Om vi ändå skulle leta efter en framgångsrik fotbollsklubb på elitnivå i Norrland så vore Östersund knappast det första stället vi letade på. En förhållandevis liten stad om cirka 70,000 invånare mitt i det norrländska inlandet. I modern tid hade vi förmodligen i första hand tittat mot GIF Sundsvall, som kanske inte varit bäst vid varje givet tillfälle men alltid störst och mest stabila.
Men på fem år har Östersunds FK, en klubb som formellt grundades för bara 20 år sedan, och som i början av den här femårsperioden spelade i Division 2, den svenska fjärdedivisionen, gjort slarvsylta av GIF Sundsvalls hela historia. Att ta sig hela vägen upp i Allsvenskan, att vinna Svenska Cupen, att spela i Europa League, sådant som GIF Sundsvall drömt om men sett som omöjligt.
Bakom Östersunds FK:s moderna fotbollsunder står Graham Potter, en engelsk tränare som har tagit Östersund på hela den här resan. En resa som inte bara har inneburit fotbollsmässiga framgångar, utan också en fotboll som har varit och är sant progressiv på ett sätt som svensk fotboll sällan har varit, och ett lag och en klubb som lever i symbios med både stad och samhälle.
Den som hör Graham Potter prata om sina erfarenheter får höra en berättelse om en före detta spelare som inte kände igen sig själv eller sitt sätt att se på fotboll med engelsk fotboll. Många har säkert liknande berättelser. Vad som skiljer Potter från dessa många är att han valde att ta klivet utomlands, att hitta och forma sin fotbollsidé i en annan kultur och ett annat sammanhang.
Mycket med engelsk fotboll har förändrats och håller på att förändras. Bara under de sex år som Graham Potter nu har varit tränare i Östersunds FK har många yngre tränare och många utländska tränare tagit över taktpinnen inte bara i Premier League utan också i Football League. Graham Potter förenar dessa båda trendlinjer, en ung tränare med utländska erfarenheter.
Det är kanske få engelska klubbar som fäster någon större vikt vid vad en engelsk tränare lyckas hitta på med någon lätt obskyr klubb i en liga med så pass låg profil som Allsvenskan. Därför var det alltid särskilt intressant när Östersund vann Svenska Cupen eftersom det innebar att Östersund och Graham Potter skulle spela i Europa League.
Det om något borde få engelska klubbar på viss nivå att dra ögon och öron till sig. Hur många andra aktuella kandidater de väljer mellan kan faktiskt säga att de har erfarenhet som tränare i Europa League? När det kommer till engelska tränare blir svaret ofrånkomligen inte en enda. Och att inte bara delta i Europa League, utan faktiskt besegra självaste Galatasaray?
Det är naturligtvis en sak att vinna på hemmaplan uppe i de norrländska skogarna, en helt annan sak att också göra det nere i Turkiet på ett kokande Ali Sami Yen. Men de har gett sig själva chansen. Och bara för Östersund att gå ut på den arenan i den turneringen, med det utgångsläget, är en bedrift som förpassar alla tidigare norrländska fotbollsmeriter till skuggan.
Inte minst är det matcher som borde vara ett utmärkt skyltfönster för Graham Potter för intresserade engelska klubbar. Vad det skulle innebära för hans renommé att vinna mot Galatasaray och vad som därefter kan tänkas hända fortsatt i Europa League-kvalspelet. Många ambitiösa engelska klubbar i de lägre serierna borde börja visa ett konkret intresse.
Vi ska inte förvänta oss att det kommer vara några Premier League-klubbar som söker efter Graham Potters tjänster, konkurrensen är alldeles för hård om de jobben. Även konkurrensen om jobben i The Championship är hård. Kanske är Pep Clotets jobb i Oxford United och League One en bra fingervisning. Men vilka klubbar i England motsvarar kanske närmast Östersunds FK?
Coventry City vore ett intressant alternativ av flera skäl. Gammal klubb med goda anor som borde vilja så mycket mer än att hålla till i League Two, dit de åkte ned förra säsongen för första gången på 58 år. Osäker managersituation sedan Russell Slade ersatts av Mark Robins. Mycket turbulens kring klubben på grund av ägarna men ändå en klubb med hög kapacitet.
Swindon Town är en annan nyss nedflyttad klubb till League Two som borde kunna och vilja mer. Lee Power är en frispråkig och viljestark ordförande som Graham Potter är van vid från Östersunds FK med Daniel Kindberg. På samma gång har debaclet med Tim Sherwood fått Power att backa undan lite. Skulle kunna bli riktigt bra med ett bra tandem mellan ordförande och rätt manager.
Notts County hade varit en spännande klubb att försöka göra något med. På sätt och vis med all sin tradition den raka motsatsen till Östersunds FK, men ändå en klubb som visat ambitioner också under senare år, om än på ett för dem något olycksaligt sätt. Ny ägare och ordförande har däremot satsat på att få klubben på rätt köl igen ekonomiskt, sportsligt och socialt.
MK Dons vore en spännande klubb att försöka göra något med i League One, liksom Östersunds FK en nystartad klubb lite från ingenstans. Knappast en klubb som är omtyckbar på samma sätt som Östersunds FK. Samtidigt en god tradition av att utveckla unga spelare som borde kunna tilltala Graham Potter och passa bra in med hans egen erfarenhet.
Bury är en League One-klubb med ambitioner för uppflyttning men som saknat know-how för att verkligen göra slag i saken. Mycket kritik riktas mot Lee Clark som manager för att sakna nödvändigt taktiskt kunnande och för att spela en omodern form av fotboll. Rent profilmässigt en klubb Graham Potter alltså borde kunna passa in i mycket bra.
Ipswich har vi ju pratat om rätt nyligen på den här bloggen och det känns som en klubb som söker en ung och nytänkande manager ungefär som Graham Potter. En klubb där Mick McCarthys idéer kanske saknar rätt fräschör. Marcus Evans är en ordförande med ambition men som verkar ha tröttnat på att kasta pengar på problemen.
Bristol City är en annan klubb i The Championship som troligtvis kan sägas leta efter en slags identitet. En klubb som visat visst intresse både för att försöka slussa in unga spelare i laget och värva spelare från Sverige och Skandinavien, och alltså inte omöjligt att Graham Potter därför skulle kunna ses som en bra fit för klubben, med kunskap om just den marknaden.
Det här är i och för sig en blogg som utgår från det möjligen något dryga antagandet att Graham Potter själv vore i första hand intresserad av att återvända till England som manager. Det är kanske inte något orimligt antagande, men ändå. I slutänden beror det förmodligen på en kombination av vilka alternativ som står till buds och vad familj och vänner vill.
Om Östersund slår ut Galatasaray ur Europa League ikväll, egentligen alldeles oavsett detta, borde i vilket fall som helst både Östersund själva och flertalet storjobb i Sverige och Skandinavien vara tillgängliga för Graham Potter under de närmaste åren. Skulle de sju engelska klubbar jag i den här bloggen lyfter fram som möjliga alternativ kunna konkurrera med dessa storjobb?
Helt säkert.
:::
TRANSFERKOLLEN
Eldin Jakupovic, Hull City till Leicester. Tveksam status på den här värvningen, men förmodligen i och med att Ron-Robert Zieler lämnar Leicester är Jakupovic tänkt som reservmålvakt bakom Kasper Schmeichel. Bra om än inte särskilt meningsfull värvning i det avseendet. En väsentlig försämring om Jakupovic är tänkt som ersättare till Schmeichel, men inget finns som i nuläget tyder på det. Godkänd – (++)
:::
LINHEMS TRANSFERKOLL
Ollie Watkins, Exeter till Brentford. En spelare som varit på väg till Championship efter sin otroliga säsong ifjol, frågan var bara var. Brentford känns som en passande destination. De har gott rykte för scouting och ungdomlighet. Watkins var fenomenal ifjol och hans dubbelsiffriga mål och assists var i underkant sett till hur dominant han var. Kan mycket väl likt Dwight Gayle och Andre Gray tidigare enbart spendera en kort period i Championship innan Premier League lockar. Enda tveksamheten är att han inte skulle klara hoppet från League Two till Championship. Berömlig (+++++)
Fraizer Campbell, Crystal Palace till Hull. Campbell hade faktiskt sin bästa och kanske enda hela bra säsong i Hull. Det var för tio år sedan nu. Sedan dess har han visserligen bevisat att han kan spela på toppnivå men han har inte förutom kortare perioder levt upp till förväntningarna målmässigt. Hull behöver mycket mer men Campbell i sig är ingen usel värvning. Är han en tilltänkt startspelare är värvningen underkänd. Godkänd – (++)
Hope Akpan, Blackburn till Burton. En spelare som det funnits förhoppningar på men som aldrig riktigt infriats. En energisk mittfältare men som mest plockar på sig kort och frisparkar. Var inte särskilt ordinarie eller imponerande i ett blekt Blackburn ifjol. Får ändå godkänt för att Burton förtjänar visst förtroende. Godkänd – (++)