Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
13v

Har engelsk fotboll ett spelproblem?

Strax innan den engelska säsongen drog igång för fullt så kom en undersökning ut som visade att 9 av 20 klubbar i Premier League och smått osannolika 17 av 24 klubbar i EFL Championship har spelbolag som tröjsponsorer. Över hälften, i själva verket närmare 60% av alla klubbar i Englands två högsta divisioner, gör alltså sig själva tillsammans med en hel del klubbar längre ned i det engelska seriesystemet till reklampelare för spelbolag och därmed för spelande.

Klubbar är företag fast ändå inte bara företag. Relationen till klubbarna är annorlunda och klubbar är en del i sitt samhälle på ett annat sätt än företag. Det går alltså inte att blunda för att klubbar har ett socialt ansvar. Ett socialt ansvar klubbar har tvingats att ta på flera andra områden såsom alkohol, tobak och kortlån, så när det handlar om förväntningar på dem att ta ett socialt ansvar också för spelande handlar det alltså i själva verket inte om att ställa helt nya förväntningar på dem.

Spelmissbruk är ett omfattande socialt problem med många gånger fullständigt tragiska sociala konsekvenser. Det skiljer sig i det avseendet inte det minsta från alkoholmissbruk eller andra former av missbruk. Den avgörande frågan är så klart i vilken utsträckning som spelbolag som tröjsponsorer leder till ökat missbruk. Spelbolagen själva skulle naturligtvis säga att de gör reklam för spelande och inte för missbruk. Men ett rimligt antagande måste vara att ju fler som spelar ju fler kommer också drabbas av missbruk.

Italien har infört ett förbud på reklam för spelbolag. Vore ett förbud på reklam för spelbolag något att tänka på även i England eller åtminstone för engelsk fotboll? Att det finns moraliska argument för den saken kan det knappast rådas något tvivel om. Men för de 26 klubbar bara i de två högsta divisionerna har det hela naturligtvis en både praktisk och finansiell aspekt. För dem skulle det innebära ett högst kännbart finansiellt tapp, så på så vis har kanske engelsk fotboll i viss utsträckning gjort sig till spelbolagens gisslan.

Det är så klart på sitt sätt talande vilka klubbar det faktiskt är som har spelbolagen som tröjsponsorer, eller kanske mer precist vilka klubbar det inte är. Det är ingen tillfällighet att ingen av de engelska superklubbarna, och flera andra större klubbar, har spelbolag som huvudsakliga tröjsponsorer. Det beror inte på att spelbolagen inte skulle vilja vara deras tröjsponsorer eller på att de inte har råd. Det beror på att dessa klubbar kan välja andra typer av sponsorer utan att tappa intäkter.

Kanske är ändå inte det mest akuta problemet gällande spelbolag inom engelsk fotboll att de är tröjsponsorer till en mängd klubbar. Ett större problem är förmodligen den lavin av spelreklam en supporter utsätts för på arenan för att inte tala om den orkan av reklam en TV-tittare utsätts för under en enda TV-sänd fotbollsmatch. Bara under sommarens VM räknades det ut att någon som regelbundet följt alla matcher när VM var slut hade sett över 90 minuter enbart i ren spelreklam.

Det där är förmodligen mer problematiskt, särskilt vad gäller distinktionen mellan att uppmuntra spelande och orsaka spelmissbruk. Reklamen har blivit mer direkt, mer precis och produkten har dessutom genom appar och smart phones blivit så oändligt mycket mer lättillgänglig. Det finns inte längre några barriärer till spelande, och det går att spela på precis allt. Många klarar av att hantera det där, men långt ifrån alla klarar det. Vad finns då för ansvar för den saken, särskilt som det kryper nedåt i åldrarna?

Även reklamens uppsåt och hederlighet måste ifrågasättas. Det är de gamla vanliga reklamknepen så klart, låtsas som om de ger bort saker gratis bara för att få nya kunder att fastna. Det påstås fullständigt absurda saker som att tur inte har någonting med saken att göra, slumpmässigheten och därmed så klart risken tonas ned till obefintlighet när det hela presenteras som någon slags analytisk vetenskap. Värst i sitt hyckleri är kanske den relativt nya sloganen: ”When the fun stops, stop!”

Det är många som med all rätt påtalar den positiva samhörigheten mellan att titta på fotboll och att spela på fotboll. Hur det ger fotbollen en extra spänning och en extra kick. Det är inget fel i sig med det. Men det går inte heller att blunda för att detta är något som mycket lätt kan gå överstyr och i alldeles för många fall också gör det. Detta kan beskrivas som varje individs personliga ansvar naturligtvis, även om det är en väldigt bekväm undanflykt. Åtminstone när dessa individuella beslut ständigt manipuleras.

https://www.theguardian.com/commentisfree/2018/jun/08/the-guardian-view-on-betting-advertising-not-during-the-games?CMP=share_btn_tw

Den direkta reklamen under TV-sändningar inför och många gånger mitt under brinnande match måste förmodligen begränsas. De finansiella konsekvenserna av ett förbud mot spelbolag som tröjsponsorer behöver i alla fall utredas. Engelsk fotboll måste ställa sig frågan om det faktiskt är den som har ett spelproblem. Allt detta skrivet i en blogg på en fotbollssajt vars annonsintäkter till icke ringa del kommer från spelbolag. Jodå, jag är inte omedveten om saken.

Spelbolagen kommer det knappast gå någon nöd på ändå.

Publicerad 2018-09-07 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons