En allt vanligare kommentar den här sommaren är att den där europeiska superligan som alla trodde att man så att säga hade blivit av med för ett drygt år sedan redan finns, det är bara det att den råkar heta Premier League. Enligt de som alltså säger och tycker detta så är det alltså Premier League som är den här europeiska superligan och att vi alltså redan lever med det som vi trodde oss ha blivit av med.
Vad är det då som har fått folk att fälla den kommentaren?
Det gäller i själva verket inte de sex engelska superklubbar som från början ställde sig bakom den där idén om en europeisk superliga, det vill säga Premier Leagues sex tänkta toppklubbar. Utan snarare gäller det ligan i övrigt, det vill säga de fjorton övriga klubbarna och de intäktsskillnader som så fundamentalt skiljer dessa klubbar från alla motsvarigheter i någon annan europeisk liga.
Det är Wolves som värvar Goncalo Guedes och Matheus Nunes. Det är West Ham som värvar Gianluca Scamacca och Thilo Lehrer. Det är Nottingham Forest som är den klubb i Europa som spenderat näst mest på nya spelare den här sommaren. Det är Brentford som värvar Mikkel Damsgaard. Det är Leeds som värvar Marc Roca, Tyler Adams m fl. Det är Crystal Palace som värvar Cheick Doucouré, Aston Villa som värvar Diego Carlos och Boubacar Kamara och så vidare.
Kort sagt handlar det om kvaliteten i spelartrupperna inte bara i Premier Leagues tänkta storklubbar och toppklubbar, utan om kvaliteten i spelartrupperna i alla klubbar som i någon mening dammsuger övriga europeiska toppligor på kvalitet och talang. Premier Leagues köpkraft och attraktionskraft spelar helt enkelt i en helt egen liga. Vilket alltså är vad som får folk att se det som en europeisk superliga i allt utom namnet.
Delvis får man tänka sig att detta handlar om någon form av kritik. Ännu ett inlägg mot de här ökade klyftorna inom den moderna fotbollen. En ojämn fotboll som bara blir mer och mer ojämn för varje år som går. På sätt och vis förståeligt eftersom ju Premier League i sig redan som fenomen för 30 år sedan startades just som ett sätt för de stora och rika engelska klubbarna att bli ännu större och ännu rikare.
Det är så klart populärt att bunta samman kritiken mot Premier League i samma hög som kritiken mot en europeisk superliga. Det är så att säga två olika uttryck för i grund och botten samma fundamentala fenomen. Men det är ändå också två i grund och botten helt olika saker, och det som är kritiken mot Premier League är i själva verket inte vad som är kritiken mot den europeiska superligan.
Premier League för alla sina brister är alltjämt en nationell liga som alla andra ligor i den europeiska fotbollen, Den är alltjämt en del av den nationella seriepyramiden, den är alltjämt kvalificerande till de europeiska cuperna, och alla klubbar deltar i någon mening i Premier League eller har möjlighet att ta sig till Premier League, eller flyttas ned från Premier League, på vad som ändå måste beskrivas som lika villkor.
Den europeiska superligan var ett helt annat monster. Där hade vi en liga vars idé var att helt och hållet frigöra sig från den nationella ligafotbollen, att eliminera nästan all form av meritbaserad kvalificering och ge frikort till fåtalet stora klubbar på bekostnad av alla andra klubbar. Idén om idrottens lika villkor slängdes med den europeiska superligan fullständigt på skräphögen.
På så sätt är kritiken och kommentaren således fullständigt felaktig. Premier League är över huvud taget inte någon europeisk superliga.
Men Premier League är en europeisk superliga i meningen att den faktiska europeiska superligan skapades, eller snarare försökte skapas, som ett direkt svar på just Premier Leagues alltmer tydliga ekonomiska och sportsliga dominans. För de övriga europeiska superklubbarna är den europeiska superligan ett sätt att i högre utsträckning placera sig själva på ekonomisk jämlik fot med Premier League.
Rent strategiskt skulle man kunna tycka att det var idioti av de sex engelska superklubbarna att ställa sig bakom projektet, eftersom Premier Leagues resursmässiga överlägsenhet arbetar till deras fördel gentemot den europeiska konkurrensen. Men det är myntets ena sida så klart. Myntets andra sida handlar om den engelska och inhemska konkurrensen, där ligans interna konkurrens blir allt jobbigare för dem.
Champions League-spel och Champions League-intäkter är inte längre någon garanti för de engelska superklubbarna som förut var. Mer så för vissa klubbar än för andra klubbar i nuläget helt klart men på längre sikt gäller samma lika för alla klubbar. På sikt kommer alla företag och därmed alla klubbar att vilja undvika risk och därmed garantera sina egna intäkter. Alltså börjar ett förslag om en europeisk superliga se attraktivt ut.
Ingenting är naturligtvis helt och hållet svart och vitt, men i grova drag är det just nu en enda europeisk liga som drar till sig de bästa tränarna och de bästa spelarna på ligans samtliga nivåer. Och den ligan är Premier League. Talangen följer pengarna brukar det helt korrekt sägas, och pengarna finns i allt högre utsträckning i Premier League och med allt färre undantag ingen annanstans.
På så sätt är kritiken eller i alla fall kommentaren således fullständigt korrekt. Premier League är en europeisk superliga.