Det är väl nästan omöjligt att göra den här bloggen utan att på något sätt kommentera den närmast farsartade historia som utspelade sig under den sista dagen av transferfönstret mellan Real Madrid och Man Utd, när vad som såg ut att vara en given värvning till sist spårade ur i ett sammelsurium av klantigt skötta affärer.
Båda klubbarna tog tillfället i akt att skylla på varandra. Real Madrid inledde krypskyttet med ett offentligt uttalande i tio punkter som syftade till att beskriva händelseförloppet och klargöra att de gjort allt de kunnat för att få igenom värvningen. Mest underhållande i detta uttalande anser jag är punkt två i vilken Real Madrid framställer det som att de trots praktiska svårigheter av ren hygglighet ändå gick med att förhandla om David De Gea.
På detta uttalande kände sig Man Utd nödgade att replikera och gjorde så med sin egen beskrivning av händelseförloppet som i grova drag följer Real Madrids beskrivning men väsentligen skiljer sig åt på den viktigaste punkten, nämligen att Man Utd registrerade de nödvändiga dokumenten i tid, några minuter innan transfersystemet stängde.
Det klassiskt svenska uttrycket och inställningen är att det aldrig är ens fel att två träter, men det är också ett sätt att göra det väldigt lätt för sig. Granskar man både händelseförloppet och dess olika omständigheter närmare så blir det svårt att komma undan slutsatsen att Real Madrid har klantat till det. Vad rent sakligt är det då som får mig att komma fram till det?
Framför allt att Man Utd både hänvisar till tidsstämplade dokument som bekräftar deras version, samt tar FA till vittne för detta. Det kan hända att företag och organisationer dribblar med sanningen till sin fördel, men inte på ett sätt så att felaktigheterna snabbt kan kontrolleras och så att andra parter dras med i lögnen och därmed tvingas dementera – vilket för övrigt inte skett.
Men även Real Madrids eget beteende ger det här intrycket. Om Real Madrid själva ansåg sig ha gjort rätt och uppfyllt sina skyldigheter, och Man Utd erbjöd dem sina tidsstämplade dokument, så är det svårt att förstå att de själva väljer att inte överklaga ärendet till FIFA. Det kan bara finnas två skäl varför Real Madrid inte gör det. Att man vet att man själva inte inkommit med nödvändiga dokument i tid, eller att man är tveksam till affären som sådan.
Också rent rationellt agerande talar mot Real Madrid. Det är Real Madrid som vill köpa David De Gea, snarare än Man Utd som vill sälja honom. Vilken som helst klubb som vill köpa en spelare i ett sådant läge driver på processen och håller säkerhetsmarginal från sin sida. Varför, när alla parter är överens vid 21:43 väljer man att vänta i nästan två timmar innan man skickar över de signerade exemplaren strax efter halv tolv?
Ett skäl kan vara att det faktiskt fanns tveksamhet inom Real Madrid, eller olika uppfattningar om vad som var rätt beslut. Att Keylor Navas gjordes till en del av affären var inte något populärt beslut bland Real Madrids supportrar, där 90 procent ansågs vara negativa till ett sådant halvbyte. De ville ha David De Gea, men utan att bli av med Navas. För presidenter som väljs i medlemsval kan sådana argument väga tungt.
Att bara dra sig ur affären är ett riskabelt alternativ. Dels riskerar man även på det viset göra supportrarna missnöjda om klubben drar sig ur köpet av en önskad galactico-spelare. Dels riskerar man desillusionera David De Gea och föra honom tillbaka i Man Utds varma famn. En i så fall mer framkomlig väg vore att dra ut på den administrativa processen, låta deadline passera och affären självdö, för att därefter lägga skulden på Man Utd.
Ekonomiska faktorer kan också ha spelat in. David De Gea har bara ett år kvar på sitt kontrakt med Man Utd. Varför, kan Real Madrids klubbledning trots allt ha frågat sig, ska de betala ganska många miljoner till Man Utd samt släppa en av sina egna målvakter, vilket dessutom riskerar skapa ett missnöje hos de egna supportrarna, när man kan värva De Gea ”gratis” om ett år?
Det motsatta alternativet förefaller inte riktigt lika lätt att förankra vid sannolikhetens brygga. Att Man Utd skulle ha dragit ut på processen för att på så vis behålla De Gea ännu en säsong, en målvakt som uttalat har sagt sig vilja flytta och som man inte kan veta hur han hanterar sin besvikelse, och till priset av att spelaren går gratis om ett år. Det är svårsålt, även om spansk media gör sitt bästa genom att yra om Louis van Gaals personliga vendetta mot Real Madrid.
Situationen är inte ideal för Man Utd, som hamnat i en minst sagt skakig målvaktssituation. Men om David De Gea förmår att agera professionellt, vilket han har sagts göra under sommaren och som han därtill har personliga skäl att göra, så har Man Utd under ännu en säsong säkrat en av världens absolut bästa målvakter till sin tjänst. För detta ”betalar” Man Utd cirka £20m samt Keylor Navas, givet att De Gea lämnar klubben efter säsongen.
Det kan det i så fall vara värt.