Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Arsene Wengers lyckade mittfältsrockad

Peter Hyllman

Sommarens transferfönster var något utav en skräckhistoria för Arsenal. Ett antal viktiga och centrala spelare lämnade och klubbens värvningstaktik under sommaren kan bara beskrivas som dåligt planerad och något som avslutades med vad som bara kan kallas för en serie panikvärvningar framåt fönstrets sista dag.

Detta sagt så måste man ändå säga att som panikvärvningar har de ändå visat sig vara tämligen lyckade, vilket så klart bara för det inte gör dem till mindre panikvärvningar. Det är ändå starkt av Arsene Wenger att, utifrån den givna situation han befann sig i mot slutet av augusti, trots allt lyckas så bra som han gjort med dessa värvningar.

Möjligen kan man ha synpunkter på hur väl han lyckats med försvaret, som fortfarande ser stundtals virrigt och oorganiserat ut och fortsatt framstår som ett problemområde för laget. Men när det kommer till mittfältsspelet, som var en stor oroshärd efter att både Cesc Fabregas och Samir Nasri lämnat klubben, så måste man säga att han lyckats över förväntan.

Annons

Kanske är det inte så märkligt egentligen, mitt intryck har alltid varit att just mittfältarna är Arsene Wengers speciella pet project. Så till den milda grad att man stundtals får känslan av att han försöker använda mittfältare i lagets alla delar, på gott och ont.

:::

Mest lyckad har förmodligen värvningen av Mikel Arteta varit.

Det vore och är tämligen naturligt att rynka på näsan åt den värvningen och bara betrakta det som en form utav budgetersättning för den flyktade Fabregas. Båda är spanjorer, med en bakgrund i Barcelona, båda är offensiva och kreativa mittfältare och så vidare. Mikel Arteta är enligt tillgänglig modern fotbollslogik allt det Fabregas är, fast mindre.

Men det vore att underskatta Mikel Arteta, och att bedöma både han som spelare och hans betydelse för laget helt fel.

Många värderar Arteta utifrån det antal mål och assists han har gjort och jämför honom i det avseendet med Fabregas. En jämförelse som förmodligen sällan kommer vara till hans fördel. Men Arteta spelar inte som Fabregas utan har tagit en position som en mer djupliggande mittfältare, vilket gett Arsenals mittfält en mer robust balans.

Annons

På bara 16 ligamatcher den här säsongen har Alexander Song skapat lika många mål genom sina offensiva raider som han har gjort totalt under de tre senaste säsongernas 128 matcher. Vissa Arsenalsupportrar brukar beskriva Song som en av världens bästa mittfältare, och på senare tid i klass med Xavi, vilket så klart är en rätt grov överdrift, men att han har blivit till en värdefull tvåvägsmittfältare för Arsenal står bortom allt tvivel.

Vad som sällan lyfts fram är hur värvningen av Mikel Arteta i detta avseende har gett Alexander Song detta utrymme. Genom sin defensiva disciplin så har Arteta möjliggjort för Arsenal att bättre ta tillvara Songs offensiva styrkor, samtidigt som hans brister i det defensiva positionsspelet inte exponeras fullt så brutalt som tidigare.

På samma grund ger det också goda aningar om hur Arsenal tack vare Mikel Arteta kan få Jack Wilshere, i grunden en offensivt lagd mittfältare, att komma sig själv och laget till ännu bättre rätt när han återvänder från skada.

Annons

Ett rätt klyftigt sätt att under stressade former mot slutet av sommaren hitta en lösning på Arsenals mittfältsproblematik.

:::

Mittfältet gör att Arsenal är förhållandevis solida centralt i banan, och det är inte helt lätt för motståndarna att tränga igenom där. Å andra sidan så är Arsenal märkbart öppna och sårbara för attacker mot deras defensiva kanter, the price you pay.

Händelsevis har Aston Villas modus operandi traditionellt sett varit just att anfalla längs med kanterna. Huruvida det får någon som helst konkret betydelse när de båda lagen möts ikväll på Villa Park återstår att se.

Det är hur som helst viktigt för Arsenal att resa sig efter förlusten senast mot Man City, så att man fortsätter sätta press på motståndarna i kampen om Champions League-platserna.

Aston Villa behöver bara resa sig punkt. För deras spel under den senaste tiden har bara varit bedrövligt.

Annons

…………………………………………………

Gårdagens matcher:

Battle in the Basement. Bolton vann derbyt, ödesmatchen, jumbomatchen och så vidare mot Blackburn efter att ha vunnit matchen i den första halvleken. Owen Coyle sover lite lugnare på nätterna, men Steve Kean som fick utstå en orkan av personlig fientlighet från läktarna har nog ett väldigt jobbigt med klubbstyrelsen framför sig under dagen.

Norwich fortsätter övertyga och tog med sig 2-2 från en potentiellt tuff bortamatch mot Wolves. Vilket inte bara betyder en poäng, och två poäng på de två senaste bortamatcherna, det betyder också att man inte lät Wolves som en av nedflyttningsrivalerna knappa in tre tunga poäng på dem.

:::

19,989

Så många mål har hittills producerats sedan Premier Leagues grundande 1992, vilket alltså betyder att det är elva (11) mål kvar till den i alla fall något spexiga gränsen 20,000.

Annons

Och med ett målsnitt per match den här säsongen om 2,96 så antyder statistiken att vi kommer att få se jubileumsmålet i någon av kvällens sju matcher.

Vem tror ni i så fall gör det?

:::

Kvällens övriga matcher: Man City vs Stoke, Newcastle vs West Brom, Everton vs Swansea, Fulham vs Man Utd, QPR vs Sunderland och Wigan vs Liverpool.

Det är naturligtvis inte någon tillfällighet att alla lag som hade hemmaplan i helgen också har hemmaplan nu mitt i veckan. Men ska det verkligen vara på det viset, och i så fall varför?

:::

Alltmer lutar jag åt att Liverpool förmodligen, rent fotbollsmässigt, skulle tjäna på att bara skita i FA och att överklaga och ta straffet på en gång rätt upp och ned, och låta cupspelet absorbera tre-fyra matcher från avstängningen.

Vilket ju också har fördelen att utgöra god grogrund för siege-mentalitet och dolkstötslegender. God tändvätska.

Annons

:::

Låt gå för resonemangets skull att Luis Suarez kanske inte menade något illa med sitt upprepade negro eller negrito. Även om det i sig är något svårsmält i all sin naivitet. Men om det nu trots allt är så att mottagaren faktiskt tog illa upp av uttrycket, varför då inte bara be om ursäkt?

Det är i alla fall vad jag själv hade gjort om någon hade tagit illa upp för något jag hade sagt, särskilt om det inte var min avsikt. Enda skälet för mig att inte be om ursäkt hade tvärtom varit om det faktiskt varit min avsikt.

2002 stängdes Readings John Mackie av i åtta matcher för att ha använt rasistiska tillmälen mot Sheffield Uniteds Carl Asaba. Han bad om ursäkt och fick sitt straff reducerat till tre matcher.

En tanke.

:::

Och tja, under tiden så leker man charader i Manchester.

Be Champions!!

Publicerad 2011-12-21 12:00

Kommentarer

Visa kommentarer

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto