Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

1v

Ett system som gör Bournemouth till fuskare är inte ett bra system

Det finns en scen i West Wing där Jed Bartlet, presidenten, frågar CJ, en av sina seniora rådgivare, vad hon anser om att ett av de större oljebolagen precis fått några miljoner i böter för att ha köpt olja från ett arabland som står under ett oljeembargo. Hon frågar försiktigt om inte oljebolagens intäkter av att sälja denna olja överstiger böterna. De vida överstiger böterna, svarar Bartlet.

CJ funderar ett litet tag och säger därefter att om man nu ska ha böter så borde det allra minst vara ett rejält incitament mot det beteende som bötfälls. Annars fyller det kanske i själva verket ingen funktion. Jag kom inte alldeles osökt att tänka på denna scen när det förra veckan meddelades att Bournemouth bötfällts £4,75m för att ha brutit mot Football Leagues financial fair play-regler.

Bournemouth gick upp i Premier League genom att säsongen 2014-15 vinna Football League och EFL Championship. Samma räkenskapsår redovisade de en förlust om lite drygt £38m. Tillåtet enligt Football Leagues financial fair play-regelverk är eller var en årlig förlust om max £6m. Football League beslutade om böter för Bournemouth om motsvarande £7,6m.

Drygt två år av överklaganden och förhandlingar senare har alltså Football League och Bournemouth till sist kommit överens om summan £4,75m som det bötesbelopp Bournemouth ska betala. Givet de många miljoner pund som Bournemouth har dragit in i intäkter under sina tre säsonger i Premier League är det självfallet en alldeles strålande affär för dem.

Bournemouth beskrivs oftast lite som den engelska fotbollens Åshöjdensaga under 2010-talet. Vilket de naturligtvis även på sitt sätt är. Men detta är även det Bournemouth ska vi komma ihåg. Det är inte något fattiglappsprojekt. Det ena utesluter inte nödvändigtvis det andra. Vilket inte heller var fallet med Åshöjden, som ju hade Blåbärskungen.

Det finns lite olika sätt att förhålla sig till detta att Bournemouth på vägen upp i Premier League har brutit mot Football Leagues financial fair play-regler. Ett sätt är att betrakta och beskriva Bournemouth som fuskare, finansiellt dopade för att använda ett populärt uttryck. Ett annat sätt är att ställa sig frågande till systemet med financial fair play som helhet.

En första invändning vore så klart att om det nu ska delas ut böter för att bryta mot financial fair play så måste det självklart vara böter som gör det ekonomiskt olönsamt att bryta mot reglerna. Är man inte villig att dela ut sådana böter då bör man kanske parkera hela idén med böter till att börja med, då uppfyller de nämligen inte sitt syfte.

Ett syfte med financial fair play är nämligen att se till så att klubbar inte försätter sig själva i ekonomiska besvär och inte spenderar pengar de inte har. Det finns andra motiv med financial fair play också, att begränsa konkurrensen underifrån exempelvis, men det ena utesluter inte heller här det andra, och införandet av financial fair play på olika nivåer har resulterat i förbättrade klubbfinanser.

Men det har å andra sidan inte resulterat i att klubbar avstår från att strunta i regelverket för att ta sig upp i Premier League. En andra invändning är att detta financial fair play-regelverk bara ser på spenderade pengar som kostnader, inte som medvetna investeringar. Det är ju annars väldigt vanligt i företagande, kanske hela dess grundbult, att spendera först för att tjäna mer senare.

You’ve got to spend money to make money! Risken just inom fotbollen med detta är så klart att det är så väldigt svårt att säga på förhand om en investering verkligen kommer sluta med en uppflyttning till Premier League. Det är alltså investeringar med särskilt hög osäkerhet och risk. Men är det bästa för fotbollen då verkligen att kategoriskt förbjuda all sådan investering?

Visst, det kan hävdas att så länge möjligheten finns att överspendera för att på kortare sikt skjuta upp sig i Premier League så kommer det finnas oansvariga eller möjligen bara överoptimistiska klubbägare som sätter sig själva och sina klubbar i problem. Men ska deras svaghet verkligen sätta stopp för de klubbar och ägare som vill göra en kalkylerad och affärsmässig investering?

Rent principiellt skulle man kunna hävda att det är helt och hållet varje klubbs egna ansvar att hålla sig inom ramen för sin egen ekonomi och en klubb som inte klarar av den saken kanske förtjänar sin egen undergång. Det är inte upp till i det här fallet Football League att rädda dem från sig själva. Men problemet är kanske att engelska klubbar saknar checkar och balanser i sin ägarstyrning.

Det måste samtidigt konstateras att engelsk fotboll, och för all del Premier League, är rikare för att Bournemouth har gjort sin resa. De har inte heller satt sig själva i några ekonomiska bryderier och heller aldrig riskerat det. Ett system i vilket det enda sättet för dem att göra denna resa är att betraktas och beskrivas som regelbrytare och fuskare är kanske inte något bra system.

Om det då dessutom sker på grund av ett regelverk som med sina meningslösa bötesbelopp över huvud taget inte förhindrar det som det är tänkt att förhindra, då måste man naturligtvis ställa sig frågan vad som egentligen är värdet med detta system. Däremot har jag å andra sidan inga som helst problem att se värdet med Bournemouths tre år and counting i Premier League.

Därmed blir min ståndpunkt rätt självklar. Vad som kanske gör mig tveksam med det är att bötesbeloppen går till välgörande ändamål inom fotbollen, och vad Bournemouth nu alltså har ägnat drygt två år åt är att i själva verket minska sitt bidrag till välgörande ändamål med £3m. Givet att de nu medvetet valde att bryta mot reglerna, och har gjort en bra affär på det, så känns det rätt sniket.

:::

VM-KOLLEN

IKEA – Engelska fans går in och stökar på en IKEA-butik efter segern mot Sverige, vilket upprört vissa. Inte helt okej kanske, samtidigt har väl varenda vuxen svensk haft lusten att göra exakt det där med IKEA åtminstone fyra-fem gånger i sitt liv.

Semis – Frankrike mot Belgien, och England mot Kroatien, två helt öppna och fullständigt oförutsägbara semifinaler, där alla lag kan slå alla. Därför även två väldigt roliga semifinaler att se fram emot så här på förhand. Även om det får betraktas som två på förhand extremt oväntade semifinaler.

Byten – Har skrivits märkligt lite om Janne Anderssons tveksamma byten mot England. Att byta ut Emil Forsberg i just det läget kändes mycket konstigt, att byta ut sin bäste spelare i underläge är oavsett form inget man särskilt ofta ser något lag göra. Väcker många frågor.

Publicerad 2018-07-09 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER