Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Vem därute tror på Arsenal ikväll?

Jag väljer att rakt av parafrasera Fors val av gårdagsrubrik i sin utmärkta Tysklandsblogg. Inte för att provocera, utan för att det rent ytligt sett verkar finnas rätt goda skäl till det.

Milan lyfts fram av andra och av sig själva som ett reellt hot mot den spanska hegemonin i den här säsongens Champions League. Arsenal å andra sidan utspelar precis sin egen privata version av en mardrömssäsong. Det vore med andra ord lätt att få för sig att oddsen är ungefär desamma som när Bayer Leverkusen igår kväll mötte Barcelona.

Milan är ju också något utav ett stjärnlag, inte minst offensivt, ett lag som gjort en storsatsning för att återetablera sig som en fotbollens världsmakt, och ett lag som det glittrar om. Men allt som glittrar är heller inte guld. Samtidigt har Arsenal inför den här säsongen förlorat något av sin strålglans, förlusten av Cesc Fabregas tär dem fortfarande hårt, såväl sportsligt som kanske också mentalt.

:::

Men – grejen är nog den att jag tror på Arsenal ikväll.

Och med det menar jag inte att Arsenal nödvändigtvis vinner just ikväll, men att jag tror att de får med sig ett bra resultat med vilket de har möjlighet att spela hem åttondelsfinalen i det returmötet på Emirates.

Hur kommer det sig då att jag tror just detta?

:::

Till att börja med så tror jag att Arsenal går in i det här cupmötet med en väsentligt högre grad av desperation. Säsongen har så här långt i grova drag varit en besvikelse, Champions League utgör den sista chansen att försona säsongen med sig själva och supportrarnas förväntningar. Milan krigar å andra sidan också om Serie A-segern. Desperation ska inte underskattas i sådana här cupmöten, även om det är en tunn lina att vandra på mellan å ena sidan förlösning och å andra sidan förlamning.

Milan har samtidigt under senare år också haft betydande problem att hantera engelska lag i Champions League som haft som främsta taktik att ligga med ett lågt liggande försvar och spela på blixtsnabba omställningar. Det är en taktik de kommer att möta även mot Arsenal, och Milans tröga försvar kommer helt klart tvingas bekänna färg mot snabba och tekniska spelare som Robin van Persie, Theo Walcott och Alex Chamberlain.

Därtill naturligtvis även Thierry Henry som kan göra ett sista mäktigt avtryck för Arsenal på den europeiska cupscenen. Och han har ju rätt goda minnen av San Siro minst sagt. Med Henry får Arsenal också rutin och kanske även ett visst mått av självförtroende som kan vara väldigt nyttigt under kvällar som denna.

Defensivt väljer Arsenal ofta taktiken att försöka centrera sitt lag i mitten, och det tror jag inte är något som kommer passa Milans offensiv i allmänhet eller Zlatan Ibrahimovic i synnerhet. Så länge Arsenal kan hålla koll på sina defensiva flanker, och minimera inbrott därifrån, så kommer Arsenal kunna kontrollera Milans offensiv. I defensivt avseende tror jag också det bara är bra att Per Mertesackers skada tvingar in Thomas Vermaelen i mitten igen.

Milan har också en skadesituation inför det här cupmötet som borde besvära dem en hel del.

:::

Arsenals tre nyckelspelare ikväll är rimligtvis Thomas Vermaelen i försvaret, Mikel Arteta på mittfältet samt Robin van Persie i anfallet. Dessa tre spelare måste leverera den här matchen.

:::

Dennis Bergkamp sätter ord på det som nog rätt många har kommit fram till när det gäller Arsenal.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/arsenal/9082469/Arsenal-are-predictable-weak-and-lacking-a-winning-mentality-says-Dennis-Bergkamp-ahead-of-Milan-clash.html

:::

Kanske var kvartsfinalmötet mot Milan 2008 den senaste gången som Arsenal verkligen svarade för en stor europeisk cupprestation. Mot Milan 2012 kan det alltså vara dags igen.

Arsenal behöver det.

…………………………………………………

Oavgjort 1-1 i gårdagens toppmöte i The Championship mellan West Ham och Southampton, en match som även den präglades av rejäla domarkontroverser efter det att Lee Probert undlåtit att ge West Ham två straffar samt visat ut Matt Taylor hårt, för att inte säga felaktigt, efter bara 20 minuter.

Sam Allardyce gick ut hårt efter matchen i ett uttalande som borde placera honom i FA:s skamvrå: “I have a bitter taste in my mouth. I don’t want any more officials to take away from us what we are striving for. I thought they tried to do that tonight. I’m disappointed with Matt for raising his arms, but it was on the chest – not the face.”

:::

FIFA varnar det argentinska fotbollsförbundet att deras tilltag att döpa sin högstadivision efter det gamla slagskeppet General Belgrano, som sänktes av engelska flottan under Falklandskriget, riskerar vara ett brott mot reglerna att inte blanda ihop fotboll och politik.

Något som FIFA så klart aldrig skulle få för sig att göra.

Be Champions!!

Publicerad 2012-02-15 kl 10:34

Senaste tweets

Arkiv

Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons