Liverpools imponerande resultatsvit och momentum i Premier League inleddes med en förlust mot Man Utd på Old Trafford. Kanske avslutades detta momentum med en förlust mot Man Utd på Anfield.
Man Utd har sett rysligt svaga ut under 2015 med ligaprestationer som lämnat mycket övrigt att önska och en förlust mot Arsenal i FA-cupen som såg väldigt illavarslande ut.
Den senaste veckan har komplicerat en tidigare ensidig bild en aning. Man hade precis hunnit förlika sig med Man Utds uselhet när laget helt plötsligt levererar två bra prestationer och vinster, först mot Tottenham och nu mot Liverpool.
Tabellen således som följer: Man City – 61p, Arsenal – 60p, Man Utd – 59p, Liverpool – 54p, Southampton och Tottenham – 53p.
Chelsea ligger för långt före, och den nu pågående matchen mot Hull verkar bara förstärka detta.
(Kanske bäst att stryka detta, då Hull på tiden det tog mellan att jag skrev detta och hann trycka på publicera-knappen har hämtat upp 0-2 till 2-2.)
Är det avgjort? Nej, inte på långa vägar. Det var en missräkning både för Liverpool och för Tottenham att förlora mot Man Utd, men med åtta matcher kvar av säsongen finns många chanser att komma tillbaka.
Reflektioner från matchen:
(1) Man Utd dominerade fullständigt i första halvlek, mycket för att de taktiskt hade läst lusen av Liverpool. Ur den taktiska kampen gick den här gången Louis van Gaal segrandes.
(2) Således hyllas Louis van Gaal efter matchen, men hur mycket genialitet ligger det egentligen i att till sist spela en spelare som han mot allt förnuft och all opinion vägrat att spela tidigare?
(3) Mycket av Louis van Gaals förhandssnack handlade om betydelsen av att “kontrollera känslorna”, något som Man Utd lyckades betydligt bättre med den här gången.
(4) Brendan Rodgers introduktion av Steven Gerrard till andra halvlek var en taktik att “låta känslan styra”, en förståelig taktik i det läget som däremot misslyckades spektakulärt. Dock lätt att konstatera i efterhand.
(5) Man får inte agera som Steven Gerrard gjorde. Det är i det närmaste oförlåtligt, även om fans och media verkar förvånansvärt benägna att sopa det hela under mattan på ett sätt som jag tvivlar hade varit aktuellt för säg Wayne Rooney.
(6) Förra gången Liverpool spelade en avgörande match på Anfield halkade Gerrard vilket ledde till målet som dödade Liverpools ligadröm, den här gången tar han en urkorkad utvisning som kan döda lagets Champions League-hopp. Ingen rolig avslutning på Liverpoolkarriären.
(7) Man Utds andra mål är fullständigt fotbollsgodis. Angel Di Maria får mycket skit, en hel del välförtjänt, men passningen fram till Juan Mata är briljant – och avslutet lysande.
(8) David De Gea verkar ha en svaghet på sin närmaste stolpe. Först Nacho Monreal, nu Daniel Sturridge.
(9) Phil Jones är en olycka som väntar på att hända. Olyckan knackade på dörren mot både Tottenham och Liverpool, men dörren verkar lyckligtvis ha gått i baklås.
(10) Man Utds straff var i mina ögon felaktig, Emre Can gör en som jag ser det korrekt tackling. Wayne Rooneys straff i det läget matchen befinner sig i är obeskrivligt dålig.