Om vi på något sätt tvivlade på ångesten och dramatiken som kan uppstå i Football Leagues playoff så gav West Brom och Aston Villa oss gott om skäl att sluta tvivla sent igår kväll. Och ikväll är det alltså dags för en andra servering när Leeds och Derby County drabbar samman på Elland Road. Leeds vann den första matchen med 1-0, och apropå Leeds måste kanske några saker ställas till rätta, vissa myter så att säga skingras.
För det första fanns det en kanske förståelig farhåga att Leeds skulle gå in i detta playoff demoraliserade och nedslagna. Leeds hade tappat den automatiska uppflyttningsplatsen under de sista omgångarna, mycket av egen förskyllan, och detta var ännu ett exempel på ett Leeds som typiskt dem själva satte krokben för sig själva. Men matchen mot Derby County visade på raka motsatsen, ett hungrigt Leeds gjorde sin bästa match på länge.
För det andra har det under hela säsongen funnits en tanke om att Leeds skulle ”ta slut” mot slutet av säsongen på grund av Marcelo Bielsas energiska fotboll och svårt intensiva träningsupplägg. Vi befinner oss nu i slutet av säsongen, rent tekniskt befinner vi oss kanske till och med efter slutet på åtminstone den ordinarie säsongen, och mot Derby County sprang Leeds mer och mer intensivt än vid någon annan gång under säsongen.
För det tredje vågade jag mig inför säsongen på en fundering om i vilken utsträckning som Pontus Jansson skulle passa in i Marcelos Bielsas fotbollstänkande. Jag uttryckte viss tveksamhet. Säsongen har visat att farhågan inte var motiverad, Jansson är en av de som har spelat mest för Leeds under säsongen samtidigt som Bielsa har beskrivit honom som sin viktigaste spelare. Även om det kanske inte ska tas bokstavligt.
En aspekt som däremot har visat sig motiverad med Leeds, och som förmodligen är den främsta anledningen till att de nu har tvingats till ett ovisst playoff istället för att redan vara uppflyttade till Premier League, istället för att troligtvis ha vunnit Football League, är att Leeds är alldeles för ineffektiva i sitt målskytte, att de missar för många chanser och behöver alldeles för många chanser för att göra ett mål.
Det är en svaghet som fortsätter plåga Leeds, i synnerhet som det nu står klart att Kemar Roofe inte kommer till spel ikväll igen, på grund av återkommande skadebekymmer. Mot Derby County på Pride Park var det Roofe som trots ett övertygande spelövertag för Leeds ändå bara gjorde matchens enda mål. Utan honom har Leeds ofta drabbats mer än normalt av sin relativa oförmåga att göra mål på sina chanser.
Problemet har också blivit mer omfattande under säsongen. Under säsongens första 23 matcher tog Leeds 48 poäng, gjorde 39 mål och släppte in 20 mål, med endast tre förluster längs vägen. Under säsongens sista 23 matcher tog Leeds 35 poäng, gjorde 34 mål, släppte in 30 mål och förlorade tio matcher. Samtidigt visar underliggande statistik att Leeds trots detta har skapat fler chanser per match under säsongens andra halva.
Förklaringen går kanske främst att finna i hur klubbarna i Football League har anpassat sig taktiskt till Leeds. Alltfler klubbar har valt att hantera det hot som Leeds utgör genom att försvara sig lågt och centralt, vilket alltmer har tvingat Leeds ut på kanterna och försöka anfalla därifrån. Mycket riktigt har även Leeds under säsongens andra halva producerat betydligt fler inlägg och krossbollar än tidigare.
Arguably är detta mindre av ett problem för Leeds när de möter de bättre lagen i Football League, lag som själva försöker anfalla och inte är lika benägna att enbart försvara sig mot Leeds. Spelet blir då öppnare vilket Leeds vet att utnyttja. Alltså kan man tänka sig att Leeds med detta har en fördel i playoff nu jämfört med mot slutet av den ordinarie ligasäsongen. De får helt enkelt mer utrymme att spela på.
Motståndet är kanske på sitt sätt väl valt för Leeds också. Varken Derby County som Leeds möter i semifinalen, eller Aston Villa som Leeds möter i en eventuell final, är lag som är benägna att backa hem och försvara sig, eller som rent komparativt är särskilt bra på det. Det är två motståndare mot vilka Leeds borde kunna maximalt utnyttja styrkorna i sin egen spelidé.
Kanske har Leeds därför anledning att vara glada över att ett lag som Middlesbrough inte lyckades ta sig till playoff, eller att ett lag som West Brom förlorade i semifinalen mot just Aston Villa. Mycket finns kvar att spela om så klart, men helt klart känns det som att stjärnorna står rätt på himlen för Leeds för närvarande. Sant är att Derby County och Frank Lampard inte har lyckats komma underfund med Leeds hittills under säsongen.
Inte mycket talar för att de ska lyckas ikväll. De ligger under i semifinalen, de spelar på bortaplan, framför ett kokande och bubblande Elland Road. Visst, Derby County har under säsongen besegrat Man Utd på Old Trafford (å andra sidan, vilka har inte gjort det vid det här laget?) samt gett Chelsea en rejäl match på Stamford Bridge. Men detta är naturligtvis något helt annat.
Till skillnad från gårdagens semifinal går ett av lagen, det vill säga Leeds, in till kvällens match som hyfsat tydliga favoriter. Men, som vi vet med Football League, detta behöver inte betyda så mycket när det väl smäller, och den dramatik och ångest vi upplevde igår kväll kommer vi mycket väl kunna få uppleva också ikväll. Som vanligt får man kanske vara glad över att man inte själv har några ägg i omeletten.
Och Leeds supportrar är förmodligen alldeles för luttrade att trots ledning, övertag och hemmaplan ta ut någon seger på förhand. De har haft alldeles för mycket erfarenhet av att se Leeds rycka en förlust från vinstens käftar.