Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

14v

Arsenals tre ansikten i europeiskt cupspel

Det var kanske nästan givet på förhand, att om Arsene Wengers historiska managergärning med Arsenal skulle få sin slutpunkt och sitt slutgiltiga omdöme någonstans så skulle det ske på den europeiska fotbollens mest moderna monstrositet, det vill säga Wanda Metropolitano, Atlético Madrids nybygge som är för dem idag vad Emirates var för Arsenal för snart 15 år sedan.

För ikväll är räkningens stund kommen för Arsenal och för Arsene Wenger. Ikväll ska det avgöras, åtminstone kan det avgöras. Kommer Arsenals säsong sluta i ännu ett misslyckande att nå Champions League, eller kommer Arsenals säsong sluta inte bara med chans till en återkomst till Champions League, utan även en chans på den första europeiska cuptiteln under Arsene Wengers tid.

Men vilket Arsenal är det vi kommer få se ikväll, i returmötet på bortaplan mot Atlético Madrid, ett av den europeiska fotbollens mest fruktade cuplag? Det första var på något sätt så typiskt Arsenal. Började mycket bra, fick med sig matchen dit de ville, skapade mycket utan att få utdelning, började så smått tappa initiativet, tog ändå ledningen, bara för att klanta till det i slutänden.

Det var liksom Arsenal i ett nötskal. Rättare sagt var det Arsenal i det andra kapitlet av Arsene Wengers managergärning i klubben. Det där frustrerande Arsenal som bär på så mycket potential men som match efter match, gång efter gång, ställer till det för sig själva. Detta Arsenal vars frustrationer nu har tvingat fram Arsene Wengers avgång efter denna säsong.

Men Arsenal är inte ett enda Arsenal, åtminstone är inte Arsenal ett alla gånger helt entydigt Arsenal. Det finns under dessa år flera olika Arsenal i europeiskt cupspel och frågan är kanske bara vilket Arsenal som hittar ut på fotbollsplanen den här kvällen. Min gissning är att svaret på den frågan kan komma att betyda väldigt mycket för hur matchen faktiskt slutar.

Det hedervärt förlorande Arsenal!

Detta är ett Arsenal vi har sett mycket av genom de senaste cirka tio åren. Ett Arsenal som har tenderat att förlora i åttondelsfinal av Champions League men åtminstone har sett till att förlora snyggt, eller åtminstone förlora knappt så att de har möjlighet att intala sig själva att de ändå var väldigt nära, oavsett om de faktiskt var det eller ej.

Förluster mot Barcelona och Bayern München är framför allt de som sorteras in i den här kategorin, särskilt under 2010-talets första halva. Andra matcher som mot Milan och Monaco skulle också kunna höra hemma här om inte enbart genom sin totala onödighet kanske hellre bör placeras i kommande kategori av förnedrande förluster.

Hedersvärda förluster, eller åtminstone idén om dem, kan fungera som balsam för själen och på såren. Det gick illa men är ändå inte så illa! Men Arsenal måste ändå vara heligt less på sådana här förluster, på att behöva spinna istället för att vinna, och om Arsenal förlorar mot Atlético Madrid ikväll, oavsett hur hedervärd förlusten än vore, så måste det kännas otroligt tungt.

Det förnedrade Arsenal!

Mindre vanligt är trots allt detta Arsenal, men ändå förekommande. Här erinrar vi oss naturligtvis förra säsongens båda 1-5-förluster mot Bayern München, de båda matcherna som förmodligen var droppen som fick bägaren att rinna över för Arsene Wenger vad gäller stödet från supportrarna. Även förluster mot Milan och Monaco skulle som sagt kunna bokföras inom den här kategorin.

Vad vore en förnedring den här kvällen? Jo, det vore så klart att bli utspelade av Atlético Madrid i en match som slutar med en flermålsförlust, en match som är över långt innan den är slut, ännu ett slags bevis på det ras som Arsenal tvingats uthärda under Arsene Wenger och under 2010-talet, ett kvitto på att de inte längre är kapabla att ens konkurrera med Europas bästa fotbollslag.

Det imponerande Arsenal!

Sedan finns då detta Arsenal, det imponerande Arsenal! Detta Arsenal som genom åren ändå har haft en tendens att trotsa och tysta tvivlarna när de har varit som kanske allra mest uträknade. Några exempel på detta Arsenal hittar vi kanske inte minst i förra säsongens FA-cupmatcher på Wembley, där de nog sågs som helt uträknade både mot Man City och mot Chelsea.

Nu var så klart inte detta europeiskt cupspel. Men historiskt vet vi att Arsenal kan imponera även där. Säsongen 2005-06 när de tog sig hela vägen fram till final mot Barcelona, en final de trots tio man på planen de var snubblande nära att vinna, så besegrade de längs vägen både Juventus och Real Madrid, de senare efter att ha vunnit på Santiago Bernabeu, vilket just ingen väntat sig.

Några år senare tog sig Arsenal till semifinal, bland annat efter att ha hållit nerverna kalla på Olimpico i Rom och besegrat Roma i en straffläggning. Det här var inte jättelänge sedan, Arsenal hade inte något annat resursläge än vad de har för närvarande, om något så svagare, och Arsenal sågs ändå med rätta som ett av Europas topplag. Men sedan hände så klart något.

Men kanske är Madrid staden för Arsenals största europeiska triumf under Arsene Wenger. Att besegra självaste Real Madrid på bortaplan är en bedrift faktiskt inget annat engelskt lag har lyckats med i modern tid. Ingen förväntade sig att Arsenal skulle lyckas med den bedriften den gången. Liksom ingen riktigt förväntar sig att Arsenal ska kunna vinna mot Atlético Madrid ikväll.

Men det brukar också vara just när ingen riktigt förväntar sig något av Arsenal som de brukar kunna plocka fram det där Arsenal vi nog alla skulle vilja se lite oftare, det imponerande Arsenal! Och kanske kan Madrid återigen bli staden för en av Arsene Wengers största europeiska triumfer.

Publicerad 2018-05-03 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER