Precis som förra säsongen delas det här klassiska säsongstipset upp i fyra olika delbloggar under kommande kvällar. Främst i syfte att kunna koncentrera diskussionen till tabellens olika delar. Till skillnad från förra säsongen så gör jag och Linhem den här gången gemensam sak i vårt tips, precis som vi alltså gjorde med Football League förra veckan.
Detta så kallade ingen mans land i Premier League tenderar bli lite av slasket från övriga tips. De klubbar vi tror är lite för bra för att åka ur. De klubbar vi inte tror är tillräckligt bra för att blanda sig i europeiskt cupspel. Det är genom uteslutningsmetoden vi ofta landar i dessa lag. Som vanligt har vi ofta fel i båda ändar. Något av dessa lag kommer dras med i nedflyttningsstriden. Något lag kommer överraska.
De slutliga placeringarna är genomsnittet av våra båda tips. I samband med våra motiveringar presenterar vi även våra individuella tips. I den händelse att två klubbar har fått samma genomsnittliga placering så placeras den klubb högst som fick bäst individuell placering. Betygsättningen av respektive klubbs manager (taktik) och lagdelar (spelare) är Linhem oskyldig till.
(15) HUDDERSFIELD TOWN
(4-2-3-1): Jonas Lössl – Tommy Smith, Michael Hefele, Christopher Schindler, Scott Malone – Jonathan Hogg, Aaron Mooy – Elias Kaschunga, Tom Ince, Rajiv van La Parra – Steve Mounié.
Spelare in: Laurent Depoitre, Aaron Mooy, Jonas Lössl, Steve Mounié, Tom Ince, Kasey Palmer, Danny Williams, Scott Malone, Mathias Jörgensen. Spelare ut: Jack Payne.
David Wagner – (+++)
Försvar – (+++)
Mittfält – (+++)
Anfall – (++)
Hyllman. Ingen klubb i Premier League har värvat lika mycket som Huddersfield har gjort hittills under sommaren. Det känns onekligen som att de har haft en klar blick över vad de behöver och vad de vill ha. Det är inga enorma namn som dyker upp här men Huddersfield har ändå hela tiden handlat om den kollektiva insatsen. Tom Ince sticker ut som en värvning som kan ge Huddersfield en helt annan kreativ joie-de-vivre. Huddersfields taktik passar mot skickligare motståndare och i Premier League möter de nästan bara skickligare motståndare. (#13)
Linhem. Det kan låta skevt men en anledning till att jag tror Huddersfield kommer hålla sig kvar i Premier League är att man verkade väldigt harmoniska och kunde utan problem skaka av sig större eller viktiga förluster. Bortsett från ett taktiskt upplägg som har sina bra och dåliga sidor visade Wagner sig vara bra på att höja flera spelare som tidigare inte presterat på någon högre nivå. Denna transfersommar är också en intressant blandning av guldkorn från andra Championship-lag och utländska stjärnor, framför allt är det enkelt att se tanken bakom varje värvning. Något Huddersfield saknade i viss grad förra säsongen var individuellt skickliga offensiva spelare och av försäsongen att döma visar Mounie och Tom Ince tecken på att kunna vara den sortens matchvinnare för Huddersfield. De stora frågorna är ifall Wagners dortmundska spelstil fungerar lika bra med ett lag på nedre halvan (bättre när man inte för matcher?) och ifall en väldigt Premier League-oerfaret (drygt 30 matcher totalt om man exkluderar Dean Whitehead) spelartrupp håller måttet. (#17)
(14) WEST BROMWICH ALBION
(4-3-3): Ben Foster – Allan Nyom, Craig Dawson, Ahmed Hegazy, Chris Brunt – Jake Livermore, Jonny Evans, Nacer Chadli – Jay Rodriguez, Salomon Rondon, Matt Phillips.
Spelare in: Jay Rodriguez, Ahmed Hegazi. Spelare ut: Darren Fletcher, Sebastien Pocognoli.
Tony Pulis – (+++)
Försvar – (+++)
Mittfält – (+++)
Anfall – (++)
Hyllman. West Brom imponerade under långa stunder förra säsongen men packade ihop prylarna så fort de hade passerat det magiska 40-strecket. Tråkigt att se och något jag tror kommer förfölja dem den här säsongen. Har tappat en viktig spelare i Darren Fletcher utan att göra några omfattande förstärkningar av spelartruppen. Behöver få ett betydligt effektivare anfall än vad de har haft under tidigare säsonger. (#15)
Linhem. Jag tror Tony Pulis är en av få managers som skulle föredra en stabil placering på nedre halvan snarare än ett konkurrera om en Europa League-plats som ifjol. Att ge supportrar och ledningen hopp om att man kan ta sig högre upp i näringskedjan sätter bara onödig press på Tony Pulis som är här för att hämta sina 40 poäng och sedan gå ut med hunden. Pulis är beviset på att en spelstil inte behöver vara utdöd så länge man är bäst på den och vet hur den ska användas mot diverse nymodiga försök att ändra fotbollen. Potentiellt grus i Pulis evighetsmaskin är ifall de kinesiska ägarna har större ambitioner än att hålla sig kvar bekvämt. Övriga frågetecken: Är McAuley äntligen för gammal? Är truppen för tunn eller kommer Pulis ge ytterligare speltid till sina lovande ungdomar? (#14)
(13) WATFORD
(4-2-3-1): Heurelho Gomes – Daryl Janmaat, Younes Kaboul, Miguel Britos, José Holebas – Abdoulay Doucouré, Nathaniel Chalobah – Nordin Amrabat, Tom Cleverley, Roberto Pereyra – Jerome Sinclair.
Spelare in: Tom Cleverley, Will Hughes, Kiko Femenia, Nathaniel Chalobah. Spelare ut: Mario Suarez, Steven Berghuis.
Marco Silva – (+++)
Försvar – (+++)
Mittfält – (+++)
Anfall – (++)
Hyllman. Att se Watford spela fotboll de senaste säsongerna har påminnt lite för mycket om att sticka ner en pinne i en myrstack och röra om. Watfords spelartrupp innehåller en hel del kvalitet men de har sprungit åt alla håll. Det är något Marco Silva kan åtgärda precis som han gjorde med Hull City förra säsongen. Watfords akilleshäl torde vara anfallsspelet där de saknar någon helt uppenbar målskytt av hög kvalitet. Hittar Watford en sådan anfallare under augusti kan övre halvan vara fullt realistiskt. (#11)
Linhem. Watford har i några säsonger varit ett levande bevis på att ett lag kan vara tråkigt trots att man byter manager varje säsong. Deras förra säsong var så tystlåten att det kändes som att deras matcher inte livesändes utan gick direkt till DVD. Capoue var i stort sett den enda spelaren som gjorde ett avtryck. Den här säsongen utlovar dock lite mer spänning. Värvningar som Chalobah (som imponerade på lån i klubben i början av sin utlånade karriär) och Will Hughes skickar goda signaler till en annars färglös samling av spelare värvad av olika managers. Dessutom visade Marco Silva mycket potential med ett hopplöst fall i Hull och får i Watford jobba med en trupp som är lik Hulls sett till mängden potentiellt skickliga utländska spelare som inte hittat sin roll i England. (#16)
(12) NEWCASTLE UNITED
(4-4-1-1): Rob Elliott – Javier Manquillo, Florian Lejeune, Ciaran Clark, Paul Dummett – Matt Ritchie, Jonjo Shelvey, Mikel Merino, Christian Atsu – Ayoze Pérez – Dwight Gayle.
Spelare in: Christian Atsu, Florian Lejeune, Jacob Murphy, Javier Manquillo, Mikel Merino. Spelare ut: Florian Thauvin, Mats Selz, Vurnon Anita, Yoan Gouffran, Daryl Murphy.
Rafa Benitez – (++++)
Försvar – (++)
Mittfält – (+++)
Anfall – (+++)
Hyllman. Sommaren har mest handlat om rykten och röksignaler om osämja mellan Rafa Benitez och Mike Ashley gällande spelare som ska värvas och säljas. Ändå har Newcastle faktiskt värvat ett antal spelare redan. Bör inte ha några problem att hänga med spelmässigt i Premier League offensivt men det finns skäl att fundera på om det försvar som höll måttet i The Championship klarar av att ta klivet upp till Premier League. Den lagdel som är i mest akut behov av förstärkning. (#14)
Linhem. Newcastle har inte imponerat lika mycket på transfermarknaden som man kunnat tro och relationen mellan Mike Ashley har varit ganska frostig. Det oroar mig lite att truppen känns bättre anpassad för att bli uppflyttade än att hålla sig kvar och många av förra säsongens bästa spelare är jag inte alltför imponerad av. Att de i min mening underpresterade ifjol talar i och för sig om att det borde finnas potential att hämta ut. Det vägs också upp av en väldigt kompetent manager som är både taktiskt skicklig och en god människa överlag, varav det senare gör det svårt att se honom och Mike Ashley som det minsta kompatibla. Fascinerande att se ifall Jonjo Shelvey och Dwight Gayle växte tillräckligt ifjol för att fortsätta vara nyckelspelare. Man glömmer lätt att det är två ganska råa spelare som aldrig tidigare haft den typer av bärande roll över en hel säsong. (#11)
(11) BOURNEMOUTH
(4-4-2): Asmir Begovic – Adam Smith, Steve Cook, Nathan Aké, Charlie Daniels – Jordon Ibe, Harry Arter, Lewis Cook, Max Gradel – Josh King, Jermain Defoe.
Spelare in: Asmir Begovic, Jermain Defoe, Nathan Ake. Spelare ut: Lewis Grabban.
Eddie Howe – (+++)
Försvar – (++)
Mittfält – (++)
Anfall – (+++)
Hyllman. Bournemouth har gjort två efter förutsättningarna riktigt bra säsonger i Premier League. Klarar de av att ta det ett steg till? Om de ska lyckas så måste Eddie Howe förbättra Bournemouths försvarsspel, där de har varit alldeles för släpphänta. Asmir Begovic och Nathan Aké är två bra värvningar med det syftet. Mer tveksam är jag i så fall till värvningen av Jermain Defoe när Bournemouth redan anfallare av hög kvalitet. Men på mittfältet känns Bournemouth tunna. (#12)
Linhem. Bournemouths humle-liknande framgångar har närmast blivit tråkiga nu när de etablerat sig i mitten av tabellen. Eddie Howe verkar inte ens behöva göra värvningar för att förstärka truppen. Josh King kan gå från den mest ojämna spelaren jag sett till att bli en målskytt man kan ställa klockan efter. Efter just King men även Fraser blir det intressant vilken tidigare truppspelare som kan få en nyckelroll denna säsongen. Då försvaret kan behöva förbättras håller jag tummarna för den unga mittbacken Caily Bargill. Däremot gjort några riktigt fina värvningar i form av Nathan Ake, Asmir Begovic, och Jermain Defoe. Som tydligt passar vad Howe söker och behöver. Det kan oroa att truppen är tunn men å andra sidan brukar man inte rotera alltför mycket eller riktigt fokusera på cupspelet. En cupframgång vore annars något som Bournemouth nu rimligen borde vara mogna för denna säsongen. (#9)