Jürgen Klopp har fått Liverpool att sluta blicka bakåt och istället börja titta framåt. Liverpool kvalificerar sig till Champions League för andra säsongen i rad samtidigt som de tar sig till gränsen av europeisk odödlighet. Det har uppstått en perfekt symbios mellan Jürgen Klopp, spelare och supportrar som just nu gör Liverpool till ett av Englands och Europas mest spännande lag.
CHAMPIONS LEAGUE: Final vs Real Madrid (n) – (+++++)
PREMIER LEAGUE: PL4 (2016-17: PL4), 75pts (-1) – (++++)
FA-CUPEN: 4:e omg. vs West Brom (h) – (+)
LIGACUPEN: 3:e omg. vs Leicester (b) – (+)
Det pågår på vissa håll en smått absurd diskussion huruvida Jürgen Klopp egentligen är lyckad som Liverpools manager. Jag kan bara förmoda att de som driver den frågeställningen mest försöker ta Arsene Wenger i försvar. Hur som helst är det en frågeställning som skulle få åtminstone mig att rekommendera ett lugnt och tyst rum med madrasserade väggar.
Det betyder inte att Liverpool saknar brister. Det händer lite för ofta att laget tappar koncepterna i defensiven och offensivt är det ibland svårt att se vad Liverpool har för idéer när eller om deras huvudidé kör fast. Det finns skäl att undra över målvaktsposten, liksom att undra över vad som händer om Mohamed Salah exempelvis inte har en riktigt lika enastående nästa säsong.
Det är ändå uppenbart hur Liverpool steg för steg blir bättre och bättre, hur pusselbitarna alltmer börjar falla på plats för ett riktigt starkt lag. Det har uppstått en mer eller mindre perfekt symbios mellan Jürgen Klopp, spelare och supportrar som skapar en miljö i vilken Liverpool bara kommer bli bättre och starkare. Liverpool blickar inte längre bakåt som förut, utan tittar framåt.
Ligan gick ändå fullt drägligt för Liverpool den här säsongen, som för andra året i rad tog sig till Champions League. Champions League-äventyret i sig var så klart fantastiskt för Liverpool och höll i ett enda svep på att göra Jürgen Klopp odödlig. Cupspelet var däremot återigen en stor besvikelse och är något som Liverpool helt enkelt måste förbättra.
Säsongen var en återupprättelse för Liverpool som lag. Men de individuella upprättelserna fanns där också. Mohamed Salah som visade att Chelsea nog inte gjorde rätt som kasserade honom. Dejan Lovren som visar att han har mycket att bidra med. Alex Oxlade-Chamberlain som visade att i rätt system och med rätt struktur så finns där en väldigt bra spelare.
Managerbetyg: Jürgen Klopp (+++++)
Han har sina kritiker Jürgen Klopp, och inte helt utan anledning. Man kan hävda att valet att inte förstärka backlinjen redan under sommaren, tillsammans med vissa taktiska tillkortakommanden, kostade Liverpool i ligan sett över hela säsongen. Men Liverpool tog sig till Champions League ändå, och i Champions League den här säsongen gjorde Liverpool fenomenal succé. Taktiskt och mentalt har Jürgen Klopp gjort Liverpool till ett fenomenalt fotbollslag, och lyckas framför allt göra sina spelare bättre.
Bloggen om Liverpool 2017-18:
https://www.fotbollskanalen.se/bloggar/hyllman/2018/01/07/historien-har-inte-upprepat-sig-for-liverpool-med-philippe-coutinho/
Det var jämmer och klagan när Liverpool till sist tvingades sälja Philippe Coutinho till Barcelona i januari, efter att först ha stått emott pressen under sommaren. Återigen tvingas vi sälja våra bästa spelare menades det. Men det var en helt annan situation än vad det varit förut. Liverpool stod inte och föll med Coutinho, långt därifrån, och Liverpool som fotbollslag var betydligt mycket mer starkt och stabilt än vad det varit då Xabi Alonso, Fernando Torres och Luis Suarez sålts. Om försäljningen av Coutinho åstadkom något så var det kanske att visa på just detta.
Lagets stjärna: Mohamed Salah
Knappast någon annan som kan komma på tal här. Mohamed Salah har haft ett fruktansvärt genombrott den här säsongen och lyfts upp till samma stratosfäriska nivå som Leo Messi och Cristiano Ronaldo. En spelare som gör medspelare modiga och motståndare rädda.
Lagets hjärna: Roberto Firmino
Har alltid varit en arbetshäst i Liverpools anfall och har den här säsongen varit nyckeln som gett både Mohamed Salah och Sadio Mané ytor, möjligheter och målchanser. Har förut kritiserats för att själv vara för dålig avslutare, men har sannerligen höjt sig även i det avseendet den här säsongen.
Lagets kanon: Trent Alexander-Arnold
Här skulle vi nästan lika gärna kunna nämna Andy Robertson men att han var bra visste vi samtidigt redan från Hull City. Mer på temat genombrott hittar vi så klart 19-årige Alexander-Arnold, egen produkt som har gjort det strålande på högerbacken. Nödvändigt, givet skadeläget.
Lagets kalkon: Loris Karius
Det kan synas som om detta bara beror på Champions League-finalen, och det är väl klart att det spelar in. Egentligen kanske det mest handlar om att det inte finns så många kalkoner i Liverpool den här säsongen och Karius är den som råkar komma närmast. En målvakt till synes ute på lite för djupt vatten.
Kritiska framgångsfaktorer (KFF):
Varför gick det som det gick för Liverpool? Ett strålande anfallsspel naturligtvis, inte bara bra i största allmänhet utan en produkt av en närmast perfekt anpassning mellan spelidé och spelarmaterial. Världens kanske just nu bästa anfallstrio. Samtidigt finns där fortfarande vissa bekanta problem med att bryta ned lågt liggande försvar, något som begränsade dem i ligaspelet, om än inte i riktigt samma utsträckning som tidigare.
Vad måste Liverpool förbättra? Målvaktsposten känns självskriven. Annars är det mittfältet som behöver förbättras för Liverpool, den lagdel som framför allt kan hjälpa dem med redan nämnda besvär med att bryta ned försvarsinriktat motstånd, den så kallade andra- och tredjevågen. Händelsevis något som redan har börjat åtgärdas. Även backlinjen skulle må bra av att förstärkas åtminstone på bredden.
Höjdpunkt: 3-0 vs Man City (h)
Europeiska cupkvällar på Anfield kan vara något alldeles speciella. Det här var en sådan kväll och det fanns naturligtvis några fler under säsongen. Men givet att den här segern, framför allt storleken på segern och det faktum att resultatet aldrig riktigt var satt ens under hot, var så pass oväntad på förhand så gav det den här matchen och den här kvällen en speciell känsla av eufori.
Low-point: 1-4 vs Tottenham (b)
Liverpool hade åkt på en rejäl 0-5-torsk mot Man City några veckor tidigare men då fanns ursäkten att Liverpool fått en spelare utvisad. Mot Tottenham fanns inga sådana ursäkter och just runt den här matchen var känslorna faktiskt så pass upprörda runt Liverpools återkommande brister i specifika avseenden att det fanns de som ropade efter Jürgen Klopps huvud på ett fat.
Inför 2018-19:
Det finns all anledning för Liverpool att se fram emot nästa säsong med stora förhoppningar. Nästa säsong är ett välkänt mantra för Liverpool och deras supportrar men för kanske första gången har de täckning för uttrycket. De har ett väldigt starkt fotbollslag som befinner sig i början av sin lagcykel, och har redan gjort vissa uppenbara och tydliga förstärkningar.
Det är framför allt ligaspelet i vilket Liverpool måste höja sig, i synnerhet bli jämnare. Den här säsongen har de dessutom tappat onödigt många poäng mot övriga storklubbar, något som definitivt kostade dem i termer av slutliga tabellplaceringar. Men sett till förhand måste det vara Liverpools ambition att nästa säsong göra en rejäl utmaning om ligatiteln.
BETYG: Med beröm godkänd (++++)