Arsenal har haft en mer eller mindre perfekt sommar. Åtminstone om vi ska gå på de grad av optimism som verkar finnas bland Arsenals egna supportrar. Enligt dem ett lag som kanske egentligen borde ha gått till Champions League redan förra säsongen och som under sommaren har kompletterats i ordets bokstavliga mening med några väldigt bra värvningar i form av Fabio Vieira, Oleksandr Zinchenko och Gabriel Jesus.
Men nu är sommaren slut! Nu är det dags att sparka igång den nya ligasäsongen och först ut är även den här gången Arsenal, som även den här gången får göra det i vad som kan bli en rätt tuff bortamatch i London. Men man måste ändå förmoda att Arsenal den här gången mot Crystal Palace kommer vara betydligt bättre förberedda än vad de var för ett år sedan mot Brentford.
Det har nog ändå varit både en och annan i rött och vitt som, möjligen rutinerade från tidigare års erfarenheter, trots den allmänna optimismen varit noga med att flagga för att den kanske bara varar fram till dess att Arsenal åker på en rejäl förlust i första matchen mot just Crystal Palace. Delvis kan detta självfallet vara en helt genuin varning. Delvis kan det vara ett försök att ändå försöka hålla ner och managera förväntningarna.
För även om det nog ändå inte är jättemånga som precis förväntar sig att Arsenal ska vinna ligan den här säsongen, så kan det mycket väl vara så att inget lag går in i den här Premier League-säsongen med högre förväntningar på sig än Arsenal. Men med höga förväntningar följer naturligtvis också en större risk att inte riktigt lyckas motsvara dessa förväntningar. Varpå följer en ofrånkomlig besvikelse.
Andra lag kan alltså ha högre målsättningar än Arsenal den här säsongen. Men inget annat lag har högre förväntningar att försöka motsvara.
Optimismen är inte alldeles ogrundad. Arsenals spelartrupp ser både bra och balanserad ut och känns framför allt bättre anpassad än tidigare till Mikel Artetas sätt att tänka och vilja spela. Arteta har skapat ett starkt och stabilt taktiskt ramverk runt Arsenal i vilket de egna spelarna har möjlighet att växa. Och visst har sommaren och försäsongen också sett väldigt lovande ut för Arsenal.
Samtidigt är allt detta i någon mening teori, och när nu ligasäsongen drar igång på allvar så är det alltså dags för teorin att möta verkligheten. Då är det aldrig säkert att man får de svar man möjligen önskade sig. Det brukar till och med kunna visa sig att man ställde helt fel frågor till att börja med. Och finns det grund för optimismen runt Arsenal, så finns det även en och annan orsak till osäkerhet för Arsenal.
Håller Arsenals försvar?
När det vaxades som allra mest lyriskt över Oleksandr Zinchenko för någon vecka sedan sades det bland annat att han var en av de två-tre bästa ytterbackarna i världen när laget hade bollen.
Om det är sant eller ej är möjligen något oklart, det låter lite överdrivet, men det är heller inte jätteviktigt. För den självklara funderingen, och vad som var Zinchenkos svaghet i Man City, är hur bra han är utan boll.
Den frågan gällande Zinchenko kan egentligen ställas om Arsenals hela försvar. Hur bra kommer det visa sig vara när det utsätts för press av högkvalitativt motstånd i Premier League?
Arsenals försvar känns starkare än förut, men det finns fortfarande en känsla av ett något framtungt lag, ett Arsenal där anfallet håller högre kvalitet än försvaret, och bra resultat i lite för hög utsträckning förutsätter ett Arsenal som dominerar matchbilden.
Aaron Ramsdale svarade för en strålande säsong förra säsongen, och räddade ett antal poäng åt Arsenal med flera enastående och avgörande räddningar. En sådan nivå kan självfallet vara svårt att upprätthålla över tid.
Bevaras Arsenals mittfält?
Arsenals mittfält är en viktig förutsättning att skydda den egna backlinjen, och sedan ge Arsenal möjlighet att börja sina anfall högre upp i planen. Skillnaden mellan ett komplett sådant mittfält och utan ett komplett mittfält var mycket tydlig förra säsongen.
Arsenal kan däremot inte vara säkra på att få behålla hela detta mittfält under säsongen, då deras viktigaste spelare befinner sig i klammer med rättsväsendet. Vilket kan vara nog så distraherande som best case, och att spelaren försvinner som worst case.
Hela situationen riskerar för övrigt bli tämligen betungande för hela Arsenal under större delen av den här säsongen. Mycket med detta kommer bygga på kritik av hur Arsenal har valt att hantera situationen.
Här är det de rent fotbollsmässiga aspekterna som värderas, och de kan bli omfattande för Arsenal. För mittfältet i Arsenal känns precis som laget i helhet, bättre och bredare offensivt men mer sårbart defensivt.
Räcker Arsenals anfall?
Gabriel Jesus har öst in mål och motsvarat alla högt ställda förväntningar under försäsongen. Att göra detta även under säsongen kommer naturligtvis bli svårare, men ändå nödvändigt om Arsenal ska ta ett kliv uppåt i tabellen.
Här finns ett värdefullt understöd med spelare som Bukayo Saka, Emile Smith Rowe, Eddie Nketiah, Gabriel Martinelli med flera. Därför extra viktigt att de nu har blivit inte bara ett år äldre utan också ett år bättre.
Här handlar det inte bara om att göra många mål totalt sett. Ligan avgörs ofta mer på förmågan att lyckas göra mål vid rätt tillfällen, i de stora matcherna och i de avgörande situationerna.
Hur många fler poäng kan Arsenals anfall vinna åt Arsenal den här säsongen jämfört med förra säsongen?