Övergångar, eller transitions som är det engelska ordet för samma fenomenet, transitioner som man kanske skulle kunna säga på lite sämre ren svenska, är ett vanligt men samtidigt flytande begrepp inom fotbollen. Ett begrepp nära besläktat med förändring, en process under vilken t ex en klubb går från något till något helt annat, från en fas i sin utveckling till nästa.
Just den här veckan har det kanske pratats lite extra om just transitioner eftersom den trista nyheten nådde oss att Gérard Houllier lämnat oss. Han blev kanske mest känd inom engelsk fotboll som Liverpools manager för cirka 20 år sedan. Houllier blev Liverpools första icke-brittiska manager och hade hand om Liverpool mellan 1998 och 2004, en period som skulle visa sig väldigt betydelsefull för Liverpool.
Houllier hade för all del en hel del framgångar med Liverpool. Inte minst den på många sätt lysande säsongen 2000-01 då Liverpool vann en cuptrippel, det vill säga Europa League, FA-cupen och Ligacupen under samma säsong. Ändå skulle aldrig Houllier bli den som tog Liverpool tillbaka till toppen. Däremot var han kanske en manager som var helt nödvändig för att Liverpool skulle börja moderniseras.
Vad Houllier för lite drygt 20 år sedan inledde har nu Jürgen Klopp om inte slutfört så åtminstone fört i mål. Under Klopp har så Liverpool till slut tagit sig tillbaka till toppen igen, som en av Europas bästa, mest moderna och mest progressiva klubbar, och blivit ett lag som återigen vinner ligatitlar. Transitionen som Liverpool har gjort under Klopps dryga fem år som manager är imponerande.
Nu kan man säga att Liverpool på sätt och vis står inför en ny transition. Det vill säga från att vara ett lag som jagar ligatitlar till ett lag som försvarar ligatitlar. Det vill säga ett lag som jagas snarare än jagar. Bästa sättet att lyckas med att förbli etta var att hela tiden agera och spela som om man var tvåa, menade Alex Ferguson. Lätt är det ändå inte, och det går väl i viss mening också att se pressen både på Liverpool och på Klopp.
Tottenham står för egen del även de inför en slags transition. De förväntas gå från att vara ett lag som håller till i och runt toppen av tabellen, ett lag som kanske är en av deltagarna i loppet om titelstriden, till ett lag som faktiskt vinner loppet, och vinner den där ligatiteln. Det är åtminstone den transitionen som det är tänkt att José Mourinho ska lyckas genomföra med Tottenham. Skälet att han alls anställdes.
På sätt och vis kan Tottenham sägas gå genom samma typ av transition nu som Liverpool stod inför för fem år sedan. Kanske blir det även besvärligare för Tottenham eftersom de precis under de senaste fyra-fem åren kan sägas redan ha genomgått en transition, det vill säga från ett lag som härjade någonstans under toppen av tabellen, till att bli en del utav toppen av tabellen. En lyckad transition under Mauricio Pochettino.
Både Liverpool och Tottenham ligger rätt bra till i sina båda transitioner för närvarande. De ligger etta respektive tvåa i ligan, på samma poäng. Och just den här kvällen möts de alltså för första gången den här säsongen. Det har varit och kommer fortsätta vara en säsong med många så kallade ”seriefinaler”, men det här är definitivt den som hittills ligger högst upp på den listan.
På sätt och vis är det också en match där Liverpools och Tottenhams båda transitioner kommer sättas på prov. Liverpool har en ligatitel att försvara, och förväntas så att säga vinna sådana här matcher, och måste visa att de kan leva upp till det. Tottenham å sin sida förväntas nu konkurrera om och kunna vinna ligatiteln, och ett sätt att visa att man är redo för det är att vinna eller åtminstone inte förlora sådana här matcher.
Vi vet självfallet ungefär vilken mindset José Mourinho har för den här matchen. Han har bokstavligen gjort en karriär på grundbulten att sådana här matcher framför allt inte ska förloras, och att allt annat är lägre prioriterat. Det kommer knappast bli några vildsinta ambitioner från Tottenhams sida i den här matchen, som däremot fortfarande besitter väldigt farliga offensiva vapen.
Vi kan nog räkna med att Mourinho kommer kritiseras för detta. Kritiken kommer oavsett att det förmodligen är klokt av Tottenham att spela mer konservativt mot Liverpool, inte minst på Anfield, och oavsett att vi har sett ett flertal andra managers i stora klubbar, såsom Pep Guardiola, Frank Lampard och Ole-Gunnar Solskjaer, mycket tydligt spela för att inte förlora den här typen av matcher.
Ett annat exempel är så klart att vi i förra omgången såg både Tottenham och Liverpool spela 1-1 i bortamatcher i London. Tottenham hade i själva verket fler och farligare målchanser i sin match än vad Liverpool hade i sin, men av någon anledning var det ändå bara Mourinho som efter matchen anklagades för att ”sakna ambition”. Anledningen är så klart att anklagelsen passar våra redan befintliga föreställningar om Mourinho.
Andra befintliga föreställningar om Mourinho är så klart att han ska hålla på med lite hyss i media inför sådana här matcher. Och ett sådant hyss kan det så klart vara att under sin presskonferens inför matchen mena att Liverpool i själva verket inte är riktigt så drabbade av skador som det ibland kan låta. Förvisso kanske detta handlade mest om att reglera förväntningarna inför matchen, och betona att Liverpool alltjämt är ett formidabelt lag.
Liverpool har haft en vana de senaste åren att kliva fram i sådana här matcher. Tottenham har kritiserats för att vika ned sig i dessa matcher. För ett och ett halvt år sedan spelade Liverpool och Tottenham en Champions League-final mot varandra som kanske visade lite på just detta. Om kvällens match kan visa oss någonting så är det kanske hur mycket som faktiskt förändrats sedan dess.
Eller om det helt enkelt är så att vissa saker alltid är sig lika.
***
EFL LEAGUE ONE-HÖRNAN (#17-18)
Blackpool 0-0 Oxford, Bristol Rovers 3-0 Plymouth Argyle, Charlton Athletic 5-2 AFC Wimbledon, Crewe Alexandra 2-1 Northampton Town, Doncaster Rovers 2-1 Gillingham, Hull City 0-1 Shrewsbury, Ipswich 0-2 Portsmouth, Lincoln City 0-4 Sunderland, MK Dons 1-1 Burton Albion, Peterborough 4-1 Rochdale, Swindon Town 0-1 Fleetwood Town, Wigan Athletic 4-3 Accrington Stanley
Gillingham 0-2 Accrington Stanley, Blackpool 3-2 Hull City, Crewe Alexandra 2-1 Plymouth Argyle, Doncaster Rovers 2-1 Swindon Town, Lincoln City 0-1 Shrewsbury, Sunderland 1-1 AFC Wimbledon, Wigan 0-5 Rochdale, Ipswich 2-1 Burton Albion, MK Dons 1-1 Peterborough, Oxford Utd 4-0 Northampton Town, Portsmouth 0-0 Fleetwood Town
Aktuell tabell
Veckans stjärna: Jonson Clarke-Harris, Peterborough. Tre mål mot Rochdale och passande nog ett namn bestående av tre efternamn. Följde upp med ytterligare mål mot MK Dons under veckomatchen och har klivit fram som en av ligans mest pålitliga målskyttar.
Veckans manager: Lee Johnson, Sunderland. Matchen mot AFC Wimbledon tog kanske ner honom på jorden igen, men det var nog både en och annan som var redo att resa en staty av Lee Johnson på något av Sunderlands torg efter 4-0 mot Lincoln City och en fotboll som det var länge sedan Sunderlands fans såg.
Veckans kanon: Peterborough. Riktigt imponerande fotboll av Peterborough, med hög press och ett intensivt anfallsspel. Gav inte Rochdale en lugn stund och vann matchen minst sagt övertygande med 4-1. Ett mycket ungt och dynamiskt lag som Darren Ferguson har fått fram.
Veckans Cliff Barnes: Plymouth Argyle. Två riktigt tunga förluster för Plymouth, mot Bristol Rovers och mot Crewe Alexandra, och två förluster som ser Plymouth ramla farligt nära nedflyttningsstrecket. För många mål insläppta bakåt och få gjorda mål framåt. Ingen bra vecka för Plymouth.
Veckans match: Wigan 4-3 Accrington Stanley. En match som inte verkade veta någon ände på galenskaparna. Wigan såg flera gånger ut att ha spelat till sig en oåtkomlig ledning, men Accrington Stanley kom gång på gång tillbaka in i matchen. Slutet av matchen blev riktigt dramatisk.
Veckans WTF: Haltande ligatabell. Förståeligt kanske, men rätt irriterande att tabellen haltar i sådan utsträckning att vissa lag efter den här veckan har spelat 18 matcher men andra lag bara 15 matcher. Covid-19 och EFL Trophy är de huvudsakliga skälen så klart, men det kommer få konsekvenser längre fram under säsongen.