Vinstsviter och resultatsviter antar snabbt sina egna liv där verklighet och perception blandas samman. De är många gånger psykologiska triumfer minst lika mycket som de någonsin har varit taktiska triumfer. Motståndarna går in till matchen nästan med vetskapen att de kommer förlora. Det vinnande laget med övertygelsen att de inte kan förlora. Perceptionen blir performativ.
Om en motståndares svit av oövervinnerlighet ska brytas krävs därför att det första som besegras är övertygelsen. Efter att Tottenham förra säsongen bröt Chelseas tretton matcher långa vinstsvit var Chelsea fortfarande ett bra lag under våren, men inte riktigt lika omöjliga. När Arsenals Invincibles till sist förlorade var det ett slag de i själva verket aldrig hämtade sig ifrån.
Man City kommer knappast falla samman av att förlora en match och få sin vinstsvit bryten. Det ligger ändå i konkurrenternas långsiktiga intresse att så snabbt som möjligt göra slut på övertygelsen som för närvarande finns i och runt Man City att de liksom inte kan förlora. Beröva Man City den övertygelsen och avståndet ned till konkurrenterna är inte längre vad tabellen nu antyder.
Ingen större utjämnare mellan klubbarna kan alltså finnas än övertygelsen att Man City tvärtom kan besegras. Det är förmodligen också av betydelse att det sker mot någon av de övriga storklubbarna. En förlust mot någon annan klubb behöver inte ha samma psykologiska effekt utan kan alltid förklaras bort som en tillfällighet, ett olycksfall i arbetet.
Den här kvällen har Liverpool således möjligheten att slå ett stort slag för freden, demokratin och välfärden. Framför allt har de så klart möjligheten att slå ett stort slag för sig själva och sina egna kredentials som blivande titelutmanare, genom att bli den första klubben som besegrar Man City i ligaspelet den här säsongen, ett resultat att bygga vidare på.
Det vore en synnerligen välbehövlig vinst för Liverpool. De har naturligtvis revansch att utkräva på Man City efter en förnedrande 0-5-förlust på Etihad i början av säsongen. En match i vilken Liverpools defensivt svaga ryggrad blev brutalt exponerad av ett flödande Man City. Bristerna som avslöjades i den matchen har hemsökt Liverpool mest hela säsongen.
Dessutom eftersom matchen mot Man City kommer i ett för Liverpool mentalt känsligt läge. Det är deras första match sedan de sålt Philippe Coutinho, en försäljning som många tog hårt och som ett tecken på Liverpools oförmåga att kunna hävda sig i konkurrensen. En förlust ikväll skulle förstärka det narrativet. En vinst skulle förpassa narrativet till skuggan, där det hör hemma.
Det är också Liverpools första riktigt tuffa match sedan de värvat Virgil Van Dijk, därtill framför näsan på just Man City och Pep Guardiola. På så vis är det här en match som också blir ett första riktigt allvarligt test på ett av Liverpools och Jürgen Klopps bestående narrativ med den här värvningen, att det skulle åtgärda Liverpools defensiva brister och radera alla dessa individuella misstag.
Liksom det självfallet också är ett test för Man City och då kanske inte minst deras eget försvarsspel inför de tuffare utmaningar som kommer under våren. De var knappast överdrivet imponerande i det avseendet på Old Trafford och egentligen är detta säsongens blott andra test på bortaplan i det avseendet, givet att Chelsea gjorde en likblek insats på Stamford Bridge.
Här ställs de på bortaplan mot ett av Premier Leagues mer finurliga anfall, framför allt snabbare anfall. Mohamed Salah är en av Premier Leagues större sensationer den här säsongen, Roberto Firmino är alltid en väldigt nyttig spelare och Sadio Mané har ständigt något briljant i sig. Richy Sheehy från Cork verkar onekligen ha lite koll på sitt Liverpool trots allt.
Den andra sidan av samma mynt är självfallet att Man City har ännu en möjlighet att befästa sin överlägsenhet och övertygelse genom att besegra Liverpool på Anfield, eller åtminstone inte förlora matchen. Inte minst skulle det säkert vara en skön fjäder i hatten för Man City att vinna på Anfield, en arena de har haft det väldigt svårt på genom åren.
Min personliga fundering inför matchen är i själva verket rätt enkel. Nämligen om Liverpool verkligen har cynismen i sig som krävs för att verkligen störa Man City och få dem ur gängorna. Nog för att det också krävs bra fotboll och effektiv taktik men ett nödvändigt element måste vara att rent fysiskt störa dem, ta sig in i deras ansikten, och göra det fysiskt obekvämt för dem på planen.
Har Liverpool det spelet i sig? Det är inte en fråga som ska ses som något alternativ eller som i motsats till bra fotboll. Tvärtom är en aspekt som ligger bakom Man Citys dominans på planen och i tabellen den här säsongen just deras förmåga att kombinera skönhet med hårdhet, idealism med cynism, finlir med fulspel. De spelar spelet. Liverpool måste spela det lika bra eller bättre.
Anfieldfaktorn ska inte heller diskonteras. Det är inte varje match men sådana här matcher brukar Anfield kunna leva upp riktigt ordentligt och då finns det kanske få läktare i England som är riktigt lika hemmablinda. Många domare har så klart fallit för det psykologiska trycket det kan medföra. Så det är inte bara spelarna som måste spela spelet, även supportrarna måste göra sin bit.
Det vore mycket viktigt för Liverpool att vinna mot Man City ikväll. Det vore på samma gång en vinst som kan återställa den psykologiska balansen i Premier League. Vinsten vore således inte bara viktig för Liverpool. Den vore kort, gott och blott viktig. Få tillgångar inom fotbollen är så värdefulla som övertygelsen om sin egen överlägsenhet.
Den måste berövas Man City.