaffar sig lite andrum.

…………………………………………………

Imorgon blir det lite fokus på Craven Cottage och the grudge match mellan Mark Hughes och Roberto Mancini.

Be Champions!!

Peter Hyllman

North Side Story: Goons vs Yids

Derby i norra London idag – ett riktigt rivalmöte mellan Arsenal och Tottenham ska utspela sig på The Emirates.

Rivalmöte må det vara, men särskilt jämnt har det inte varit på senare tid.

På The Emirates har Tottenham aldrig vunnit. Och på 18 besök på antingen The Emirates eller Highbury under Premier League-eran så har Tottenham bara vunnit ett möte – när man i maj 1993 vann med 3-1.

Därefter har Spurs spelat sex oavgjorda och förlorat elva matcher.

Arsenal har 26 poäng efter 13 matcher, vilket är deras bästa facit på tre hela säsonger.

Tottenhams facit om 19 inspelade poäng är sex poäng mindre än vad de hade vid samma tidpunkt förra säsongen.

Arsenal har vunnit fem av sina sex senaste matcher – den enda förlusten kom mot Newcastle på hemmaplan.

Tottenham lyckades senast mot Blackburn avsluta en sekvens om fyra matcher utan vinst.

:::

Tidningarna spekulerar i följande startelvor för de båda lagen:

Arsenal (4-3-3): Fabianski – Sagna, Squillaci, Koscielny, Clichy – Fabregas, Song, Wilshere – Nasri, Chamakh, Arshavin

Tottenham (4-4-2): Gomes – Hutton, Gallas, Kaboul, Assou-Ekotto – van der Vaart, Jenas, Modric, Bale – Crouch, Pavlyuchenko

Kan Spurs backlinje stå emot Arsenals anfall? Jag är skeptisk. Men vad kan Bale åstadkomma åt andra hållet?

Koscielny återkommer alltså till Arsenals uppställning efter sin avstängning. Kvar på skadelistan återstår Vermaelen och Diaby med van Persie precis tillbaka från skada.

Tottenham saknar flera viktiga spelare i form av Huddlestone, Woodgate, Keane, Lennon, King och Dawson samtidigt som Defoe är tveksam till spel.

…………………………………………………

MIN ÄR STÖRRE ÄN DIN

Som vanligt mängder av trash talk i tidningarna inför det här mötet.

Är det bara jag eller är mängden struntprat i tidningarna större när det är två lag från London som möts än i andra former av derbyn?

Och vad beror i så fall det på?

Harry Redknapp dundrar i alla fall ut hårt och konstaterar att en vinst för Spurs mot Arsenal placerar dem mitt i titelstriden, samt att Tottenham mycket väl kan vinna ligan i år.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/19/tottenham-champions-claim-harry-redknapp

En markant skillnad i inställning jämfört med Roberto Mancini får man säga.

:::

Mycket handlar annars om William Gallas återkomst till The Emirates.

Samir Nasri säger att han inte kommer att skaka hand med Gallas inför matchen, de båda är tydligen inte såta vänner.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1331423/Samir-Nasri-shake-hand-William-Gallas-Spurs-defender-returns-Arsenal.html

Arsene Wenger å sin sida uppmanade Arsenals fans att inte bua åt Gallas då han alltid satsade hundra procent när han spelade för klubben.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/19/arsene-wenger-william-gallas-arsenal-tottenham

:::

Alan Smith på Telegraph identifierar Rafael van der Vaart som spelaren som Arsenal framför allt måste se upp med idag.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/tottenham-hotspur/8147804/Arsenal-v-Tottenham-Hotspur-beware-Rafael-Van-der-Vaarts-menace-in-the-North-London-derby.html

Det avslöjades tidigare i veckan att Robin van Persie försökte övertyga Wenger att värva van der Vaart, men Wenger lyssnade inte på sin holländske patient och motiverar det med kvaliteten på spelarna redan i truppen.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1331431/Arsene-Wenger-prefers-Samir-Nasri-Spurs-midfielder-Rafael-van-der-Vaart.html

Det där är också rätt vanligt inför sådana här möten – det dyker upp stories om att motståndarnas spelare ”hade kunnat spela” för det andra laget.

Försöker man få dem att gå tilt?

:::

Wenger har kallat detta Arsenal för sin ”best ever squad”. Det är ett mustigt uttalande får man säga.

Men Nicklas Bendtner verkar inte ses som någon central del i den – han förväntas ännu en gång vara petad från den.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/arsenal/8147939/Nicklas-Bendtner-fails-to-make-Arsene-Wengers-strongest-ever-Arsenal-squad.html

Bendtner gick i veckan ut och sa att om han inte fick mer speltid i Arsenals startelva så fick han se sig om efter en ny klubb.

Och det är ju sällan populärt.

…………………………………………………

MAGNIFICENT SEVEN – ”North London Derbies”

Återigen en lista, den här gången på häftiga matcher mellan Arsenal och Tottenham. Inte en rankinglista och inte en uttömmande lista. Bara sju enligt mig särskilt intressanta exempel.

:::

Arsenal 18-8 Tottenham (Football League, 10/3-1919)

Efter första världskriget var planen att utöka de två högsta divisionerna med två lag från 20 till 22. Den självklara lösningen var att flytta upp de två bäst placerade lagen från Division 2 (Derby och Preston) och behålla de två lägst placerade lagen i Division 1 (Chelsea och Tottenham). Alternativt flytta ner de lagen men då flytta upp lag tre och fyra från Division 2 (Barnsley och Wolves). Det var svårt att se hur Arsenal, på en femte plats i Division 2, skulle kunna ta sig upp till Division 1. Men det lyckades.

Inför det formella mötet i Football League rapporterades det att Chelseas plats var säker, då de tappat sin plats på ett ”otillfredsställande sätt”, mer specifikt genom att Man Utd och Liverpool fixade en match dem emellan. Så i och med att Derby och Preston var garanterade uppflyttning så återstod det en plats att kämpa om. Den allmänna uppfattningen var att Tottenham eller Barnsley var någon av klubbarna som skulle få den. Men bakom scenen jobbade Arsenals ordförande Sir Henry Norris som en iller för sin klubb.

En intensiv dag följde. West Brom och Everton föreslog båda lösningar som byggde på en liga om 21 lag, båda förslagen avslogs. Alla klubbar utom sex röstade för en utökning av ligan till 22 lag och Chelseas plats i Division 1 godkändes enhälligt. Därefter kom resultatet för omröstningen gällande den sista platsen: Hull (1), Birmingham (2), Nottingham (3), Wolves (4), Barnsley (5), Tottenham (8) och Arsenal (18). Sir Henry Norris skulle åtta år senare sparkas ut ur klubben för att ha fuskat med klubbens finanser. Jag betvivlar att det gjorde Tottenham gladare.

:::

Tottenham 5-0 Arsenal (Division 1, 4/4-1983)

Det var revansch i luften när Tottenham slet ett miserabelt Arsenal i småstycken. Fyra och ett halvt år tidigare så hade man förlorat med samma siffror efter ett hattrick av Alan Sunderland. Keith Burkinshaw, Tottenhams manager, sade efter matchen: ”I was particularly pleased about the result, because they did us five-nil in my first season as a First Division manager. That hurt a bit.”

Spurs öppnade målskyttet efter tio minuter och ledde med tre mål efter 18 minuter. Chris Hughton gjorde det första målet med en snedspark och Alan Brazil gjorde det tredje målet, tillika hans första för klubben. Mark Falco gjorde två mål på volley. Arsenals försvar bestående av Stewart Robson och David O’Leary, tillsammans med den hopplöse målvakten George Wood, gjorde en hel radda av misstag under matchen. The Guardian sade bitskt att ”often as not Brazil, Falco and Archibald merely had to queue up in predatory fashion to await the next mistake.”

:::

Arsenal 1-2 Tottenham (Division 1, 1/1-1985)

Det här hade kunnat vara en enorm dag i Tottenhams historia, en sådan där dag som man i efterhand kan titta tillbaka på och säga att ”där, den dagen, det var då vi visste att vi skulle vinna ligan”.

Den här säsongen utgör den enda och senaste gången som Tottenham har presterat en seriös ligatitelutmaning under de senaste 45 åren. Det är den enda säsongen sedan 1963/64 som man faktiskt lett ligan efter jul. Och det går inte att bortse från att de faktiskt var utmanare på riktigt. Sättet de vann den här matchen på Highbury var särskilt imponerande, där man trots ett tidigt ledningsmål för Arsenal ändå alltid såg ut att vinna matchen.

I reella termer så var det den sista ligavinsten av betydelse på Highbury och Tottenham höll sig kvar överst i tabellen, före Everton på målskillnad. De var obesegrade under de senaste två månaderna, de hade precis spelat ut sina rivaler, de ledde ligan. Det är ett bra sätt att starta ett nytt år.

Men av olika anledningar spelade Tottenham bara två ligamatcher under de därpå följande åtta veckorna. Osannolikt nog skulle de inte spela någon hemmamatch mellan 29 december och 12 mars, 73 dagar! Laget förlorade momentum, delvis på grund av att man åkte ut i cupspelet mot Liverpool och Real Madrid. De förlorade därefter tre av fyra ligamatcher på White Hart Lane, en av dem mot Everton, och slutade till sist trea i ligan. Det härliga minnet av nyårsdagen 1985 skulle för alltid bara vara ett minne.

:::

Tottenham 1-2 Arsenal (Ligacupen, semifinalomspel, 4/3-1987)

Det här Ligacupmötet över tre matcher slutade mot alla odds med seger för Arsenal under en säsong när Spurs kom tämligen nära att vinna allt utan att i slutänden vinna något. Spurs hade vunnit det första mötet på Highbury med 1-0 och ledde returmötet med samma siffror i halvtid. Då sägs det att speakern på White Hart Lane delgav publiken biljettinformation inför finalen. Men två mål inom 15 minuter av Viv Anderson och Niall Quinn tog mötet till ett omspel tre dagar senare – att spelas på White Hart Lane.

För tredje matchen i rad så tog Tottenham ledningen, den här gången genom Clive Allen. Men matchbilden förändrades ännu en gång genom att Ian Allinson kom in istället för den skadade Charlie Nicholas. Allinson kvitterade i 82:a minuten och på tilläggstid så sköt han ett skott som studsade till David Rocastle som sköt Arsenal till finalen.

Den här säsongen slog Arsenal Spurs tre gånger på White Hart Lane. George Graham, Arsenals manager, beskrev det som ”when you have nothing to lose you just push people forward, and sometimes it comes off”. Allinson blev illa belönad för sin hjälteinsats. Han startade inte en enda match därefter, han var inte uttagen i matchtruppen till finalen och han släpptes från klubben i slutet av säsongen. Arsenal vann Ligacupfinalen mot Liverpool med 2-1, efter ännu en comeback.

:::

Tottenham 2-3 Arsenal (Division 1, 10/9-1988)

Stereotypen av det lokala derbyt är en om det hårda, närmast brutala och målsnåla hånet mot allt vad skönfotboll heter. Men om det är regeln så är möten mellan Tottenham och Arsenal ofta undantaget. Vi har ett antal 4-4-matcher, ett hockeyresultat i Jose Mourinhos ord (5-4), ett 5-0-resultat vardera, och så då den här hela havet stormar-matchen i inledningen av en säsong som skulle se Arsenal krönta som ligamästare.

Alla fem målen kom under tolv kaotiska minuter under första halvlek. Det första målet var som taget från Arsene Wengers era, Tony Adams sprintades upp likt Beckenbauer för att servera Nigel Winterburns avslut med yttersidan. Briljant stuff. Och efter mål av Chris Waddle, Brian Marwood och Alan Smith så nätade Paul Gascoigne med sockan, efter att ha tappat skon när han sprang genom försvaret mot mål.

Gascoigne var lysande i den här matchen, men bäst i matchen var trots detta Paul Davis. Flera menade att Davis genom sin insats gjort sig förtjänt av en plats i det engelska landslaget. Den debuten blev aldrig av. Så blev heller aldrig den spelfilosofi som efter matchen lyftes fram av George Graham, och som med facit i hand framstår som fullständigt absurd: ”I’d rather win a game 3-2 than 1-0, because 3-2 is good for the game.”

:::

Tottenham 3-1 Arsenal (FA-cupen, semifinal, 14/4-1991)

Paul Gascoignes två besök på Wembley under 1991 slutade båda med att han grät. Det första besöket bestod av vad Terry Venables beskrev som ”the best free-kick in the history of the FA Cup”. Det andra besöket, när Spurs vann finalen mot Nottingham, såg Gascoigne bäras ut efter en knäskada som nästan förstörde hans karriär. Men Gascoignes största ögonblick, och det fanns en del under den här säsongens FA-cup, kom i semifinalen mot Arsenal, där det var länge var tveksamt om han kunde starta, när han slog in en frispark från 40 meter bakom David Seaman.

Gascoigne behövde två sprutor kvällen innan matchen för att hantera vad som beskrevs som ”magnerver”. Lawrie McMenemy, kommenterades för BBC, sade att ”I don’t think they took anything out when they operated, I think they put something in”. Gascoigne kom till spel, höll ut i 60 minuter och blev därefter ersatt av Nayim. Gascoignes mål, och två mål från Gary Lineker, förde Tottenham tillbaka till Wembley.

:::

Arsenal 4-4 Tottenham (Premier League, 29/10-2008)

Den här matchen på The Emirates slutade till sist oavgjort, men det var ändå Tottenham som jublade efter en dramatisk och iskall kväll. David Bentley gjorde ett fantastiskt mål i inledningen (som Almunia nog borde ha agerat bättre på) men Arsenal kom tillbaka i stor stil. Gomes i Tottenhams mål agerade instabilt på två mål från fasta situationer som nickades i mål av Silvestre och Gallas.

När Adebayor efter en timme gjorde 3-1 till Arsenal så levde verkligen den andra halvleken upp. Darren Bent förde tillbaka Tottenham till bara ett måls underläge men efter att ha legat bakom samtliga tre mål så gjorde van Persie till sist mål själv. Arsenal ledde med 4-2 och såg ut att gå mot en säker seger. Men Spurs gjorde två mål under matchens två sista minuter, en imponerande insats av Jenas och ett påpassligt mål av Lennon. 4-4, Tottenhams nye manager Harry Redknapp firade, och självklart släppte klubben en DVD av matchen för att fira minnet.

…………………………………………………

Matt Lawton på Daily Mail intervjuar Gerard Houllier som ger en spännande bild av både sig själv, sin tid i Liverpool och sin nya tid i Aston Villa.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1331424/Gerard-Houllier–I-felt-dead-Liverpool–Im-alive-again.html

…………………………………………………

Trevlig lördag!

Be Champions!!

Peter Hyllman

Weekend Wonders

Så är det dags för ännu en ligahelg – efter att klubblagsfotbollen under veckan fått stå tillbaka för en enormt betydelsefull landskamp.

Men vi har en riktigt rolig helg framför oss med många på olika sätt intressanta matcher.

:::

Redan tidig lördag bränner det igång omedelbart med helgens kanske hetaste möte – Arsenal vs Tottenham i ett North London Derby.

Ska Tottenham kunna utkräva revansch för förnedringen i Ligacupen eller ska Arsenal faktiskt, i alla fall för en liten stund, överta ligaledningen?

:::

När så den matchen är avklarad så väntar ytterligare godbitar.

Mötet på St Andrews mellan Birmingham och Chelsea har såväl betydelse för titelstriden som det är en tuff bortamatch för ett sargat Chelsea.

Två överlevnadskämpande och tillika ’oranje’ klubbar drabbar samman på Bloomfield Road, Blackpool vs Wolves.

På Old Trafford förbereder sig alla för Rooneys återkomst.

Två midtableklubbar drabbar samman på Reebok, Bolton vs Newcastle. Två managers som gör stora saker med små resurser.

Ett smart spelande West Brom på nedgång möter ett tungt spelande Stoke på uppgång. Kan trender vändas på The Hawthorns?

:::

Och under lördagskvällen kan vi bevittna ett ångestdrabbat möte mellan två problemklubbar – Liverpool vs West Ham – och två managers som kanske är de främsta kandidaterna till att få säcken.

:::

Blackburn vs Aston Villa är ett spännande möte i tabellens mittregioner, och ett möte som jag tror kommer kunna bli mycket jämnt.

Det riktiga prestigemötet under söndagen utspelar sig däremot lite senare när Fulham, med den från Man City sparkade managern Mark Hughes, tar emot just Man City.

Undrar om Hughes är sugen på att vinna den matchen?!

:::

Ligahelgen avslutas under måndagskvällen med ett möte mellan två lag som båda hoppas kunna röra om i grytan på tabellens övre halva – Sunderland vs Everton.

:::

Mycket att se fram emot. Och när väl det är slut – så tar det europeiska cupspelet vid igen.

Det är härligt att älska engelsk fotboll.

Och som en bonus, senaste avsnittet av Special 1 TV:

[youtubeplay id=”je9PlmaztqM” size=”large”]

…………………………………………………

Man Utd förhandlar med den 26-årige danske målvakten Anders Lindegaard och det är nog mest att betrakta som en tidsfråga innan han skriver på för klubben och anländer i januari.

Prissumman ryktas ligga runt £3,5m.

Peter Schmeichel, Man Utds gamle målvaktshjälte, visar sig inte vara så särskilt imponerad.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/18/manchester-united-anders-lindegaard-schmeichel

Själv var det den målvaktsvärvning, av alla som det pratats om, som jag betraktade som allra mest sannolik. Kanske till och med allra mest önskvärd.

Det är en riktig Man Utd-värvning. Men det är raka motsatsen till vad man kan kalla de typiska FM-värvningar som trumpetats bland fans och i media.

Frågan är om Lindegaard klarar av att fylla platsen i målet som van der Sar lämnar efter sig, det framstår som alltmer troligt att han avslutar karriären efter den här säsongen.

…………………………………………………

Carlo Ancelotti har befordrat sin motståndarscout, Michael Emenalo, till assistentposten som lämnades vakant efter att klubben sparkat Ray Wilkins.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/18/chelsea-michael-emenalo-assistant-coach

Chelseas beslut att rekrytera internt till posten bekräftar vad några misstänkte; att uppstramningen av Chelseas managementstruktur hade mycket med kostnadsbesparingar att göra.

…………………………………………………

HELGENS MATCHER

Lördag:

13:45 – (PL) Arsenal vs Tottenham
16:00 – (PL) Birmingham vs Chelsea
16:00 – (PL) Blackpool vs Wolves
16:00 – (PL) Bolton vs Newcastle
16:00 – (PL) Man Utd vs Wigan
16:00 – (PL) West Brom vs Stoke
18:30 – (PL) Liverpool vs West Ham

Söndag:

14:30 – (PL) Blackburn vs Aston Villa
17:00 – (PL) Fulham vs Man City

Måndag:

21:00 – (PL) Sunderland vs Everton

Naturligtvis också fulla omgångar i The Football League. Några matcher jag är extra intresserad av är Hull vs Ipswich, Southampton vs Petersborough och Barnet vs Northampton.

…………………………………………………

Det fick bli en snabb blogg idag – det är bråda tider. Imorgon förmiddag kommer däremot en saftig uppsnacksblogg inför något derby som tydligen spelas i norra London.

Håll till godo så länge med Kerstins länk till tio härliga mål från detta Londonderby genom åren:

http://www.101greatgoals.com/video-north-london-derby-top-10-the-best-arsenal-tottenham-goals/73200/

Be Champions!!

Peter Hyllman

"Deconstructing Henry"

Martin Samuel på Daily Mail har nyligen skrivit en duktigt intressant krönika som tar upp de nya Liverpoolägarnas ”smekmånad”, men som också granskar deras egentliga värderingar.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1330323/MARTIN-SAMUEL-Are-John-Henrys-Liverpool-crew-just-Double-Glazers.html

Samuel konstaterar att John Henry och Tom Werner, de två mest offentliga figurerna, mer eller mindre oifrågasatt har kommit undan med uttalanden om några av engelsk fotbolls mest kontroversiella frågor.

Werner om en 39:e ligamatch: [Pre-season matches are great but why not have an actual match in the season? The Premier League is the strongest league in the world and its reach is global. The number of people globally who watch has impressed me and we hope to expand that imprint. I think the more important the game, the more excitement.”]

Med andra ord, Werner pratar inte bara om en extra insatt ligamatch utöver den ordinarie säsongen, han pratar om att exportera de kanske allra största matcherna. Föreställ er Liverpool vs Man Utd inte på Anfield, utan i Singapore.

Ett långt mycket mer radikalt förslag än det som presenterades av Premier League 2008 och som fick utstå alla former av spott och spe.

Henry om skuldsättning: [It is a big issue with Manchester United, but the New York Yankees have a debt of $3.5billion and I have never heard a Yankee fan complain because they built a $1.5bn stadium. The difference is between stadium and acquisition debt.”]

Som Samuel också syrligt konstaterar så råkar naturligtvis hela två miljarder dollar i skulder bara försvinna i Henrys resonemang, skulder som inte har något med en arena att göra, skulder som alltså inte är ”constructive debt”.

Låt oss därför utgå från att att Henrys syn på skuldsättning av fotbollsklubbar är långt mer liberal än den genomsnittlige supporterns.

:::

Martin Samuel gör ett intressant tankeexperiment. Anta att det inte hade varit Henry och Werner som sagt dessa saker, utan att det istället sagts av någon Glazer, eller någon arabisk oljeshejk.

Protesterna hade naturligtvis varit oerhörda. Fansen hade varit i uppror och tidningarnas experter och kolumnister hade tävlat om att ta heder och ära ur såväl argument som person.

Men när Henry och Werner säger det, ingenting!

Samuel förklarar det med att Liverpools nya ägare nu befinner sig i en så kallad smekmånadsperiod, där vad de säger inte granskas på samma sätt som annars. Kanske är det så att Liverpools fans och alla vi andra är så tacksamma att de räddat klubben från Hicks och Gillett att vi väljer att strunta i vad de faktiskt säger.

Med all sannolikhet är Henry och Werner inte några ”bad guys”, men de kanske heller inte är så väldigt annorlunda från Glazers med flera.

…………………………………………………

PREMIER LEAGUE-ERANS 20 BÄSTA VÄRVNINGAR

Från The Independent plockar jag följande sammanställning av de tjugo bästa värvningarna under PL-eran – vad jag förstår det inte i någon speciell ordning.

Vad säger ni? – tillägg, avdrag, synpunkter.

(20) Ole-Gunnar Solskjaer, från Molde till Man Utd för £1,5m 1996

Gjorde mål sex minuter in i sin debut som avbytare mot Blackburn, därefter under tio år en regelbunden målskytt för Man Utd. Gjorde fyra mål på 20 minuter mot Nottingham, avgjorde CL-finalen 1999, och så vidare.

(19) Sami Hyypiä, från Willem II till Liverpool för £2,6m 1999

En tung pjäs i Liverpools backlinje för ett decennium, under vilket han vann titlar och ära i England såväl som i Europa. En pålitlig snarare än en spektakulär spelare, en favorit på Anfield.

(18) Brad Friedel, gratis från Liverpool till Blackburn 2000

Fick aldrig sitt genombrott i Liverpool men etablerade sig själv som en av PL:s bästa målvakter under sin tid i Blackburn, efter vilken han gick till Aston Villa för £2,5m – en bra affär för Rovers.

(17) Carlos Tevez, från Corinthians till West Ham för okänd summa 2006

Ingen kommer få veta hur mycket pengar som betalades till vem, men Tevez sju mål i West Hams tio sista matcher under säsongen räddade klubben kvar i Premier League.

(16) Zat Knight, från Rushall Olympic till Fulham för 30 träningsoveraller 1999

Inte Englands bäste mittback men han har spelat för England några gånger och Fulham gjorde en duktig vinst när de sålde honom till Aston Villa för £3,5m. Om man ska vara petig så ingick inte ens de 30 träningsoverallerna i köpesumman, Al-Fayed var bara hygglig.

(15) David James, från Man City till Portsmouth för £1,2m 2006

Harry Redknapp gjorde ett fynd när han överraskande plockade James från Man City som snabbt återvann såväl rykte och självförtroende som sin landslagsplats.

(14) Alan Shearer, från Southampton till Blackburn för £3,6m 1992

Det framstod som mycket pengar vid den tiden, men Shearer gjorde 112 mål under 138 matcher för Blackburn och hjälpte Rovers vinna titeln. Och när han såldes till Newcastle så gjorde Blackburn en vinst med över £11m.

(13) Paolo Di Canio, från Sheffield Wednesday till West Ham för £1,75m 1999

En av de billigare fotbollsgalningarna men Di Canio visade sig vara värd varenda öre. Han blev en hjälte och en rubrikernas man i West Ham, oavsett om han så gjorde fantastiska mål, knuffade domare eller beskrev sig som fascist.

(12) Dimitar Berbatov, från Bayer Leverkusen till Tottenham för £10,9m 2006

Det kändes som en dyr värvning när den gjordes, men två kreativa säsonger därpå så tripplade Spurs summan när man sålde honom till Man Utd. Och det verkar hittills som att det var Spurs som gjorde den bästa dealen där.

(11) Marc Overmars, från Ajax till Arsenal för £7m 1997

En av Wengers bästa affärer. Han köpte Overmars för £7m, krämade ut det bästa ur honom under hans bästa tid som spelare, sålde honom därefter till Barcelona för £25m och såg honom sakta dala i form. Kaka och äta.

(10) Roy Keane, från Nottingham till Man Utd för £3,75m 1993

Keane var väldigt nära att skriva på för Blackburn, men gick istället till Man Utd och blev det bultande hjärtat i vad som, under sin höjdpunkt runt millennieskiftet, var världens bästa mittfält (med Giggs, Scholes och Beckham).

(9) Nicolas Anelka, från PSG till Arsenal för £500k 1996

Den temperamentsfulle tonåringen gjorde ett par på alla sätt snabba säsonger för Arsenal innan han surade iväg till Real Madrid för £23m och en härlig vinst för Arsenal.

(8) Gianfranco Zola, från Parma till Chelsea för £4,5m 1996

Engelsk fotbolls mest populäre italienare, den oerhört spelskicklige Zola lyfte ett Chelsea innan Abramovich alla pengar till att vinna inte bara titlar utan folks gillande. En spelare alla fans vill se i sin klubb.

(7) Cristiano Ronaldo, från Sporting till Man Utd för £12m 2003

Inte planetens mest populäre spelare men sex säsonger av tilltagande briljans och betydelse var i slutänden en säsong mer än vad Cantona mäktade med. Därefter dök han iväg till Real Madrid för en Man Utd-vinst om £68m, en bra affär i de flestas böcker.

(6) Dennis Bergkamp, från Inter till Arsenal för £7,5m 1995

Bruce Rioch värvade honom men Arsene Wenger drog nytta av honom. Som en djupt liggande forward med ett briljant passningsspel så var han i stort sett utan jämlike och han var pivotal för Arsenals kommande storhetstid.

(5) Kevin Davies, gratis från Southampton till Bolton 2003

Davies karriär var på väg ut i ingenstans när Sam Allardyce plockade över honom till Bolton. En hård targetman och en enorm kämpe, en klart underskattad forward.

(4) Jürgen Klinsmann, från Monaco till Tottenham för £1m 1995

Få spelare har fört med sig sådan energi till sin nya klubb som Klinsmann gjorde under sin första säsong för Spurs. Allt från sitt självironiskt dykande målfirande till POTY-utmärkelsen.

(3) Tim Cahill, från Millwall till Everton för £1,5m 2004

En offensiv och målgörande mittfältare med en väldigt jämn prestationsnivå för sitt Everton. Har visat sig kapabel att fylla många olika roller i en väldigt tunn och skadedrabbad trupp. Århundradets fynd på Merseyside.

(2) Thierry Henry, från Juventus till Arsenal för £10,5m 1999

Ännu en av Wengers juveler, ännu en spelare som underpresterade i Italien, återfödd i Arsenal där han presterade till enorm effekt, därefter såld vidare med god vinst (till Barcelona no less). Framröstad som Arsenals bäste spelare någonsin (även om jag håller Bergkamp högre).

(1) Eric Cantona, från Leeds till Man Utd för £1,2m 1992

Gnistan bakom ett imperium. Man Utd hade inte vunnit ligan på 26 år till dess att Cantona vek upp kragen på Old Trafford och inspirerade klubben till en titelflod som sannolikt inte är över än. Hans ankomst till Man Utd föranleddes av ett spekulativt Leedsbud på en Man Utd-ytterback, något som fick Ferguson att motbuda på Cantona. Det som följde gör det här till PL-erans största fynd.

…………………………………………………

The Tomkins Times, en Liverpoolsajt, gör en 1/3-review av Liverpools säsong så här långt – och det är ju inte rolig läsning för Roy Hodgson.

Intrycket jag får är att det verkar råda nästan total enighet bland Liverpools fans att Roy Hodgson bör sparkas förr hellre än senare.

Det skulle vara intressant att gräva djupare i olika förklaringsmodeller för vad det beror på – jag har svårt att se att det bara är resultaten, även om de så klart inte talar till hans fördel.

Men, det får bli en annan gång.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Gästblogg: Linhem’s Football League Watch

It’s … Linhem’s Football League Watch!

Eftersom The Championship nu har en spelare med i A-landslaget, och det händer så sällan – förutom Loach som kom med för att han är Londonbaserad – så tänkte jag uppmärksamma det hela med att skriva om just Jay Bothroyd.

…………………………………………………

CHAMPIONSHIP Jay-B Amongst Sheep

Vem är då denne Jay Bothroyd?

Förutom att han är Cardiffs första engelske landslagsman någonsin så har han haft en rätt intressant karriär också och kan bli den förste startande Football League-spelare för landslaget sedan Kevin Phillips 1999.

Han började sin karriär i Arsenal men fick lämna klubben efter att han kastat sin matchtröja på Arsenals ungdomstränare, efter att ha blivit utbytt i en U18-match. Han plockades upp av Coventry där han under de första säsongerna var nöjd under Gordon Strachan. Men sedan lämnade han, den nye managern Gary McAllister tyckte inte om Bothroyds attityd och lathet vilket gjorde att han föredrog att låna in anfallare. Detta till trots gjorde Bothroyd ändå elva mål, bäst i Coventry den säsongen.

Eftersom Coventry varken hade råd eller var särskilt villiga att förlänga kontraktet (se varför) gick han till Perugia, istället för som väntat till någon annan Championship-klubb. Det var ett oväntat klubbyte, men det beror på att Perugias president vid den tiden hette Luciano Gaucci, en av dessa mytomspunna halvgalna italienska presidenter.

Gaucci var han som ville värva Hanna Ljungberg till Perugias herrlag, samma vecka värvade han Al-Saadi Al-Gaadafi, son till den libyske diktatorn Muhammed Al-Gaadafi, och bröt Ahn Jung-Hwans kontrakt för att han gjorde mål för Sydkorea mot Italien i VM2002.

I Perugia gick det inte så bra för Bothroyd. Förutom att lånas ut till Blackburn så blev han likt flera andra mörkhyade spelare ute på kontinenten utsatt för rasistiska påhopp från publiken och att han inte trivdes i Italien ledde till att han såldes tillbaka till Charlton hemma i England. Enligt honom själv var just tiden i Italien ändå viktig för honom. Han ”mognade” som spelare och passande nog för Capello så lärde han sig tydligen några fraser, Il Bisonte é forte fumatore?

Charlton blev inte heller det någon succé. Det blev ett frisparksmål mot Man City och ett nickmål mot Newcastle innan han gick vidare till Wolverhampton där han blev Big Mick McCartys första värvning. Han började bra i Wolves men så som en Berbatov-typ av anfallare så har han onekligen sina ups-and-downs och resten av tiden i Wolves var, förutom ett viktigt derbymål mot West Brom, inte lyckad. Han blev därefter helt utfryst när Sylvan Ebanks-Blake kom till klubben.

Han lånades ut till Stoke som lyckades ta sig till Premier League men när han kom tillbaka till Wolves såldes han till sin nuvarande klubb Cardiff.

I Cardiff har han funnit sin plats. Första säsongen slog han sitt tidigare målrekord på elva mål genom att göra tolv och i fjol gjorde han 13 mål. Nu senast i helgen gjorde han två mål för Cardiff när man slog Scunthorpe med 4-2 på bortaplan.

I år har han på hittills 16 matcher gjort 15 mål totalt. Men det är inte bara hans näsa för målet som gjorde honom till månadens spelare i oktober och sedan uttagen till engelska landslaget, utan det att han är en stor och rörlig forward som är stark också för sin storlek, och han är bra med båda fötterna.

För att jämföra med någon mer känd spelare så är det Berbatov. Stor, teknisk men med en smått provokativ spelstil då det inte är spelaren som stressar målvakten vid bakåtpassningar. De gör ofta mål i stim och hamnar i formsvackor.

Självklart kommer inte Bothroyd nu ha en stående plats i truppen då han troligen vid en riktig match skulle ersättas av till exempel Carlton Cole eller Kevin Davies. Men jag tycker det visar att Capello håller koll även på de lägre divisionerna och gör man nästan ett mål per match i ”världens bästa andraliga” så är man intressant. Ett par mitten/nedre halvan-klubbar har hört av sig men frågan är om Bothroyd tänker lämna Cardiff om de nu går upp till Premier League eller ens om de inte gör det?

:::

I övrigt i The Championship kan vi notera det att Preston sjönk ner till jumboplats efter att först förlorat mot Hull och Crystal Palace och sedan, tack vare den härlige Darren Ambrose, vunnit mot Coventry.

Leeds slog Bristol City tack vare ett hattrick av inhoppande argentinaren Luciano Becchio. Femte plats nu och visst för att det är jämnt men Leeds kanske kan ta en av playoff-platserna? (Possi? Fredrik?)

Parallellt med Liverpools debacle mot Stoke så var det en intressant match på Madejski Stadium där Norwich tidigt gick upp till 3-1 mot Reading. Men sedan klev den unge domaren Michael Oliver in i handlingen med att visa ut Grant Holt för en tackling, som möjligen borde gett gult för att den var lite sen och klumpig. Men likt matchen mellan Blackpool och West Brom i Premier League så avgör han matchen med att sätta sig själv i centrum. Slutresultat? 3-3, efter mål av lillebror Noel Hunt och Shane Long.

…………………………………………………

LEAGUE 1 Some apes, it seems, are more equal than others.”

Nu när Brighton chockerande nog förlorade mot Hartlepool så fanns det en chans för lagen bakom att minska försprånget, och ett lag gjorde det med besked.

Charlton slog Peterborough med hela 5-1, tack vare Spursfavoriten Johnnie Jackson och före detta Man Utd-ynglingen Lee Martin, som gått från att vara utlånad av Sir Alex till att lånas ut av Roy Keane i stället.

Intressant är det att de båda lagen inför matchen låg på samma poäng, men eftersom Charlton vann så gick man upp på andra plats, sex poäng bakom Poyets Brighton.

Charlton är ju likt flera andra en klubb som hör hemma högre upp. Under Alan Curbishley nådde man en sjunde plats i Premier League, kanske hade man nått UEFA-cupspel om inte nyrika Chelsea hade köpt deras Scott Parker?

Efter Curbishley rasade man som ni vet i divisionerna ner till glamourösa League 1 där man första året (i fjol) tog sig playoff men åkte ut i semifinal mot Swindon.

Charlton kom fyra i fjol och nu, trots att man sålt spelare för över £3m, så har man värvat bra. Bland annat den mittbackskonverterade centertanken Gary Docherty, som nu bildar mittbackspar med den gamle Christian Dailly. Före detta nonleague-spelaren Paul Benson som hjälpt Dag & Red upp från The Conference. Före detta Wolvesyttern Kyel Reid och framför allt Johnnie Jackson. Totalt betalade man för dessa spelare en tiondel av vad man sålde spelare för.

Inget ska så klart tas för givet ännu då fem lag ligger två poäng bakom Charlton, men jag tror att de likt förra säsongen kommer vara med i toppen och kanske kan man ta andra platsen bakom Brighton? (Om man nu ska förutsätta att de vinner.)

:::

Annars i League 1 har Josh McQuoid i Bournemouth återfunnit formen. Elva mål totalt hittills för Brett Pitmans arvtagare har lett till att han blivit uppkallad till Nordirlands landslag. Senast i helgen gjorde han ett hattrick mot Walsall.

Tonårssensationen Dale Jennings avgjorde för Tranmere mot Plymouth och tog upp Merseysides tredje lag från nedflyttningsplatserna. Plymouth har annars nyss gjort klart med Ronald Zubars lillebror Stephane och på familjespåret så leder Bradley Wright-Phillips skytteligan i League 1, vilket förklarar var Shaun Wright-Phillips saknade målgener blev av.

…………………………………………………

LEAGUE 2

Nöjer mig med att följa upp Morecambetexten från förra veckan med att de förlorade mot Lincoln i helgen och i övrigt i League 2 så gjorde Adam Le Fondre sitt ligamål nummer 14 och 15 för säsongen.

Jag kan dock lova liknande texter som den om Morecambe om andra mindre kända lags historia.

…………………………………………………

ÖVRIGT – The Future Is Brighton

Man har ju hoppats ett tag nu på att Sheffield Wednesday skulle kunna lägga ned snacket om administration bakom sig, men icke.

Detta trots före detta Leicester- och Portsmouthordföranden Milan Mandarics visade intresse.

http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/teams/s/sheff_wed/9195973.stm

:::

Swansea till PL? Cardiff är favoriter av Waleslagen men frågan är om inte Swansea som lag är bättre jämfört med Cardiff, som är väldigt beroende av sina offensiva spelare och då framför allt Jay Bothroyd.

BBC:s Football League-bloggare Paul Fletcher skriver om hur Chesterfield behövde ”sälja sig” för att kunna utvecklas.

Intervju med Brightons Gus Poyet om varför framtiden är ljus i Brighton.

I Wrexham är man missnöjda med nuvarande ägare men läs här så förstår ni varför ett konsortium med Stephen Vaughan bland investerarna kan vara ännu värre.

Ska engelsmännen oroa sig över en förfärlig förvandling nu när spelare i Football League-klubbar tas ut till landslaget?

När Bothroyd åker till London för att få spela med Englands bästa så verkar hans anfallspartner Michael Chopra nöja sig med imperiets kronjuvel och chansen att få spela ihop med Baichung Bhatia.

The Owls are not what they seem.

…………………………………………………

NÄSTA OMGÅNG

Norwich vs Leeds
De båda nykomlingarna har börjat bra. De tippades förvisso båda två av många att hamna på övre halvan men just nu ligger båda lagen precis kring playoff-strecket. I fjol vann Leeds första matchen, under tiden före FA-cupsuccén när man var överlägsna i ligan, och Norwich vann returmötet därefter.

Grant Holt, som fick en enligt Paul Lambert (och mig) ”patetisk utvisning” förra matchen, blev likt förra gången Michael Oliver viftade med det röda kortet friad från sin avstängning. Viktigt för Norwich.

Leeds har Luciano Becchio i hattrickform och Jonathan Howson i bra form, så det kan bli en mycket bra match som förhoppningsvis väljs ut som ”veckans match”, även om jag personligen inte kan se den.

…………………………………………………

Det var allt för mig denna veckan, om ni har något att säga så är de bara att kommentera nedan eller så mailar ni mig.

//Peter A Linhem

Peter Hyllman

Glazering Up?

I gårdagens blogg skickade jag ju iväg en liten statistikbomb vad avser Premier League så här långt.

Det fick mig att fundera över statistikens roll i fotbollen.

Statistik används ju ofta i olika sammanhang – vanligtvis för att stödja ett eller annat argument.

Statistik över bollinnehav används för att definiera vilket lag som var bäst ”egentligen”. Statistik över skador används för att utse det värst drabbade laget. Statistik över passningar används för att värdera spelare och lag i termer av skönhet och skicklighet.

Men vad säger den typen av statistik egentligen?

:::

BBC:s Tim Vickery, stationerad i Rio och kanalens utsände att bevaka sydamerikansk fotboll, hade följande rätt talande citat i en blogg för ett drygt år sedan:

[”There have been many times in the Maracana stadium when I have been sitting next to the team collecting match statistics. ‘Accurate pass by the number 5,’ the team leader would call out, though the ball had been blasted calf-height on the recipient’s wrong foot, keeping the play so tight that loss of possession was inevitable, or ‘inaccurate pass by the number 8,’ after he had played an inspired ball inside the opposing full -back which might have set up a chance if his team-mate had been bright enough to read it.”]

:::

En bättre beskrivning tycker jag är svår att hitta av problemet med statistik analys i fotboll.

En uppenbart dålig passning beskrivs som korrekt eftersom det råkar träffa sin gubbe. Samtidigt som en briljant passning bedöms som misslyckad när det var mottagarens bristande spelförståelse som brast.

De statistiska måtten är helt enkelt inte utvecklade och förfinade nog att på ett särskilt bra sätt fånga vad som händer på fotbollsplanen.

:::

Men i huvudsak finns det två typer av falsk numerologi inom fotbollen.

:::

Den första typen är vad Tim Vickers kallar för ”ranking-ism”.

Den bygger på den befängda idén hos sportredaktörer och fotbollsskribenter att listor av olika slag är bra text.

Snarare är det lätt text, och i en värld där oändliga spaltkilometer måste fyllas varje dag så är det givetvis en väldigt bekväm lösning.

Det kräver inte mycket arbete, det låter insatt och auktoritativt, analytiskt precist och det skapar oftast en väldig diskussion.

Givetvis en våt dröm för alla artikelförfattare och bloggare.

Jag kan bara ta mig själv som exempel. Jag hade mycket att göra i helgen, den enkla utvägen var att bara slänga ihop en snabb lista. Funkar alltid.

Men ingen har någon som helst aning om vilken metod som använts för att komma fram till listan. I vissa fall (återigen, guilty as charged) finns ingen metod bakom listan.

Listor är med andra ord 9 gånger av 10 ren bullshit.

:::

Den andra typen av falsk numerologi återfinns i själva matchstatistiken.

Det felet bygger på att de statistiska måtten som finns är otillräckliga för att på ett bra sätt fånga vad som händer på fotbollsplanen.

Problemet i det här fallet är inte, som ovan, lathet och cynism, utan brist på utveckling. De statistiska måtten är ännu inte bra nog.

Men skillnaden här är att det ändå finns en möjlighet att de statistiska måtten blir bättre och mer givande någon gång i framtiden.

Det är en statistisk metod som kan öka vår kunskap och insikt om fotbollen.

Men innan de statistiska måtten är utvecklade nog så gör vi kanske alla bäst i att använda dem med viss försiktighet när vi diskuterar.

…………………………………………………

GLAZER-NOMICS

Glazers, Man Utds ägare, har beslutat sig för att betala tillbaka hela klubbens PIK-lån uppskattat till ungefär £220m senast den 22:a november.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/15/manchester-united-glazer-pik-loan

PIK-lånen, med en årlig och rullande ränta om 16,25%, var den allra mest riskabla delen av Man Utds skulder. Hade klubben misslyckats med att betala tillbaka dem så hade klubbens tillgångar kunnat säljas.

De skulderna försvinner alltså nu. Naturligtvis lysande nyheter för Man Utd och klubbens alla fans.

Än mer uppmuntrande är att Glazers enligt rapporterna inte plockar ut några pengar ur klubben för att betala tillbaka lånen.

I så måtto så stämmer alltså det som David Gill, Man Utds VD, har sagt hela tiden, nämligen att PIK-lånen var Glazers privata angelägenhet och inte någon belastning för klubben.

Men Glazers rätt, som specificerat i obligationsprospektet för något år sedan, att plocka ut £70m ur klubben i utdelning kvarstår naturligtvis.

Men ägare har naturligtvis rätt till utdelning – sådan är kapitalismen.

:::

Frågan återstår då hur Glazers har finansierat återbetalningen, givet att de inte plockat ut pengar ur klubben för att göra det.

Den normalt utmärkta bloggen andersred ser tre huvudsakliga möjligheter:

» Omfinansiering. Glazers tar nya lån för att betala av PIK-lånen, rimligtvis då till en lägre ränta vilket gör det till en bra affär. Frågan återstår hur denna skuld då ska avbetalas och huruvida den i så fall belastas klubben.

» Försäljning av en ägarandel. Glazers har sålt en andel av klubben till en tredje part och använder köpesumman att betala tillbaka lånen. Klart osäkra konsekvenser följer. Vem är i så fall ägaren, hur stor andel äger han och hur påverkar det hur klubben styrs?

» Försäljning av andra tillgångar. Glazers har samlat kapital genom att sälja av andra av sina tillgångar. Andersred betraktar det här som osannolikt då han endast ser NFL-laget Tampa Bay Buccaneers som en tillräckligt värdefull tillgång.

Men det sista argumentet bygger på föreställningen att Andersred besitter fullständig information om Glazers samtliga tillgångar – vilket jag betraktar som ytterst osannolikt.

Jag gillar hans slutsats bättre – vi vet helt enkelt inte, och till dess att vi vet så är det bäst att vare sig skutta av glädje, gråta av sorg eller stampa av vrede.

:::

Vad betyder det sportsligt för Man Utd?

Nyheten är självklart väldigt positiv för Man Utd. Klubben gör enorma vinster i sin rörelse och återbetalningen av PIK-lånen gör att dessa vinster alls inte belastas av räntekostnader på samma sätt som tidigare.

Självklart frigör det resurser för att återinvestera i klubben och laget, bland annat genom att utveckla spelartruppen.

Men jag tror man gör fel i att tro eller hoppas på att det här betyder att Man Utd kommer börja ”värva stort” nu i januari eller i sommar.

Jag var av den bestämda uppfattningen redan tidigare att Man Utds värvningspolitik inte var kastrerad av Glazers ägande eller affärsmodell. Det är positivt i sig, men det betyder också att den är opåverkad av denna förändring i klubbens skuldsättning.

Klubbens värvningspolitik kommer fortsätta – värva ungt och lovande, möjligen kryddat med någon enstaka etablerad PL-spelare som kortsiktigt kan förhöja truppens kvalitet.

Kanske kan den förbättrade finansiella situationen göra att Man Utd står starkare i budgivningen om de allra mest lovande unga talangerna.

…………………………………………………

NYHETER

» Daily Mail rapporterar att John Terry har ett kroniskt nervproblem i sitt ben – och att han riskerar vara borta i flera månader.

En helt ny förklaring till ’The Moscow slip-up’?

:::

» Liverpools ägare John W Henry har nästintill uteslutit att klubben kommer kunna signifikant förstärka truppen redan i januari utan menar att man måste vänta till sommaren.

Jag måste säga att jag ändå gillar Henrys realistiska approach till sitt klubbägande:

[“We saw a certain team on the field against Chelsea last week that showed what they can do. We also know how competitive the EPL is this year. There are no guaranteed matches any longer for any club. This club can be better. Blaming the manager or any one particular player is simply wrong. This club needs to play up to their potential every match. If they don’t, they won’t win.”]

:::

» Arsenal och Liverpool går båda bet på PSV:s talangfulle spelare Ibrahim Afellay – som nu rapporteras vara i praktiken helt överens med Barcelona att gå till dem i januari.

Sorry, Anfield Glory.

» Sir Alex Ferguson hjälper sin son Darren Ferguson i Preston och skickar iväg Ritchie De Laet på ett enmånads nödlån till klubben.

Join me, and together we shall rule the galaxy as father and son!

» Laurent Blanc, Frankrikes förbundskapten, menar att engelska klubbar hämmar utvecklingen av unga franska talanger.

The man’s got a point. Även om det kanske inte är engelska klubbar i sig som är problemet, utan det moderna fotbollsfenomenet med “stora trupper”.

…………………………………………………

Rolig och faktiskt rätt intressant krönika av Martin Samuel på Daily Mail om Chelsea och hur Abramovich har gjort ännu en men ändå på sätt och vis förutsägbar cock-up:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1329710/MARTIN-SAMUEL-Carlo-offers-ray-hope-amid-Roman-ruins.html

Dominic Fifield på The Guardian skriver på samma tema om hur Chelsea gör misstag i styrelserummet som kostar dem dyrt på fotbollsplanen och i ligatabellen:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/15/chelsea-sunderland-complacency-ray-wilkins

Sedan finns det ju som alltid en liten risk att journalister överdriver problemen, för att uttrycka det milt.

…………………………………………………

Denna veckas The Gallery från The Guardian – featuring Marouane Chamakh.

http://www.guardian.co.uk/football/gallery/2010/nov/16/marouane-chamakh-the-gallery

…………………………………………………

Intressant intervju med Rio Ferdinand i Telegraph där det som slås upp är hans påstående att England skulle tjäna på att ta till sig några av Man Utds vinnande egenskaper.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/england/8134912/Rio-Ferdinand-England-need-to-copy-Manchester-Uniteds-mentality.html

Rob Kelly spinner vidare på den frågan och kommer fram till att England kanske har en starkare trupp men Man Utd har ändå ett bättre lag.

http://blogs.telegraph.co.uk/sport/robkelly/100013649/england-may-have-a-stronger-squad-but-manchester-united-have-the-edge/

Så vad tycker ni – är Man Utd bättre än England?

Självklart går det att byta ut Man Utd mot vilket som helst annat lag – t ex Arsenal, Chelsea, Man City, Liverpool, Tottenham med flera.

Poängen är väl ändå huvudsakligen klubblag vs landslag – även om det kanske är några speciella attribut för just Man Utd som framför allt lyfts fram.

…………………………………………………

FA-cupen ikväll. The Cup of Dreams.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Svarta katter betyder otur - Men vad betyder statistik?

Men Sunderlands förkrossande och oerhört överraskande seger mot Chelsea på Stamford Bridge hade absolut ingenting med tur att göra.

Det senaste laget som vann mot Chelsea på Stamford Bridge med tre mål var Man Utd – så långt tillbaka i tiden som 2002. Det är alltså fråga om Chelseas tyngsta förlust sedan Roman Abramovich tog över klubben.

Carlo Ancelotti var mäkta upprörd efter matchen och kallade det för den sämsta matchen under sin tid i klubben:

[”We lost because Sunderland played better than us. We played our worst game of the season. It was probably the worst we’ve played since I came here.”]

Steve Bruce å andra sidan reflekterade över sin kanske främsta insats som manager:

[”So this is probably my proudest moment as Sunderland manager. It’s not often you beat this lot 3-0 in their backyard and it won’t happen very often again.”]

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943616/Chelsea-0-Sunderland-3-match-report.html

:::

Två Manchesterlån livade upp tillställningen för Sunderland – Nedum Onuoha från Man City och Danny Welbeck från Man Utd.

Men kommer någon av dem att få chansen att slå igenom i sina hemklubbar?

:::

Carlo Ancelotti förnekar naturligtvis och klokt nog att sparkningen av Ray Wilkins hade något med gårdagens resultat göra.

Det måste han så klart säga men det är först över tid som vi kan se om det faktiskt har haft någon betydelse eller ej.

Men jag säger som jag sa när nyheten blev offentlig, det är en märklig timing på beslutet – den här typen av personalbeslut fattas bäst under sommaren, inte mitt i säsongen.

:::

Jag sticker ut hakan och säger att inom två veckor har vi ett nytt ledarlag i Premier League.

I’ve got a sneaky feeling.

…………………………………………………

Arsenal stod för en stark insats på Goodison Park där kvalitet och precision framför motståndarnas mål i slutänden avgjorde matchen.

Fabianski gjorde passande nog också en riktigt bra match i målet för Arsenal.

Men Evertons fans var också rättmätigt irriterade på domare Howard Webb som lät Arsenal komma undan billigt med ett par intressanta fouls.

Detta sagt så var det en väl ihoparbetad seger av Arsenal, som hade kunnat vara större om laget inte tappat fokus efter att ha tagit en tvåmålsledning.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/14/everton-arsenal-premier-league

:::

Inför matchen intervjuades Anders Limpar av Sky – han har ju spelat i både Arsenal och Everton. De visade den här godbiten.

Premier Leagues främste eller mest geniale svensk någonsin?

…………………………………………………

Lysande intervju med John Giles, Leeds fantastiske gamle 10:a, som ratades av Sir Matt Busby i Man Utd.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/14/john-giles-leeds-united

Spännande om Leeds rykte, The Damned United och Brian Clough.

[“I try to make the point in the book: do you think Leeds went and bullied everybody? How do you go to Chelsea and bully Chopper Harris, Eddie McCreadie, Peter Osgood. Or at Everton – Jimmy Gabriel, Johnny Morrissey. Same at Burnley – Gordon Harris, Brian O’Neil, Andy Lochhead. We were meant to be bullying all these?”]

…………………………………………………

STAT ATTACK

Det är en märklig säsong vi får uppleva just nu – med topplagen tappandes poäng än hit och än dit.

Vad gäller ligavinnaren så måste någon av följande ”statistiska sanningar” visa sig vara osanning vid säsongens slut:

» Varje gång Chelsea vunnit sina fem första matcher i ligan så har de också vunnit ligan den säsongen.

» Varje gång Man Utd har varit obesegrade i ligans nio första matcher så har de också vunnit ligan den säsongen.

Vilket ju säger oss något om med vilket allvar man bör ta den här typen av statistiska slutledningar.

Med inget alls, för tydlighetens skull.

Men statistik är ju bra på det viset – det förmedlar ju en känsla av precision, av säkerhet. Kanske till och med av trygghet.

En känsla av att vi vet vad som kommer att hända.

:::

Själv har jag satt ihop lite statistisk info vad avser ligatoppens facit efter 13 omgångar av ligan.

Jag har bara kollat sedan 2003/04 – innan Roman tog över Chelsea så såg det engelska fotbollslandskapet annorlunda ut och siffrorna kan ärligt talat inte jämföras.

Jag har jämfört siffrorna för den slutliga ligavinnaren under respektive säsong samt för de så kallade ”Big Four”. Liverpool är Big Four mellan 2003-2009 och Man City är Big Four mellan 2009-11.

:::

Vad avser ligavinnaren så är 28 poäng efter 13 omgångar ett väldigt lågt facit för den blivande ligavinnaren.

Snittpoäng för ligavinnaren mellan 2003 och 2010 efter 13 omgångar är 31,4 poäng.

Endast en gång har den slutliga ligavinnaren haft en lägre poängsumma efter 13 omgångar – när Man Utd bara hade 25 poäng efter 13 omgångar 2008/09.

:::

Big 4 har i genomsnitt samlat på sig 108,7 poäng efter 13 omgångar men den här säsongen har man tagit lägre antal poäng än någonsin tidigare – 101 poäng.

:::

Det huvudsakliga skälet till att poängdifferenserna minskar är inte att topplagen gör färre mål, utan att de släpper in fler.

Chelsea har i år släppt in åtta (8) mål, vilket är något över snittet för vad den slutliga ligavinnaren brukar ha släppt in efter 13 omgångar – 7,3 mål.

Big 4 har däremot släppt in hela 45 mål – vilket är klart över ett genomsnitt av totalt 41 insläppta mål efter 13 omgångar.

Ändå har Big 4 släppt in klart färre mål än vad de gjorde under förra säsongen när man vid samma tidpunkt fått vittja näten hela 58 gånger.

Genomsnitt insläppta mål efter 13 omgångar innan förra säsongen var 38, vilket ger en god indikation på vad som egentligen har hänt.

De fyra storlagens defensiv är inte lika ramstark – eller är det möjligen så att de andra lagens offensiv har blivit bättre och starkare?

…………………………………………………

NYHETER

» Livet leker inte för Roy Hodgsonfansen har börjat ropa på Kenny Dalglish igen och Glen Johnson gör öppet myteri.

Intressant match till helgen – Liverpool vs West Ham – mellan två utsatta managers. Vem får sparken först?

»  Man City förbereder sig på att slänga bra pengar efter dåliga pengar för att värva sig ur sin oerhört dyrt inköpta anfallskris.

Det är tydligen spelarnas fel att inga mål produceras, inte det faktum att Roberto Mancini väljer att spela med åtta försvarsspelare på planen. Snällt räknat.

…………………………………………………

Utöver träningslandskamp så spelas under veckan också omspelet av FA-cupens andra omgång. Två matcher som kan ses på TV/stream:

Tisdag kl 20:45 – Woking vs Brighton, där vinnaren får möta FC United i den andra omgången.

Torsdag kl 20:45 – Ebbsfleet United vs AFC Wimbledon, där vinnaren får möta MK Dons, givet att de vinner tisdagskvällens omspel mot Stevenage.

Gästbloggar under det här lite kortare landslagsuppehållet tas tacksamt emot – så hör av er på mailen!

Be Champions!!

Peter Hyllman

Sveda och värk

Ibland gör det ont att vara engagerad i engelsk fotboll.

Det gör ont när Aston Villa spelar stabil fotboll, snyggt kontrar sönder Man Utd på hemmaplan, tar en tvåmålsledning men tappar den.

Det gör just nu ont att vara Man Utd-supporter, trots en oförtjänt men ändå upphämtad poäng på bortaplan.

Det gör ont att hålla på Wolves och för andra matchen i rad se sitt lag släppa in ett mål i matchens första minut.

Det borde göra ont att vara Man City, och se sitt extremt dyrt hopköpta lag för andra matchen i rad spela 0-0 på hemmaplan, den här gången mot Birmingham.

Det gör sannolikt ruggigt ont att vandra längs Anfield Road och först återvinna hoppet mot Chelsea för att därefter få en oavgjord mot Wigan och en förlust mot Stoke uppkörda där solen aldrig skiner.

Det gör just nu ont att älska West Ham.

Men smärta är bra, smärta är vår vän – den låter oss veta att vi lever.

Och den enes död är ju alltid den andres bröd.

För Bolton, Stoke och Wigan med flera så är ju det här en härlig söndag.

…………………………………………………

Bra artikel från Soccer Lens om hur Chelsea faktiskt kanske tjänar på Frank Lampards skadefrånvaro.

http://soccerlens.com/chelsea-benefit-from-lampards-continued-absence/61013/

Å andra sidan har jag en känsla av att det är lättare att skriva en sådan där text nu än vad det hade varit efter någon av Chelseas poängförluster.

…………………………………………………

ARSENALS MÅLVAKTSPROBLEM

Ont gör det också att hålla på Arsenal och tänka på lagets målvaktssituation.

Det vore fel att säga att Arsenals förlust mot Newcastle var helt och hållet Fabianskis fel. Arsenal var dåliga som ett lag, saknade kreativitet och genombrottskraft.

Men det går inte att bortse från att Fabianski gav sig ut på Bartons frispark men nådde inte fram. Det kan mycket väl vara så att Arsenal borde markerat Carroll bättre, men går målvakten så långt ut så måste han också ta bollen.

Fabianski var helt enkelt inte säker nog eller stark nog och han måste därför ta på sig det baklängesmålet. Så allra minst kostade han Arsenal en poäng.

Det är inte hans första stora misstag under den här säsongen. Som tur är för honom så har hans misstag hittills dolts av att Arsenal ändå gjort mål och vunnit sina matcher.

Han har däremot gjort ett par fina prestationer efter det, men han är ändå en felbenägen målvakt. Och vad värre är, motståndarna vet om det. Joey Barton sa så här efter matchen mot Arsenal:

[”The plan before the game was to suck the keeper out at free-kicks. It didn’t work the first few times but we knew if we got it right, we would get a goal – and that’s exactly what happened.”]

Alla målvakter gör misstag, och att ständigt förvänta sig felfria prestationer från dem är bara fel. Men Arsenals målvakter gör fler misstag än de flesta, särskilt jämfört med de klubbar med ambitioner att vinna saker.

Wenger ihärdar däremot med Fabianski, även om det så klart kan vara ett case av att skydda sin spelare offentligt. Almunia verkar han däremot ha gett upp hoppet om.

Arsenal har en ung och lovande målvakt i Wojciech Szczesny, men dennes kontrakt går ut i sommar. Och det får ses som tveksamt om han skriver på ett nytt kontrakt om han inte får spela regelbundet.

Edit: Nu blev jag precis upplyst om och har därefter bekräftat att Szczesny i veckan skrivit på ett nytt kontrakt. My bad. Men grundfrågan kvarstår, nämligen:

Kanske är tiden kommen för Wenger att fatta beslutet att spela Szczesny som förstamålvakt?!

Vet man med sig att Fabianski och Almunia kommer göra misstag så får man fråga sig vad som är den största chansningen – att satsa på Szczesny eller fortsätta spela målvakter där misstag är garanterade?

Å andra sidan känner jag mig själv kluven med Fabianski – ena veckan tycker jag han kan vara värd en längre tid att bevisa sig för att en annan vecka i ren frustration vilja deportera honom till en sibirisk gulag.

…………………………………………………

Riktigt snyggt mål av Johan Elmander för sitt Bolton får man säga – och vilken värdefull vinst för Bolton borta mot Wolves.

Men oj så nära det var att Wolves ändå bet sig tillbaka in i matchen och poängen.

Men det här med att släppa in mål i matchens första minut?

Flippin’ hell.

…………………………………………………

Som väntat många kommentarer på gårdagens 10-lista av försvarare – av varierande kvalitet.

Jag tar med mig Gary Cahill – han borde jag ha tagit med mer i diskussionen faktiskt. Miss av mig.

Brede Hangeland togs upp av många. Där är jag mer skeptisk. Bra förvisso, men argumentet ”alla storklubbar vill ha honom…” håller inte vatten.

Dels stämmer det inte, dels så är det de facto ingen storklubb som värvat honom. Vilket jag inte tror är utan anledning.

Hur som helst, en lista är en lista är en lista. Där finns inga rätta svar.

:::

Min tanke var att framöver göra liknande experiment med de övriga lagdelarna.

Vad tycker ni läsare om den idén – fågel, fisk eller mittemellan?

Plus är väl att det ju skapar diskussion så klart. Det är lätt att ”ta till sig”.

Minus är att det ärligt talat känns som att många har problem att ta sådana här listor för vad de är och diskutera dem på en vettig nivå.

…………………………………………………

Söndagens inför matchen-underhållning kommer i form av ett finurligt litet spel.

http://www.spela.ws/spel/Sportspel/Euro+Cup+2008.html

Se upp för den livsfarlige svenske strikern Ibramovic.

…………………………………………………

Frågan måste ställas… Is Italienbloggen crackin’ up?

Be Champions!!

Peter Hyllman

Premier Leagues 10 bästa försvarare

Okej, den här listan kan ni faktiskt ha sett på annat ställe i icke omarbetat skick.

Men det är ju en lista! – Och det har ju många efterfrågat, så jag kör den här ändå.

Alltså, Premier Leagues tio bästa försvarare.

Och det är så klart något som kan vara av intresse och som kan väcka lite rolig diskussion så här under helgen. Utöver den sedvanliga matchdiskussionen som brukar uppstå.

Det har även fördelen för mig personligen att bloggen går snabbare att skriva den här gången.

Mycket att göra under helgen.

Bland annat ska jag försvara min pingisklubbs färger i Division 4 – vi får se om vi klarar uppflyttning.

Första tävlingarna på över 16 år sedan man lade racketen på hyllan i och med att studier och arbete tog överhanden.

Attans vad man gått ner sig.

…………………………………………………

PREMIER LEAGUES TOPP-10 – FÖRSVARARE

(1) Nemanja Vidic, Man Utd

Man Utds nye kapten och möjligen den hårdaste fotbollsspelare som någonsin vandrat på denna jord. Kompromisslös i alla lägen, fantastisk i huvudspelet, ett mycket starkt positionsspel med en god blick för spelet och en underskattad teknik. Driver vid behov på Man Utds offensiva spel genom att trycka högre upp i planen. Farlig också på fasta situationer. Brister något i snabbhet, men en diskussion om ”världens bäste försvarare” måste ha Vidic som en av de allra främsta kandidaterna.

(2) John Terry, Chelsea

Chelseas obestridde och symboliske ledare. En klassisk mittbackstyp som helt dominerar det egna straffområdet och som mer eller mindre aldrig förlorar en nickduell. Är född och uppvuxen i en Chelseatröja och lär förbli klubben trogen under resten av sin karriär. Att Chelsea under den här framgångseran har haft en kapten som Terry är den främsta anledningen till att en dyrt hopköpt spelartrupp drabbats så lite av splittringar.

(3) Ashley Cole, Chelsea

Ovanligt illa omtyckt som person, inte minst i andra delar av London, men som fotbollsspelare kan det inte finnas några tvivel om Ashley Coles förmåga. Oerhört stark i försvarsspelet och flitig i Chelseas offensiv så är han nu sannolikt världens just nu bäste vänsterback.

(4) Rio Ferdinand, Man Utd

En mittback med unik spelförståelse, känsla för spelet och en bättre teknik än vad man är van vid hos en brittisk försvarsspelare. Oerhört betydelsefull ledargestalt i Man Utds försvar och hans partnerskap med Vidic i mittförsvaret är kanske Premier Leagues bästa någonsin. Ferdinand är med sitt passningsspel dessutom betydelsefull för Man Utds uppbyggnadsspel. Senare års skadeproblem har hindrat hans prestationer.

(5) Patrice Evra, Man Utd

Tävlar med Ashley Cole om titeln ”världens bäste vänsterback” men Evra är något svagare i det defensiva spelet. Men på sin vänsterkant är Evra en pådrivande kraft i Man Utd-maskineriet och hans löpningar är ett viktigt offensivt vapen.

(6) Branislav Ivanovic, Chelsea

En granithård försvarare som kan spela såväl högerback som mittback. Kom till Chelsea från Lokomotiv Moskva 2008 och har sedan dess blivit en värdefull spelare för Chelsea. Hans styrkor ligger framför allt i defensiven men Ivanovic är också något underskattad vad avser det offensiva spelet.

(7) Ledley King, Tottenham

En extremt skadeförföljd mittback som knappt klarar av att träna mellan matcherna, men med honom på planen är Tottenhams försvarsspel minst en dimension bättre än annars. Hans teknik och snabbhet kan ibland framstå som något suspekta men positionsspelet är näst intill felfritt.

(8) Alex, Chelsea

En klart underskattad mittback som tagit över rollen som Terrys partner i Chelseas mittförsvar. Är hård i kroppen, positionsstark, konstruktiv i uppbyggnadsspelet och med sitt skott dessutom en farlig joker i Chelseas offensiv. En viktig kugge i Chelseas lagmaskin.

(9) Thomas Vermaelen, Arsenal

Tystade omedelbart kritiska röster med sin första säsong för Arsenal genom att göra hela sju ligamål. Med sin blotta närvaro är han en väl behövd ledargestalt i Arsenals försvar, en givet sin längd förvånansvärt skicklig huvudspelare och med en fantastisk vänsterfot. Hans svaghet är positionsspelet där han har en del kvar att arbeta med.

(10) Leighton Baines, Everton

En följsam och konstruktiv vänsterback i fin Premier League-tradition, den tredje på den här listan. Baines besitter en av ligans bästa vänsterfötter, vilken är praktisk vid såväl frisparkar som vid kirurgiskt placerade inlägg som inte sällan prickar Cahills skalle. Ovärderlig för Everton.

Bubblare på min lista:

» Phil Jagielka, Everton
» Bacary Sagna, Arsenal
» Jamie Carragher, Liverpool
» Ryan Shawcross, Stoke
» Christopher Samba, Blackburn
» Vincent Kompany, Man City

Ej i inbördes rangordning.

…………………………………………………

The defence rests!

Be Champions!!

Och kom ihåg – bloggen älskar er!

Edit: Formidabel kommentarsexplosion igår kväll, jag fick nästan en apoplektisk chock när jag kom in i morse. Crazy buggers!

Peter Hyllman

It’s Hammer Time & Ian Holloways farliga balansakt

West Ham och Blackpool utspelar under lördageftermiddagen på Boleyn Ground en oerhört betydelsefull match, som kan avgöra de båda klubbarnas respektive öden.

West Ham har inlett säsongen rent ut sagt uselt. Avram Grant är ifrågasatt som manager. Ingenting i truppen är som det ska – stämning, självförtroende eller arbetsetik.

Klubben befinner sig längst ner i tabellen, fyra poäng upp till närmaste lag ovanför nedflyttningsstrecket.

Blackpool å sin sida har haft en helt annan säsongsinledning. Tippade av alla som ligans slagpåse så har de redan tagit mer poäng än vad vissa trodde de skulle ta på hela säsongen.

Ändå befinner man sig bara tre poäng ovanför nedflyttningsstrecket.

Naturligtvis är detta en produkt av en nästan äckligt jämn Premier League-säsong där det skiljer endast fem poäng mellan nedflyttning och kvalificering för europaspel.

Jag tror West Ham måste vinna den här matchen – misslyckas de med det tror jag säsongen rent mentalt är körd för dem.

För Blackpool handlar det mer om att kunna fortsätta som man inlett – men det här är en match där magin riskerar ta slut. En förlust och verkligheten kanske kommer ifatt dem.

:::

Det här är första gången på 40 år som Blackpool beger sig till Upton Park för ett ligamöte. Senaste gången de möttes var 1970 och då förlorade Blackpool med 1-2.

Senaste gången Blackpool vann på Upton Park var 1934, och man har bara vunnit två av de senaste 20 mötena på West Hams hemmaplan.

Ian Holloway förväntas återgå till den startelva som han ställde upp i lagets 2-2-match med Everton förra helgen efter att ha vilat sex spelare i veckans match med Aston Villa.

Valon Behrami och Victor Obinna kan båda två vara aktuella för spel igen efter mindre skador. Så också Carlton Cole som hobblade ut efter 75 minuter i matchen med West Brom.

…………………………………………………

För två matcher sedan satte West Hams delägare David Sullivan ett mål för klubben att plocka sju poäng på kommande fyra viktiga och vinnbara matcherna i ligan.

Två matcher in och endast två poäng har plockats hem, och i båda matcherna har man tappat viktiga ledningar mot i tur och ordning Birmingham och West Brom.

Återstår gör denna hemmamatch mot Blackpool och en bortamatch på Anfield.

Matchen mot Blackpool är alltså livsviktig för West Ham – inte bara för laget utan också för Avram Grant personligen.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/11/avram-grant-west-ham-blackpool

Grants huvudsakliga ursäkt hittills har varit en trupp plågad av skador – men det blir lite löjeväckande när han försöker framställa det som att till och med Blackpool har en bredare trupp än West Ham.

Det går att spela på förväntningar – men inför en hemmamatch mot Blackpool kan man inte framställa sig själv som underdog.

Scott Parker har varit West Hams ljuspunkt så här långt under säsongen – men nu måste spelarna runt omkring honom också stiga fram och börja prestera.

…………………………………………………

PANTOMIME OLLIE?

Blackpool har samlat ihop 14 poäng hittills den här säsongen, och har alltså på bara tolv matcher tagit mer poäng än vad vissa trodde att de skulle lyckas ta under hela säsongen.

Ändå ligger laget bara tre poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Blackpool kan med andra ord inte för en sekund vila på sina lagrar.

Alla älskar så klart ett lag som slår ur underläge, och få sådana sagor har varit så vackra som The Tangerines den här säsongen. Men det är ändå inte någon ny saga.

:::

För bara två säsonger sedan var den då omåttligt populäre Phil Brown delad ligaledare med sitt Hull efter nio omgångar av Premier League. Därefter vann man bara två till matcher under hela säsongen.

Det främsta minnet från säsongen är ändå det sätt på vilket Brown tappade i anseende i såväl media som bland de egna fansen.

Efter att ha inlett säsongen positivt och med glatt humör så blev han alltmer frän i sitt bemötande av kritik mot det egna laget och hans agerande blev alltmer besynnerligt.

Efter den ökända incidenten där han skällde ut sina spelare inför öppen ridå under halvtid på City of Manchester of Stadium så förlorade han slutligen omklädningsrummet, samt gjorde sig själv till något av åtlöje i omvärldens ögon.

:::

Ian Holloway har milt uttryckt alltid varit lite oförutsägbar och några av hans intervjuer och presskonferenser är humoristiska guldkorn.

Men risken finns att det hela går till överdrift. Först kom utspelet kring Wayne Rooney-sagan och nu utspelet om att han ”slutar” om han bestraffas för sin rotation mot Aston Villa.

Den här typen av regelbundna utbrott fungerade i The Championship, men mediabevakningen är så ohyggligt mycket mer intensiv i Premier League.

Holloway måste koncentrera sig på det som är hans faktiska jobb, och undvika att bli någon form av mediekarikatyr.

Fortsatta utbrott i media och det kommer inte dröja särskilt länge innan det som nu framställs som eccentrism och som en ”frisk fläkt”, istället porträtteras som galenskap och som att han ”tappat greppet”.

I det ögonblicket riskerar Holloway istället bli en belastning för klubben och för laget. Och Blackpool har inte råd med någon sådan belastning om de ska klara av att hålla sig kvar i Premier League.

…………………………………………………

CHELSEA SPARKAR RAY WILKINS

Chelseas assisterande manager, Ray Wilkins, har hastigt och plötsligt fått sparken. Något det sägs att han fick reda på under halvtid av reservlagets match mot Bayern München.

http://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/abramovich-sanctioned-wilkins-exit-from-chelsea-2131648.html

Wilkins kom till Chelsea när Scolari tillsattes som manager och har blivit kvar sedan dess och anses generellt ha haft en stor betydelse för den framgång som klubben hade under den här och förra säsongen.

Wilkins lämnar sin post med omedelbar verkan, och naturligtvis är det här en förändring som kan påverka Chelsea under återstoden av säsongen.

Framför allt är det så klart timingen på beslutet som framstår som märkligt och det sägs heller inte ligga någon konkret händelse eller konflikt bakom Chelseas beslut.

Chelseas motiverar beslutet med att Wilkins uppdrag inte längre är nödvändigt. Han tillsattes för att underlätta för en utländsk manager, med sina kontakter och sin kunskap om engelsk fotboll.

Men i och med att Ancelotti nu har etablerat sig i England så anses inte längre denna position behövas. Och Ancelotti har dessutom tagit med sig ett par sportsliga rådgivare från Milan som förväntas kunna fylla ut rollen.

Wilkins kontrakt var tänkt att förnyas efter den här säsongen men han fick nu beskedet att det inte skulle förnyas.

Det går naturligtvis heller inte att utesluta att Chelsea väljer att göra sig av med vad de betraktar som överflödig personal som ett led i sitt arbete med att skära kostnader.

Chelsea sägs även vara djupt besvikna över förra säsongens resultat i Champions League och Ancelotti ska ha meddelats att det krävde en förändring i coachstrukturen.

Frågan är hur hårt Ancelotti själv kämpade för att få behålla sin assisterande manager som han i sin biografi beskrev som oerhört betydelsefull för Chelseas framgångar.

…………………………………………………

MCCARTHYISMS…

Mick McCarthy, Wolves manager, är en gammal klassisk no-nonsense brittisk spelartyp som gjorde sig ett namn i framför allt Barnsley och Man City. Han drömmer sig titt som tätt tillbaka till den gamla goda tiden.

Och den här bloggen vill ju inte vara sämre.

[”How many players who played with me at Barnsley were wearing pink boots? Or yellow boots? Or white boots? You’d have been going down the tunnel and saying, ‘He’s getting it!’ or ‘Them two with pink boots are getting it today’. It’s just the way it would have been.”] – McCarthy om fotbollsskor

[“Somebody with gloves on? Well, you’d have been, shall we say, disparaging about him straight away.”] – McCarthy om vantar

[“They called it a muffler where I come from. It would only be worn when trudging up the cobbled hill in the morning for a loaf of bread. Not on t’ bloody pitch.”] – McCarthy om nackvärmarna

Flippin’ hell!

…………………………………………………

HELGENS MATCHER

Lördag:

13:45 – (PL) Aston Villa vs Man Utd
16:00 – (PL) Man City vs Birmingham
16:00 – (PL) Newcastle vs Fulham
16:00 – (PL) Tottenham vs Blackburn
16:00 – (PL) West Ham vs Blackpool
16:00 – (PL) Wigan vs West Brom
16:00 – (PL) Wolves vs Bolton
18:30 – (PL) Stoke vs Liverpool

Söndag:

15:00 – (PL) Everton vs Arsenal
17:10 – (PL) Chelsea vs Sunderland

Naturligtvis spelas också fulla omgångar i The Football League och i The Football Conference.

…………………………………………………

Wow, bloggen har gått realtid i kommentarsfältet. En innovation väl i paritet och betydelse med typ hjulet.

Närå, såg rätt smutt ut faktiskt.

Jag måste säga att det är sjukt kul att det kommer in nya personer och diskuterar i kommentarsfältet. Alla är hjärtligt välkomna. Det är hyfsat god stämning och jag vill tro att alla som skriver regelbundet alltid har hjärtat på rätta stället.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Det lilla derbyt som inte kunde

Om matchen på Eastlands igår finns inte mycket att säga. Det var en torftig och tråkig historia.

Matt Lawton på Daily Mail beskriver scenariot rätt väl:

[“Mancini might have said United now know City are capable of beating them at any time, but at no point last night did they dare prove to them that they could. It was the way Mancini organised his team that was the problem.”]

Viljan att inte förlora var större än viljan att försöka vinna. Och det är en filosofi som inte kommer utav brist på spelarkvalitet, utan det är helt och hållet en produkt utav Roberto Mancinis spelfilosofi.

Mancini uttrycker det rätt bra själv: [”When you play against Manchester United you can win and you can lose, but if you give them a chance to score then they will. We wanted to win this game but sometimes it’s better to draw than to lose.”]

Det är en taktik med vilken Man City aldrig kommer kunna vinna Premier League. Inte den här säsongen, och inte någon säsong som kommer. Ska man vinna ligan måste man spela för att vinna sådana här matcher.

Men Roberto Mancini har fallit i samma tankefälla som en gång Rafa Benitez och han kommer aldrig vara managern som förändrar sin spelfilosofi mot en mer offensiv grundidé.

Så om och när Man City vill ta nästa steg i sin utveckling så måste i mina ögon ett byte av manager till.

http://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/cautious-city-pass-up-golden-chance-to-land-blow-on-united-2130857.html

:::

Man Utd kan vara nöjda med poängen. Det var en riktigt tuff bortamatch och man fick genomföra den under svåra förutsättningar med flera nyckelspelare skadade och andra spelare sjuka.

Man Utd saknade kraft framåt under matchen igår men var ändå laget som stod för en konstruktiv spelidé och en offensiv vilja.

Laget tappar mot Chelsea men det hade kunnat vara värre, och man håller Arsenal bakom sig och Man City närmar sig inte.

…………………………………………………

Daniel Taylor på The Guardian sammanfattar matchen och plockar fram fem intressanta lärdomar vi kan dra från den:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/10/manchester-city-united-five-things

Och ur det större perspektivet så tycker jag faktiskt Martin Samuel på Daily Mail skriver en väldigt bra krönika idag:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1328595/Martin-Samuel-Roberto-Mancini-needs-learn-master-gambler-door.html

…………………………………………………

Intressant nog så släppte inget av de fyra topplagen in ett enda mål i gårdagens omgång.

Men bara två av dem lyckades alltså med konststycket att också göra mål.

Chelsea mäktade med ett hemma mot Fulham i ett förvånansvärt öppet och roligt Londonderby.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/10/chelsea-fulham-premier-league

Mancini skulle kunna lära sig en sak eller två från Ancelottis playbook får man lov att säga.

:::

Och Arsenal studsade tillbaka från debaclet mot Newcastle i helgen med en imponerande bortaseger mot Wolves:

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/10/wolves-arsenal-premier-league

Marouane Chamakh gjorde ett mål i matchens första minut och ett andra mål i matchens sista tilläggsminut och därmed är han den spelaren som gjort två mål i en match med längst tid emellan målen.

I kategorin meningslösa bedrifter.

Arsene Wenger och Cesc Fabregas har båda bett om ursäkt för Fabregas något lösmynta tackling på Stephen Ward.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/arsenal/8125131/Arsene-Wenger-apologises-for-Cesc-Fabregas-tackle-on-Stephen-Ward-in-Arsenals-2-0-victory-over-Wolves.html

Både Ward och Wolves manager Mick McCarthy accepterade ursäkten utan att kritisera Fabregas.

…………………………………………………

ÖVRIGA MATCHER

Liverpool illustrerade tyvärr min tes om att det är för tidigt att börja prata CL-kvalificering – det är ett steg i taget och ”en match, en seger” som måste vara inställningen.

Den imponerande hemmasegern mot Chelsea följdes upp med oavgjort borta mot Wigan, där Wigan alls inte behövde skämmas för poängen. Att Torres form håller i sig är dock glädjande.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1328509/Wigan-1-Liverpool-1-Fernando-Torres-target-Hugo-Rodallega-halts-Reds-surge.html

:::

Bolton var på väg att ta tre supertungviktiga poäng borta mot Everton efter att Klasnic nätat i 78:e minuten och Fellaini i slutminuterna blivit utvisad för våldsamt beteende.

Men nyförvärvet från Leeds, Jermaine Beckford, frälste Everton och räddade en poäng genom att kvittera i femte tilläggsminuten.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/10/everton-bolton-wanderers-premier-league

Livet är tungt för Bolton. Det är för många gånger den här säsongen de har haft ledningar men i slutänden bara fått med sig en poäng.

:::

Sam Allardyce, Blackburns manager och Newcastles tidigare manager, lyckades igår kväll taktiskt utmanövrera sitt gamla lag med ett högt pressande och bollvinnande system.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/10/newcastle-united-blackburn-rovers-premier-league

Roligt att se att Big Sam har fler verktyg i lådan än bara det som han allt som oftast anklagas för.

:::

West Ham har tappat hela nio poäng den här säsongen från matcher under vilka de haft ledningen. Inte heller den här matchen lyckades man vinna, trots Scott Parkers heroism.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/10/west-ham-west-brom-premier-league

Avram Grants tid som manager för West Ham måste vara räknad. West Ham är ett lag som saknar såväl ordning som riktning, precis det som är managerns uppgift att bidra med.

:::

En högdramatisk match på Villa Park slutade med 3-2-seger för Aston Villa mot den pigga nykomlingen Blackpool. Blackpool kvitterade till 2-2 i 87:e minuten men bara två minuter senare så avgjorde James Collins för hemmalaget.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/10/aston-villa-blackpool-premier-league

För Aston Villa imponerande än en gång deras unga spelare, samtidigt som deras försvarsspel ser skakigt ut.

Pratet efter matchen handlar dock mest om att Ian Holloway valde att spela med sex spelare som aldrig tidigare spelat PL-fotboll, han vilade med andra ord flera av sina ordinarie spelare.

Premier League har nu hotat att bötfälla honom för tilltaget och en rasande Holloway menar att han i så fall slutar.

Och i en strid mellan en manager och en samling fotbollsbyråkrater så kommer jag alltid stå på managerns sida.

…………………………………………………

Jeremy Wilson på Telegraph bloggar intressant om Gael Clichys förlorade (?) löfte.

http://blogs.telegraph.co.uk/sport/jeremywilson/100013436/once-the-best-left-back-in-the-premier-league-just-what-has-happened-to-gael-clichy/

Ligans bäste (?) vänsterback för några säsonger sedan, men vad har hänt sedan dess?

…………………………………………………

Helt apropå ingenting och Fergusons så kallade ”mindgames” där han lallade i hela världen att många spelare inte skulle kunna spela för Man Utd så hittade jag följande guldkorn på ett kommentarsfält någonstans:

[“Screw the “mind games”. Based on Ferguson’s word, as a Scotsman and a gentleman, I moved all his terminally ill” players to the bench on my fantasy team, thereby losing points. Does this lying git not realise the the deleterious effect his porkies are having on fantasy leagues? These are, after all, of far more importance to the fans than the minor task of trying to win the Prem each year! I recommend a three game gag, during which he is not allowed to tell untruths about the health of his players. A second offence would have him banned for life! And the same goes for you too, ‘Arry, van der Vaart mortally injured, my arse!!!!”]

Hah-larious!

Be Champions!!

Peter Hyllman

Blått mot rött i Manchester

Övriga matcher får ursäkta men kvällens stora händelse är naturligtvis säsongens första derby i Manchester mellan City och United.

Det är naturligtvis en härligt intensiv match, även om det känns som om ”nyhetens behag” gått ur det hela lite från förra säsongen.

Båda lagen går in i matchen med vinster i ryggen – Man City slog starkt nog West Brom på bortaplan och Man Utd lyckades till sist, efter sju sorger och lika många besvär, vinna över Wolves.

:::

Mario Balotelli är avstängd i Man City och Emmanuel Adebayor och Carlos Tevez sägs båda två dras med lättare skador.

I Man Utd är Hargreaves, Anderson, Owen, Rooney, Valencia och Giggs borta på grund av skada och Nani rapporteras som tveksam. Dessutom härjar ett virus i truppen vilket däckat spelare som Berbatov, Scholes, Evra och Vidic.

Sir Alex Ferguson säger om situationen att: [”It is not a great position for us to be in. We are counting heads at the moment.”]

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/09/manchester-united-virus-manchester-derby

Utan tvekan kommer ett antal av Man Utds yngre förmågor få tillfälle att visa vad de är gjorda av ikväll.

:::

Telegraph rapporterar följande sannolika startelvor för de båda lagen:

Man City (4-2-3-1): Hart – Boateng, K Toure, Kompany, Zabaleta – De Jong, Barry – Silva, Y Toure, Milner – Tevez

Man Utd (4-2-3-1): Van der Sar – Brown, Ferdinand, Vidic, Evra – Fletcher, O’Shea – Carrick, Scholes, Park – Hernandez

Jag vete tusan jag – i alla fall Man Utds uppställning där känns inte rätt, åtminstone inte sett till lagformationen. Jag tror mer på en form av 4-3-3-variant där Man Utd försöker utnyttja kanterna mot ett centralt spelande Man City.

:::

De fyra senaste ligamötena mellan lagen på Eastlands har slutat med en 1-0-seger – tre gånger för Man Utd och en gång för Man City.

Vi ska kanske inte förvänta oss en sprakande tillställning likt de på Old Trafford förra säsongen.

…………………………………………………

Mark Ogden på Telegraph sammanfattar hur rivaliteten mellan Man City och Man Utd har utvecklats sedan Sheikh Mansour tog över Man City och några av de större incidenterna:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/manchester-united/8119591/Manchester-City-v-Manchester-United-how-North-Wests-favourite-feud-unfolded.html

…………………………………………………

Sir Alex Ferguson jämställer ännu inte Manchesterderbyt med Man Utds matcher mot Liverpool utan poängterar att det inte räcker för Man City att prata stort, de måste också börja vinna titlar:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/manchester-united/8120308/Manchester-City-v-Manchester-United-trophies-are-true-measure-of-derby-rivalry-says-Sir-Alex-Ferguson.html

Roberto Mancini å sin sida har de senaste dagarna valt en mer försiktig väg men konstaterade att Man City alltid kan slå Man Utd och att Man Utd vet om att de är ett starkt lag:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/manchester-city/8119550/Manchester-City-v-Manchester-United-Roberto-Mancini-tips-Chelsea-but-confident-of-derby-win.html

Tidigare under veckan har spelare som Joe Hart, Kolo Touré, Patrice Evra och Paul Scholes samtliga figurerat i media med uttalanden som får ses som en del utav ett pågående mediaspel mellan de båda klubbarna.

Ordkriget inför matchen speglar bara vad som kommer att hända under matchen.

…………………………………………………

Daniel Taylor på The Guardian bloggar intressant om Roberto Mancinis jobb med att skapa en vinnarkultur i Man City – och lite om den historiska bakgrunden till vad han kallar för ”City-itis”:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/09/manchester-city-roberto-mancini

Ett mer taktiskt perspektiv på Man City tas av taktikgurun Jonathan Wilson som frågar sig hur det kommer sig att Carlos Tevez är så viktig för Man City, och det är inte bara på grund av målen:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/09/carlos-tevez-city-the-question

:::

Man Citys fans får hoppas att Tevez kan spela ikväll – det är tydligen inte helt säkert att han kan komma till spel – även om jag är rätt övertygad om att det är ett spel för gallerierna.

…………………………………………………

MAGNIFICENT SEVEN – ”Fantastiska Manchesterderbyn”

Man City 3-3 Man Utd (Division 1, 6/11-1971)

Även om Man City faktiskt har det bästa facitet i Manchesterderbyt sedan de återkom till Premier League 2002 så finns där en känsla att derbyt inte tagits på riktigt samma allvar av Man Utd. Inte minst från Ferguson som lagt den typen av rivalitet främst på Liverpool. Huvudsakligen är det naturligtvis för att Man City inte har varit någon seriös ligarival, men förr i tiden var det här mötet precis lika viktigt för den ”stora bilden” som den var rent lokalt. Inför den här matchen till exempel, så ledde Man Utd ligan och Man City låg trea.

Några av höjdpunkterna inkluderar en 17 år gammal Sammy McIlroy (just precis han ja, som Linhem pratade om tidigare idag) som nätade för Man Utd i sin debut. En delikat kvittering av Colin Bell, en fantastisk målvaktsinsats av Alex Stepney som höll Man Utd kvar i matchen. Och nästan bäst av allt – Franny Lee som ytterst grafiskt och publikvänligt anklagar George Best för att filma. Vilket är som om Larry David skulle anklaga någon för att vara en skallig, klantig och socialt obegåvad misantrop.

Lee lyckades därefter få en straff själv, det är väl tveksamt om där fanns något som ens liknade fysisk kontakt innan han ramlade. Man City kom tillbaka från 0-2 och från 2-3. De skulle återhämta sig även i den ”stora bilden” och sluta fyra placeringar och nio poäng före Man Utd i ligan.

:::

Man Utd 0-1 Man City (Division 1, 27/4-1974)

Om du kysser någon du tycker om när denna är riktigt ordentligt berusad, intalar du dig då att det faktiskt betyder något eller medger du att det sannolikt inte betyder någonting? Man Citys fans hade ungefär det dilemmat efter den här segern och Denis Laws berömda klackmål: omfamna fantasin eller acceptera realiteten? Målet gjorde inte att Man Utd relegerades – tabellen inför sista omgången visade obönhörligt att Man Utd skulle åka ur om Birmingham vann sin match, vilket de gjorde. Man Utd hade åkt ur även om de vunnit den här matchen med 583-0.

Det har inte förhindrat många från att spefullt sprida myten att Denis Law skickade Man Utd ner i Division 2. Men för målets fullständiga meningslöshet så är det givetvis ett stycke stor fotbollsdramatik, och ett mål oerhört laddat med symbolik. Efter att han gjort sitt mål så såg Denis Law ut som en man som precis stängt ner respiratorn för sin döende far. Än mer slående givet hans så vanliga glädjesprudlande målfiranden.

Här var det inte fråga om det i dessa dagar ofta ögontjänande ”respektera mitt gamla genom att inte fira”-struntpratet. Law var genuint förkrossad. Han byttes omedelbart ut och det var hans sista spark inom den professionella ligafotbollen. När han gick av planen kunde han inte ens se publiken i ögonen. Law gjorde 237 mål för Man Utd, men rätt eller fel så förblir det här det mest kända målet i hans karriär.

:::

Man City 5-1 Man Utd (Division 1, 23/9-1989)

Vi är alla dömda att leva vidare på minnen från våra största sorger och triumfer och Man Citys fans har aldrig kommit över den här episka triumfen, när de krossade Man Utd med 5-1. Det var för dem en dag så perfekt att den för alltid skulle förvaras i ett minnets ljusblå skimmer och bevara dem genom hela 1990-talets tragikomik, när de misslyckades med att vinna ett enda derby.

Man Utd startade faktiskt matchen rätt bra, ända fram till dess att spelarna togs av planen på grund av publikbråk. När spelarna återkom inleddes slakten, avbruten endast av en saxspark av Mark Hughes fram till 3-1. De flesta av Man Citys mål var rätt scrappiga, särskilt Trevor Morleys andra, och produkten av riktigt uselt försvarsspel. Men Andy Hinchcliffes avslutande femte mål var en riktig pärla. Man City har haft några tunga derbysegrar genom åren, men ingen kommer riktigt i närheten av den här.

:::

Man City 3-3 Man Utd (Division 1, 27/10-1990)

Vi hör ofta om matchvinnande byten, ofta från managers som söker rättfärdiga sina arbeten, men vi hör mer sällan om matchkostande sådana. Här har vi bevis A. Med tio minuter kvar av matchen ledde Man City matchen med 3-1 och med Man City på firarhumör så beslutar sig Howard Kendall för att byta ut Peter Reid mot Ian Brightwell. Man Utd gjorde nästan omedelbart två mål och var i slutänden väldigt nära att även vinna matchen.

Trots att han var 34 år gammal så hade Peter Reid dominerat mittfältet i en match som Man City hade under full kontroll, det här var den senaste säsongen som Man City slutade ovanför Man Utd i ligan. Men så fort Reid gått av planen så föll Man Citys mittfält ihop, Brightwell blev omedelbart bestulen på bollen av Brian McClair som kvickt reducerade. Det var en sensationell comeback, om Man Utd hade vunnit matchen så hade den varit historisk.

:::

Man City 2-3 Man Utd (Premier League, 7/11-1993)

Skadeglädje är något man aldrig ska ägna sig åt om man inte är 110% absolut garanterat bombsäker på att det inte kommer tillbaka och biter en i rumpan. Fyra dagar innan det här derbyt så hade Man Utd åkt ur Europacupen mot Galatasaray efter att ha tappat en tvåmålsledning på hemmaplan. Man Citys fans ägnade hela första halvlek åt att skandera ”Two-nil up and fucked it up, Gala-tas-ar-ay”. I alla fall när de inte jublade åt Niall Quinns två nickmål som vid sidan av Romario och David May måste varit Gary Pallisters värste mardröm.

För Man Citys fans trillade inte den ironiska polletten ner innan Michael Vonk gjorde ett horribelt misstag som gav Eric Cantona möjligheten att reducera till 2-1. Man Utd väcktes upp ur sin dvala och dominerade därifrån matchen i en näst intill löjeväckande utsträckning. Det tog 20 minuter innan ett briljant anfall avslutades med en superpassning av Ryan Giggs fram till Cantona som kvitterade. Ett par minuter senare bombade Roy Keane in det tredje och vinnande målet för Man Utd.

Det krävs inte mycket fantasi för att lista ut vilken ramsa Man Utds fans kom upp med för att hylla Man Citys sammanbrott. Men för de mindre kreativa bland er så kan vi konstatera att ”Galatasaray” innehåller lika många stavelser som ”City Is Our Name”.

:::

Man Utd 5-0 Man City (10/11-1994)

“We want five” är ju en ofta använd men oftast också skämtsamt avsedd ramsa från fans vars lag har gjort fyra mål på motståndaren, men här var det lika seriöst menat som en döende mans sista önskan. Man Utd hade två saker att revanschera sig för – en 0-4-förlust mot Barcelona åtta dagar tidigare och, mer betydelsefullt, 1-5-förlusten mot Man City fem år tidigare. När Kanchelskis slog in det femte målet så var tillfredsställelsen fullständig.

Matchens estetiska höjdpunkt hade däremot kommit tidigare när Eric Cantona öppnade målskyttet. En 40-meterspassning från Kanchelskis togs ner i full fart av Cantona som kontrollerade bollen med en närmast retfull förstatouch innan han dundrade in 1-0 bakom Simon Tracey. Om Man Utd hade vunnit matchen med 1-0 så hade man pratat om det målet i åratal. Men som det skulle visa sig så skulle matchens eftermäle bli ett annat.

:::

Man Utd 4-3 Man City (20/9-2009)

Man Citys fans firade redan en fullständigt osannolik poäng efter det att Craig Bellamy gjort sitt andra mål i matchen i 90:e minuten efter ett horribelt försvarsagerande av Rio Ferdinand och Ben Foster. Men i vad som skulle visa sig bli ett av alla tiders mest klassiska derbyn så gav Michael Owen prov på sin förmåga att göra viktiga mål i viktiga ögonblick när han i 96:e minuten placerade in 4-3 i bortre hörnet mitt framför ett extatiskt Stretford End.

Man City hade kontrollerat matchen under första halvlek men var utspelade under den andra. En hårt arbetande Carlos Tevez och en helt fantastisk Craig Bellamy såg ändå ut att ha räddat en poäng åt Man City men det ropades hej för tidigt. Bellamy var sur, Man Citys dåvarande manager Mark Hughes var riktigt sur, men surast av dem alla skulle sannolikt en tysk diktator visa sig vara när han ett par dagar senare fick reda på vad som inträffat.

[youtubeplay id=”YquUgDihMT0″ size=”large”]

…………………………………………………

Vi såg ett par riktigt härliga Premier League-matcher igår kväll.

Tottenham tappade mer mark på sina toppkonkurrenter i och med att de bara klarade 1-1 hemma mot Sunderland.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/09/tottenham-hotspur-sunderland-premier-league

Harry Redknapp var i efterhand sur på domare Howard Webb dels för att han inte dömde straff vid ställningen 0-0 och dels för att han bara visade Lee Cattermole ett gult kort efter en ful tackling på Luka Modric.

Fantastiskt nog så buades det på White Hart Lane efter det att slutsignalen ljudit, bara en vecka sedan Inter fått alla former av dyngstryk på samma arena. Redknapps sarkasm gick att ta på: [”Well, they’ve had it so good here over the years, you see. When you keep winning league championships every year, you get upset when you don’t win. It’s hard.”]

Tänka sig att Sunderlands enda målskyttar hittills den här säsongen är Darren Bent och Asamoah Gyan.

:::

De som följde Tottenham vs Sunderland missade en fantastisk match på Britannia Stadium mellan Stoke och Birmingham.

Stoke tog ledningen med 1-0 precis innan halvtid, men det var under den andra halvleken som matchen verligen brakade loss.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/09/stoke-city-birmingham-city-premier-league

Stoke gick upp till 2-0 efter 70 minuter men det är något den här säsongen med Birmingham och tvåmålsunderlägen. För tredje gången den här säsongen och för andra matchen i rad hämtar de upp 0-2 till 2-2.

Men den här gången räckte det inte till en poäng. Dean Whitehead tryckte in Stokes tredje mål med fem minuter kvar av matchen och Stoke bröt därmed en lång segerlös svit.

Alex McLeish var nedstämd efter matchen: [”We were right on top at 2-2 and felt the momentum was with us. But the winner was a dog’s breakfast of a goal.”]

A dog’s breakfast of a goal?

…………………………………………………

KVÄLLENS ÖVRIGA MATCHER

20:45 – (PL) Aston Villa vs Blackpool
20:45 – (PL) Chelsea vs Fulham
20:45 – (PL) Newcastle vs Blackburn
20:45 – (PL) West Ham vs West Brom
20:45 – (PL) Wigan vs Liverpool
20:45 – (PL) Wolves vs Arsenal
21:00 – (PL) Everton vs Bolton

…………………………………………………

Framför allt tre matcher utöver derbyt som intresserar mig här.

» Kan Liverpool fortsätta sin positiva trend borta mot Wigan?
» Kan Arsenal studsa tillbaka i ett tufft bortamöte med Wolves?
» Och kan Newcastle ta ännu en seger och svinga sig upp jämsides med de fyra topplagen?

Och visst har det här alla förutsättningar att bli en bra omgång för Chelsea.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Gästblogg: Linhem’s Football League Watch

It’s … Linhem’s Football League Watch!

Det blir ytterst lite ”matchrapportering” den här gången. Jag  rekommenderar BBC för resultat och korta matchrapporter.

I tisdags spelades även en omgång i Football League Trophy, en cup för enbart League 1- och League 2-klubbar; resultat här.

Bristol Rovers 6-3 borta mot Wycombe (tennissiffror, sa Arne), ett hattrick från vardera laget och dessutom slog Huddersfield Rotherham med 5-1 tack vare två mål var av Arsenallånet Benik Afobe och hans anfallspartner Jordan Rhodes.

.………………………………………………

CHAMPIONSHIP The South Wales Derby!

Som ni säkert förstår är det ett laddat möte. Förutom att man också har viss rivalitet med Bristol City, som ligger precis andra sidan gränsen, så är detta den största matchen inom walesisk fotboll (Welsh PL i alla ära men…).

För ett par säsonger sedan så orsakade den fantastiske fotbollsclownen Lee Trundle mycket kontroverser när han efter matchen, tillsammans med managern Roberto Martinez och lagkamraten Alan Tate, gick runt inne på arenan med en särskild flagga.

Dessutom tog Lee Trundle på sig en tröja man kastat ner från publiken med ett liknande budskap.

I år var det dessutom ett riktigt toppmöte där dåvarande serieledaren Cardiff tog emot tredjeplacerade Swansea.

De har kommit hit på två väldigt olika sätt.

Cardiffs två senaste ordföranden heter Sam Hammam och Peter Ridsdale.

Sam ”The Sham” Hammam är mannen som förvisso tog upp Wimbledon genom divisionerna men efter det sålde han deras arena Plough Lane. Man fick alltså hyra in sig hos Crystal Palace på Selhurst Park.

Hammam hade tänkte bygga en ny arena men tröttnade och undersökte därför möjligheterna att flytta klubben till Dublin, Cardiff eller Milton Keynes. Det slutade med att han sålde en klubb i konkurs till Peter Winkelman och Charles Koppel som satte in nådastöten med flytten till Milton Keynes och bildandet av MK Dons.

Peter Ridsdale var mannen bakom Leeds tur ner genom divisionerna tack vare mycket tveksamma ekonomiska affärer som att han använde spelare som säkerheter för lån och betalade ut skyhöga löner.

Dessa två skojare har man haft under 2000-talet i Cardiff, vilket självklart har lett till en illaskött klubb med stora skulder och höga löner (t ex Bellamy), men de är på rätt väg. Trots att man just nu har för höga löner så har klubben blivit uppköpt av ett malaysiskt konsortium. Frågan är hur säkert det är på lite längre sikt.

Swansea däremot ligger där man ligger tack vare duktiga managers som först tagit dem upp i Championship. Roberto Martinez fick dem att spela fotboll som man gör borta i Spanien (åt det hållet) vilket gjorde att man bland annat spelade ut Fulham i en cupmatch för ett par år sedan.

Martinez lämnade, Paulo Sousa tog över och ordnade upp försvaret men likt under Martinez så saknades det spets längst fram, en spelare som gör de där 15-20 målen som behövs i toppen.

Paulo Sousa lämnade inför den här säsong klubben och gick till Leicester. Då tog Swansea in Brendan Rogers, som tidigare varit i Reading och Watford som manager och som ungdomstränare i Chelsea.

Just från den tiden i Chelsea har han plockat med sig Scott Sinclair som från sin ytter-/ytterforwardsposition redan har gjort elva mål den här säsongen.

I derbyt saknade Cardiff förvisso Jay Boothroyd (Championships bästa anfallare) men Swansea dominerade matchen och var klart bättre. Cardiff hotade dock på hörnor och matchen avgjordes till slut genom en individuell prestation av Marvin Emnes.

Cardiff fick alltså inte anledning till att göra “The Ayatollah”.

Mer om själva matchen här

Middlesbrough tog en välbehövlig seger mot Crystal palace, men det var två självmål av Palace som gav Tony ”Mogga” Mowbray sin första seger som Boro-manager.

Även de två lagen ovanför Middlesbrough och Palace tog poäng, då Ian Hume gjorde ett tidigt mål för Preston innan Prestons Billy Jones kvitterade för Bristol City med ett snöpligt självmål.

Leicester har under Svennis ledning tagit sig upp från bottenträsket till en mer bekväm 17:e plats i tabellen. I helgen slog man Barnsley borta med 2-0.

Leeds slog Coventry i en playoff-streckmatch som var väldigt händelserik och slutade 3-2 till Leeds.

Nu ser det lite ut som att tre lag i toppen rycker i från lite och QPR är åter ”top of the table” efter en 3-1 seger mot Reading på hemmaplan.

Nu i veckan satt det däremot långt inne för QPR. Det behövdes en straff på övertid för att få med sig oavgjort från Pompey, men QPR är fortsatt obesegrade efter 16 matcher.

.………………………………………………

THERE’S MORE TO CAMBE

Eftersom det nu i helgen inte spelades några matcher i League 1 eller League 2, samtidigt som signaturen Pleo önskade en text om något av de mindre lagen och helst då Morecambe, so… Morecambe it is!

Vi börjar med småsaker gällande Morecambe, de kallas ”Shrimps” för att staden är känd för dess fiske och framförallt ”Morecambe Bay Potted Shrimps”.

Deras maskot är Christie The Cat döpt efter deras forne klubbordförande J.C Christie som även namngav deras förra arena Christie Park där man spelade fram till den här säsongen då man flyttade in på Globe Arena, hela 76 platser större men skälet är förstås att den är mer modern.

Det är inte deras enda modernisering då man ändrat sitt klubbemblem från denna mer gammaldags, enkla version som symboliserar Morecambe som fiskestad, samt de röda rosorna som förknippas med Lanchashire, till denna där man går all-in på ett monster till räka med rött i bakgrunden som då likt rosorna ska föreställa Lanchashire.

De har få kända spelare men en av dem är den nyss avlidne Ronnie Clayton som under en säsong var player-manager för klubben. En annan känd manager för klubben är Geoff Twentyman, före detta Liverpoolspelare när Shankly tog över klubben. Han blev senare scout för klubben och är ansvarig för succéköpen av Ian Rush, Phil Neal och Alan Hansen (varav den siste var en fantastisk spelare innan han blev Man Utd-fansens favoritexpert)

Om vi då snabbspolar fram till modern tid. Jim Harvey tog över klubben som spelande manager 1994. Han tog dem snabbt upp till Football Conference där de etablerade sig, och 1998 vann man ”Conference League Cup”. Harvey tog dem två gånger till den tredje rundan av FA-cupen (2000/01 och 2002/03) och han lyckades ta dem till en andra plats (-03) i nuvarande Blue Square Premier där man dock åkte ur i kvalet till League 2 mot Dagenham & Redbridge.

Jim Harvey var alltså Morecambe manager i elva år. Ett tag var han assisterande förbundskapten för Nordirland åt sin gode vän Sammy Mcllroy. Men så fick Harvey en hjärtattack hösten 2005. Mcllroy steg då in som caretaker i Morecambe till dess Harvey rehabiliterat sig. Han gjorde det så bra att han tog dem till playoff-spel och den första dagen när Harvey kom tillbaka från sin sjukskrivning så fick han sparken. Gissa vem som tog över?

Sammy Mcllroy så klart, vilket komplicerade deras tidigare goda relation till den grad att när Morecambe tog emot Harveys nya klubb, Forest Blue Green, vägrade han skaka hand med Mcllroy.

Men nu började en ny era med Mcllroy – den forne Man Utd-, Man City- och Örgrytespelaren, som var Matt Busbys siste ungdomsvärvning. Under sin första hela säsong tog han dem genom playoffspelet upp till League 2, för första gången spelade Morecambe i The Football League.

Väl uppe i League 2 tog McIlroy dem till en elfte plats under första säsongen. Men mer imponerande än deras placering på övre halvan av tabellen var att de tog sig till tredje rundan av Ligacupen, efter att ha slagit Preston och därefter Wolverhampton, innan Sheffield United till sist blev för svåra. Den andra säsongen hamnade man också på elfte plats, men man tog 63 poäng jämfört med 60 den föregående säsongen.

Förra säsongen gick det ännu bättre, Mcllroy tog dem till en fjärde plats i ligan vilket ledde till att man i kvalet till League 1 mötte Dag & Red – samma lag man mötte i kvalet till League 2 under Jim Harvey. Men nu gick det ännu sämre då man förlorade med 6-0 i första playoffmatchen och 2-1-vinsten i returen gjorde ingen skillnad.

Då är vi framme vid årets säsong. Morecambe började med att i sin första tävlingsmatch på Globe Arena slå ut Coventry ur Ligacupen. Just nu ligger man på en blygsam 17:e plats, mycket tack vare dålig hemmaform vilket möjligen kan höra ihop med att man inte riktigt är hemmastadd ännu. Dock så är man på väg uppåt i tabellen med en 5-0-vinst mot Stockport.

…………………………………………………

ÖVRIGT – Mot Sherwoodskogen!

Nottingham Forest, som trots allt har varit rätt bra förutom alldeles för många oavgjorda matcher. Men Billy Davies har blivit kritiserad, han har kritiserat och det fortsätter.

Nottingham just nu med en hetsig skojare saknar kanske den rättmätige arvingen , sonen till den forne kungen som dock är ute på segertåg i en annan del av världen.

Den här målfarlige målvakten är nu på provspel i Preston för att möjligen kunna utmana ordinarie målvakten Andrew Lonergan.

This is Hull and East Striding (my bible) rapporterar om att det i Hull fortfarande pågår förhandlingar med nya potentiella ägare.

Ni kanske har läst det redan, men Edgar Davids (formerly known as Eddy the Eagle) har lämnat Crystal Palace. Jag nöjer mig med att recensera hans insats som ”ínte så bra”.

Mycket läsvärt inlägg på bloggen The72, svårförklarligt men bra läsning.

…………………………………………………

De var allt för mig denna veckan, om ni har något att säga så är de bara att kommentera nedan eller så mailar ni mig.

//Peter A Linhem

…………………………………………………

Stort tack för ännu en bra gästblogg om The Football League, Linhem. Senare mot kvällen kommer en blogg inför kvällens matcher.

Peter

Peter Hyllman

Jag är nyfiken - Stoke

Ikväll smäller det på Britannia Stadium när Stoke tar emot Birmingham i ett möte i ligatabellens nedre regioner.

Å andra sidan så är det lite förment att kalla det för ett bottenmöte givet att de båda lagen bara har 3-5 poäng upp till europaplatserna.

Men Stoke har lyckats kravla sig upp ovanför nedflyttningsstrecket på målskillnad. Birmingham å sin sida har inlett säsongen något skakigt och har svårt att vinna matcher snarare än att spela oavgjort.

Birmingham å sin sida har ännu inte vunnit på bortaplan den här säsongen och man har inte gjort så sedan i mars.

Om Stoke förlorar matchen så är det deras femte förlust i ligan i rad vilket vore den sämsta sekvensen sedan januari 2005 i The Championship.

Stoke är förhållandevis skadefritt och kan därför mönstra sitt starkaste lag. Däremot är Ryan Shawcross avstängd efter två gula kort i helgens möte med Sunderland.

Birmingham har James McFadden långtidsskadad men kan även de i övrigt mönstra starkast möjliga lag.

Matchen är viktig för båda lagen men inte minst för Stoke som måste börja placera lite poäng mellan sig och nedflyttningsstrecket.

Att åka ur Premier League kan nämligen vara såväl sportsligt som ekonomiskt katastrofalt för Stoke City.

…………………………………………………

NOT THAT KIND OF TEAM

Anmärkningsvärt nog hamnade Stoke inför den här säsongen på femte plats vad avser klubbars nettotransfers om £15m. Endast Man City, Chelsea, Birmingham och Totteham värvade för mer netto. Det är heller inte något isolerat undantag, Stoke har varit ett av lagen som spenderat mest sedan de nådde Premier League (£30m 2008 och £18m 2009). Vem hade ärligt talat trott det utan att ha tillgång till facit?

:::

Stoke är en klubb med anrik historia. Klubben var en av de ursprungliga medlemmarna när The Football League grundades 1888. Men senare tider har inte varit så ljusa för klubben. Innan de nyligen flyttades upp så var den senaste gången de spelade i Englands högsta division 1984/85, när de relegerades med ynka 17 poäng.

Under 1970-talet så hade Stoke viss framgång med deras ikoniske manager Tony Waddington. Klubben vann då Ligacupen 1972 och 1974/75 slutade man bara fyra poäng efter ligavinnarna Derby. Och givetvis ska man komma ihåg att klubben producerat två av Englands största målvakter: Gordon Banks och Peter Shilton.

Men för de flesta Stokefans så är detta antik historia. Så hur kommer det sig att Stoke har lyckats kämpa sig tillbaka till toppen av glasberget och varifrån kommer deras resurser?

:::

Svaret på båda frågorna är förmodligen Peter Coates, en lokal affärsman som gjort sig två förmögenheter dels genom en framgångsrik cateringverksamhet och dels genom nätspeljätten Bet365. Coates har investerat i Stoke, ungefär på samma sätt som Jack Walker en gång gjorde i Blackburn, och utgör en form av lokal klubbägare som troddes vara en utdöende art inom engelsk fotboll.

Det här är faktiskt Peter Coates andra period som ägare för klubben. Han var ägare också fram till 1997 men sålde till slut klubben till ett isländskt konsortium efter starka fanprotester mot hans ägarskap. Men Stokes fans fick snart uppleva vikten av att vara försiktig med vad man önskar sig då det isländska ägarskapet var misslyckat, och Coates återvände som ägare 2006.

:::

Coates investerade initialt £12m i klubben – för vilka han förvärvade en majoritetsandel i klubben, löste klubbens skulder och sköt till kapital till klubbens verksamhet. Därtill har klubben köpt Britannia Stadium från staden och Coates har även investerat £7m i klubbens träningsanläggning.

Stoke har i nuläget en skuld till sitt moderbolag Stoke City Holdings Ltd – i praktiken familjen Coates – om £24m. Men skulden är räntefri och Coates har omvandlat skulden till eget kapital för klubben, så i praktiken är klubben skuldfri. Stokes fans har mycket att tacka Coates för, han har genom åren skänkt £40m till klubben på just detta vis.

:::

Utan den investeringen så hade Stokes alternativ varit att försöka finansiera sin verksamhet genom omfattande spelarförsäljningar och genom att kraftfullt reducera sina lönekostnader. Med all rimlighet så hade klubben knappast nu befunnit sig i Premier League under de förutsättningarna. Med Tony Pulis egna ord: ”This is a great testament to the Coates family, who have put so much into the club.”

Och Stoke har dessutom börjat göra vinst i sin verksamhet och är alltså ekonomiskt självförsörjande. Detta trots att klubbens kostnader i princip har fyrdubblats sedan deras tid i The Championship, det är naturligtvis främst löner och spelarkostnader som orsakar denna massiva ökning. Skälet till att Stoke ändå går runt stavas Premier League och de TV-intäkter detta medför. Där klubbens kostnader har fyrdubblats så har dess intäkter också näst intill femdubblats.

TV-intäkterna utgör 68 procent av klubbens totala intäkter och det är med andra ord livsviktigt för Stoke att de lyckas hålla sig kvar i Premier League. Trots att de stabiliserat sina intäkter genom köpet av Britannia Stadium vilket ger dem goda matchdagsintäkter. Klubbens kommersiella intäkter är däremot väldigt blygsamma.

:::

Så givet den enorma betydelsen av dessa TV-pengar så är det föga förvånande att klubbens främsta målsättning är att säkra Premier League-överlevnad. Som Tony Pulis säger: ”We’re desperately trying to stay in this league for the next three years for the benefits of the Sky TV money and everything that comes with it.”

Och i Tony Pulis så har Stoke den rätte managern för det uppdraget, han har aldrig blivit relegerad under sina 18 år som manager med ett antal klubbar. Och med Stoke har han slutat tolva och elva under de senaste säsongerna, vilket betyder att han fått laget att överprestera om vi ser till klubbens lönebudget som motsvarar en 17:e plats i tabellen under 2009/10. Än mer imponerande under Stokes debutsäsong 2008/09 när dessutom Newcastle befann sig i Premier League.

Stoke har ju fått en hel del kritik för sin komromisslösa och stundtals hårda spelstil under deras tid i Premier League. Men det är ju givet den här bakgrunden svårt att inte ha förståelse för det, när klubbens prioritet så uppenbart är överlevnad och med så begränsade resurser. De måste helt enkelt spela efter sina resurser. Vilken klubb skulle agera annorlunda?

:::

Stoke är alltså en fantastiskt välskött och relativt framgångsrik klubb givet sina resurser och förutsättningar. Men det hela bygger så klart på den lokale välgöraren och ägaren Peter Coates. Och däri ligger så klart också en svaghet för klubben. Coates är 72 år gammal och även om hans familj knappast kommer att kasta klubben på skräphögen så utgör detta ändå en osäkerhet inför framtiden.

När man tänker på externa välgörare som ägare i engelsk fotboll så går de flestas tankar omedelbart till Roman Abramovich i Chelsea och Sheikh Mansour i Man City. Ofta glöms däremot ägare som Coates bort i sammanhanget och sällan om någonsin betraktas de med samma typ av skepsis och i vissa fall förakt.

Är den här typen av sugardaddy-ägande mer okej och socialt accepterat om ägaren har en lokal förankring i klubben och dess omgivande samhälle?

…………………………………………………

Domarna står på något vis alltid i fokus när det kommer till Stoke. Oftast är det motståndarnas managers som tycker att domarna inte skyddar deras egna spelare.

Den här gången är det däremot Tony Pulis som uttrycker ilska över domarnas insatser efter det att sex-sju oerhört märkliga domslut drabbat Stoke under den senaste tiden:

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/08/tony-pulis-stoke-referees

Pulis föreslår en form av ”ligasystem” också för domarna där klubbarnas managers röstar på domarna i Premier League mot slutet av säsongen och tre relegeras till The Championship samtidigt som de tre bästa därifrån flyttas upp.

Förslaget stöter naturligtvis på hård kritik från Graham Poll som aldrig försitter en chans att skydda sitt gamla skrå:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1327859/Graham-Poll-Relegating-refs-crazy-idea.html

Harry Redknapp har uttryckt stöd för Pulis uppfattning.

Och varför inte? Idén att faktiskt föra in någon form av meritokrati med uppflyttning och nedflyttning bland domarna är egentligen inte så tokig.

Sedan behöver det inte nödvändigtvis gå till genom omröstning bland klubbarnas managers, det finns ett flertal andra vägar att vandra.

Det system vi nu har, där domare i praktiken är garanterade fortsatta uppdrag på samma nivå oavsett kvaliteten på deras insatser, är inte ett positivt incitament för utveckling.

Å andra sidan så kan många av domarnas misstag under en match korrigeras genom att ge dem möjlighet att revidera domslut genom videogranskning under match (i vissa få fall) men framför allt efter dem (vad avser disciplinära beslut).

…………………………………………………

NYHETER

» Pepe Reina har sagt att han trivs i Liverpool men att han inte utesluter att lämna klubben för en chans att vinna titlar, trots att han nyligen skrivit på ett sexårskontrakt med klubben.

» Solskjaer lämnar Man Utd för Molde idag.

» John Terry beskriver förlusten mot Liverpool som en väckarklocka för Chelseas trupp som måste börja prestera bättre än vad de gjort på senare tid.

» Samtidigt funderar Chelsea på att lämna Stamford Bridge och flytta till Earls Court och en arena som tar in närmare 60,000 åskådare – klubben utvärderar nu ett bud från de nuvarande ägarna.

» Mario Balotelli har accepterat sitt röda kort mot West Brom men överklagar den på det följande avstängningen om tre matcher – Balotelli missar hur som helst onsdagens Manchesterderby.

» Cesc Fabregas oroar sig över en ihärdig lårskada som hämmar hans prestationer och menar att överansträngning och ett tufft matchprogram förhindrar det hela att gå över.

…………………………………………………

Kvällens andra match spelas på White Hart Lane mellan Tottenham och Sunderland. Ni hittar en matchpreview här:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/tottenham-hotspur/8119228/Tottenham-Hotspur-v-Sunderland-match-preview.html

…………………………………………………

Så bara två dagar efter att ha kritiserats för att ”skriva om Man Utd hela tiden” så blir jag kritiserad för att jag ”skriver så lite om Man Utds insatser på denna blogg”.

You are doing it to me from every angle.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Guldkorn från helgen och lite "Monday Morning Quarterbacking"

Fantastisk stämning på Anfield igår när Liverpool fortsatte sitt uppvaknande med en imponerande seger mot Chelsea.

Och Fernando Torres bevisar ännu en gång att han (fortfarande) är en av Premier Leagues och världens allra bästa anfallare.

Framför allt hans andra mål höll högsta världsklass.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/07/liverpool-chelsea-premier-league

Chelsea å sin sida kan absolut inte vara nöjda med sin första halvlek, men under andra halvlek visade de vilket formidabelt offensivt fotbollslag de ändå är.

Med en gnutta tur hade resultatet kunnat bli ett helt annat.

Mitt i all segerrusighet så tror jag Liverpool gör bäst i att fortsätta koncentrera sig på ett steg i taget och inte ge sig iväg och börja prata CL-kvalificering.

En match i taget. En seger i taget.

Kanske var matchens store hjälte igår egentligen Dirk Kuyt? Åtminstone matchens store obesjungne hjälte. Oj vad viktig han är för Liverpool.

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/08/liverpool-chelsea-david-pleat

:::

På Emirates var stämningen inte lika god när tre poäng i praktiken kastades bort mot Newcastle.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/07/arsenal-newcastle-united-premier-league

Och jag antar att det stod skrivet i stjärnorna att förlustmålet skulle komma på ett alldeles för simpelt målvaktsmisstag.

Annars får Arsene Wengers taktiska dispositioner uthärda viss kritik efter matchen.

Han byter ut Nasri, som kan ha varit planens bäste spelare, och ersätter honom med Arshavin.

Han ersätter Chamakh med en matchotränad van Persie och fortsätter spela med en striker även efter det att Newcastle gjort 0-1.

Därefter byter han ut Wilshere, som också han var en av planens bättre spelare, mot Nicklas Bendtner.

Men han låter Fabregas och Walcott vara kvar på planen, båda var tämligen dåliga i matchen.

Har Fabregas tillåtits få för stor roll i klubben – Fortsätter Wenger spela honom för att hålla honom glad, och därmed mindre villig att lämna klubben, även när det inte är det bästa för laget?

Frågor som igår kväll ställdes på några Arsenalforum.

…………………………………………………

FEM TANKAR FRÅN LIGAHELGEN

Forever blowing bubbles

Det är inte lätt att hålla på West Ham nu för tiden. Säsongen har inletts oerhört svagt. Spelet har inte alls stämt. Och som typiskt är i sådana situationer så har man dessutom förtvivlat svårt att hålla i bra lägen.

En tvåmålsledning borta mot Birmingham såg oerhört lovande ut, men man tappade det till oavgjort. I det fallet två tappade poäng.

Om förmågan att vinna även när man spelar dåligt är något som kännetecknar bra lag så måste förmågan att inte vinna även när man spelar riktigt bra känneteckna ett lag med seriösa problem.

:::

Man City kommer inte lägga sig ner och dö

Äntligen såg jag något jag gillade med Man City den här säsongen. Ett antal dåliga resultat i baken men igår bet de verkligen ihop och vann en på pappret tuff bortamatch mot West Brom.

Det var ett prov på att där faktiskt finns en grundläggande arbetsetik och anda i laget. De kan prestera också i motgång.

Nu gäller det att låta den mentaliteten frodas och inte eroderas av individuell egoism likt den Mario Balotelli stod för när han såg till att bli utvisad, vilket en annan dag hade kunnat kosta Man City matchen.

:::

Chelseas försvar är märkligt sårbart

I gårdagens kommentarsfält pratade vi om Chelseas försvar och om att det egentligen inte var så ramstarkt som en gång i tiden. Något som illustrerades rätt tydligt också i gårdagens match och som vi även sett prov på tidigare under säsongen.

Tveklöst är Chelseas offensiv formidabel. Utan tvekan ligans just nu bästa. Men det har kommit med en defensiv kostnad, och det känns märkligt att säga med försvarare som Terry, Alex och Ivanovic i backlinjen.

Det har framför allt avslöjats dels när Chelsea mött bättre motstånd och dels på bortaplan när motståndarna är mer benägna att våga anfalla mot dem. Om Chelsea inte vinner ligan den här säsongen, så finner man förklaringen där.

:::

Owen Coyle imponerar oerhört

Först tog han upp Burnley till Premier League med ett imponerande och offensivt spel, och så länge han var kvar i klubben så hade laget faktiskt chans att också hålla sig kvar.

Därefter har han tagit över Bolton och gör ett otroligt bra jobb. Han levererar inte bara goda resultat på planen, bland annat oavgjort mot Man Utd och nu en imponerande seger mot Tottenham.

Han har även gjort ett spelande lag av Bolton och förändrat hur omvärlden ser på klubben. Och klubben och laget tjänar på det. Hans förmåga till man-management ser vi exempel på inte minst i Johan Elmander.

Framtiden ser ljus ut för Coyle och större uppdrag väntar på honom om han är villig. Kanske det allra största.

:::

Liverpools lagmaskin har börjat komma igång

Det är väldigt lätt efter en match som igår och i veckan att hylla individerna. Det var Fernando Torres som med två härliga mål sänkte Chelsea. Det var Steven Gerrard som med en mäktig kaptensinsats vände på steken mot Napoli.

Sanningen är däremot den att hela Liverpools lag har börjat gnistra. Vad som är hönan och ägget är svårt att sia om – börjar laget gnistra för att stjärnorna briljerar eller kan stjärnorna briljera för att laget börjar gnistra?

Roy Hodgson bad om tio matcher för att få laget att fungera. Att döma av det här så var han helt rätt på det. Något som borde vara förtroendeingivande, mannen verkar veta vad han pratar om.

Hur som helst ska man inte avfärda spelare som Lucas, Paul Konchesky, Raul Meireles eller Sotirios Kyrgiakos. Det är inte de mest illustra spelarna – men det är kvaliteten på de spelarna, inte stjärnorna, som utgör den stora faktorn bakom långsiktig ligaframgång.

…………………………………………………

UEFA:S LIGARANKNING

UEFA har sina koefficienter som på sätt och vis rankar de olika ligorna och fördelar antal platser i Champions League och Europa League.

Det görs ju lite olika grejer av den där så kallade rankningen, särskilt då från de som är på väg uppåt eller neråt på den.

Mest prat det senaste året har kommit från Tyskland och Italien där Bundesliga nu närmast garanterat är på väg att passera Serie A upp till tredje plats på rankningen.

Gautam Sharma på bloggen Football Speak gör en bra genomgång av UEFA:s rankningsystem och vad vi kan förvänta oss i framtiden:

http://football-speak.blogspot.com/2010/10/uefa-coefficients-explained-why.html

Några av hans slutsatser:

» Premier League befinner sig väldigt bekvämt och säkert högst upp på rankningen, åtminstone för de närmaste tre-fyra åren. Och den här säsongen ser ju ut att kunna gå rätt bra den med.

» Det är alltså på sätt och vis en nackdel för en liga, utifrån rankningsaspekten, att ha sju lag med i cuperna (fyra i CL) då ligans totalpoäng delas med en större nämnare (7 istället för 6). Utmaningen för Bundesliga är alltså inte att nu ta den tredje platsen, utan att därefter behålla den. Serie A är inte down and out.

» La Liga kommer att dras in i rankningsstriden från och med nästa säsong. Real Madrid och Barcelona kan inte dra hela tåget helt på egen hand, de behöver draghjälp av Sevilla, Atlético, Villareal och Valencia under de kommande säsongerna.

…………………………………………………

FA-CUPENS ANDRA OMGÅNG LOTTAD

I helgen lottades den andra omgången av FA-cupen med följande utfall:

Sheffield Wednesday vs Northampton
Burton Albion vs Chesterfield
Cambridge/Huddersfield vs Macclesfield/Southend
AFC Wimbledon/Ebbsfleet vs Stevenage/MK Dons

Hartlepool/Vauxhall Motors vs Yeovil
Bury vs Stockport/Peterborough
Notts County vs Bournemouth
Droylsden vs Dag & Red/Leyton Orient

Crawley Town vs Swindon
Brighton/Woking vs FC United
Southampton vs Cheltenham
Torquay vs Fleetwood/Walsall

Barnet/Charlton vs Corby Town/Luton
Colchester vs Swindon Supermarine
Hereford vs Lincoln
Dartford/Port Vale vs Accrington Stanley

Wycombe vs Chelmsford
Carlisle vs Tamworth
Dover Athletic vs Brentford/Aldershot
Darlington vs Rotherham/York

:::

FC United får antingen möta Woking, som ligger en division över dem, eller mer sannolikt överlägsna League 1-ledarna Brighton på bortaplan. Svårast möjliga lottning med andra ord.

Ett rejält infekterat möte har även möjliggjorts om såväl AFC Wimbledon som MK Dons vinner sina respektive omspel. Nystartade AFC mot klubben som ”stals” från dem.

Men Gary AndrewsTwo Footed Tackle bloggar intressant om att AFC:s fans egentligen inte alls ser fram emot ett sådant möte:

http://twofootedtackle.com/football-culture/why-afc-wimbledon-fans-wont-be-relishing-an-fa-cup-tie-against-the-mk-dons/

…………………………………………………

En i publiken på Anfield igår höll upp en skylt modell märkligare. ”Fresh juicy mangoes. £5 each.” Skylten för upp tre frågor på dagordningen:

» Vad är pluralformen av ”mango” – ”mangos” eller ”mangoes”?
»
Båda färska och saftiga mangos, det måste vara fantastiska mangos.
»
Hur kan de vara så dyra?

Varför gör man en sådan skylt? Jag gissar att man antingen vill synas på TV eller så är det ett genuint försök att sälja dyr frukt till Yuri Zhirkov.

…………………………………………………

NYHETER

» Aaron Ramsey är på väg att göra comeback efter sin svåra skada och sägs vara aktuell för spel i Arsenal Reserves match mot Everton.

» Man City planerar att överklaga Mario Balotellis röda kort mot West Brom för att på så vis kunna ha honom tillgänglig för onsdagens derby mot Man Utd.

:::

Jag nämnde för några bloggar sedan att jag misstänkte att Ole-Gunnar Solskjaer mycket väl kunde vara intresserad av managerposten i norska Molde.

The Guardian bekräftar nu detta och menar att Solskjaer är på god väg att skriva på för den norska klubben från och med januari.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/07/ole-gunnar-solskjaer-molde-manager

Själv tror jag vi är på väg att se en rockad i Man Utd där nuvarande assisterande manager Mike Phelan träder tillbaka som coach för Man Utd Reserves och Carlos Queiroz återvänder till Man Utd och sin assistent-post.

Det är så klart också bra för Solskjaer att få ”riktig” managererfarenhet.

:::

» Andy Carroll sägs vara ett säkert kort som debutant i Fabio Capellos kommande landslagsuttagning till nästa veckas match mot Frankrike.

» Polisen i Manchester gör sig beredda att stävja oroligheter i samband med onsdagens derby mellan Man City och Man Utd.

…………………………………………………

Den här säsongen verkar bli lika märklig och oförutsägbar som den förra. Det är så klart härligt på sitt sätt.

Och inte lär det bli ändring på det nu när det är dags för den första veckoomgången. Med några riktigt härliga matcher.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Chelsea - Nyckeln till framgång

Nyligen så dök några av fotbollsenglands fånigaste rubriker någonsin upp i de engelska tabloiderna.

[“Scolari reckons that Chelsea’s success is all down to him”]

[“Scolari insists that Chelsea’s current domination of England is thanks to him”]

[“I made Chelsea Great!”]

Onekligen rubriker som väcker intresse och diskussion. Nu ska man ju vara ärlig och säga att de som läste rubrikerna och hoppades på något riktigt gott nog blev lite besvikna när det visade sig att Scolari bara pekade ut att han bidragit till några av Chelseas spelares framsteg.

Men oavsett hur ogrundade tidningarnas rubriker var så reser det ju en klart intressant fråga så här på dagen som Chelsea besöker Anfield för att möta ett kanske återuppväckt Liverpool:

Hur mycket, eller hur lite, har Chelseas sex olika managers under de sju senaste åren bidragit till klubbens nuvarande framgång?

Och med lite hjälp och inspiration av en artikel jag hittade skriven av William Turvill så kan vi väl ta lite söndagsdiskussion på det temat.

:::

Och självklart är det så att en del nu menar att det främst är Roman Abramovich och hans pengar som är nyckeln till Chelseas framgång.

Med rätta naturligtvis.

Men en klubbs framgång består inte enbart i att ha mycket pengar, utan man måste också använda dessa pengar och sina övriga resurser på ett klokt och begåvat sätt.

Och det kan ingen förneka att Chelsea har gjort.

Så i syfte att hålla diskussionen konstruktiv så föreslår jag att den utgår från Roman och Chelseas ägarsituation som en given förutsättning.

…………………………………………………

MANAGEMENT BLUES

Claudio Ranieri (2000-2004)

Om inte Ranieris lag hade trotsat oddsen och kvalificerat sig för Champions League 2003 så hade Abramovich sannolikt inte köpt klubben och Chelseas hade inte haft den framgång de upplevt under de senaste sju åren. Ranieri var också ansvarig för värvningen av Frank Lampard och han var den förste managern att göra John Terry till kapten.

Trots detta så fick han sparken efter bara en säsong av Roman Abramovichs styre. Att han slösade bort en hel del pengar, bara slutade tvåa i Premier League och bara nådde semifinalerna i Champions League sågs som skäl till det. Men som kanske framgår, inte många av Chelseas supportrar ville då se honom lämna klubben.

Betydelse för nutida framgång: 10%

:::

Jose Mourinho (2004-2007)

Mourinhos omedelbara effekt i Chelsea fick fansen att ändå snabbt glömma Ranieri. Chelsea förlorade bara en match under hans första säsong vid rodret och de vann ligan med ett rekordstort antal poäng. Säsongen därpå följde ännu en titel och därefter en FA-cupvinst.

Trots sin framgång i England så fick Mourinho överraskande nog sparken i inledningen av 2007/08-säsongen på grund av några tveksamma värvningar, att klubben inte vunnit Champions League och att Mourinhos fotbollsfilosofi inte tilltalade Abramovich.

Men Mourinho införde tveklöst en kraftig vinnarmentalitet i klubben och han är långt ifrån glömd där.

Betydelse för nutida framgång: 30%

:::

Avram Grant (2007-2008)

Grant hade väl egentligen aldrig någon chans. Det var först när han började leda Chelsea in i en stenhård titelfajt med Man Utd som Chelseas supportrar, som fortfarande sörjde Mourinhos avfärd, började uppskatta honom. Allt hade kunnat vara så annorlunda om inte John Terry halkat i Moskva – Grant kanske fortfarande hade varit kvar i klubben istället för att försöka hålla West Ham kvar i Premier League.

Oavsett hur väl Grant lyckades under sin tid i klubben så var inte Abramovich övertygad utan han sparkade honom strax efter CL-finalen. Men Grant tog trots allt Chelsea till en CL-final, och den erfarenheten och det know-howet kan vara väldigt betydelsefullt för Chelseas möjligheter att ta sig tillbaka dit den här säsongen.

Betydelse för nutida framgång: 5%

:::

Luiz Felipe Scolari (2008-2009)

Hans inledning i London var fantastisk men inom loppet av bara sju månader så betraktades Scolari som en belastning av sina egna spelare och, än viktigare, av Abramovich själv.

Han kanske har, som han själv säger, bidragit till några av Chelseas spelares utveckling, men han är tveklöst Chelseas sämste manager under den här tiden.  De sista två månaderna av hans tid på Stamford Bridge var en plåga för Chelseas alla fans med två förödmjukande förluster på Old Trafford och Anfield. Om något så gick klubben bakåt under hans tid.

Betydelse för nutida framgång: 0%

:::

Guus Hiddink (2009)

Hiddinks tid i Chelsea var kort och söt. Hans huvudsakliga ambition var att garantera Champions League-spel för Chelsea kommande säsong och han var inte helt långt ifrån att sätta ihop en seriös titelutmaning. Han hade även löjlig otur när han inte lyckades föra Chelsea till en andra raka CL-final.

Alla – Chelseas fans, spelare och förmodligen också Abramovich själv – ville att Hiddink skulle vara kvar i klubben. Men han var fortfarande förbundskapten i Ryssland, så det var en non-starter. Han gjorde ett riktigt bra jobb under sin tid i klubben och återinförde det så viktiga självförtroendet.

Betydelse för nutida framgång: 5%

:::

Carlo Ancelotti (2009-2010 and counting)

Man kan säga att Ancelotti har haft den tuffaste uppgiften av samtliga Chelseas managers. Han tillsattes vid en tid när förtroendet för Abramovichs managerbeslut var som allra lägst. Oron var stor att Ancelotti skulle visa sig vara ännu en Scolari, och det tog sin lilla tid innan Chelseas fans började tro på Ancelotti.

Som det visade sig så förde Ancelotti, likt Mourinho (fast kanske till och med bättre), Chelsea till historisk framgång redan under sin första säsong, och han gjorde det dessutom med en spelstil som tilltalade Abramovich.

Ancelotti är precis den manager som Chelsea behöver. Han är taktiskt slipad och han får fram det bästa ur alla sina spelare. Därtill är han skicklig i att hantera engelsk media och de kontroverser som dess representanter ofta vill skapa, inte minst runt Chelsea.

Med Ancelotti befinner sig Chelsea i en starkare position än någonsin tidigare. Hans spelare presterar, han har börjat föra in unga spelare i truppen och Chelsea är ett lag som är lättare att beundra nu än vad som var fallet under deras förra framgångsperiod.

Betydelse för nutida framgång: 50%

…………………………………………………

Paul Hayward på The Guardian i ett briljant stycke text om hur Man Citys lönestruktur och Mancinis metoder har skapat revolt snarare än revolution i den hårdsatsande klubben:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/07/roberto-mancini-manchester-city

…………………………………………………

MATCHRAPPORTER FRÅN LÖRDAGEN

Bolton 4-2 Tottenham

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943565/Bolton-Wanderers-4-Tottenham-Hotspur-2-match-report.html

Stor prestation av Bolton. Kevin Davies var briljant och också Johan Elmander gjorde ännu en bra match. Men där Harry Redknapp skyller på skador så väljer många andra att fokusera på Tottenhams problem att balansera europeiskt och inhemskt spel. (Highlights)

Blackburn 2-1 Wigan

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943559/Blackburn-Rovers-2-Wigan-Athletic-1-match-report.html

Blackburn utnyttjar hemmaplansfördelen hos domarna och lyckas vinna ett viktigt Lancashiremöte. Det här var Blackburns första seger på Ewood Park sedan säsongspremiären och det är en vinst som kan visa sig viktig när tabellen ska summeras. (Highlights)

Birmingham 2-2 West Ham

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/06/birmingham-city-west-ham-premier-league

En tråkig första halvlek följdes av en hysteriskt intensiv andra halvlek. Men efter att ha tagit en tvåmålsledning under den andra halvlekens första kvart så måste West Ham vara bittert besvikna över att ha tappat två otroligt viktiga poäng. (Highlights)

Blackpool 2-2 Everton

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/8114715/Blackpool-2-Everton-2-match-report.html

Det är egentligen ett mysterium hur Everton misslyckades med att vinna den här matchen. Så överlägsna sett till bollinnehav och målchanser var man. Men två gånger så tog Blackpool ledningen mot spelets flöde. Till Evertons heder så lyckades de båda gångerna replikera omgående. (Highlights)

Fulham 1-1 Aston Villa

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/06/fulham-aston-villa-premier-league

Brede Hangeland nickar in kvitteringen för Fulham på femte tilläggsminuten och krossar Villas hjärtan. Villa var genomgående det bättre laget och måste vara bittert besvikna över att inte åka hem med alla tre poängen. (Highlights)

Man Utd 2-1 Wolves

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/06/manchester-united-wolverhampton-premier-league

Wolves förtjänade bättre, mycket bättre. Men Man Utd gjorde som FC United och avgjorde på tilläggstid. Oavsett hur glädjande segern är för Man Utd så måste det oroa att den ännu en gång kommer med sådana problem. Men virus och magsjuka härjandes i truppen gör ändå insatsen förståelig. (Highlights)

Sunderland 2-0 Stoke

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/7943577/Sunderland-2-Stoke-City-0-match-report.html

Sunderlands läkeprocess efter förnedringen mot Newcastle inleddes med en hemmaseger mot Stoke. Matchens talking point var annars domaren Martin Atkinsons beslut att inte ge Stoke en straff och visa ut Lee Cattermole vid ställningen 1-0. (Highlights)

…………………………………………………

Föga förvånande var det inte alldeles populärt att igår påpeka en mindre beundransvärd egenskap hos vissa storklubbsfans. Även om det kändes som om några kanske inte riktigt plockade ner vad som var poängen.

Men där har jag säkert mig själv att skylla.

:::

Om jag säger att jag sex avsnitt in på första säsongen tycker att Ally McBeal är en fantastiskt charmig serie – gör det mig till en dålig människa?

Be Champions!!

Peter Hyllman

24 år med Fergie - Och storklubbsfansens sorgligt förutsägbara revisionism

[”Han har bara haft en bra säsong … Han skulle knappt platsa i Man City … Nani är en bättre spelare just nu … Han är inte så bra som han tror att han är … Hans förstatouch har alltid varit dålig.”]

Det där är bara ett utklipp av vanliga reaktioner från Man Utds fans från och med det att Wayne Rooneys kontraktsdispyt och påstådda vilja att lämna klubben blev allmän kännedom.

Det är naturligtvis precis lika fånigt som det är förutsägbart och det är en reaktion vi ser om och om igen från supportrar av Premier Leagues så kallade stora klubbar.

Det har blivit ett närmast stående skämt att så fort en fotbollsspelare ser grönare gräs (eller en ståtligare ko) någon annanstans så går spelaren i ett ögonblick från avgud till avskräde i de försmådda fansens ögon.

Samma fans som sjöng ”Fergie, Fergie, Sign him up!” hånade strax därefter Carlos Tevez som en judas och en fattig mans Wayne Rooney. Arsenals supportrar avfärdade Thierry Henry och Patrick Vieira som föredettingar när de valde att lämna norra London.

Javier Mascherano gick från ”världens bäste defensive mittfältare” till en råtta när han tvingade igenom sin flytt till Barcelona. Och i samma sekund som Gareth Barry valde Man City så började Aston Villas fans beskriva honom som överskattad.

Okej, Villafansen kan ha en poäng.

Och det kommer självfallet hända igen.

När Fernando Torres lämnar Liverpool – ”han är en vandrande skada med ett attitydproblem!”. När Fabregas lämnar Arsenal – ”Jack Wilshere är ändå en bättre spelare!”. När Ashley Young lämnar Aston Villa – ”vi behöver inte det filmande kräket!”.

Men det kommer inte hända när Gary Cahill lämnar Bolton, när Jordan Henderson lämnar Sunderland eller när Connor Wickham lämnar Ipswich.

Är den här typen av revisionism med andra ord något som främst kännetecknar de stora klubbarnas fans – och vad beror i så fall det på?

Är det för att de klubbarna har fler fans, mer högljudda fans och därmed också enligt matematikens regler även ett större antal neanderthalare?

Eller kan det vara så att det med att vara supporter till någon av de stora klubbarna så medföljer där en känsla till berättigande och en uppblåst uppfattning om sin egen betydelse?

Det påminner inte så lite om den snygge och populäre killen som bara inte kan fatta att den vackra flickan föredrar en annan kille. Helt plötsligt berättar han villigt för alla sina vänner att hennes tidigare så vackra attribut egentligen inte är vatten värda.

Det är en fördel med att vara supporter till en av Englands mindre klubbar. Där finns ingen inbillad plikt att håna och häckla före detta spelare, och därmed indirekt (om än omedvetet) den egna klubbens historia, enkom för att de ser sin framtid i en annan klubb.

Därmed slipper de mycket av den bitterhet som de stora klubbarnas fans brottas med.

…………………………………………………

”LIKE LOOKING IN A MIRROR, ONLY NOT”

Det skiljer 95 ligapositioner mellan League 1-laget Rochdale och FC United of Manchester från Evo-Stik League Premier Division, den sjunde nivån av engelsk ligafotboll.

Igår möttes de båda lagen i FA-cupens första omgång på Spotland, Rochdales hemmaplan.

Oh vilken match det blev. FC United tog ledningen med 2-0 innan Rochdale genom två fasta situationer lyckades kvittera och ordna ett omspel mot det lilla utbrytarlaget på Gigg Lane. Trodde alla.

Ändå, en heroisk insats av det lilla nonleague-laget.

Men det skulle bli bättre än så.

Långt in på tilläggstiden – djupt in i Fergietime – så utnyttjar Michael Norton ett målvaktsmisstag, stjäl bollen och rullar in 3-2.

De må ha brutit sig ur klubben – men de är fortfarande United!

FC United är i FA-cupens andra omgång och en match från chansen till det som vore drömmen – ett möte i den tredje omgången mot Man Utd.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/05/rochdale-fc-united-manchester-fa-cup

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/fa-cup/8113420/Rochdale-2-FC-United-of-Manchester-3-match-report.html

:::

Och vilken fantastisk publik för FC United.

För den som inte vet, FC United är alltså utbrytarklubben grundad och ägd av ett stort antal Man Utds fans som ett svar på Malcolm Glazers övertagande av Man Utd 2005.

Något som antyds i ramsorna som framfördes under matchen:

[“Glazer, where ever you may be, you bought Old Trafford but you can’t buy me! I signed ‘not for sale’ and I meant just that, you can’t buy me you greedy twat!”]

[“We don’t pay Glazer or work for Sky, we still sing Chelsea’s gonna die. Two Uniteds, but the soul is one, as the Busby Babes carry on.”]

[“This badge is my badge, this badge is your badge. Three stripes and three sails, oh what a fine badge. They tried to take it, but we replaced it, on the shirt of United FC.”]

:::

Personligen såg jag matchen igår kväll. Jag måste säga att det var en närmast surrealistisk upplevelse.

Det var rött och svart. Det var ramsor man kände igen, det var till och med väldigt ofta samma sånger. Ramsor om gamla Man Utd-legender.

Det var som att se den egna klubben fast ändå inte. Eller som att inte se den egna klubben, fast ändå göra det.

En på sitt sätt unik fotbollsupplevelse.

Two Uniteds, but the soul is one.

…………………………………………………

24 ÅR – BLOODY HELL

Idag är det exakt 24 år sedan Sir Alex Ferguson tillträdde som manager för Man Utd. Daily Mail sammanställer 24 nyckelmatcher som har definierat hans tid i klubben.

Match 1-8:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1326438/Sir-Alex-Ferguson-The-24-matches-help-tell-story-24-years-Manchester-United-manager.html

Match 9-16:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1326629/Sir-Alex-Ferguson-The-24-matches-help-tell-story-24-years-Manchester-United-manager.html

Match 17-24:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1327061/Sir-Alex-Ferguson-The-24-matches-help-tell-story-Manchester-United-boss–Part-Three.html

En riktigt bra sammanfattning av hans karriär ges av bloggen The Equalizer som fullt rättmätigt ger honom en plats bland fotbollshistoriens allra främsta managers:

http://equaliserfootball.com/2010/08/27/11-ferguson/

…………………………………………………

”ALL WORK AND NO PLAY MAKES JACK A DULL BOY”

Den tidiga lördagsmatchen är Bolton vs Tottenham.

Den 20:e april 2002 spelade Bolton 1-1 hemma mot Spurs. Men kan ni vilka som ställde upp i Boltons startelva i den matchen?

Pröva era kunskaper här – låt mig veta hur många spelare ni plockade och hur lång tid ni behövde på er!

http://www.football365.com/fun/games/missingmen

Det ska finnas många fler varianter av detta spel så klart. Jag vet att Sky Sports har ett gäng varianter för alla möjliga lag.

…………………………………………………

DO THE MAKELELE

Defensiv mittfältare. Balansspelare. Holding midfielder. Kärt barn har många namn. Så också agat barn tydligen.

Det är den där typen av fotbollsspelare som väldigt många lag har i någon form och variant. Men det är en oglamourös och otacksam roll.

Spelaren kommer frekvent pekas ut av motståndarlagens managers för att spela ”anti-fotboll”. Särskilt av vissa motståndarlags managers.

Spelaren får ofta leva med en hög grad av frustration från det egna lagets fans för att han ”skapar för lite” framåt.

Och spelaren kommer aldrig någonsin vara aktuell för att vinna något pris likt ”bäste spelare”.

Men vad gör spelaren egentligen?

Den utmärkta fotbollstaktikbloggen Zonal Marking går igenom spelarens uppgifter och taktiska betydelse på ett utmärkt och väldigt illustrativt sätt:

http://www.zonalmarking.net/2010/07/30/central-midfield-role/

…………………………………………………

”Tyskland är bäst i Europaspelet hittills” säger Anton Fors på Tysklandsbloggen.

Han kanske har rätt – jag har ingen aning om hur han har kommit fram till slutsatsen och jag har inte riktigt haft tid och energi att själv fundera djupare över frågan.

Vet gör jag däremot att England har fyra lag i Champions League som samtliga leder sina respektive grupper. Och ytterligare två lag i Europa League som också leder eller ligger väldigt bra till i sina respektive grupper.

Jag har lite svårt att se hur något skulle kunna vara bättre än det.

Någon annan som har gåtans lösning?

Be Champions!!

Peter Hyllman

Anfield Glory?

Liverpool må vara ett misshandlat lag men de har fortfarande förmågan att skapa magnifika europeiska cupkvällar på Anfield.

Men ännu en gång befann sig Liverpool i problem, och ännu en gång var det Steven Gerrard som fick rädda dem ur knipan.

http://www.independent.co.uk/sport/football/european/gerrard-hattrick-shows-henry-the-anfield-way-2125713.html

Situationen var inte lika infernaliskt tillspetsad, det är heller inte samma turnering – men det här var en kaptensinsats väl i klass med den mot Olympiakos 2004/05.

Roy Hodgson var full av pris för sin kapten efter matchen:

[“That goal was not pretty, but we had missed plenty of chances after pretty play. It was a captain’s goal, the goal of a guy who wanted to get his team back into the game and who was determined, even at the risk of injury, to get the ball into the goal.”]

Liverpool leder nu sin Europa League-grupp tre poäng före Steaua, och en poäng i nästa bortamöte med rumänerna säkrar i praktiken gruppsegern.

Kan det här ändå bli en rolig säsong i Europa för Liverpool?

…………………………………………………

LIVERPOOL OMORGANISERAR

Liverpool har tillsatt Damien Comolli som Director of Football Strategy. Comolli har en bakgrund i såväl Arsenal som Tottenham.

Adderingen av ordet ’strategi’ gör så klart ingen reell skillnad, det här är ännu ett exempel på en så kallad ’Director of Football’-roll som har misslyckats så ofta i engelsk fotboll. Bland annat i Tottenham med just Comolli.

Men teoretiskt är det en framsynt åtgärd av Liverpool, därtill en som medger klubbens finansiella begränsningar. Comollis främsta uppgift kommer vara att hitta ’value on the market’ som Sir Alex Ferguson kanske hade uttryckt det hela.

Comollis rykte i engelsk fotboll är tudelat. Han gjorde sig ett namn i Arsenal där han bland annat plockade in en då 17-årig Gael Clichy. Samtidigt spelar Steve Rowley, Arsenals chefsscout, ner Comollis betydelse för klubbens värvningar.

I Tottenham sågs han som något utav ett misslyckande när han fick sparken tillsammans med Juande Ramos. Men sedan dess har flera av spelarna som värvades under hans översyn blivit etablerade spelare: Benoit Assou-Ekotto, Heurelho Gomes och Gareth Bale.

:::

Rekryteringen har setts av många som ett slag mot Roy Hodgsons auktoritet i klubben, även om Hodgson själv beskriver det annorlunda:

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/04/roy-hodgson-liverpool-damien-comolli-appointment

Men visst är det en nedgradering av managerrollen i Liverpool och därmed utav Hodgsons inflytande. En viktig del av det som traditionellt anses vara managerns uppgift och ansvar ges nu till en annan funktion inom klubben.

Men beslutet måste inte ses som en misstroendeförklaring mot Hodgson – det är helt enkelt en föredragen och alls inte ovanlig organisationsform i amerikansk och kontinental idrott.

Däremot har den inte riktigt fått fäste i engelsk fotboll – och i en klubb med Liverpools arv så är den definitivt annorlunda.

Liverpool är en klubb intimt förknippad med bilden av Den Gode Autokraten, den upplyste despoten som styr klubben med järnhand. Senare år har fått denna bild på sned, och det här beslutet är det slutliga steget bort från detta arv.

Men i en modern fotbollsvärld är detta kanske en nödvändig och positiv förändring? – att gå från autokrati till byråkrati.

Eller är det ännu ett område på vilket fotbollen i det tysta håller på att tas över av ekonomer och managementkonsulter?

:::

Jason Burt på Telegraph menar däremot att det alls inte är omöjligt att Hodgson och Comolli kommer ha ett fruktsamt samarbete – då de båda sägs vara bekanta och Hodgson dessutom van vid en dylik arbetsfördelning.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/liverpool/8111462/Damien-Comollis-alliance-with-Roy-Hodgson-at-Liverpool-could-be-entente-cordiale.html

Rory Smith gör sin sedvanliga buttra analys och kommer fram till att Comolli har ett stort jobb framför sig, trots gårdagskvällen seger mot Napoli:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/liverpool/8111639/Liverpools-victory-over-Napoli-cannot-mask-the-challenge-facing-Damien-Comolli.html

…………………………………………………

MANC CRACKIN’ UP?

En tredje förlust på raken för Man City borta mot polska Lech Poznan och det var väl knappast vad Roberto Mancini och spelarna hade hoppats på efter att ha lovat få slut på medias intrigspekulationer genom att börja vinna matcher.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1326793/Roberto-Mancini-defiant-despite-straight-loss-Manchester-City.html

Nu log inte precis lyckan mot Man City. Det stod 1-1 fram till 86:e minuten fram till Dedryck Boyatas ”halva självmål”.

Och Man City har fortfarande god chans att kvalificera sig för slutspelet i Europa League.

Men inte fullt så god som Mancini verkade tro efter matchen när han tydligen trodde att Man City fortfarande ledde gruppen. Dessutom återstår en tuff bortamatch i Turin mot Juventus.

Mancini lyckades även avfärda medias kritik mot laget och deras rapportering om konflikter inom klubben med att det bara var för att han ”är italienare” och engelsk media är så nationalistisk.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/manchester-city/8111594/Roberto-Mancini-hits-out-at-Manchester-City-critics-following-Lech-Poznan-defeat.html

Javisst – det är så klart därför Carlo Ancelotti har det så jobbigt i Chelsea.

…………………………………………………

NYHETER

»  Man Utd sägs vara intresserade av Glasgow Rangers målvakt Allan McGregor – en av minst fem målvakter som klubben i så fall sägs hålla under nära bevakning.

» Aston Villas Emile Heskey är borta i en månad efter att ha varit tvungen att åtgärda en knäskada.

»  Roberto Mancini har personalpolitiskt omdisponerat Man Citys klubbfysio efter vad som framstår som meningsskiljaktigheter om hur fysavdelningen i klubben ska skötas.

…………………………………………………

THE GOOD OLD FA CUP

Ikväll kl 20:45 spelas en tidig match i FA-cupens första omgång när Rochdale tar emot FC United of Manchester.

Tänka sig att FC United bara är två segrar från den tredje omgången och en möjlig match med Man Utd, klubben de bröt sig ur från. Daniel Taylor på The Guardian berättar mer:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/05/fc-united-fa-cup-manchester-united

Bloggen Two Footed Tackle (förbjuden läsning för alla Arsenalfans) erbjuder en bra genomgång inför hela första omgången:

http://twofootedtackle.com/fa-cup/fa-cup-first-round-preview/

Kildo har redan börjat fila på argumenten för att få bloggen avstängd. Ha Ha.

…………………………………………………

HELGENS MATCHER

Lördag:

13:45 – (PL) Bolton vs Tottenham
16:00 – (PL) Birmingham vs West Ham
16:00 – (PL) Blackburn vs Wigan
16:00 – (PL) Blackpool vs Everton
16:00 – (PL) Fulham vs Aston Villa
16:00 – (PL) Man Utd vs Wolves
16:00 – (PL) Sunderland vs Stoke

Söndag:

14:30 – (PL) Arsenal vs Newcastle
16:00 – (PL) West Brom vs Man City
17:00 – (PL) Liverpool vs Chelsea

Dessutom full omgång utav The Championship. Några särskilt intressanta matcher är:

» Sheffield Utd vs Ipswich
»
Derby vs Portsmouth (Bet365)
»
Cardiff vs Swansea

…………………………………………………

Harry Pearson på The Guardian bloggar om en riktigt intressant fråga – när, eller kanske om, är det okej att hoppas att det egna laget förlorar?

http://www.guardian.co.uk/global/blog/2010/nov/05/harry-pearson-fickle-football-fans

Tänk dig situationen att du är övertygad om att det bästa för klubben är att dess manager får sparken. Men om laget vinner så minskar ju sannolikheten för det på kort sikt.

:::

Cheeky bloggrubrik idag – eller vad säger ni?

Be Champions!!

Peter Hyllman

Gästblogg: Linhem’s Football League Watch

It’s … Linhem’s Football League Watch!

Waleslagen som jag fokuserade på förra veckan fortsätter att imponera. Cardiff gick upp i serieledning tack vare en 3-1-vinst mot Norwich och Swansea slog Crystal Palace komfortabelt med 3-0.

Jag tror att Cardiff kommer gå upp i år. De har en offensiv som ingen annat lag i ligan är i närheten av. Problemen ligger i defensiven.

Swansea är ligans bästa hemmalag men inte oväntat är man sådär på bortaplan, men det kan nog räcka ända till playoff-spel.

Vi hade hela elva röda kort i League 1 och 2 – en  ovanligt vårdslös helg i de annars så lugna och välspelande divisionerna. Oxford, Aldershot och Plymouth stod tillsammans för sex stycken.

…………………………………………………

CHAMPIONSHIP

Det är just nu väldigt jämnt precis under playoff-strecket, där hela fem lag har 21 poäng.

Derby (med Cloughie Jr som manager), som leder den klungan, vann i helgen mot Watford som också är med där. 4-1 mycket tack vare den väldigt intressante polske ynglingen Tomasz Cywka – kommentatorerna uttalar det ”Kuuka” – som förutom att han gjorde två mål också spelade väldigt bra.

En vanlig konsekvens av unga lag (Watford) är ju att man lätt släpper in några bollar extra vilket var fallet mot Derby, utan att Derby var så särskilt imponerande. Enda målskytten Matthew Whichelow gjorde sitt första seniormål för klubben.

Vi har Burnley som med en straff av Graham Alexander, där han valde att slå den med insidan i stället för den patenterade yttersidan, var första laget som gjorde mål borta mot QPR. Matchen slutade dock 1-1 tack vare Adel Taarabt.

Efter deras inledning så är det väldigt förvånande att se Portsmouth ligga bara en poäng under playoff-strecket. Efter 6-1-utskåpningen av Leicester har man gått som en raket upp i tabellen. Sju matcher utan förlust (sex vinster) efter att man slog Nottingham Forest med 2-1 i helgen. Liam Lawrence har varit helt strålande för Pompey med flera mål på fasta situationer men även flera målgivande passningar.

Till sist har vi Ipswich anförda av den vänlige samariten Roy Keane. I helgen slog man lika harmlösa laget Millwall med 2-0 tack vare Jason Scotland och Grant Leadbitter. Jag har viss förståelse för Keano om han nu bråkat med Connor Wickham. Hittills inte ett mål för ynglingen, nonchalant i avsluten och han har inte övertygat alls.

Dessutom lite intressant att Paul Gallagher – kusin till Oasisbröderna – avgjorde för Leicester mot Preston där Darren Ferguson är manager.

Tony ”Mogga” Mowbray inledde sin sejour som manager i Middlesbrough med att förlora mot det andra fiaskolaget Bristol City med 2-1, mål av Kris Boyd till trots.

Andy Reid är utlånad till Sheffield United också (för att man ser smalare ut i randigt?). Han hade en frispark i ribban men Coventry vann med 1-0. Frisparksspecialisten Ian Harte gjorde mål på frispark för Reading när de slog Doncaster med 4-3.

Helgens mål gjordes av före detta Liverpoolynglingen Adam Hammill som ryktas ha en försäljningsklausul om £500k i sitt kontrakt som bland annat gjort West Ham intresserade.

Till sist gjorde Jonathan Howson sin karriärs första hattrick (äkta var det också) för Leeds mot Scunthorpe som gått dåligt sedan Adkins lämnade.

…………………………………………………

LEAGUE  1A new boy wonder?

Vi har numera en Paul ”Gov” Ince som manager i Notts Co. Han har redan börjat agera så smått på värvningsfronten med nigerianen Sam Sodje, Liverpools Stephen Darby och sin egen son Thomas Ince omnämnda som aktuella för klubben.

I helgen mötte Notts County Southampton som går bra under Nigel Adkins. De har klättrat upp till en niondeplats, och förutom förlusten i sin första match har de bara förlorat en match av de åtta senaste. Inceys Notts Co slog man med 3-1.

Brighton fortsätter att leverera och leder nu ligan med hela åtta poäng före Huddersfield tack vare helgens 3-0-seger borta mot ligafemman Peterborough.

Noterbart för Brighton är att man inte har en enskild spelare som gjort många mål utan anfallsparet Glenn Murray och Ashley Barnes har gjort fem mål vardera samtidigt som Kazenga Lualua, Matt Sparrow och den målfarlige spanska högerbacken Inigo Calderon samtliga har gjort tre mål var.

Ett stabilt lag defensivt med några bra spelare där fram helt enkelt. Det lutar åt att det blir Championshipfotboll nästa säsong när man inviger den nya Falmer Stadium.

Plymouth, som ligger förvånansvärt lågt (21:a plats) efter att ha trillat ner i League 1, lyckades med en otrolig vändning mot Oldham, 2-1 från 0-1 trots två man utvisade. Men det höll inte hela vägen då Oldham vände till 4-2 tack vare två mål på övertid.

Och de kommer mer dåliga nyheter från ”Pilgrims”-håll då det ryktas om att Peter Ridsdale tänkt ta över klubben

Tranmere har imponerat på sistone. Les Parry som nu är manager i Tranmere var innan fysio – den obligatoriske stabmedlemmen i shorts med kylsprayen – i klubben i över 18 år.

Förra omgången slog man Walsall med klara 4-1 mycket tack vare en huvudlös rensning av målvakten Jonny Brain. Men den här omgången var det inte nästjumbon man slog utan MK Dons.

MK Dons historia, som endast överträffas av 71 andra klubbar i The Football League, ligger rätt bra till men de släppte in fyra mål i helgen från tonårstalangen Dale Jennings och veteranen Ian Thomas-Moore. 4-2 slutade matchen till slut till Tranmere och man kanske ska undra om Les Parry lagt något särskilt i vattenflaskorna?

Intressant spelare denne Jennings. 17 år, målfarlig liten anfallare född i Liverpool (hört den förr?) och förutom de två mål han gjorde så skapade han en straff (fälld av ingen mindre än Didi Hamann) och till sist spelade han fram Ian Thomas-Moore. Got (stolen) bags of potential, that lad.

Ett mycket sympatiskt möte när supportärägda Exeter tog emot Brentford och det blev en trevlig och händelsrik match dessutom.

Exeters två mål gjordes utav anfallsveteranen Jamie Cureton (färgade håret gult och grönt inför ett ”Old Farm”-derby och har en stjärna uppkallad efter sig) som tillhörde Norwich när de utmanade om ligatiteln i begynnelse. Men hans två mål räckte inte då Brentford gjorde fyra.

En intressant detalj från matchen är att Brentford missade två straffar. Den första gick rakt på målvakten Paul Jones mitt i målet och den andra lite till höger om Jones som bara behövde lägga sig ner.

…………………………………………………

LEAGUE 2

Helgen innehöll ett derby mellan Port Vale och Crewe, som är ett hett möte även om Port Vales främsta rival är Stoke.

Crewe kom till derbyt med elva matcher utan förlust mot ett Port Vale som varit i en liten formsvacka. Louis Dodds gav Vale ledningen, varpå Gary Roberts (som jag pratat om tidigare, kickad från flera klubbar på grund av privata problem) ordnade en straff för Marc Richards som gjorde sitt tionde mål för säsongen. Clayton Donaldson satte därefter en straff för Crewe vilket skapade en hårresande avslutning där Port Vale dock lyckades hålla undan och vinna med 2-1.

Två före detta lag som spelat i högsta divisionen, Bradford och Oxford, möttes i helgen. Bradford, som haft en lite uppåtgående trend på sistone, vann med hela 5-0!

Chesterfield leder fortfarande tabellen men Port Vale ligger precis bakom och det gör även Bury som slog ett Aldershot med nio spelare med 3-1 med två mål av Merseysidefödde Mike Jones.

Man Utd-lånet Nicky Ajose fortsätter imponera med en väldigt ”cheeky” chip och Glen Little – högerytter i min egenkomponerade Glennelva – gjorde mål för första gången sedan tiden i Reading.

Hereford kommer med helgens mest fullständigt osannolika resultat: 5-0 mot Stockport!

Hereford började matchen som ligajumbo. Trots att Hereford har Kenny Lunt och Stockport också ligger på nedre halvan så är det otroligt, eller är Hereford helt enkelt ett hyfsat lag utan Simon Davey?

Lincolns Steve Tilson har inlett med två oavgjorda i och med 2-2-matchen mot Wycombe men mest noterbart från matchen är att Scott Davies firade sitt 2-1-mål med att imitera en bläckfisk till Paul The Octopus ära.

Och eftersom familjen är viktig så avslutar jag League 2 med att rapportera att Paul Sturrocks (manager i Southend) son Blair, som spelar för klubben, avgjorde deras match mot Rotherham med matchens enda mål, en match i vilken  de även lyckades hålla Adam Le Fondre mållös.

…………………………………………………

TUESDAYS WITH OXLADE-CHAMBERLAIN

League 1

Brighton fortsätter tåga på i toppen av League 1. 3-0 mot Exeter, återigen två mål av Ashley Barnes.

Huddersfield hakar på i toppen tack vare Anthony Pilkington, yttern gjorde sitt sjunde mål på sex matcher när laget slog Sheffield Wednesday med 2-0. Nyss inlånade Arsenaltalangen Benik Afobe hoppade in de sista 35 minuterna, vilket tyder på att han startar nästa match då Alan Lee fortfarande är avstängd.

Nigel Adkins har tagit Southampton ända upp till playoff-plats nu. 4-0 i tisdags tack vare två mål av suveräne ynglingen Oxlade-Chamberlain (son till Mark)

Colchester gick mot sin nionde kryssmatch men Brian Wilson hade tydligen inte fått det memot och slog in en frispark i 80:e minuten för att fullborda vändningen till 3-2 från 0-2. Plötsligt ligger man uppe på tredje plats!

Om man ser till deras Svenska Fans-sida så borde det finnas en del Colchester-fans därute? Visst för att ligan är läskigt jämn (åtta poäng från nerflyttning till uppflyttning), men nu när ni i ett par matcher i rad inte vunnit så kanske The Us har vad som krävs för att nå åtminstone playoff?

League 2

När Port Vale återgår till sin svit av oavgjorda matcher igen så slår utökar Chesterfield sin ledning tack vare en 5-2 mot sållet Accrington.

Stockport förlorade i helgen med 5-0 mot Hereford, tisdagen såg en ny 5-0-förlust mot Morecambe och scousern Phil Jevons gjorde hattrick.

Barnet är kvar nere i botten efter blivit slagna av åldersmännen Stevenage med två mål av John Mousinho.

…………………………………………………

ÖVRIGT

If Heskey can play for England so can… Jay Boothroyd?

Med tanke på Cardiffs andra mål i helgen så kanske Drillo är mer intresserad. Målvaktsinspark à nickskarv av Boothroyd à Chopra med kliniskt avslut.

En kultfigur i Football League-sammanhang, Lee Trundle, valde inför denna säsongen att flytta till Wales. Inte Cardiff, inte Swansea och inte ens Wrexham utan FC Neath i walesiska högstadivisionen

Jag antar att ni kommer ihåg David James text i The Guardian nyss där han beklagade sig över livet i Bristol City. Dagens I-landsproblem säger When Saturday Comes.

Är verkligen Tony Mowbray den rätte för Boro? Beror på vem man frågar, tydligen.

Om dit lag skulle försvinna à la Wimbledon – vilka skulle du börja heja på då?

Jag skulle välja Watford – förutom att hålla tummarna för en nystartad nonleague-klubb.

…………………………………………………

NÄSTA OMGÅNG

I helgen är det första omgången utav FA-cupen vilket betyder att bara The Championship är igång.

Cambridge Utd, som var i FA-cupkvartsfinal 1989/90 och 1990/91 under Route One-managern John Beck och med Dion Dublin som fixstjärna, möter Huddersfield som vann cupen 1922 och därtill varit i fyra finaler.

Vi har några rena Football League-möten som till exempel Plymouth vs Swindon, Accrington Stanley vs Oldham och Brentford vs Aldershot.

:::

The Championship – South Wales Derby! Söndag, kl 14:10 (svensk tid).

You heard me, Cardiff tar emot Swansea.

Ni kanske noterat att jag varit inne på Wales. Främst förra veckan men också nu och förutom att de båda lagen går väldigt bra så är det på grund av den här matchen.

Cardiff är obesegrade i sju raka matcher, Swansea i sex. Cardiff  leder ligan, Swansea ligger trea. Båda lagen är obesegrade hemma vilket talar för Cardiff men ett derby är ett derby.

Skytteligledaren Jay Boothroyd saknas för Bluebirds och likaså Darren Pratley för Swans. Cardiffs problem är dock inte direkt offensiven men Boothroyd är en potentiell matchvinnare och likaså är Pratley för Swansea, som avgjorde ett av förra säsongens derbyn från sin position på innermittfältet.

…………………………………………………

Det var allt för mig den här veckan. Om ni har något att säga så är det bara att kommentera nedan eller så mailar ni mig.

//Peter A Linhem

Peter Hyllman

Bale Hunting

Vilken kväll för Spurs!

Englands fjärde bästa lag gav Italiens bästa en rejäl resa och det är ju intressant att tänka sig att Spurs med dessa målsiffror alltså hade vunnit ett slutspelsmöte lagen emellan.

Men å andra sidan var Barca överlägsna Inter i förra säsongens gruppspel. I slutspelet är det ofta en annan historia.

Hur långt kan Spurs gå?

Tja – jag ser bara två lag som jag från början håller som stora favoriter mot dem och det är Barca och Chelsea.

Några lag betraktar jag som knappa favoriter – Arsenal, Inter, Man Utd och Real Madrid.

Men beroende på lottning så ser jag definitivt kvartsfinaler och semifinaler som en möjlighet på Tottenhams program under en sprittande fotbollsvår.

:::

Spurs gjorde naturligtvis en helt otrolig match.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1325993/Tottenham-3-Inter-Milan-1-Night-savour-Gareth-Bale-blitzes-champions.html

Och utan tvekan var det här en av de riktigt stora europeiska cupkvällarna på White Hart Lane. Något liknande kan inte klubben och dess supportrar ha skådat sedan 1960-talet.

Här är några av klubbens mer härliga minnen:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/tottenham-hotspur/8106486/Tottenhams-Inter-Milan-triumph-is-added-to-White-Hart-Lanes-list-of-glory-glory-nights.html

Och Gareth Bales mangling av Inter väcker ju onekligen också minnen av hur George Best en gång i tiden förintade Benfica.

Jag hoppas att Tottenham har ekonomin, och Gareth Bale själv har den karaktären, så att klubben kan behålla spelaren när storklubbarna kommer med sina anbud.

Harry Redknapp verkar optimistisk:

[“They’re just doing some drug-testing now, the dope testers are here and I hope they are testing Gareth. The boy has got everything. It’s not just his pace; he can run all day, he’s got the ability to cross, his left foot is great on the run, he can shoot, dribble, head the ball – and he’s also a great lad. You couldn’t meet a nicer, lower-maintenance boy. He just comes in and plays his football.”]

:::

Duncan White på Telegraph ger också Harry Redknapp själv det beröm han förtjänar i managertvekampen med Rafa Benitez:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/champions-league/8106426/Tottenham-Hotspur-v-Inter-Milan-Harry-Redknapp-v-Rafael-Benitez-go-head-to-head.html

Vem hade kunnat tänka sig att det skulle vara just ’arry som skulle återbekanta oss med tanken på att engelska lag faktiskt kan spela traditionellt engelskt i Europa och därigenom överväldiga allt motstånd?

Men det är så klart en högriskstrategi. Vilket förklarar varför klubbar som Chelsea och Man Utd har valt en annan väg.

Men jag skulle gärna se att de behöll det verktyget i lådan.

:::

I och med att Twente vann borta mot Werder Bremen så är Tottenham i praktiken klara för CL-slutspelet.

Det ska till ett makalöst sammanbrott av Spurs i de två sista matcherna för att något annat ska bli fallet.

Håll lasagnen borta från spelarrestaurangen!

…………………………………………………

TURKEY SHOOT

Man Utd tog en bekväm bortaseger mot turkiska Bursaspor och ökade sin målskörd i Champions League den här säsongen med 150 procent.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/02/bursaspor-manchester-united-champions-league

Man Utds stora ungdomsgeneration gjorde 1994 sitt första avtryck i Europa mot just turkiskt motstånd. Igår visade Gabriel Obertan och Bébé prov på något liknande.

Ferguson om Obertan: [”Obertan’s career has been derailed a bit with injuries and it’s been hard for the lad. But he’s now back and training well. He showed what we know, that he’s got fantastic talent.”]

Ferguson om Bébé: [”Bébé is young and has things to learn. He hasn’t had a lot of fundamental coaching, but he has lots of talent and he is very brave.”]

Men trots segern var det naturligtvis oerhört tungt för Man Utd att inkassera två ytterligare skador på några av sina viktigaste spelare: Nani och Darren Fletcher.

Båda förväntas missa helgens match mot Wolves men antas därefter vara redo för spel igen.

:::

Fantastisk publik i Bursa för övrigt. De ligger under med tre mål, laget har inte gjort ett mål hittills i Champions League, och publiken håller en stämning och en ljudnivå som överstiger det mesta.

Jag hade unnat dem ett mål i slutet av gårdagskvällens match.

…………………………………………………

Liverpools nye ägare, John W Henry, har identifierat klubbens ungdomsutveckling som ett stort område för förbättring.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1325916/Liverpool-develop-young-players-splash-cash-warns-owner-John-W-Henry.html

Kan Liverpool få igång sin produktionslinje av ungdomsspelare igen så som den var under t ex 1990-talet så har klubben en väldigt stark plattform för långsiktig utveckling.

Och ännu en gång har jag svårt att se någon manager som bättre skulle kunna leda ett sådant arbete i klubben än Roy Hodgson.

…………………………………………………

Chelsea tar emot Spartak Moskva hemma på Stamford Bridge. Gruppsegern är för dem naturligtvis en ren formalitet.

Inför matchen passar däremot Carlo Ancelotti på att påpeka vikten av disciplin för Didier Drogba och att han håller sig på planen när det är dags för viktiga CL-matcher att avgöras.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/02/didier-drogba-carlo-ancelotti-chelsea-champions-league

Och visst, ärligt talat har ju Chelsea fått lida minst tre säsonger i rad av Drogbas diverse utageranden när det hettat till i Champions Leagues slutspel.

Kan Chelsea eliminera den typen av beteenden så ökar deras chanser att till slut få vinna Champions League.

:::

Arsenal åker iväg till Ukraina för att teoretiskt säkra en slutspelskvalificering som hittills bara är klar i praktiken.

Och om jag förstod OtbaG rätt så har Arsenal aldrig vunnit i före detta Sovjet förut?!

Intressant blogg i The Guardian om hur Arsenal och Shakhtar Donetsk är två klubbar med väldigt likartad filosofi:

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/nov/03/mircea-lucescu-shakhtar-wenger-arsenal

Och ta mig tusan om inte Shakhtars manager Mircea Lucescu till och med stjäl en central punkt ur Wengers playbook:

http://www.independent.co.uk/sport/football/european/shakhtar-coach-hits-out-at-bias-towards-wengers-grandees-2123410.html

Mindgaming the referee senseless!

…………………………………………………

NYHETER

» Det tog inte lång tid för David Conn på The Guardian att börja prata skeptiskt om Liverpools nya amerikanska ägare, från att inledningsvis ha varit närmast oförskämt positiv.

Det är förhållandet att Liverpool endast har John W Henrys ord att lita på, när det gäller löftet att han inte kommer belasta klubben med köpekostnaden för klubben likt Hicks och Gillett gjorde, som får Conn att börja ana ugglor i mossen.

» Det framstår som alltmer sannolikt att Stan Kroenke är på väg att förvärva mer än 30% av Arsenal vilket därmed triggar ett obligatoriskt bud på klubben som helhet. Yanks everywhere!

» Norska Molde gör sitt bästa för att övertyga Man Utds reservlagscoach Ole-Gunnar Solskjaer att återvända till klubben som deras manager. Något säger mig att norrmannen kan vara intresserad.

» Chelseas nya lönepolitik verkar orsaka problem för dem med flera av deras unga talanger som av så många ses som deras ljusa framtid. Såväl Fabio Borini som Gael Kakuta ligger i farozonen.

» Man City rapporteras ha satt upp Wayne Bridge och Shaun Wright-Phillips försäljningslistan.

:::

Sarah Crompton på Telegraph pratar vackert om sitt Man Utd-supporterskap och hennes syn på fotbollen i stort och inte minst Arsenals fotbollssatsning.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/arsenal/8105841/Manchester-United-always-come-first-but-Arsenal-have-recently-reserved-a-place-in-my-affections.html

My thoughts exactly.

:::

Martin Keown om spelare och om en tid när Arsenals spelare kanske gick i däck, men de kom upp igen, för de var hårdast av hårda män.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1326013/MARTIN-KEOWN-Tough-You-ve-obviously-faced-Mick-Harford-Sportsmails-expert-picks-10-battering-rams.html

…………………………………………………

Imorgon torsdag kommer en genomgång av allt vad som hänt den senaste veckan i The Football League från Linhem.

Den skulle ha kommit idag, men det kändes i efterhand mer rätt att lägga den här dagen på Champions League.

Linhem kanske känner sig lite lurad av det, men klagar han så sparkar jag en fotbollssko rätt upp i ögonbrynet på honom.

Man får ju hålla lite koll på sina uppstudsiga högermittfältare.

:::

Jag ser nu att Carlo Ancelotti instämmer i Sir Alex Fergusons tidigare framförda uppfattning att Champions League är en bättre turnering än VM.

Jag antar att också han försöker nedvärdera VM eller glorifiera sina egna framgångar. För inte kan det vara så att han bara framför en personlig uppfattning?

Be Champions!!

Peter Hyllman

White Heat at the Lane

Dags för den fjärde omgången av gruppspelet i Champions League.

Det har gått hyfsat bra för de engelska lagen så här långt. Chelsea och Arsenal har som väntat blitzat sina grupper och är i praktiken redan klara för avancemang, och kan så bli även i teorin på onsdag.

Man Utd gjorde det lite svårare för sig men bör vid vinst borta mot Bursaspor också kunna räkna hem avancemang från gruppen. Däremot tror jag att Sir Alex Ferguson är nöjd också med ett oavgjort resultat.

:::

Tottenham är klubben som får slita hårdast för brödfödan.

Vinner Werder Bremen hemma mot Twente ikväll så innebär allt annat än en vinst för Spurs hemma mot Inter att vi i nästa omgång i praktiken får en helt avgörande ”match om andra plats” på White Hart Lane mellan Spurs och Bremen.

En vinst för Spurs ikväll vore alltså oerhört värdefull.

Harry Redknapp filosoferar klokt nog att anfall är bästa försvar och uppmanar framför allt sina yttrar att göra livet surt för Inters försvarare:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1325704/Harry-Redknapp-wants-Tottenham-wingers-rip-Inter-Milan.html

En väldigt positiv nyhet för Redknapp och alla Spursfans är naturligtvis att Rafael van der Vaart verkar ha återhämtat sig från sin lättare skada och förväntas starta.

» Inter har bara vunnit en av sina sex senaste bortamatcher i Champions Leagues gruppspel.

» Inter har däremot vunnit båda de två matcher de spelat i just London (3-0 mot Arsenal 2003 och 1-0 förra säsongen mot Chelsea).

Men ska Spurs lyckas med sitt uppsåt ikväll så måste deras försvarsspel vara mycket bättre än det var på San Siro. De måste ligga tätt på Sneijder och ska de kunna hålla koll på Samuel Eto’o så måste samspelet i backlinjen förbättras avsevärt.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/02/samuel-etoo-internazionale-tottenham-hotspur

Men vilken match det kommer bli.

…………………………………………………

CRUNCHING THE NUMBERS

Christos Papahristodoulou, vid Mälardalens högskola, har skrivit ett research paper, An analysis of Champions League match statistics, i vilket han analyserar matchstatistik från samtliga matcher i Champions League mellan september 2001 och maj 2007.

http://mpra.ub.uni-muenchen.de/3605/1/MPRA_paper_3605.pdf

Slutsatser?

»  Högt rankade lag, oavsett om de spelar hemma eller borta, vinner i större utsträckning när de spelar offensivt mätt i termer av skott på mål och antal hörnor som en andel av deras bollinnehav.

»  Lågt rankade lag förväntas i större utsträckning förlora sina matcher när de misslyckas med sina offsidefällor samt anmärkningsvärt nog när de har ett högre bollinnehav än sina motståndare.

:::

Implikationen av de slutsatserna är att det inte är bollinnehav i sig som är så väldigt betydelsefullt, utan att vinna tillbaka bollen och vad som händer precis efter att man gjort det.

Bollinnehavets högst illusoriska fördelar är därmed hur som helst statistiskt påvisade.

…………………………………………………

Rapporter från Man Utds läger i Turkiet gör gällande att Chris Smalling kommer starta kvällens match – och Sir Alex Ferguson är glad över att ha den lovande backen med i truppen då det ger honom en chans att vila framför allt Rio Ferdinand.

http://www.independent.co.uk/sport/football/european/smallings-form-allows-united-the-luxury-of-resting-ferdinand-2122654.html

Och visst har väl Smalling imponerat de gånger han fått chansen under den här säsongen?

…………………………………………………

Blackpools seger mot West Brom med 2-1 var deras första seger på hemmaplan i den högsta divisionen sedan 1971.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/nov/01/blackpool-west-bromwich-albion-premier-league

Blackpool ligger nu nia i tabellen. West Brom misslyckades med att gå upp på fjärde plats och man var inte nöjda med den 25-årige domaren Michael Oliver, vilket man kan både förstå och inte förstå.

…………………………………………………

NYHETER

» Sir Alex Ferguson har försvarat Champions League mot dess kritiker och menar att det är den bästa turneringen – och att VM är som ett besök hos tandläkaren.

» Newcastles spelare uttalar sitt stöd för sin manager Chris Hughton offentligt och sätter press på klubbens ägare att erbjuda honom ett förlängt kontrakt så snabbt som möjligt.

» Tjafset mellan Roy Hodgson och dennes företrädare Rafa Benitez fortsätter, med ett antal bisarra utspel kommandes framför allt från den senare. Är det inte mjölk så är det präster på sockerberg.

:::

Henry Winter på Telegraph, som utav en ödets ironi, tar upp just precis det som gårdagens blogg handlade om – managerlivets jobbosäkerhet.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/premier-league/8103441/Henry-Winter-Premier-League-carousel-must-slow-down-and-let-managers-get-on-with-job.html

:::

Och apropå situationen i Man City, helt apropå schablonmässiga invändningar att allt som sägs om den är medias hittepå, så gräver sig Ian Herbert på The Independent djupare ner i den myren:

http://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/tour233-admits-problems-at-city-as-mancini-calls-for-order-2122655.html

Måhända inte partilinjen det som framförs i den texten.

:::

» Skotska Dundee FC har bestraffats med 25 poängs avdrag för att ha satts under administration för andra gången på sju år. Klubben ligger därmed sist i tabellen i skotska andradivisionen med -11 poäng, hela 20 poäng upp till närmaste lag.

Det är naturligtvis alltid tråkigt när klubbar bestraffas i tabellen för sådant som sker utanför planen.

Samtidigt måste ju också de ansvariga vidta åtgärder som har någon form av praktisk betydelse om man vill att klubbar ska ta sitt ekonomiska ansvar.

Dundee FC kommer överklaga beslutet.

…………………………………………………

Nykomlingarna i Premier League är verkligen en oerhört frisk fläkt den här säsongen. Jämfört med dem – vem saknar egentligen Hull, Burnley och Portsmouth?

Okej, Burnley var faktiskt rätt trevliga.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Pain Management

Det är tuffa tider att vara manager i Premier League just nu.

De blir hårt kritiserade av media. Spelarna kritiserar dem, lyder dem inte och försöker i vissa fall underminera dem. Klubbledningen ger dem i bästa fall ljummet stöd. Och så vidare.

För nära nog en fjärdedel av dem är jobbet i konkret fara. Endast tio matcher in på säsongen.

I flera fall är det av lätt insedda skäl. I andra fall så behöver man ett synnerligen fantasifullt Ouijabräde för att ha den minsta aning.

Harry Redknapps jobb är inte i fara. Men han riskerar nu FA-sanktioner efter att ha gått för långt i sin domarkritik och menat att Clattenburg garanterat skulle göra en ”cover-up” för sitt domslut i matchen mot Man Utd.

Steve Bruces jobb är inte heller i fara (ännu), men storförlusten mot Newcastle lär svida hårt i hans gamla Geordiehjärta.

…………………………………………………

A Bad Moon Rising?

Över Man City börjar gamarna patrullera efter ännu en icke övertygande insats borta mot Wolves.

Det hela är naturligtvis lättförståeligt då Roberto Mancinis företrädare fick sparken efter kort tid trots att denne faktiskt presterat bättre resultat under samma period, med en svagare trupp.

Och det är kanske också en naturlig bieffekt av att leda en klubb som har alla pengar i världen att betala för ’quick fixes’.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1325534/Manchester-City-cracks-Roberto-Mancini-pressure.html

Men det är inte bara resultaten på fotbollsplanen som orsakar problem för Mancini.

Spelarna grälar öppet med varandra. Adebayor och Kompany rök ihop på planen mot Wolves. Och Yaya Touré har öppet kritiserat flera av sina lagkamrater för att de ”saknar ambition”.

Spelarna är inte heller nöjda med Mancini själv. Dennes träningsmetoder har ofta ifrågasatts och det sägs nu att flera av spelarna redan har börjat lobba på klubbledningen för att få Mancini sparkad.

Kolo Touré bryr sig inte ens om att förneka det hela utan menar bara att alla lag har problem och att de hanterar det internt.

Struntprat naturligtvis – Någon som vill sätta en kexchoklad mot att inget av lagen ovanför Man City i tabellen har just den här typen av problem?

:::

Håller Mancini fortet?

Ja, med knappa 50 procent. Jag tror, kanske är det önsketänkande, att Mancini sitter stabilt åtminstone fram till julperioden. Om resultaten då inte börjat vända uppåt så tror jag situationen för honom kan vara ohållbar.

…………………………………………………

Nya tider i Liverpool

Roy Hodgson har varit rejält kritiserad efter en närmast katastrofal säsongsinledning och även om nya ägare har gjort klubbens situation tryggare så har pratet om Hodgsons framtid inte avtagit.

Nya ägare antas betyda nya ambitioner och Hodgson har inte profilerat sig som en manager som signalerar just ”ambition”.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/oct/23/roy-hodgson-liverpool

Hodgson kritiseras på flera fronter. Hans värvningar, hans taktik. Men det hela kokar ner till en tämligen generell kritik som går ut på att Hodgson helt enkelt är en för ”liten” manager för en ”storklubb” som Liverpool.

Den typen av generella invändningar tycker jag är trams.

Hodgsons position förstärks kontinuerligt av att resultaten på planen blir bättre och bättre. Hans utfästelse att det behövdes tio matcher att få ordning på laget börjar nu bära frukt.

Och i och med att resultaten börjar komma så borde också spelarnas minspel börja bli lite ljusare. Även om det (kanske) är för sent när det kommer till Fernando Torres.

Dessutom tror jag att ägarnas uttalade förnuftigt försiktiga strategi vad avser transfers och scouting passar som hand i handske med en manager som Hodgson, som däremot hade varit klart sämre anpassad för en ”big spending”-strategi.

:::

Håller Hodgson fortet?

Ja, nu gör han nog det, jag ger honom 75 procents jobbsäkerhet. Det ska till att Liverpool faller tillbaka in i en långvarig formsvacka som för dem längre ner i tabellen också efter nyår för att en försiktig ny klubbstyrelse ska agera.

…………………………………………………

It’s Foggy on the Tyne

Chris Hughton har varit manager för Newcastle under en säsong och tio matcher. Under den tiden har han vunnit The Championship åt Newcastle och tagit dem till en sjundeplats i Premier League.

I den bästa av världar hade man kunnat tänka sig att han skulle sitta bombsäkert på sin post. Men icke.

http://www.guardian.co.uk/football/blog/2010/oct/28/chris-hughton-newcastle-united

Hughtons kontrakt går alltså ut efter säsongen och klubbledningens vilja att behålla honom framstår som minst sagt ljummen.

Men Chris Hughton befinner sig i en väldigt stark förhandlingsposition. Den goda starten på ligan och inte minst helgens fantastiska derbyseger mot Sunderland har säkrat denna.

http://www.guardian.co.uk/football/2010/oct/31/chris-hughton-newcastle-united-sunderland

Fansen står helt och fullt bakom Hughton, vilket betyder att ett beslut att sparka honom eller inte förlänga hans kontrakt kommer vara mäkta opopulärt – vilket en redan mindre populär klubbledning sannolikt vill undvika.

Spelarna står också helt och hållet bakom Hughton – vilket inte minst Kevin Nolan markerat efter helgens derbyseger.

Något utav en styrkemätning mellan Hughton och klubbens styrelse utspelar sig nu också runt tillsättningen av en assisterande manager.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1325432/Newcastle-boss-Chris-Hughton-set-test-boards-resolve-making-Brian-Kerr-assistant.html

Klubbstyrelsen vill att Hughton ska välja Peter Beardsley och därmed rekrytera internt.

Hughton själv är bestämt för att rekrytera externt . Och efter att först ha misslyckats med att få klubbstyrelsen att godkänna Steve Clarke för uppdraget så lanserar han nu Brian Kerr för uppdraget.

Dels går frågan att se som en markering över vem som har mandat över rekryteringar i klubben. Dels kan man betrakta det som ett försök av Hughton att omge sig med lojala allierade, där Beardsley uppfattas som ”styrelsens” man.

Toon politics.

:::

Håller Hughton fortet?

Ja, nu sitter han kvar med 90 procents sannolikhet säsongen ut. Vad som händer därefter är däremot skrivet i stjärnorna. Jag bortser inte alls från Mike Ashleys förmåga att strula till den kontraktsförhandlingen.

…………………………………………………

Forever blowing bubbles

West Ham befinner sig i ett prekärt läge i tabellen och löper en stor risk att åka ur Premier League den här säsongen.

Klubbens ägare, David Sullivan och David Gold, har sagt sig vara väldigt ovilliga att sparka managers men det påståendet är nu satt under ett rejält test när trycket på manager Avram Grant blir allt mer påfrestande.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1325399/West-Ham-Avram-Grant-waving-goodbye-soon.html

Likt Mancini så har Grant ett stort problem i det att spelarna inte fullt ut respekterar hans auktoritet.

Frågetecken har även rests gällande Grants taktiska sinneslag och spelarnas kroppsspråk på planen antyder att de saknar såväl förtroende som förståelse för Grants beslut.

Lägg till det att Grant framstår som så pass okarismatisk att hans förmåga att inspirera spelare eller för den delen övertyga en klubbstyrelse med visst fog kan ifrågasättas.

Stöd från fansen är där heller inte att vänta – humöret på Boleyn Ground har varit stundtals uppgivet och förtroendet för laget, managern och spelarna verkar vara väldigt lågt.

Ligacupen verkar vara det som kan hålla liv i Grants managerstatus. En bra ”cup run” kan ge honom lite extra tid och därmed möjlighet att också få ordning på ligaspelet.

I kvartsfinalen tar man emot Man Utd hemma på Boleyn Ground.

:::

Håller Grant fortet?

Nej, jag ger bara Grant som mest 20% chans att behålla det här jobbet fram till jul. Resultaten går inte hans väg och såväl fans som spelare verkar sakna förtroende för hans managerskap.

…………………………………………………

Slutligen har Graham Poll fällt sitt omdöme om Nanimålet i sin helhet – och det känns väl som hyfsat vettiga slutsatser:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1325377/Graham-Poll-Blame-Heurelho-Gomes-Mark-Clattenburg-Nani-goal.html

”Straffen” – Bra beslut att inte döma straff, Nani föll för lätt
Handbollen
– Domaren gör rätt som låter spelet flyta på
”Frisparken”
– Ingen frispark i och med att Clattenburg dömer fördel
Förvirringen
– Gomes fel, domaren hade markerat ”spela vidare”
Nani
– Vinnarmentalitet trumfar sportslighet, inget regelbrott
Rådgivningen
– Borde ha hållt Rio Ferdinand borta
Protesterna
– Berättigade då domslutet saknade auktoritet

Poll menar att han själv skulle ha dömt frispark för hands efter att ha konsulterat med linjemannen. Men att det var ett regelmässigt helt korrekt beslut av Clattenburg att döma som han gjorde.

Men vad var det Brian Clough (tror jag) en gång ungefär sa? Att problemet med domarna är att de förstår regelboken men inte spelet.

Det kan man i och för sig tolka åt båda håll.

:::

Mark Clattenburg själv säger att han dömde fördel och att han även i efterhand är nöjd med det beslutet:

http://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/clattenburg–content-with-his-decision-to-play-advantage-2121878.html

Jag måste säga att resonemanget ändå känns rätt vettigt.

…………………………………………………

Jag länkade ju till Arsenalsupportern Piers Morgans avskedstext i Daily Mail igår och Kerstin citerade honom dessutom i kommentarsfältet. Han skriver:

[“I hope we win something big this season. Not just so that Wenger can prove everyone who questioned him wrong. But because it would be such a wonderful victory for football. It would show that you can’t just buy trophies and prove that a man who has a long-term dream, and backs himself to achieve it however rough the criticism, can realise it against apparently insurmountable odds.”]

Har inte Sir Alex Ferguson redan bevisat det där? Tre år i rad dessutom.

En verbal tåpaj nästan lika brutal som Maxi Rodriguez var igår. Ingen Torresque finstilt klack här inte.

Be Champions!!

Peter Hyllman

Senaste tweets

Arkiv