Av de tre klubbarna från västra London i EFL Championship så var det inte QPR som först och främst trodde och hoppades på uppflyttning. Fulham var nyss nedflyttade från Premier League och hade självfallet ambitionen att ta sig direkt tillbaka till Premier League. Brentford å sin sida såg på uppflyttning som ett naturligt mål på vägen till sin nya arena, och värvade inte minst Pontus Jansson som ett steg längs den vägen.
Ändå är det QPR som har inlett säsongen bäst och starkast av de tre. QPR inledde den här omgången på fjärde plats i tabellen. Om QPR vinner hemmaderbyt mot Brentford ikväll så avslutar de den fjortonde omgången i EFL Championship på andra plats, det vill säga på automatisk uppflyttningsplats. Tre poäng före Fulham i så fall, åtta poäng före Brentford. Något att spela för den här kvällen, utöver poäng och prestige.
Mark Warburton, QPR:s manager, men med fem år i Brentford bakom sig, det var inte minst han som tog dem upp i EFL Championship, har knappast för avsikt att be någon om ursäkt för QPR:s fina och kanske något överraskande start på säsongen. Han menar att laget befinner sig precis där det förtjänar att vara, han menar till och med att QPR borde ha haft fyra poäng mer än vad de har, det vill säga att de borde leda serien.
Warburtons uppdrag och utmaning med QPR har varit liknande den uppgift han hade med Brentford, det vill säga att försöka skapa ett konkurrenskraftigt lag med betydligt mindre resurser än de flesta andra klubbar i serien, i en klubb vars affärsmodell till stor del går ut på att sälja sina bästa spelare vidare. En rimlig tanke är att det var just hans framgångar med detta i Brentford som fick QPR att vända sig till honom.
Strategierna för att genomföra dessa uppdrag har däremot visat sig vara fundamentalt olika. Med Brentford var strategin framför allt att utnyttja klubbens modeller och nätverk för att ge sig själva fördelar i sin scouting och rekrytering från nya marknader, något som Brentford jobbat med under flera år. Med QPR har strategin framför allt varit att smart och effektivt använda sig av lånesystemet för att ge sig själva avgörande fördelar.
Förståeligt kanske för QPR som inte likt Brentford under många år har byggt upp ett effektivt scoutingnätverk på det sättet, eller modellena för den typen av rekrytering av spelare. Precis som ett fokus på lån snarare än köp känns rätt naturligt för en klubb som helt nyligen har genomgått ett ekonomiskt stålbad som en följd av deras omfattande problem med financial fair play, och fortfarande brottas med konsekvenserna därav.
Förra säsongen var det Tomer Hemed, Geoff Cameron och Nahki Wells som var QPR:s stora låneimporter och som gav stadga och stabilitet till deras säsong. Mark Warburton såg till att värva Cameron permanent inför den här säsongen som fri transfer, samt att återigen låna in Nahki Wells från Burnley, som fortsätter vara spektakulärt produktiv offensivt för QPR. Tillsammans med Jordan Hugill kan han skjuta QPR till Premier League.
Så bra har Nahki Wells varit den här säsongen att många börjar se det som om inte troligt så åtminstone fullt möjligt att han verkligen kommer bära QPR på sina axlar upp till Premier League. Jordan Hugills avstängning i kvällens match kommer knappast lägligt för QPR, men med Wells på planen har de fortfarande gott mod. En oväntad utveckling för en spelare som inte alls kommit till sin rätt i Burnley.
Vid sidan av de båda lånen Jordan Hugill och Nahki Wells, från West Ham respektive Burnley, är det två ungdomar som har skänkts QPR och dess supportrar mest glädje hittills den här säsongen. Eberechi Eze och Ilias Chair är båda 21 år, båda offensiva mittfältare eller forwards, som båda har etablerat sig som ordinarie i QPR:s startelva den här säsongen. Viktiga delar i ett på många sätt nytt QPR.
Ett av Mark Warburtons första drag när han anställdes av QPR omedelbart efter förra säsongens slut var att göra en rejäl utrensning i spelartruppen. Många av lagets tidigare spelare såldes eller lämnade klubben på andra sätt. Hela 15 nya spelare togs in inför den här säsongen, på lån eller som fria transfers till största delen. Radikal utveckling snarare än inkrementell förändring var Warburtons klara och tydliga idé.
Att säga att detta har gjort QPR radikalt bättre vore kanske en smula överoptimistiskt, åtminstone för närvarande. Men det har definitivt resulterat i att QPR inte har blivit inkrementellt sämre. En vinst för QPR mot Brentford ikväll tar dem upp på andra plats i tabellen. Det gör kanske inte QPR till favoriter till uppflyttning för den sakens skull, men det ger dem åtminstone en sportslig chans.
Och vem hade egentligen trott det om QPR inför säsongen?!