POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
3v

Är Nottingham Forest redo för världens värsta liga?

Världens värsta liga, “the worst League in the world!” Inte precis vad byråkraterna och marknadsförarna i Football League vill höra, och kanske är det mest ett konkret uttryck för Sabri Lamouchis bristfälliga engelska, men det var hur som helst så han beskrev EFL Championship, även om det i det här fallet mer betydde världens svåraste och allra mest intensiva liga.

Möjligen var det en freudiansk felsägning, vilket på sätt och vis vore förståeligt. Sabri Lamouchi är nämligen inte den enda som sagt roliga saker på sistone. Nottingham Forests ägare till exempel, Evangelos Marinakis, ska tydligen ha sagt till Lamouchi att går vi inte upp i Premier League så dödar jag dig. Skämtsamt avsett naturligtvis, åtminstone i bokstavlig mening, men budskapet liksom ambitionen är ju glasklart.

Att Sabri Lamouchi känner av pressen redan innan säsongen hunnit börja är alltså inte så konstigt, inte heller att han därför vill förklara hur svårt det kan bli. 24 klubbar i samma serie, de flesta av dem stora och starka klubbar, en lång och krävande säsong bestående av 46 omgångar utan uppehåll eller tid för undanflykter. En liga som har knäckt och krossat betydligt fler hopp, drömmar och ambitioner än vad som infriats.

Evangelos Marinakis har rätt uppenbart ambitionen att ta upp Nottingham Forest i Premier League. En ambition uttryckt såväl i ord som i handling. Anställningen av Sabri Lamouchi, kanske rättare sagt sparkandet av först Aitor Karanka och därefter Martin O’Neill, är ett konkret uttryck för detta. Lamouchi med en typ av fotboll, kultur och personlighet bättre anpassad till Nottingham Forests spelartrupp.

Värvandet av spelare är även det ett uttryck för denna ambition. Åtta nya spelare har köpts bara den här sommaren, och det mesta tyder på att Nottingham Forest inte är klara ännu. Sabri Lamouchi vill ha in sina spelare för att spela sin fotboll, och i den utsträckning som Evangelos Marinakis har en ambition att ta Nottingham Forest till Premier League så lever han åtminstone så här långt finansiellt upp till denna ambition.

Baksidan är emellertid att Nottingham Forest därmed förvärrar ett problem de har haft under senare år, att de hela tiden värvar nya och fler spelare, och ständigt på så sätt har ett lag i flux och förändring, utan stabilitet. En konsekvens naturligtvis av Nottingham Forests ständiga managerbyten, en slags ond cirkel där varje ny manager vill ha in sina spelare att spela sin fotboll. Vi känner igen samma problem från andra klubbar.

Någon på twitter kallade för några dagar sedan Nottingham Forest för Football Leagues Man Utd, i meningen att de har ligans största och dyraste spelartrupp, som de fortsätter att slänga stora pengar på, utan att laget därför känns vare sig bättre eller ens i relativa termer mer konkurrenskraftigt. Och visst finns där samma känsla av en klubb som på pappret borde hålla till i toppen av tabellen, men som saknar ”något” för att lyckas.

Möjligen går även att se en parallell på ägar- och styrelsenivå. Man Utd kritiseras ofta med rätta nu för tiden för att sakna såväl strategisk planering som organisation, och en närmare titt på Nottingham Forest avslöjar en klubb som inte verkar ha tänkt en mer avancerad tanke än att om Wolves minsann kunde gå upp i Premier League genom att värva portugiser så ska minsann vi göra samma sak!

Imitation kan för all del vara en framgångsrik strategi, om det faktiskt är en genomtänkt, anpassad och genomarbetad strategi. Men ett ganska enkelt konstaterande är att Nottingham Forest inte alls verkar ha haft samma tur eller lycka i sina portugisiska värvningar som Wolves har varit. Tur har naturligtvis ingenting med saken att göra. Wolves lycka är en funktion av effektiv research, starka relationer och hårt arbete.

Liksom Nottingham Forests ”olycka” naturligtvis. Även om det är för tidigt ännu att avfärda deras projekt.

Vi måste självfallet komma ihåg att inte heller Wolves framgång var omedelbar. Fosuns första säsong var allt annat än lyckad. De började i själva verket med att anställa Walter Zenga, som ganska snabbt visade sig vara en fullständigt misslyckad anställning. Först andra säsongen fick Fosun och Wolves alla pjäser på plats med anställningen av Nuno Espirito Santo och den därpå följande uppflyttningen.

Frågan nu är alltså om Sabri Lamouchi är Nottingham Forests Walter Zenga eller Nuno Espirito Santo?! Ett första svar får vi i kvällsmatchen mellan Nottingham Forest och West Brom på City Ground.

:::

PREMIER LEAGUE 2019-20 PREVIEW

Tabell

:::

TRANSFERKOLLEN

Bailey Peacock-Farrell, från Leeds till Burnley. Något underligt är det med Burnleys och Sean Dyches målvaktsfetisch. De saknar knappast målvakter i truppen. Peacock-Farrell tappade sin plats i Leeds under förra säsongen, vilket nog är en rätt god värdemätare på att han knappast kommer göra något större avtryck i Burnley som redan har Nick Pope och Joe Hart i truppen. Godkänd – (++)

Jean-Philippe Gbamin, från Mainz till Everton. Ersättaren för den till PSG flyktade Idrissa Gana Gueye, vilket är en rätt mastig uppgift för vem som helst att fylla, inte minst kanske en trots allt förhållandevis anonym spelare från Bundesliga. Förvisso lär nog Everton ha haft ögonen på spelaren en längre tid, men helt klart ett av de första riktigt stora testen för Evertons scoutingförmåga. Väl godkänd – (+++)

Jetro Willems, från Eintracht Frankfurt till Newcastle (lån). Vänsterback inlånad från Frankfurt med rätt goda meriter från PSV och Eredivisie där han är multipel ligavinnare. Ett rätt gott renommé på papper även om man så klart kan skrocka en smula åt Steve Bruces klyschiga säljpitch att spelaren har spelat på den ”högsta nivån”. Newcastle har en köpoption så det får väl betraktas som en förlängd anställningsintervju. Väl godkänd – (+++)

Allan Saint-Maximin, från Nice till Newcastle. Något elakt kanske en spelare hittills mer känd för sitt pannband än för vad han faktiskt kan göra med bollen och göra på planen. Känns som den typiske spelaren som under ett par år befunnit sig strax under den tydliga toppen i Ligue 1, en typ av spelare som inte alltid har haft någon större framgång i Premier League, än mindre i Newcastle. Men, på pappret en snabb och kreativ forward. Väl godkänd – (+++)

Oli McBurnie, från Swansea till Sheffield United. Ännu en strålande Football League-värvning av Sheffield United, där Chris Wilder fortsätter sin mycket tydliga strategi att vittja det allra bästa från EFL Championship förra säsongen. McBurnie var lysande som anfallare i Swansea förra säsongen under tuffa förutsättningar, lika viktig på planen för dem som Graham Potter var utanför planen. Med beröm godkänd – (++++)

Publicerad 2019-08-03 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå