Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Vad är det egentligen som är så super med Supercupen?

Så har det då återigen blivit dags för matchen eller cupen med fotbollens mest pretentiösa namn. UEFA Super Cup. Mest pretentiösa åtminstone om vi ser till matchens faktiska betydelse, vilket är inte alls särskilt långt över det rent jippobetonade.

Av alla sådana här typer av matcher har jag svårast att känna någon direkt entusiasm för just UEFA Super Cup. Community Shield fungerar trots allt som en inledning på säsongen och kan ibland dessutom ha lite lokalt intresse. VM för klubblag, med alla sina brister, är trots allt ändå en riktig turnering av något slag, och innehåller något annat med lag från alla världsdelar.

Kanske har det något att göra med Europa Leagues status relativt Champions League. Vilket ungefär skulle motsvaras av att Community Shield årligen spelades mellan vinnarna av Premier League och League One. Jaha, än sen liksom?!

Å andra sidan. Det ska ju inte heller förnekas att den här matchen tillsammans med VM för klubblag är en rätt rolig bonus. Det stora med att vinna Champions League är naturligtvis att vinna Champions League. Men det innebär också att den kommande säsongen är strösslad med fler roliga matcher som bara kan uppstå som en följd av att man vunnit Champions League.

Då återstår naturligtvis frågan, kan man säga detsamma om Europa League?

:::

Bayern München mot Chelsea är ändå en intressant värdemätare i sig. Det kan ju mycket väl handla om två klubbar som kommer befinna sig väldigt långt fram i Champions League framåt vårkanten.

Dessutom så är det ju en match som så att säga återförenar José Mourinho och Pep Guardiola i sitt pågående skyttegravskrig. De hade ju en förbittrad konflikt i La Liga där det är något oklart vem som egentligen utgick som segrare. Om något så var det väl kanske José Mourinho.

Nu är dock förutsättningarna något annorlunda. På ytan kan man ju mena att Pep Guardiola sitter på den starkaste handen. Han har tagit över Bayern München, planetens för närvarande bästa fotbollslag, som så klart bara kan bli bättre med demontränaren Guardiola. Or so the story goes.

José Mourinho har däremot med någon form av svans mellan benen tvingats lämna Real Madrid och återvänt till Chelsea, ett lag som är omöjligt att riktigt säga var man har. Mourinhos uppdrag är dock snarast att återskapa Chelsea i sin egen avbild ännu en gång. Or so the story goes.

:::

Men jag tror det där är grovt förenklat. Snarare skulle jag säga att det är fördel José Mourinho i den här kampen.

Det är inte nödvändigtvis så att Bayern bara kan bli bättre med Pep Guardiola som manager. Snarare skulle jag säga att en osäkerhetsfaktor med Bayern är att ett vinnande koncept förändras, och att Guardiola trots allt är oprövad som manager utanför sitt fysiska och kulturella hem i Barcelona. I Bayern kommer han inte vara lika oomstridd som i Barcelona; inte av styrelsen, inte av fansen och inte av media.

José Mourinho å andra sidan har kommit hem. Det Chelsea han kommit tillbaka till är i grund och botten samma Chelsea som han en gång lämnade. Han är lugn, han är lycklig och han är trygg i sin egen auktoritet. När han den här gången ska tampas med Pep Guardiola, i UEFA Super Cup och därefter i Champions League, så gör han det inte med utgångspunkt i en katalansk hegemoni och med den internpolitik som undergrävde honom i Real Madrid.

:::

Det går alltid att diskutera vad en titel som UEFA Super Cup egentligen är värd. Rent formellt kan man så klart hävda att den är värd inget alls. Psykologiskt kan den dock vara värd en hel del. Det skadar aldrig glädjen, sammanhållningen och självförtroendet i ett lag att lyfta en titel, oavsett dess formella värde.

:::

Transferkollen

Mathieu Flamini – Arsenal, fri. Knappast en värvning åt vilken Arsenalfansen jublar, men den är ändå inte tokig. Breddar där Arsenal behöver bredda. Det är samtidigt ett frågetecken kring om Flamini kan återfinna sin kapacitet från fem år sedan. Väl godkänd (+++)

Samuel Eto’o – Chelsea, £3m. Också detta är en osäker värvning. En spelare med i grunden hög potential men som så att säga varit ”frånvarande” ett tag. Man ska dock inte underskatta Eto’os direkhet, förmåga eller självförtroende. Kan visa sig mycket värd. Väl godkänd (+++)

:::

Be Champions!!

Publicerad 2013-08-30 kl 10:08

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER