Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Mer pragmatism än idealism i Arsenal med Steve Bould

Det är en något annorlunda twist på historien att samtidigt som lag som Chelsea och Man Utd i större utsträckning försöker spela mer utav en tippy tappy-fotboll så arbetar det lag som gjort detsamma i sex-sju år snarare på att röra sig alltmer bort från den typen av fotboll mot en mer direkt form utav fotboll.

Man skulle kunna säga att Arsenal i större utsträckning rör sig tillbaka till det som var lagets signum under den första halvan av Arsene Wengers tid som manager, ett solitt försvar kompletterat med blixtsnabba omställningar baserat runt tekniska och kreativa spelare. En formel som gav klubben tre ligatitlar och flera cuptitlar.

Så här långt under säsongen ser Arsenal bättre ut än tidigare, både i termer av defensiv organisation och i termer av erfarenhet och självförtroende. Och en stor del av orsaken till detta är mannen som inför den här säsongen anställts som Wengers assisterande manager.

Steve Bould.

:::

Med Steve Bould som asssisterande manager ger Arsenal intryck av att faktiskt ha börjat arbeta med sin defensiv. Där finns en helhetlig kollektiv tanke på ett sätt som var svårt att uppfatta tidigare. Det ser även ut att ha skett något av en omprioritering av lagets balans på planen.

Inget av det här är några revolutionerande förändringar egentligen. Tvärtom är det något de allra flesta har sett behovet av i flera år och där frågan snarare har varit hur det kan komma sig att Wenger inte ser just det som alla vi andra ser så väldigt tydligt.

Just detta är också vad som hindrar mig från att alltför entusiastiskt hylla Wengers förmåga till nytänkande. För tänk om Arsenal genomfört denna reform för tre-fyra år sedan, istället för att gå vilse i visioner om fotbollsprojekt och unga spelare.

De hade då haft en fungerande defensiv samtidigt som de haft några av Premier Leagues allra bästa offensiva spelare vid sidan därav. De hade då också haft lättare att behålla just dessa spelare som en efter en lämnat klubben. Hur många titlar, dåtida och framtida, har denna trögrörlighet och ovilja att förändra kostat Arsenal?

:::

Det är perspektivet med glaset halvtomt. Det halvfulla glasperspektivet är å andra sidan att Arsenal helt klart känns som att laget är på rätt väg, vilket bör vara en på flera sätt ny och tämligen angenäm känsla för alla som tittar och håller på Arsenal.

Nyckeln till förändring är att Arsene Wenger verkar ha övergett två kärt omfamnade ideal – dels idén om ett väldigt intensivt passningsspel högt upp i planen, dels idén om att bygga ett lag närmast enbart runt unga spelare som fått växa upp tillsammans.

Spelmässigt har Arsenal alltså snarare gått tillbaka till en spelmodell som mer påminner om hur Arsenal såg ut runt millennieskiftet, med stor framgång för två delvis olika lagbyggen. Det högt liggande passningsspelet känns i efterhand specialdesignat åt Cesc Fabregas, och det är en närmast märklig tanke hur en enda spelare kan forma inte bara ett lags taktik utan hela spelidé.

Men i köpen av spelare som Lukas Podolski, Santi Cazorla, Per Mertesacker och Mikel Arteta så har Arsene Wenger också i högre utsträckning byggt ett lag runt erfarna spelare snarare än bara unga spelare. Resultatet har blivit en mer konstruktiv kombination mellan ungdom och erfarenhet.

:::

Ett uttryck inom amerikansk fotboll är att det svåraste som finns är att i halvtid av Superbowl ändra den taktik som tagit laget dit. Med andra ord, att inte bara tänka nytt utan också tänka på ett sätt som utmanar de egna och den egna klubbens grundläggande värderingar är väldigt svårt och stundtals kanske rentav smärtsamt.

Men vinsterna kan samtidigt vara stora på längre sikt. Och kanske är detta en smärtofödsel som Arsenal nu till sist har tagit sig igenom.

:::

Idag kan vi också förvänta oss domslut i FA:s utredning av anklagelserna mot John Terry.

:::

Och så lottningen av Ligacupens fjärde omgång som genomfördes igår kväll, med några riktiga godbitar:

Sunderland  vs Middlesbrough
Swindon vs Aston Villa
Wigan vs Bradford
Leeds vs Southampton
Norwich vs Tottenham
Liverpool vs Swansea
Chelsea vs Man Utd
Reading vs Arsenal

Arsenal och Tottenham vann programenligt sina matcher igår kväll. Man Utd, med en oerhört oerfaren backlinje, imponerade på hemmaplan mot Newcastle och vann med 2-1 efter två mål av Anderson och Tom Cleverley. Skott från distans, något som saknats allmänt i Man Utds anfallsarsenal. Kudos dock till Alan Pardew som med två byten efter 60 minuter ändrade på en tämligen ensidig matchbild.

Samtidigt vägrar Liverpool att förlora i Ligacupen. Imponerande att vända underläge borta mot West Brom. Liverpool och Man Utd, många akademispelare på planen för de båda lagen igår kväll.

Jerome Sinclair, yngsta debutanten i Liverpool.

:::

Be Champions!!

Publicerad 2012-09-27 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons