Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Garry Monks efterträdare måste hitta en balans i Swanseas självbild

Swansea har genomgående under de senaste åren lyckats tämligen väl i sina managertillsättningar, vilket har varit en viktig grund i klubbens lyft från League One till Premier League. Roberto Martinez, Paulo Sousa och Brendan Rodgers satte samtliga sin prägel på Swansea under åren mellan 2007 och 2012, och när de lämnade Swansea så lämnade de av rätt skäl, det vill säga för att en större klubb ryckte i dem.

Lite mer kritisk kan man bli om man tittar på Swanseas manageranställningar sedan de tagit sig till Premier League. Brendan Rodgers var kvar sedan tidigare, men Michael Laudrup visade sig vara en olycklig anställning, även om den bådade gott inledningsvis. Många blev förvånade när man därefter höll fast vid Garry Monk, men resultaten under dennes första säsong var imponerande på alla sätt.

I genomsnitt har samtliga managers i Swansea behållit jobbet i lite drygt eller lite knappt två år. Det är inte något dåligt facit inom den engelska fotbollen där varje managers förväntade livslängd är stadigt sjunkande. Swansea har inte framstått som en klubb med bristande tålamod eller direkt orealistiska förväntningar. Ändå är det värt att ställa sig frågan om Swansea nu har fattat rätt beslut som sparkat Garry Monk.

Det var många som tvivlade på tillsättningen av Monk, eller framför allt beslutet att förlänga kontraktet och göra honom till permanent manager efter Michael Laudrup. Men Monks första säsong vid rodret såg ut att rättfärdiga beslutet. Swansea slutade på åttonde plats i ligan, klubbens bästa någonsin, och dubbelbesegrade både Arsenal och Man Utd under säsongen. Detta säsongen efter att Monk först räddat Swansea kvar i Premier League.

Den här säsongen har däremot varit desto mer problematisk. Det såg inte ut att bli på det viset i början av säsongen när Swansea var obesegrade i augusti, tog åtta av tolv poäng, spelade oavgjort borta mot Chelsea och besegrade Man Utd på hemmaplan. Men därefter har Swansea bara lyckats vinna en enda match, mot Aston Villa, och har stadigt sjunkit i tabellen ned till den 15:e plats, en poäng ovanför nedflyttningsstrecket, där man nu befinner sig.

Gör Swansea rätt som sparkar Garry Monk i det läget? Det som rättfärdigar beslutet är att det fanns väldigt få om ens några tecken på att Swansea var på väg att hitta ut ur sin nedåtgående trend, och alla sådana här beslut måste oundvikligen handla om vad som är bäst för framtiden. Inte minst den mycket lacklustra storförlusten hemma mot Leicester förra omgången signalerade att en gräns förmodligen var passerad.

Ändå är det många som för närvarande på goda grunder kritiserar beslutet som som symptomatiskt för varför engelsk fotboll har så svårt att få fram nya och framstående managers. De ges aldrig riktigt chansen att bygga upp något över längre tid i sina klubbar. Perioder av motgång tas helt enkelt inte med i beräkningen som något oundvikligt i dessa klubbar, utan den enda kvarvarande responsen till motgång blir till sist att byta manager, snarare än att jobba sig igenom motgången.

Det ligger ju något i det här. Och faktum är att vi trots allt bara befinner oss i början av december, och Swansea ligger inte ens på nedflyttningsplats. Fanns det verkligen inte utrymme att ge Garry Monk mer tid och möjlighet att reda ut problemen?

Det är svårt att inte se hur den ekonomiska verkligheten formar sådana här beslut. Det nya TV-avtalet, med alla dess miljonintäkter till varenda klubb, kickar igång från och med nästa säsong, och kostnaden eller snarare de uteblivna intäkterna att stå utanför Premier League blir högre än någonsin tidigare. Det vore mer dyrbart än någonsin tidigare att åka ur Premier League, vilket så klart gör en klubbstyrelse desto mer skakig i motvind.

Garry Monks brist på erfarenhet har varit en källa till oro för Swanseas styrelse och klubbledning, som har försökt övertyga Monk att klubben borde anställa en mer erfarenhet person i en rådgivande funktion till honom. Monk har självklart kunnat se vad en sådan anställning i praktiken skulle betyda och sannolikt förebåda, och hur den underminerar honom själv, och motsatte sig detta mycket tydligt. Beslutet blev således entydigt för Swansea.

Garry Monk? Eller inte Garry Monk? Blev frågan.

Svaret blev inte Garry Monk. Följdfrågan blir därmed vem som istället ska ta över som manager eller head coach för Swansea. Det finns ett antal alternativ som diskuteras, men det verkar i huvudsak vara tre namn som befinner sig högst upp på kortlistan.

David Moyes. Har under en längre tid ryktats vara på väg tillbaka till England och Premier League, inte minst sedan han fått sparken av Real Sociedad. Att Swansea skulle vara ett alternativ nämndes redan för någon vecka sedan i diskussionen om Monks framtid. Inte direkt en manager som passar in i vad som får beskrivas som Swanseatraditionen av fotboll, men definitivt en manager som visat att han har vad som krävs för att maximera potentialen i en klubb av Swanseas storlek. Moyes lär dock träda försiktigt, misslyckas han med sitt nästa jobb så är hans engelska karriär totalkörd, och att då ge sig in i en nedflyttningsstrid vore mycket riskfyllt.

Mark Warburton. Warburton har ett grundmurat positivt rykte inom engelsk fotboll efter sina stora bravader med Brentford. Många menade att klubbens beslut att sparka honom per capsulam mitt under förra säsongen, när han tog en nykomling i The Championship ända till playoff, var rent dårskap. Har även imponerat i Glasgow Rangers hittills den här säsongen, som han är god väg att föra tillbaka till skotska Premier League. Men om Swansea oroade sig över Garry Monks erfarenhet så är det inte särskilt troligt att deras alternativ blir en också han tämligen oprövad Warburton.

Brendan Rodgers. Befinner man sig i ett utsatt läge så kan det vara tryggt att gå tillbaka till något man känner igen och som har fungerat förut. Det är en sammanfattning som kan passa in både på Swansea och på Rodgers, som alltjämt befinner sig i kylan sedan han fått sparken från Liverpool. Rodgers har den uppenbara fördelen att han är väl bekant med Swansea, har en spelstil som ligger helt i linje med Swanseas fotbollstradition, samt besitter en acceptabel dos erfarenhet av Premier League. Frågan är om Rodgers vill flytta sig nedåt i klubbhierarkin igen, i vad som bokstavligen vore ett steg tillbaka i sin karriär, men å andra sidan vore det orealistiskt att tro att han till sist kommer ha något val om han alls vill fortsätta som manager.

För Garry Monk blir det förhoppningsvis en fortsättning som manager. Hans tid i Swansea lovade väldigt gott, 22 månader av vilka egentligen bara tre av dem har varit svaga. Att någon klubb i Premier League kommer vara intresserade av honom är osannolikt, han är alltför ung, oprövad och knuten till Swansea för det, men att han skulle kunna hitta en klubb i The Championship som är beredda att ge honom en chans är inte osannolikt.

För Swansea väntar en osäker fortsättning på säsongen. Oavsett vem som än kommer in som ny manager så måste han väcka en spelartrupp till liv som mest ger ett intryck av att ha somnat in på planen. Den fartfyllda offensiv med spelare som Andre Ayew, Bafetimbi Gomis, Jefferson Montero och Gylfi Sigurdsson, som satte sådan färg på början av säsongen har tappat allt krut, och stärker misstankarna inför säsongen att det i för hög utsträckning handlar om fair-weather players, medgångsspelare.

Garry Monk blev till stor del offer för sin egen framgång. Förra säsongens åttonde plats var i själva verket enastående, när Swansea dessutom jagade en europeisk cupplats ända in i slutomgångarna. Men vad som i själva verket var enastående förra säsongen blev den här säsongens förväntning. Delvis kanske i styrelserummet och på läktarna, men framför allt i spelartruppen. Swansea blev ett lag som verkligheten kom ikapp utan att Monk lyckades balansera spelarnas förväntningar, attityd och arbetsetik.

Huruvida en ny manager kommer kunna kommunicera en tydligare och mer realistisk självbild till Swanseas spelartrupp återstår att se. Beslutet att byta manager borde åtminstone kunna ge någon insikt om att det för Swansea inte längre handlar om att slåss om europeiska cupplatser, utan om att undvika nedflyttning. Swansea har inte längre tid och utrymme att gå på myten om sig själva.

Publicerad 2015-12-09 kl 19:33

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER