Mycket energi har lagts ned under de senaste dagarna på att fundera på huruvida Brendan Rodgers är rätt man för Liverpool. Mindre energi har lagts ned på att fundera över huruvida Liverpool är rätt klubb för Brendan Rodgers.
Mer åt det hållet har däremot John Ahlbäck tänkt och skickade mig en text han lagt upp på sin blogg Förvillelser. Den gav dels ett intressant och alternativt perspektiv på en aktuell fråga samt var dels välskriven, så jag tyckte den kunde fungera som gästblogg och söndagsläsning.
Parallellen mellan Reading och Liverpool tycker jag kanske är särskilt intressant.
/Peter
:::
Brendan Rodgers Swansea seglade upp i finare vatten och lyckades hålla jämn fart med alla skepp på havet. Nu överger styrman den sydwalesiska skutan för chansen att stå bakom rodret på en av juvelerna i Hennes majestäts flotta, Liverpool FC. Cutty Sark. En av Storbritanniens mest intressanta tränare för en klubb som desperat behöver navigeras mot lugnare vatten kan se ut som en bra lösning för båda parter, men sett till Rodgers tillvägagångssätt och Liverpools situation väcks frågor. Vad har egentligen Liverpool för Rodgers och vad kan Rodgers göra för Liverpool?
I Swansea har Rodgers med stor framgång byggt sitt offensiva spel på högt bollinnehav och att anfalla med tålamod. Men utöver en anfallsplan har strategin varit ett sätt att kontrollera det egna laget. När man var nära på att tappa en match gick man direkt till den korta passningen för att kunna vila med bollen inom laget och hitta positioner samt trygghet. Det visar tydligt hur Rodgers arbete byggde på disciplin, långsiktighet och spelare som underkastade sig sin roll för att bygga en laginsats som var större än summan av spelarna.
Ofta i intervjuer påtalar Rodgers hur mycket uppmärksamhet klubben har fått för sitt passningsspel, men att få talar om det defensiva arbetet. Så fort man förlorade boll arbetade man med en kollektiv, intensiv press för att snabbt vinna tillbaka den. Förutsättningen för att lyckas med det var att han kunde övertala spelare som Nathan Dyer och Scott Sinclair att arbeta lika hårt för laget utan boll, som med. Kan han upprepa det med spelare som Luis Suarez och Andy Carroll?
Stommen i Liverpool (Lucas, Gerrard, Kuyt m.fl) är inte naturligt lämpad för ett tålmodigt kortpassningsspel. Värvningarna klubben har gjort sedan Damien Comolli tillträdde passar mer för ett traditionellt brittiskt kantspel och många av spelarna anses ha underpresterat. Situationen påminner om Reading 2009 som med en tuff, direktspelande trupp ersatte Steve Coppell med en ung tränare som varit i Spanien och studerat Barcelona. Krocken blev för stor och sejouren varade bara sex månader. Hans namn? Brendan Rodgers.
I Swansea tog Rodgers över efter Roberto Martinez, där var den sistnämndes grundarbete ideologiskt nära den tillträdande tränarens ambition och vägen till framgång sopad. Kan Rodgers på lång sikt bygga upp en organisation, en trupp och en anda inom klubben som stringent pekar i en riktning, och framförallt: får han? Finns det pengar att värva för, tid att arbeta på och tålamod för stunder av misslyckanden? Finns det tillträckligt förtroende från fans, spelare och styrelse för en ung ideologisk tvåbarnspappa från Carnlough?
När Comolli kom till Liverpool pratade han om Soccernomics, att genom statistik hitta prisvärda vinnare. Det slutade bland annat med att man slängde ut närmare en miljard bara på brittiska spelare. Swanseas nyckelspelare är till exempel Danny Graham (£3,5m), Leon Britton (fri transfer) och Joe Allen (egen talang). Liverpool får nu Swanseas styrman men frågan är om det inte är styrelsen och organisationen som klubben verkligen hade behövt få ombord. För mycket pengar har spenderats och likt Andre Villas-Boas sejour i Chelsea så är den nya satsningen tidsbegränsad. Kraven på att nå snabb framgång är vad som kan förhindra Rodgers från att lyckas.
I den här högoktaniga biljardversionen av Sänka skepp är det Swansea som står med fulla segel. När Rodgers nu lämnar står klubben med Graeme Jones som ersättare. Jones var assisterande i Swansea i två år och för Roberto Martinez i fem. Ett naturligt val, sprunget ur långsiktigt tänkande och en stringent strategi. Liverpool verkar ha undvikit den värsta kanonelden när man istället för diktatorn Van Gaal verkar välja José Segura i en nyckelroll i den nya organisationen.
Rodgers har övertygelsen och egenskaperna att styra hem det röda flaggskeppet, men han måste korsa Davy Jones, Kraken och Bermudatriangeln på vägen.