(1) Tottenham. Det var aldrig något riktigt snack om saken. Tottenham kontrollerade matchbilden mer eller mindre fullständigt i första halvlek även om de blev för centrala och inte lyckades bryta sig genom Arsenals låga försvar. Men taktiken ändrades en smula i halvtid, målet kom tämligen omgående och andra halvlek utvecklades till en av de mer överlägsna 1-0-segrarna vi förmodligen sett. Petr Cech svarade för fler viktiga och kvalificerade räddningar i den här matchen än vad David De Gea gjorde mot Arsenal för några månader sedan, och det var så när att det faktiskt i slutänden gav Arsenal en poäng när matchpsykologin dikterade att de skulle få en farlig chans i slutet av matchen.
(2) Man Utd. Det finns inte mycket kvar att säga om Man Utds anfallsspel som inte har sagts många gånger redan. Det är som om José Mourinho inte har lyckats ta in att engelska klubbar generellt har ett betydligt bättre försvarsspel under 2010-talet än vad de hade dessförinnan, till stor del hans egen förtjänst för övrigt, och att detta ställer helt nya och andra krav på det egna anfallsspelet. Ett rent individualiserat anfallsspel blir allmänt sett för osammanhängande, för osynkroniserat, för ineffektivt och för lätt för en disciplinerad och välorganiserad motståndare att försvara sig mot. Om inte den insikten landar hos Mourinho kommer han aldrig kunna guida Man Utd tillbaka till de största titlarna.
(3) Swansea. Det finns något grundläggande positivt med Swansea dessa dagar. 14 poäng på sju matcher under Carlos Carvalhal har gett Swansea ett rejält lyft och att höra spelarna prata så väl om sin nye manager säger kanske både ett och annat om hur de kände för vad som var innan. Laget har ett momentum som gjorde att det inte alls kändes förvånande när Ki Sung-Yueng i matchens slutskede mot Burnley sköt in vinstmålet. Särskilt glädjande var att se hur Swansea och Carvalhal verkligen spelade för vinsten och inte bara för att säkra poängen, främst genom att byta in Tammy Abraham som omedelbart satte Burnleys mittförsvar på betydligt hårdare prov.
OMGÅNGENS VINNARE: Huddersfield
Blytung seger för Huddersfield i en viktig match i bottenstriden hemma på John Smith’s Stadium. Första vinsten sedan mitten av december och slutet på en otrevlig svit med fem raka förluster och åtta raka matcher utan vinst. Nyförvärvet Alex Pritchard öppnade målskyttet tidigt och två mål av Steve Mounié därefter avgjorde i praktiken matchen mot Bournemouth.
OMGÅNGENS SPELARE: Sergio Aguero, Man City
Vi skulle kanske lika gärna kunna knappa in Kevin De Bruyne här som svarade för en serie av avgörande passningar matchen igenom. Men Agueros fyra mål på en halvlek är svårt att bråka med och såväl kvaliteten på avsluten som de olika formerna av avslut det faktiskt handlar om illustrerar väldigt väl varför Aguero måste räknas som en av Premier League-erans absolut främsta anfallare.
OMGÅNGENS MÅL: José Izquierdo, 1-0 Stoke (b)
Izquierdo har en benägenhet att göra snygga mål. Drog iväg ett kanonskott mot West Ham senast. Det här målet är annorlunda med ett dubbelt väggspel i djupled in i straffområdet innan han viker bort Kurt Zouma och säkert placerar in bollen i bortre stolpen. Ett snabbt och snyggt fotbollsmål som kombinerar lagspel och individualism på ett väldigt fint sätt.
OMGÅNGENS ?
Riyad Mahrez beteende efter att inte ha fått sin vilja igenom under transferfönstret har lämnat en hel del övrigt att önska. Under en viktig period för Leicester har han spelstrejkat och träningsstrejkat. Ironiskt nog var han till slut tillbaka i laget lagom till matchen mot just Man City. Där började han på bänken. Många har undrat om det verkligen var rätt av Claude Puel att så snart ge Mahrez en plats i laget. Ingen enkel fråga. Det kan sända konstiga signaler till spelartruppen men någonstans måste också en gräns dras och det viktiga är att se framåt tillsammans. Något säger mig att Puel såg en bänkning som en sorts kompromiss.
OMGÅNGENS !
Uppskattar att TV-bolagen lyckades samla upp den historiska rivaliteten mellan just Newcastle och Man Utd. Det kunde ju annars lätt uppfattas som egentligen vilken match som helst. Men Newcastle would love it if they beat Man Utd, och det syntes onekligen också på planen under kvällen. Matt Ritchie gör naturligtvis sitt första Premier League-mål för Newcastle mot dem. Martin Dubravka gör naturligtvis en strålande målvaktsdebut. Jonjo Shelvey gör naturligtvis en av sina bästa matcher på mittfältet. Dwight Gayle gör naturligtvis sin kanske bästa match för säsongen och Jamaal Lascelles och Florian Lejeune gör naturligtvis säsongens bästa match i mittförsvaret. Rafa Benitez hade fått sitt lag att äta taggtråd inför matchen, segern var i högsta grad välförtjänt och St James Park gungade. Nu gäller att hålla uppe samma nivå i kommande matcher också.
OMGÅNGENS WTF!
Det var inte alldeles lätt att förstå vad Claude Puel egentligen tänkte i halvlek mot Man City. Första halvlek hade spelats med tre mittbackar och alltså en fembackslinje och det hade fungerat tämligen bra för Leicester. Man City hade svårt att hitta runt och bakom Leicesters backlinje. När Leicester ger sig ut till andra halvlek har de gått tillbaka till en fyrbackslinje och plötsligt fick Man City alla möjliga ytor att hitta runt Leicesters backlinje. Konsekvensen blev två snabba mål i baken, fyra totalt, och det märkligaste var hur omotiverad den taktiska förändringen faktiskt kändes. Don’t fix what ain’t broke?!
OMGÅNGENS LOL!
Lasse Vibe som skickar ett meddelande till sin gamla klubb Brentford och deras supportrar och tackar klubben för att ha gett honom möjligheten att lämna för att få spela fotboll i landet där fotbollen föddes. Vibes nya klubb är Changchun Yatai i Kina. Jodå, jag tror säkert det var fotbollshistorien som lockade.
OMGÅNGENS BTW…
Några helt galna matcher i bottenstriden den här omgången. Tror det är något vi verkligen har att se fram emot under våren, med så många lag inblandade och så tajt om poängen.
José Mourinho anser sig vara ligans bäst uppförda manager vid sidlinjen. Vilket inte är riktigt lika fel som många skulle vilja att det var. Ändå humor.
Oranga klubbtröjor borde betraktas som ett brott mot mänskligheten. Finns väl en domstol för sådant i Haag i Holland, passande nog.
Det var oväntat mycket stake i Huddersfields prestation idag. Till och med på bänken. Varning för känsliga tittare.
Båda hade gjort 117 matcher de tre senaste säsongerna. Harry Kane med 92 mål och Pierre-Emerick Aubameyang med 100 mål. En statistik som har fått en hel del att dra fel slutsats.
Fantastisk match och stämning på Villa Park i Birminghamderbyt. Aston Villa i och med segern upp på andra plats bakom Wolves.